2.4:1. Väg 288 går till stor del i skogsmark. 2.4:2. Kring Olandsån är landskapet öppet och flackt. Väg 288, delen Gimo-Börstil Förstudie 17

Transkript

1 2.4 Miljö Områdets allmänna karaktär Förstudieområdet ligger på gränsen mellan Uppsalaslätten och de mer skogsdominerade områdena nordost och öster om Uppsala. Området kallas för Svealands sprickdalsterräng med lerslättdalar och sjöbäcken. Här har marken tidigare varit sjöbotten. I takt med landhöjningen har de lägre partierna odlats upp, medan skog etablerat sig och fått stå kvar i de högre belägna och mer steniga områdena. Runt Gimo är landskapet öppet och storskaligt och erbjuder goda möjligheter till utblickar. Omgivningen domineras här helt av jordbruksmark runt de sprickdalar där vattendrag rinner fram. Olandsån utgör ett viktigt element i landskapet och längs med dess dalgång utbreder sig ett lövrikt odlingslandskap. Övriga bybildningar/samhällen som kan nämnas är Hökhuvud och Börstil. För övrigt kännetecknas området i anslutning till vägen av sammanhängande skogsområden, som delas upp av partier med jordbruksmark och betesmark, med begränsade utblickar. 2.4:1. Väg 288 går till stor del i skogsmark 2.4:2. Kring Olandsån är landskapet öppet och flackt 17

2 Naturmiljö Inom förstudieområdet finns inga riksintressen för naturmiljö, men Assjön strax väster om förstudieområdets nordligaste del är av riksintresse. Mellan Hökhuvud och Börstil, vid Gunbyle och Uppskedika, passerar väg 288 genom värdefulla ängs- och hagmarker. Mellan Hökhuvud och Uppskedika finns även en nyckelbiotop av typen kalkbarrskog. Trakten kring Hökhuvuds centralbygd och Börstils kyrka omfattas av ett förordnande till skydd för landskapsbilden. Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform (som bildades med stöd av 19 naturvårdslagen) och ett begrepp som inte finns i miljöbalken. Det ersätts successivt med andra skyddsformer, men fram tills dess gäller bestämmelserna i landskapsskyddsområdena, som är framtagna särskilt för varje område. Kulturmiljö Tidiga spår av människor i Uppland finns från slutet av äldre stenålder ( f. Kr.). Dessa människor var nomader som levde av fiske och jakt i anslutning till vattnet. Jägarsamhället övergår så småningom i ett primitivt åkerbruk och under järnåldern utvecklas jordbruket och människan blir bofast. Många gårdar i Uppland har fortfarande samma placering som under järnåldern. Norr om Hökhuvud finns ett riksintresseområde K18 Bygden norr om Hökhuvuds kyrka. I bygden norr om Hökhuvuds kyrka finns ett flertal byar med en sedan medeltiden bevarad bebyggelsestruktur och med många välbevarade byggnader från talen. Gravfält finns intill de flesta byarna och även det vägnät som sammanbinder dem kan genom fornlämningarna föras tillbaka till förhistorisk tid. Nordväst om Gimo finns ett riksintresseområde för kulturmiljö K22 Gimo Bruk. Gimo bruk utgör en arkitekturhistorisk mycket värdefull bruksmiljö. Bruket återspeglar arkitekten Jean Eric Rehns generalplan från 1760-talet och herrgården, som är ett av Rehns mest betydande verk, bevarar ännu sin ursprungliga karaktär. Gimo har också en mycket välbevarad och representativ bebyggelse från 1900-talets början. Gimos damm är en förutsättning för brukets uppbyggnad och ingår därför naturligt i riksintresseområdet. 2.4:3 Vid Gimo är landskapet öppet. Här med Skäfthammars kyrka i förgrunden. 18

3 Q D WX U Naturvärden, vattenresurser Riksintresse Naturreservat Landskapsbildsskydd Naturvårdsprogram Bevarandevärt odlingslandskap Ängs- och betesmarker Skyddsområde för vattentäkt Printed with the TatukGIS Viewer: Gräns för förstudieområde 292?1??5??0??0? m PP Z LW K 19 1:50

4 Hökhuvuds centralbygd omfattar i huvudsak slättbygderna kring Olandsån samt sockencentrum i Hökhuvud. Här finns kyrka, prästgård, egnahemsbebyggelse etc. Gråstenskyrkan uppfördes i slutet av 1400-talet. I området öst och nordöst om kyrkan finns en stor koncentration av fornlämningar. Trakten kring kyrkan och prästgården omfattas av ett förordnande till skydd för landskapsbilden. Börstils kyrka är från medeltiden, men präglad av en större ombyggnad på 1850-talet. Intill kyrkan finns en tiondebod från 1700-talet och söder om kyrkan en prästgårdsmiljö från 1800-talet. Söder om prästgården ligger ett gravfält från yngre järnåldern. Större delen av området omfattas av ett förordnande till skydd för landskapsbilden. På uppdrag av Vägverket Region Mälardalen utförde Riksantikvarieämbetet, UV Uppsala, 1997 en byråinventering av väg 288 Jälla-Börstil som ett led i Vägverkets stråkstudie av vägsträckningen. Inventeringen omfattade en genomgång av de registrerade fornlämningarna inom en 100 meter bred korridor längs vägen. I utredningen har riskpassager identifierats, d.v.s. en preliminär bedömning av var de största riskerna finns för att det kan finnas ytterligare fornlämningar i anslutning till vägen. Identifierade riskpassager: I Gimo risk för fler gravar I Hökhuvud risk för boplats samtida med gravar, by/gårdstomt och fler gravar I Börstil risk för byar/gårdstomter. En särskild utredning för att upptäcka idag okända fornlämningar kan bli aktuell i det fortsatta arbetet och beslutas i så fall av kulturmiljöenheten vid länsstyrelsen. Naturresurser Olandsåsen ligger under väg 288 och är särskilt i södra delen täckt av lera. Åsen är av betydelse bland annat för vattentäkter i Gimo och i Lysta (Hökhuvud). Området mellan Gimo damm och väg 288 består av skogsmark. Vattentäkten för Gimo har ett fastställt skyddsområde. Beslutet är tidsbegränsat och Östhammars kommun kommer att ansöka om ett permanent skyddsområde, efter att ha gjort en fördjupad utredning för att avgränsa skyddsområdet. Väg 288 ligger inom det föreslagna skyddsområdet. Den berörda delen av väg 76 väster om Östhammars tätort, från Börstil till Ed, ligger till största delen också inom skyddsområde för vattentäkt. 2.4:5 Börstils kyrka. 20

5 N X OWX U Kulturvård Riksintresse Byggnadsminne Regionalt kulturvårdsprogram Bevarandevärt odlingslandskap Fornlämning 288 kultur_ Gräns för förstudieområde Printed with the TatukGIS Viewer: kultur_ ?? 1? 500 P???m?? PP 3 U LQ W H G Z LW K kultur_

6 Rekreation och friluftsliv Väg 288 har en mycket viktig funktion som regional väglänk mellan Uppsalaoch Östhammarsregionen. En stor del av friluftslivet är knutet till kustregionen. Friluftsutövare färdas längs vägen framförallt under sommaren, men även under långhelger. Målpunkter är Uppsala, Östhammar och Öregrund. En stor andel av friluftsutövarna är alltså på genomresa längs den aktuella vägsträckan. Naturoch kulturlandskapet erbjuder utflyktsmål som ängs- och hagmarker, bruksmiljöer, fornlämningar och kyrkomiljöer, vilka kan vara av regional betydelse. Området runt väg 288 bedöms främst ha värde för det lokala friluftslivet. Skogsområdena och jordbrukslandskapet ger goda möjligheter till aktiviteter som jakt, vandring, ridning, joggingturer, svampplockning och liknande. Ett flertal sjöar finns i området, vilket ger möjlighet till aktiviteter som bad, båtturer och skridskoåkning. Av stort intresse är också de historiska bruksmiljöerna i Österbybruk, Forsmark, Gimo och Harg. Kusten omfattas av riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalken 4 kapitlet, 4. Inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov 2.4:7 Området kring Hökhuvuds kyrka omfattas av landskapsbildsskydd 22

7 eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. Gränsen för detta riksintresse ligger i nuvarande väg 76, vilket innebär att förstudieområdet berör utkanten av riksintresseområdet. Skyddade och skyddsvärda områden Områden utmed väg 288 med särskild skydd är: Gimo vattentäkt: skyddsområde Börstil vattentäkt: skyddsområde Området kring Hökhuvuds kyrka: landskapsbildsskydd Området kring Börstils kyrka: landskapsbildsskydd Fornlämningar: skydd enligt kulturminneslagen De värdefulla ängs- och betesmarker som ligger kring vägen på vissa delsträckor öster om Hökhuvud har inget formellt skydd men är att betrakta som värdefulla miljöer där intrång bör undvikas. Lokal miljöbelastning Förorenad mark Risk för föroreningar finns där någon miljöstörande verksamhet har bedrivits t.ex. vid bensinstationer, verkstäder, industrier eller vid nedlagda deponier. Äldre markutfyllnader bör också uppmärksammas då fyllnadsmaterialet kan innehålla avfall och restprodukter. Nära väg 288 Gimo, på fastigheten Gimo 11:22, har Vattenfall Eldistribution AB låtit sanera marken vid en transformatorstation från en arsenikförorening. Kvarstående föroreningshalter ligger under den nivå som kommunens Miljöoch hälsoskyddsnämnd fastslagit som acceptabel. I anslutning till utloppet från Gimo damm till Olandsån är mark och sediment förorenade av slagg från metallindustrin och petroleumprodukter. Barriäreffekter Väg 288 utgör både fysisk och funktionell barriär för människor och djur. Utöver de sträckor där vägbankar gör den svårpasserad så är i princip alla delsträckor i skogsmark försedda med viltstängsel. Lämpliga ställen att korsa vägen saknas. Vattendragspassager, som t.ex. över Olandsån i Hökhuvud, är inte utformade med den hänsyn som idag tas till djur som rör sig utmed strandkanten. Ökat trafikarbete innebär att barriäreffekterna på sikt kan öka. Trafikbuller Vägen passerar genom ett antal bybildningar och samhällen på sträckan, Gimo, Hökhuvud, Uppskedika samt Börstil. Gimo utgör ett större samhälle med olika typer av bebyggelse och större befolkning. En stor andel bebyggelse finns också utspridd i jordbrukslandskapet i anslutning till vägen. Bostadsmiljöerna består främst av gårdar och friliggande hus och avståndet till väg 288 är generellt långt. I förstudien har inte gjorts någon bedömning av hur många bostadshus som berörs av trafikbuller över gällande riktvärden. Bullerberäkningar kommer att göras i kommande planeringsskeden, som en del av MKB-arbetet. 23

8 2.5 Byggnadstekniska förutsättningar Jordarterna i området utgörs enligt SGUs jordartskarta i huvudsak av siltig till grusig morän, lera och sand. Öster om Hökhuvud finns många ställen med berg i dagen eller ett tunt jordtäcke. Mellan Gimo och Hökhuvud ligger väg 288 cirka 500 meter väster om Olandsån, parallellt med denna. Vägen är i huvudsak anlagd på lera och morän. Kring ån utgörs jorden av lera. I Gimo går vägen över ett parti där jorden utgörs av sand, där också samhällets vattentäkt finns. Grundläggningen av vägen på delsträckan Gimo-Hökhuvud är huvudsakligen god. Ett kortare parti vid Lugnet, norr om Gimo, är grundlagt på lera vilket innebär något sämre grundläggningsförhållanden. Vid Hökhuvud korsar vägen Olandsån. Passagen är anlagd på morän med god grundläggning. Norr och söder om Hökhuvud utgörs jorden av lera med sämre stabilitetsförhållanden mot ån och sämre grundläggning för vägen. Från Hökhuvud går vägen mot nordost över en mer kuperad terräng som utgörs av skogsmark. Jorden är i huvudsak morän på fast berg och vägens grundläggning är i huvudsak god mellan Hökhuvud och Börstil. Vägen går över lera strax öster om Hökhuvud, vid Björkgården och vid Uppskedika, vilket innebär något sämre grundläggningsförhållanden. Vid Börstil utgörs jorden av lerig silt, sand och isälvsavlagring. Även här finns en kommunal vattentäkt. Geotekniska problem vid breddning av nuvarande väg bedöms främst förekomma norr om Gimo vid Lugnet, strax öster om Hökhuvud, vid Björkgården och vid Uppskedika. Förstärkningsåtgärder kan behövas vid dessa platser. Förstärkningsåtgärder kan också behövas vid korsningen av Olandsån, för att säkerställa stabiliteten mot ån. Om vägen läggs om för att korsa Olandsån utanför bebyggelsen i Hökhuvud måste den passera över det område med lera som omger ån och förstärkningsåtgärder kan behövas. Förutsättningarna för utbyggnad i ny sträckning öster om Gimo och Olandsåns dalgång påminner mycket om delsträckan Hökhuvud - Börstil, med ett tunt moräntäcke eller berg i dagen. Här finns också områden med organiska jordarter, torv eller gyttja. I områden med jordbruksmark återfinns även lera, men inte med samma mäktighet och stora utbredning som kring Olandsån. 24