Kollektivtrafik. Oskyddade trafikanter

Transkript

1 Kollektivtrafik Eftersom kollektivtrafik inte är lämpligt att studera på en kort stäcka som Hov Gimo, har en parallell förstudie startats för att analysera hela väg 288 mellan Öregrund och Uppsala. Arbetet genomförs i nära kontakt med Upplands lokaltrafik, Östhammars och Uppsala kommun. Allmänt kan kollektivtrafiken mellan Hov och Gimo beskrivas med följande ord: bra utbud av turer, många busshållplatser, låg standard och nyttjande av hållplatserna. Vissa busshållplatser har väntkur, men de flesta består bara av en stolpe, saknar belysning och är inte anpassade för funktionshindrade. Den geometriska utformningen av fickorna bör anpassas till den hastighet och det trafikflöde som vägen har. En busstation samt pendlarparkering finns i Alunda. Ett alternativ för att kunna ge bättre utvecklingsförutsättningar för bebyggelse runt Alunda, skulle vara att använda lokalvägnät samt den gamla sträckningen av väg 288 som finns kvar på en stor del av sträckan mellan Hov och Gimo. Vid kommande planeringsskeden bör behovet av planskilda passager i Skoby och Stavby studeras. För en mer genomgående beskrivning av förutsättningar och åtgärdsstrategier hänvisas till förstudien om kollektivtrafiken. Kontaktperson är Ulrika Nilsson, Vägverket Region Mälardalen. Oskyddade trafikanter Det finns inga tidigare studier, mätningar eller kartläggningar av oskyddade trafikanter i förstudieområdet. Rörelser av oskyddade trafikanter längs och tvärs vägen kan förväntas vid större bebyggelsekoncentrationer, som t.ex. Stavby, Skoby och Alunda. Målpunkterna kan vara busshållplatser, skolor, postlådor eller andra intressanta mål längs vägen. Alundas service, läge och avstånd till Stavby och Skoby alstrar resor från närområdet. Det är svårt att uppskatta antalet oskyddade trafikanter, men cyklister och gående har observerats vid två inventeringstillfällen. Den studerade vägsträckan har inte en lämplig standard för fotgängare och cyklister. Vägrenen är smal, hastigheterna höga och sikten varierande. Förutom gångtunneln i Alunda, finns det inga passager med tillräcklig säkerhet. Busstationen i Alunda. Cyklist på väg 288 norr om Alunda

2 ± Folketshus Stavby skola (0-6) Stavby kyrka Mot bebyggelse i Jönningen/Skoby Väg 288 mot Alunda Busshållplats NULÄG E VÄG /TRAFIK Målpunkter och rörelsemönster i Stavby Heminreding/diverse affär Busshållplats Teckenförklaring Skola Väg 288 mot Uppsala Ö vriga målpunkter Busshållplats Rörelsestråk meter

3 TRAFIKSÄKERHET Olyckor Det förekommer en stor variation av antalet olyckor och olyckstyper mellan åren. Förklaringen till variationen kan vara dels att den studerade tidsperioden inte är tillräcklig lång, dels att trafikmängderna är inte så stora, dels att inrapporteringsrutinerna har ändrats så att svårighetsgraden och olyckstyperna har bedömts olika mellan åren. Mellan skadades 49 personer i samband med trafikolyckor på väg 288. Viltolyckorna är inte inräknade i statistiken. 27 personer blev lindrigt skadade, 16 personer blev svårt skadade och 6 personer dog. Olyckor redovisade efter olyckstyp De vanligaste olyckstyperna är avsvängande- och singelolyckor. Med tanke på den bitvis låga vägstandarden i plan och profil samt det höga antalet utfarter som finns längs vägen, är det inte konstigt att de två olyckstyperna är de mest förekommande. Lite förvånande är det dock att fotgängarna är den tredje mest förekommande olycksgruppen. Den månadsvisa fördelningen av olyckorna visar att de flesta olyckorna inträffar mellan november och maj, med toppar i november och april. Utvecklingen följer sambandet med trafikförändringar under året samt väglag under vinter, respektive sommarförhållanden. Olyckorna är geografiskt spridda längs hela sträckan och någon enskild plats kan inte pekas ut som särskilt olycksdrabbad. Olyckor redovisade efter månad och svårighetsgrad

4 Vid jämförelse mellan olycksutfallet och normala olycksvärden för den här typen av väg, kan det konstateras att sträckan mellan Hov och Gimo skiljer sig från normalvärdena. Det är främst dödsolyckorna som ligger över normalvärdet. Av de 6 dödsolyckorna, har fotgängare varit inblandade vid fyra tillfällen, övriga två är mötesolyckor. Svårighetsgrad Utfall (st) Normalvärde (st) Lindrigt skadade Svårt skadade Döda 6 3,4 Det är svårt att dra slutsatser från det ganska begränsade materialet, men resultatet kan tyda på att oskyddade trafikanter bör ges bättre förutsättningar för att kunna röra sig längs och tvärs vägen. MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR Landskap Väg 288 ligger på gränsen mellan Uppsalaslätten och de mer skogsdominerade områdena nordost och öster om Uppsala. Området kallas för Svealands sprickdalsterräng med lerslättdalar och sjöbäcken och marken har tidigare varit sjöbotten. I takt med landhöjningen har de lägre partierna odlats upp, medan skog etablerat sig och fått stå kvar i de högre belägna och mer steniga områdena. Området i anslutning till vägen kännetecknas i de södra och norra delarna av större sammanhängande skogsområden, som delas upp av mindre partier med jordbruksmark och betesmark. Landskapet är i huvudsak småskaligt med begränsade utblickar. Runt Alunda och Gimo är landskapet däremot öppet och storskaligt och erbjuder goda möjligheter till utblickar. Omgivningen domineras här helt av jordbruksmark runt de sprickdalar där vattendrag rinner fram. Kilbyån och Olandsån utgör viktiga element i landskapet och omges av slättmark och större gårdar. Norr om Alunda finns ett antal större byar där särskilt Haberga, Mälbyn, Sydingösby och Sydinge bör nämnas. Bebyggelsen ligger väl samlad på moränhöjder i anslutning till vägen. Fotgängare på väg 288 utanför Skoby. Kulturmiljö Tidiga spår av människor i Uppland finns från slutet av äldre stenålder ( f. Kr.). Dessa människor var nomader som levde av fiske och jakt i anslutning till vattnet. Jägarsamhället övergår så småningom i ett primitivt åkerbruk och under järnåldern utvecklas jordbruket och människan blir bofast. Många gårdar i Uppland har fortfarande samma placering som under järnåldern

5 I södra delen av förstudieområdet ligger ett riksintresseområde för kulturmiljö K37 Rasbo-Funbo. Området har ett odlingslandskap med rikt innehåll av fornlämningar, by- och torpmiljöer samt herrgårdslandskap med medeltida ursprung. Stavby nämns i Kulturmiljöer i Uppsala kommun som ett kommunalt kulturmiljöområde. En del av området är av regionalt intresse. Här finns Stavby kyrka och Husby gård med anor från järnåldern. Olandsån var tidigare en farled mellan vattensystemen i landet och havet. Alundabygden är en väl etablerad forntidsbygd invid farleden. I anslutning till samhället finns ett flertal stora gravfält och socknen är en av Sveriges mest fornlämningstäta. Väg 288 passerar fem större fornlämningsområden. I Hov finns ett gravoch boplatsområde. Husby, Marma och Vettsta hyser gravfält, medan Onsby har en äldre by- och gårdstomt. Längs vägen står milstenar i Skoby, Alunda, Vettsta, Onsby och Strömgärde söder om Gimo. Stavby med skolan och kyrkan i bild. Naturmiljö Väg 288 berör inga riksintressen för naturmiljö. Däremot passeras områden som anges i naturvårdsinventeringen för Uppsala kommun: 1. Hov och Österberga har ett omväxlande landskap med större åkerholmar, där en del av området betas. Bokaren är en lerslättsjö som via dikning har omvandlats till ett kärr. Bokaren omges av en sumpskog och ett hagmarksparti. Öster om Bokarens utlopp ligger ett kallkärr. 2. Vid Husby finns betesmarker på östra sidan om vägen. Området består av plana partier och moränbackar med dungar av lövträd. Området är även kulturhistoriskt intressant. Norr om Alunda finns ett öppet jodbrukslandskap med större gårdar

6 3. Runt Tåsjön finns våtmarker, betesmarker och områden av betydelse för fåglar. Sjön är en utvidgning av Olandsån, som översvämmas vid högvatten. Området runt Alunda anges som ett värdefullt odlingslandskap. Runt Vettsta finns ekdominerade beteshagar med björk och en. Runt Onsby finns ett viktigt brynstråk med hagmark. I Hov, runt Tåsjön och vid Marma ligger ängs- och hagmarker i direkt anslutning till väg 288. Området i Hov har visst bevarandevärde. Området vid Tåsjön har högt värde och består av strandängar. Området vid Marma har också högt värde och består av öppen och trädbärande hagmark. Rekreation och friluftsliv Väg 288 har en mycket viktig funktion som regional väglänk mellan Uppsalaoch Östhammarsregionen. En stor del av friluftslivet är knutet till kustregionen. Friluftsutövare färdas längs vägen framförallt under sommaren, men även under långhelger. Målpunkter är Uppsala, Östhammar och Öregrund. En stor andel av friluftsutövarna är alltså på genomresa längs den aktuella vägsträckan. Natur- och kulturlandskapet erbjuder utflyktsmål som ängsoch hagmarker, bruksmiljöer, fornlämningar och kyrkomiljöer, vilka kan vara av regional betydelse. Området runt väg 288 bedöms främst ha värde för det lokala friluftslivet. Skogsområdena och jordbrukslandskapet ger goda möjligheter till aktiviteter som jakt, vandring, ridning, joggingturer, svamplockning och liknande. Ett flertal sjöar finns i området, vilket ger möjlighet till aktiviteter som bad, båtturer och skridskoåkning. Boendemiljö Vägen passerar ett antal bybildningar och samhällen på den aktuella sträckan. Hov, Stavby och Skoby utgör randbebyggelse längs väg 288. Alunda och Gimo utgör större samhällen med olika typer av bebyggelse och större befolkning. En stor andel bebyggelse finns också utspridd i jordbrukslandskapet i anslutning till vägen. Bostadsmiljöerna består främst av gårdar och friliggande hus. Avståndet till vägen är generellt långt, men på några platser ligger hus mycket nära vägen. Tåsjön med omgivningar har värdefull naturmiljö

7

8 Markanvändning och naturresurser Omgivningen runt väg 288 används till stor del för skogs- och jordbruk. Längs vägen finns ett mycket högt antal utfarter från åker och ägovägar. Större industrier finns i Gimo samt vid kusten. Väster om Alunda och nordost om Gimo ligger kommunala vattentäkter. Runt samhällena finns även avfallsupplag och grustäkter. Området omfattas av problem med klorid och fluorid i grundvattnet. Längs vägen finns verksamheter som kan innebära påverkan på miljö. Som exempel kan nämnas en avfallsanläggning utanför Alunda, flera bensinmackar och verkstäder samt avloppsreningsverk. Byggnadstekniska förutsättningar Jordarterna i området utgörs av i huvudsak lera i sprickdalarna och morän på högre partier. På många ställen finns berg i dagen eller ett tunt jordtäcke. Väg 288 är i huvudsak anlagd på morän, vilket medför en god grundläggning. Runt Skoby och Alunda samt direkt söder om Gimo ligger vägen på lera, vilket innebär en något sämre grundläggning. Bitvis ligger bostadshus mycket nära vägen. Från Hov förbi Stavby och väster om vägen går en åssträckning med isälvsmaterial, grus och sand. Åsen medför god grundläggning, men är också en värdefull vattenresurs. Vid Bokaren (Hov) går vägen över ett våtmarksområde med organisk jord. Vid Skoby passeras Tåsjön med blöt och sank gyttjelera. Både söder och norr om Alunda finns partier med lös gyttjelera och torv. Vid Skäfthammar finns lera som kan vara lös. Geotekniska problem bedöms främst förekomma runt Bokaren, vid Tåsjön och i anslutning till Olandsån. I anslutning till vattnet förekommer lera eller organiska jordar med sämre stabilitet. Förstärkningsåtgärder kan behövas vid ovan nämnda platser samt runt Alunda. I Alunda finns ett brett utbud av service nära vägen