Energy Performance Contracting -En kvalitativ jämförelse mellan kommunala EPC-projekt

Transkript

1 Högskolan i Halmstad Sektionen för ekonomi och teknik Energiekonomprogrammet 180hp Energy Performance Contracting -En kvalitativ jämförelse mellan kommunala EPC-projekt Kandidatuppsats 15hp Slutseminarium Författare: Joakim Hägg Ragnar Lagerfelt Handledare: Arne Söderbom Examinator: Kent Sahlgren

2 Förord Vi vill rikta ett stort tack till de personer som bidragit till vår studie. Ett extra stort tack vill vi rikta till våra respondenter för att ni tagit er tid för intervjuer och bidragit med material som legat till grund för den här studien. Vi vill även tacka Arne Söderbom för den handledning som vi fått under skrivarprocessen samt våra opponenter som kommit med värdefulla synpunkter. Slutligen vill vi även tacka våra nära för allt stöd vi fått under uppsatsprocessen. Högskolan i Halmstad, den 22 maj 2012 Joakim Hägg Ragnar Lagerfelt

3 Sammanfattning Idag står energianvändningen inom bebyggelsesektorn för cirka 40 procent av Sveriges totala energiomsättning. Med skärpta krav på energibesparingar för kommuner och myndigheter i Sverige har privata och offentliga fastighetsägare ställts inför allt högre påtryckning att förbättra sin energieffektivisering. Kraven har medfört att antal EPC-projekt i Sverige har ökat hastigt. EPC innebär att en kommun eller fastighetsägare upphandlar en entreprenör som utför energieffektiviseringar i ett fastighetsbestånd. Vårt huvudsyfte med uppsatsen var att göra en jämförelse mellan ett antal kommuners tillämpning och bedömning av EPC för att därefter kunna framställa en beskrivning av hur modellen kan skilja sig åt i olika fall. Vår problemformulering lyder: Hur skiljer sig tillämpningen av EPC åt mellan olika kommuner med jämförelser i planering, genomförande och bedömning av modellen? För att kunna svara på den här frågan har vi genomfört en kvalitativ studie som bygger på intervjuer och insamlat material från fyra svenska kommuner som genomför eller genomfört EPC. Intervjuerna var uppbyggda efter EPC-processens fem steg som behandlas i den teoretiska referensramen och utifrån detta har vi kunnat bygga upp vårt empiriavsnitt kommun för kommun. Studien visar att samtliga kommuner var i behov av minskad energianvändning även om fastighetsbeståndet skiljt sig åt i underhållssynpunkt och förutsättningarna därmed var olika i kommunerna. EPCupphandlingen är till skillnad mot traditionell upphandling betydligt enklare då endast en upphandling och ett avtal behövs för alla de fastigheter och åtgärder som ska genomföras. Vidare visar studien att EPC dels kan vara ekonomiskt fördelaktigt för en kommun som är i behov av att sänka sina energikostnader, men att modellen även är passande för att kunna nå kommunens energi- och miljömål genom den minskade energianvändningen. Nyckelord: Energieffektivisering, Besparingsgarantier, Svenska kommuner, EPC, ESCO

4 Abstract Today, the energy use in buildings stands for 40 percent of Sweden's total energy consumption. With stricter requirements on energy savings for municipalities and authorities in Sweden, private and public property owners have faced increasing pressure to improve their energy efficiency. The requirements have led to rapidly increasing numbers of EPC projects in Sweden. EPC means that a municipality or property owner procures a contractor to perform energy efficiency improvements in the property portfolio. Our main purpose for this report was to make a comparison between a number of municipalities implementing and assessing of EPC, and from that be able to produce a description of how the model may differ in different cases. Our problem formulation is: How does the application of EPC differ between municipalities with comparisons in the planning, implementation and evaluation of the model? To answer this question, we conducted a qualitative study based on interviews and materials gathered from four Swedish municipalities that is implementing or have completed EPC. The interviews were built after the five steps of the EPC-process, that is considered in the theoretical framework and based on this we have been able to build our empirical section one municipality at a time. The study shows that all municipalities was in need of reduced energy use even if the property portfolio was in different condition according to maintenance, and the conditions was therefore different in the municipalities.epc is in contrast to traditional procurement much simpler, when only one procurement and only one contract is needed for all the properties and measures carried out. The study also shows that EPC can be economically beneficial for a municipality that is in need of lowering their energy costs, but that the model is also suitable to achieve the municipality's energy and environmental goals through the reduction of energy use. Key words: Energy efficiency, Guaranteed savings, Swedish municipalities, EPC, ESCO

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte och avgränsning Uppsatsens disposition Teoretisk referensram Sammanfattning Teoretiska begrepp Energihushållning Energitjänster Energitjänsters kopplingar till EU-direktiv Marknad för energitjänster EPC som upphandlingsmodell EPEC Hur skiljer sig EPC från traditionell inköpsprocess/upphandling? EPC-processens 5 steg Förberedelse/instudering Upphandling och avtal Fas 1: Projektutveckling Fas 2: Projektgenomförande Fas 3: Projektuppföljning Entreprenörens roll i EPC-projekt EPC-upphandling enligt LOU Finansiering av EPC Metod Paradigm Hermeneutik Val av ansats Kvalitativ kontra kvantitativ forskning Operationalisering Validitet och reliabilitet Empiri Halmstad Kommun Bakgrund till EPC i Halmstad Kommun Förberedelse/instudering Upphandling och avtal Fas 1: Projektutveckling Fas 2: Projektgenomförande Fas 3: Projektuppföljning Resultat och bedömning av EPC i Halmstad Kommun Örebro Kommun Bakgrund till EPC i Örebro Kommun Förberedelse/instudering Upphandling och avtal Fas 1: Projektutveckling Fas 2: Projektgenomförande Fas 3: Projektuppföljning Resultat och bedömning av EPC i Örebro Kommun... 28

6 4.3 Karlstad Kommun Bakgrund till EPC i Karlstad Kommun Förberedelse/instudering Upphandling och avtal Fas 1: Projektutveckling Fas 2: Projektgenomförande Resultat och bedömning av EPC-projekt i Karlstad Kommun Umeå Kommun Bakgrund till EPC i Umeå Kommun Förberedelse/instudering Upphandling och avtal Fas 1: Projektutveckling Fas 2: Projektgenomförande Fas 3: Projektuppföljning Resultat och bedömning av EPC i Umeå Kommun Analys Förberedelse/instudering Upphandling och avtal Fas 1: Projektutveckling Fas 2: Genomförande Fas 3: Uppföljning Kommunernas resultat av EPC Resultat Planering Genomförande Bedömning Slutsats Inledning Slutdiskussion Förslag till fortsatt forskning Referenslista Bilaga Figurförteckning Figur 2.1: Energihushållning delas upp i energieffektivisering och energibesparing... 7 Figur 2.2: Tabell över EPC-modellens utveckling Figur 2.3: EPC-projektets fem steg Figur 2.4: Avtalsstruktur Figur 2.5: Kostnadsfördelning under projektets gång Figur 2.6: Projektets lönsamhet Figur 2.7: Exempel på investering och återbetalningstid Figur 2.8: EPC-projektets energinivåer Figur 3.1: Bild på hur paradigm påverkar undersökningen Figur 4.1: Sammanfattning av EPC i Halmstad Kommun Figur 4.2: Sammanfattning av EPC i Örebro Kommun Figur 4.3: Projektomfattning Örebro Kommun Figur 4.4: Sammanfattning av EPC i Karlstad Kommun Figur 4.5: Sammanfattning av EPC i Umeå Kommun

7 Figur 5.1: Uppdelning av EPC-processens fem steg i planering, genomförande och bedömning Figur 5.2: Projektsammanfattning Figur 5.3: Sammanfattning av kommunernas bedömning Figur 6.1: Fördelar och nackdelar med EPC

8 1. Inledning Första kapitlet kommer ge en inledning till uppsatsen och dess ämnesområde. Till en början kommer en bakgrund om Energy Performance Contract (EPC) och en kortare förklaring till hur den kan gå till. Efter bakgrunden följer en problemdiskussion för att fastställa det problemområde som vidare leder fram till uppsatsens forskarfråga. Kapitlet avslutas med uppsatsens syfte och avgränsningar. 1.1 Bakgrund Vårt personliga intresse för EPC uppstod efter ett radioinslag i P1 Klotet i Sveriges Radio om ett EPC-projekt som genomförts i den danska kommunen Middelfart på Fyn. Kommunen har blivit uppmärksammad i hela Europa för sitt arbete med en genomgående energieffektivisering i sina kommunala fastigheter med hjälp av EPC-modellen (North Sea- SEP, 2010). I Middelfarts kommun var den större delen av kommunens fastigheter tidigare åldersdigna och i stort behov av underhåll. De var även mycket energikrävande och i samband med att Middelfarts kommun slogs ihop med två andra kommuner beslutade de sig för att genomföra en energieffektivisering utifrån EPC-modellen. Resultatet blev väldigt lyckat och Middelfart kan idag ses som en förebild för EPC-projekt då de vunnit pris för bästa energieffektiviserings-projekt inom EU genom deras lyckade genomförande av modellen. EPC innebär i korta drag att en kommun eller fastighetsägare upphandlar en entreprenör som utför en genomgående energieffektivisering i ett fastighetsbestånd. Dessa entreprenörer är energitjänsteföretag eller så kallade ESCO-företag vilket står för Energy Service Company (Svensson, Sandgren & Jönsson, 2007). EPC-modellen har tidigare visat sig vara ett effektivt sätt att snabbt sänka energiförbrukningen och energikostnaderna. EPC-modellen har sina rötter i USA och utvecklades under oljekrisen på 1970-talet (Energimyndigheten, 2006). När krisen kom skedde en kraftig prishöjning på oljan och det blev nödvändigt att finna innovativa lösningar för att sänka sina kostnader. I landets fastigheter fanns en stor andel energislukande byggnader och det fanns därför en stor potential för energibesparingar i dessa. Trots den stora potentialen genomförde inte alltid fastighetsägarna dessa energieffektiviseringar, och följden blev att EPC-modellen utvecklades för att kunna genomföra dessa. Genom att skapa stora energieffektiviseringsprojekt med besparingsgarantier 1 från entreprenören fick fler fastighetsägare upp ögonen för energieffektivisering och fler blev intresserade av att genomföra dem. Det är idag lagstadgat i många delstater i USA att EPC-modellen måste användas när offentliga fastighetsägare ska energieffektivisera sina fastigheter. I Sverige är forskningen kring EPC inte lika utbredd som i USA ännu, men hittills har ett 60- tal offentliga organisationer i landet använt sig av modellen med gott resultat (Svenska Miljöinstitutet AB, 2010). Centralsjukhuset i Kristianstad i Skåne var den första offentliga organisation att använda sig av EPC-modellen i Sverige. 1 En operationell definition av besparingsgaranti ges längre fram i uppsatsen. 1

9 1.2 Problemdiskussion Med ständigt ökande pris på energi och energianvändningens påverkan på vår miljö är energieffektivisering i befintlig bebyggelse, ett måste (Callahan, K. 2004). Energieffektivisering är det snabbaste, renaste och billigaste sättet att ta itu med dessa problem. För att vi ska kunna göra dessa energieffektiviseringar krävs också att det finns rätt metoder för att genomföra dem och en mycket effektiv sådan metod är Energy Performance Contracting. EPC som upphandlingsmodell är inget nytt fenomen inom energieffektivisering utan har tillämpats i flertalet länder över hela världen. I USA inkluderade de i 1987 års byggnadslag, ett ändringsförslag som uppmuntrade myndigheter och allmännyttiga bostadsföretag att locka till sig privata investeringar för energieffektivisering (Morgan, S. 1995). Detta har gjort att de med hjälp av EPC-modellen, kunnat bespara skattebetalarna över 20 miljarder dollar i energikostnader. I USA har EPC-modellen använts under en längre period och är ett effektivt sätt för fastighetsägare att driva effektiviseringar inom sin befintliga budget och utan några direkta kapitalkostnader (Wroblaski, K. Penny, J. & Morton, J. 2011). Effektiva entreprenörer kan gå in i byggnader och genom att ändra drifttider och stänga av utrustning som inte används, spara stora pengar utan att behöva installera någon ny utrustning överhuvudtaget (Checket-Hanks, B. 2008). De senaste åren har kraven på energibesparingar skärpts för kommuner och myndigheter i Sverige. En rapport från Energimyndigheten, ER2011:06, Analys av den svenska marknaden för energitjänster, författad av Andersson, F & Widerström, G (2011), beskriver hur kommuner och energibolag de senaste åren ställts inför allt högre påtryckning. Anledningen till detta är de politiska mål och krav på energieffektiviseringsåtgärder som satts upp för att totalt nå en lägre energiförbrukning i Sverige och i EU. Ett utav dessa är Energitjänstdirektivet, 2006/32/EG, som handlar om effektiv slutanvändning av energi och energitjänster. Direktivet fastställer att Sverige är tvungna att sätta upp ett mål på en energibesparing på minst 9 procent till år Ett annat mål för energibesparing beskrivs i propositionen från 2006, Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande, som säger att energianvändningen per uppvärmd golvyta bör minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 (Energimyndigheten, 2011). Idag står energianvändningen inom bebyggelsesektorn för cirka 40 procent av Sveriges totala energiomsättning (SKL, 2011). Ett åldrande fastighetsbestånd ställer på det sättet stora krav på både privata och offentliga fastighetsförvaltare att förbättra sin energieffektivisering. Enligt lag (1977:439) måste varje kommun ha en energiplanering vilket leder till att det måste göras stora förändringar i energianvändning på bland annat byggnader och lokaler. I normalfallet går 6-7 procent av en kommuns budget till energikostnader, vilket gör att det finns stora möjligheter för kommunerna att spara pengar genom energieffektivisering och bättre tekniska lösningar än de nuvarande. Kraven på energieffektiviseringar i myndigheter och kommuner har medfört att antal EPC-projekt i Sverige har ökat hastigt (Svensson, Sandgren & Jönsson., 2007). Modellen innebär att kommunen upphandlar en entreprenör som genomför en modernisering i de tekniska installationerna. Entreprenören tar fram olika förslag på åtgärder som innebär energibesparingar för avtalade fastigheter. Dessa energibesparingar är garanterade av entreprenören. Att de är garanterade innebär att entreprenören får ersätta den upphandlande parten upp till garantinivån, om inte den utlovade besparingen uppnås. Investeringen finansieras med hjälp av besparingarna. Ulf Sandgren och Fredrik Jönsson, Sveriges Kommuner och Landsting, har tillsammans med Daniel Svensson, WSP Sverige AB, sammanställt rapporten Energy performance contracting En balansakt för besparingar med garantier (2007) som beskriver hur några offentliga 2

10 fastighetsorganisationer inom kommun, landsting och stat genomfört energieffektiviseringar med hjälp av EPC-projekt. I kommuner med åldrande fastighetsbestånd krävs stora energieffektiviseringsåtgärder för att åstadkomma energibesparingar och sänka energikostnaderna i kommunerna. Författarna skriver att få modeller har så stor verkan på ekonomi och miljö som EPC-modellen. Flera fastighetsägare är dock tveksamma. Dels kan det bero på dåliga erfarenheter från olika projekt från 1980-talet, dels på att entreprenörens erbjudanden ibland upplevs otydliga men också på att den egna organisationen saknar erfarenhet av att planera, upphandla och genomföra denna typ av energitjänsteprojekt (Energimyndigheten, 2011). Detta kan i sin tur leda till att en stor mängd lönsamma effektiviseringsprojekt som borde göras istället inte genomförs. Ett annat problem kan vara att tillämpningen av EPC-modellen inte blir tillräckligt lönsam i en del kommuner. I en nätupplaga av tidsskriften Energi & Miljö skriver Lars Eriksson en artikel om Kristinehamns Kommun där de valde att avslå anbud om EPC och istället startade ett projekt med energieffektivisering på egen hand (Eriksson, L., 2010 ). En anledning var att de inte ansåg sig klara av de stora kostnaderna som uppstår vid uppstart. En del kommuner utför energieffektivisering i sitt fastighetsbestånd i samband med renoveringar och nybyggnationer och anser därför att de inte är i behov av EPC. De kanske redan använt sig av de bästa tekniska lösningarna på marknaden. För att kunna fördjupa oss mer i EPC och hur den kan skilja sig mellan olika fall vill vi jämföra några svenska kommuners tillämpning av modellen i avseendena planering, genomförande och utfall. Hur såg exempelvis situationen ut i kommunen innan EPC? Har de genomfört processens faser helt enligt modellen? Vi vill även undersöka hur kommunerna bedömer EPC samt vilka fördelar och nackdelar som modellen fört med sig. För att få en helhetsbild av EPC-modellen kan det även vara intressant att veta hur energitjänstföretagen agerar vid en kontraktsupphandling. Utifrån den här problemdiskussionen har vi formulerat vår forskarfråga. 1.3 Problemformulering Denna problemdiskussion och frågeställning leder fram till vår forskarfråga som lyder: Hur skiljer sig tillämpning av EPC åt mellan olika kommuner med jämförelser i planering, genomförande och bedömning av modellen? 1.4 Syfte och avgränsning Vårt huvudsyfte med uppsatsen är att göra en jämförelse mellan ett antal kommuners tillämpning och bedömning av EPC för att vidare kunna framställa en beskrivning av hur modellen kan skilja sig åt i olika fall. Vår förhoppning är att resultatet sedan kan vara intressant att granska för framtida EPC-projekt. Uppsatsen ämnar hålla sig på kommunnivå och kommer inte att fördjupa sig i privatägda bolag eller fastigheter. Vi kommer att begränsa oss till ett antal kommuner som vi har bedömt vara intressanta för uppsatsen. Detta för att kunna göra en rättvis bedömning och jämförelse. Eftersom vi valt att göra undersökningen på kommunnivå, har det inte tagits någon hänsyn till populationsmängd eller vart kommunerna ligger geografiskt, utan de har valts utifrån hur långt de kommit i processen och vi har då kunnat få aktuell information från modellens olika faser. Alla jämförelser mellan kommunerna kommer att hålla sig på nationell nivå men en del exempel och tidigare undersökningar kan baseras på EPC-tillämpning internationellt. 3

11 1.5 Uppsatsens disposition Kapitel 1: Inledning Första kapitlet kommer ge en beskrivning till varför uppsatsen skrivs och en kortare bakgrund till EPC-modellen. Detta leder fram till en problemdiskussion och en problemformulering. Slutligen avslutas kapitlet med uppsatsens syfte och avgränsningar. Kapitel 2: Teoretisk referensram Andra kapitlet beskriver inledningsvis kortfattat de teoretiska begrepp som är viktiga för att förstå EPC-processen, för att sedan mer ingående bearbeta EPC-modellens centrala delar. Här beskrivs även hur den beställande organisationen måste förhålla sig till upphandlingsprocessens olika delar. Kapitel 3: Metod Tredje kapitlet består av metodkapitlet som bland annat innehåller vilken forskningsmetod, inriktning och ansats vi valt för uppsatsen samt hur materialet insamlats och hur det ska analyseras och bearbetas. Kapitel 4: Empiri Fjärde kapitlet består av uppsatsens empiri och här redovisas allt insamlat material från kommunerna för att senare kunna jämföras och analyseras i kapitel 5. Kapitel 5: Analys Femte kapitlet består av analysen. Allt material som samlats in genom intervjuer och kontakter med kommunerna analyseras och de olika faserna och delarna i modellen jämförs sedan mellan kommunerna föra att leda till ett resultat och en slutsats. Kapitel 6: Slutsats Sjätte kapitlet är uppsatsens slutsats. Här redovisas vad vi kommit fram till genom studien och vilka slutsatser man kan dra utifrån jämförelser mellan kommunerna. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning. 4

12 2. Teoretisk referensram I detta kapitel kommer vi redovisa befintlig teori på det här området. Först följer några teoretiska begrepp som kommer definieras för ökad förståelse i uppsatsen. Avsnittet med begrepp leder oss in på energihushållning och energitjänster som i sin tur tar oss vidare till EPC och en beskrivning av affärsmodellen. 2.1 Sammanfattning De senaste åren har kraven på energibesparingar skärpts för kommuner och myndigheter i Sverige. Enligt Bergmasth & Stridh (2004) finns det två sätt att effektivisera energianvändningen, antingen genom att driftoptimera eller genom investeringar i energieffektiv teknik. Denna energihushållning har delats upp i de två begreppen energieffektivisering och energibesparing. Energieffektiviseringen är själva genomförandet och effektiviseringen i anläggningarna och systemen medan energibesparingarna är den minskning av energianvändning som energieffektiviseringen medför. När ett avtal eller kontrakt i grunden leder till en energieffektivisering eller energibesparing definieras det här som en energitjänst (Energimyndigheten, 2011). Kontrakten eller avtalen sker ihop med ett energitjänstföretag som genomför effektiviseringen av energianvändningen. Energitjänsterna har även kopplingar till olika EU-direktiv som stödjer implementeringen av energitjänster och införandet av lagen om energideklarationer som innebar ett tvång att genomföra energideklarationer i fastighetsbestånd för offentliga fastighetsägare (Energimyndigheten, 2008). I undersökningar som gjorts av Energimyndigheten framkommer att det finns större potential än vad som hittills uppnåtts på den svenska marknaden för energitjänster (Energimyndigheten, 2011). EPC är en affärsmodell för arbete med energieffektivisering (Svensson, Sandgren & Jönsson., 2007). Genom en besparingsgaranti från energitjänstföretaget ska den syfta till att besparingarna kan finansiera effektiviseringen och moderniseringen (WSP Environmental, 2006). EPC skiljer sig från den traditionella upphandlingen vid energieffektiviseringsprojekt då den endast kräver en inköpsomgång och ett avtal till skillnad mot den traditionella som ofta kan kräva upp till fyra stycken (Energimyndigheten, 2008). EPC-processen är uppdelad i fem huvudsteg som består av förberedelse/instudering, upphandling & avtal och de tre huvudfaserna projektutveckling, projektgenomförande och projektuppföljning (SKL, 2011). Varje fas måste i tur och ordning genomföras för att nästa fas ska kunna påbörjas och eftersom att det är en offentlig upphandling så gäller Lagen om Offentlig Upphandling vid upphandlingsprocessen. Genom att EPC-projektet omfattar ett helt fastighetsbestånd under samma projekt så komprimeras upphandlingsprocessen vilket sparar både tid och resurser (WSP Environmental, 2007). Kostnaderna fördelas därmed mellan de olika fastigheterna och åtgärder som ger stora besparingar täcker upp de åtgärder som ger mindre besparingar. Detta medför att stora renoveringsbehov inte ger stora utslag på återbetalningstiden. 5

13 2.2 Teoretiska begrepp Vi har valt att definiera några begrepp som bygger grunden för EPC-konceptet och för en ökad förståelse av uppsatsen. Dessa begrepp är följande: Energieffektivisering Energibesparing LOU, lagen om offentlig upphandling ( ) ESCO Energieffektivisering kan definieras som effektivisering i alla system som använder energi och därmed kostar pengar (Energimyndigheten, 2010). De system som kan räknas med är värme, ventilation, vatten, el och byggnadsskal samt styrning och stödsystem för dessa. Åtgärder i dessa innebär att byggnadens teknik moderniseras vilket leder till ett bättre inomhusklimat, minskad energianvändning och lägre driftkostnader. Energieffektivisering i fastighetsbeståndet leder med andra ord till en energibesparing i kommunen. Med start 2010 påbörjades ett femårigt energieffektiviseringsprogram i Sverige som innebär att energieffektiviseringsåtgärder i Sverige ska öka (Energimyndigheten, 2010). Energieffektiviseringar kan bestå av olika åtgärder beroende på vad det är för typ av fastighet och hur gammal den är (Svensson et al., 2007). Det kan till exempel handla om modernare ventilationssystem eller bättre kontrollerade värmesystem, men det kan även innebära att de anställda blir bättre utbildade på energianvändning och därmed använder den på ett smartare sätt. Enligt svensk lag gäller LOU, lagen om offentlig upphandling (1992:1 528), vid offentliga upphandlingar för alla kommuner i Sverige enligt 2. Detta innebär att anbudsgivare, anbudssökande och anbud skall behandlas på samma sätt och med fri konkurrens. I upphandlingsprocessen betyder det att hänsyn skall tas till alla anbud som kommunen tar emot och att de ska behandlas på samma sätt under upphandlingsprocessen. Anbud från en speciell aktör får inte favoriseras. ESCO står för Energy Service Company och är ett gemensamt namn för de energitjänstföretag och entreprenörer som utför energitjänster (Energimyndigheten, 2011). Begreppet står för en organisation som tar en typ av egen finansiell risk vid ett genomförande av energieffektiviseringar som leder till energibesparing. De består av leverantörer eller återförsäljare av byggnadsrelaterade ledningssystem och styrutrustning, drift- och underhållsföretag samt installatörer. 2.3 Energihushållning Enligt avhandlingen Bergmasth & Stridh (2004) finns det två sätt att effektivisera energianvändningen. Det första sättet är genom bättre effekt då energianläggningen optimeras och det andra sättet är genom investeringar i energieffektiv teknik. I energisystemet kan energieffektiviseringar framförallt uppnås genom förbättrad teknologi. Dessa effektiviseringar kan t.ex. vara byte av gamla turbiner, värmepannor och ledningar på tillförselsidan men kan även vara så kallad energihushållning på användarsidan. 6

14 Vi utgår från Bergmasth & Stridh (2004) och delar upp begreppet energihushållning i energieffektivisering och energibesparing. Figur 2.1: Energihushållning delas upp i energieffektivisering och energibesparing. (Hämtad från Bergmasth & Stridh (2004), s. 26) Energibesparingar innebär enligt Bergmasth & Stridh (2004), att en minskning av energianvändningen görs samtidigt som energinytta offras. Ett exempel på en energibesparing kan vara att sänka innetemperaturen vilket leder till lägre energianvändning. Andra exempel på energibesparingar kan vara byte till snålspolande kran- och duschmunstycken. Energieffektiviseringar leder med andra ord till energibesparingar. 2.4 Energitjänster Det finns många olika definitioner på begreppet energitjänst. Energitjänst kan definieras som en energieffektivisering där grunden är att någon form av avtal eller kontrakt leder till en effektivisering eller en besparing av energianvändning (Energimyndigheten, 2011). Bergmasth & Stridh (2004) definierar energitjänster som tjänster som är relaterade till energianvändningen och som syftar till en effektivare energianvändning. Energimyndighetens definition på energitjänster är att det är ett samlingsnamn för nya och utvecklade samverkansformer för att i huvudsak genomföra besparingsfinansierade projekt inom energieffektivisering och modernisering av fastigheter (Energimyndigheten, 2011). Detta innebär inte att samverkansformerna kräver samtidig energileverans, utan bygger på att energitjänstföretagen får ta ett helhetsansvar för en besparingsanalys, finansiering, projektgenomförande samt projektuppföljning. Leverantören ska under överenskommen avtalstid, ersättas i relation till fastighetsägarens energibesparingar. Det går även att dela upp dem i direkta och indirekta energitjänster. Vid indirekta energitjänster ger energitjänstföretaget enbart råd eller förslag till åtgärder, men de deltar inte i själva genomförandet av åtgärden vilket görs vid direkta energitjänster (läs mer om direkta och indirekta energitjänster i avsnitt 2.9) Energitjänsters kopplingar till EU-direktiv Direktivet om byggnaders energiprestanda trädde i kraft den 1 oktober 2006 och i Sverige stödjer energitjänsterna den implementeringen (Energimyndigheten, 2008). Direktivet innebar även att lagen om energideklaration trädde i kraft vilket i sin tur innebar att alla fastighetsägare numera var tvungna att genomföra energideklarationer på deras fastighetsbestånd (Svensson et al., 2007). Den svenska utvecklingen av energitjänster kan även utgöra en viktig del av (2006/32/EG), EU:s direktivförslag om effektiv slutanvändning av energi och främjande av energitjänster (Energimyndigheten, 2008). Enligt direktivet ska medlemsstaterna anta ett mål och sträva efter att genom energitjänster och andra åtgärder för förbättrad energieffektivitet, uppnå energibesparingar som motsvarar minst 9 procent av energianvändningen i varje medlemsstat till år Enligt direktivet föreskrivs den offentliga sektorn ett särskilt ansvar att vidta åtgärder för förbättrad energieffektivitet. 7

15 2.4.2 Marknad för energitjänster Energimyndigheten uppger i sin rapport Analys av den svenska marknaden för energitjänster att svenska installationsföretag säljer energitjänster för ca 10 miljarder kronor per år. Detta antagande har Energimyndigheten gjort utifrån den danska marknaden som enligt Elektriska Installatörsorganisationen, EIO, har motvarande siffror som den svenska och det går därför att dra den slutsatsen även om den svenska marknaden (Energimyndigheten, 2011). I rapporten framkommer att marknaden för energitjänster i Sverige har mycket större potential än vad som hittills uppnåtts. För att främja den svenska marknaden för energitjänster och dess fortsatta tillväxt har det även avsatts statligt investeringsstöd (Lindgren Soroye, K. Nilsson, Lars J., 2010). Mellan 2005 och 2008 fanns det så kallade OFFROT-programmet som gav stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor. Samtidigt gav Naturvårdsverket stöd för olika klimatinvesteringsprogram för kommuner, landsting och företag. Som ett resultat av dessa bidrag kunde en kommun få stöd upp till 30 procent av en investering om projektet uppfyllde energibesparingar och krav på att minska utsläpp av växthusgaser. 2.5 EPC som upphandlingsmodell Energy Performance Contracting innebär att en kommun eller ett företag upphandlar en entreprenör som genomför energieffektiva tekniska lösningar på de fastigheter som ingår i ett avtal mellan parterna. Själva målet och syftet med EPC är att identifiera och kartlägga de besparingsåtgärder som anses vara lönsamma i en kommuns fastighetsbestånd. Åtgärderna skall sedan genomföras för att snabbt minska energikostnader och minska energianvändningen. Samtidigt leder åtgärderna till att de tekniska installationerna moderniseras och fastighetsövervakningen struktureras. EPC är därför ett bra sätt att möjliggöra energieffektiviseringsåtgärder även för fastighetsägare med en begränsad budget (WSP Environmental, 2006). Modellen främjar kompetensutveckling av personal och utveckling av driftorganisationer och för även med sig en kvalitetssäkring av inomhusklimat. WSP Sverige som är en del av EPEC (se avsnitt 2.6) har i rapporten WSP Environmental (2006) sammanställt varför man som fastighetsägare skall genomföra EPC i fyra punkter. Dessa punkter är: Att effektivisera energianvändningen och minska miljöbelastning utan att öka kostnaderna. Att inom nuvarande kostnadsramar, frigöra personalresurser och nya investeringsmöjligheter Att med minskad budgetbelastning, bidra till modernisering av åldrande fastighetsbestånd. Att stödja ett kostnadseffektivt genomförande av lagar och EU-direktiv. Vinsterna är direkt påtagliga då ny utrustning installeras, fastigheterna driftoptimeras av energiexperter hos entreprenörerna, underhåll som varit eftersatt blir nu gjort och många små och större komplexa åtgärder blir genomförda på samma gång. Allt det här kan genomföras och finansieras med garanterade energieffektiviseringar (Energimyndigheten, 2008). För att få en bild av hur affärsmodellen utvecklats i landet sedan den kommit till kännedom gjorde Energimyndigheten intervjuer med de företag som arbetar med EPC. Resultatet sammanställdes i en tabell som sträcker sig under perioden I figur 2.2 kan vi se att EPC-projekten har gjort en kraftig ökning i landet med start

16 Figur 2.2: Tabell över EPC-modellens utveckling. (Hämtad från Energimyndigheten, 2011, s. 27) 2.6 EPEC I början av 2000-talet var kunskapen om EPC relativt liten i Sverige (Energimyndigheten, 2006). Energimyndigheten valde under att delta i ett internationellt projekt kallat IEA Demand Side Management för att erhålla mer kunskap och erfarenheter från länder som kommit längre med EPC-konceptet som till exempel USA, Österrike och Tyskland. Erfarenheter från projektet bidrog till EPEC, ett nationellt projekt som Energimyndigheten bedrivit tillsammans med WSP Sverige. WSP Sverige erbjuder konsulttjänster och är numera på ett eller annat sätt delaktiga i de flesta EPC-projekt i Sverige. Projektet startades för att främja marknaden för energitjänster och syftade till att genomföra fallstudier i prestationsbaserad energieffektivisering. EPEC har bidragit till en utveckling av upphandlingsprocessen för EPC-konceptet. 2.7 Hur skiljer sig EPC från traditionell inköpsprocess/upphandling? För att kunna genomföra ett EPC-projekt krävs förståelse för skillnaden mellan EPC och en traditionell inköpsprocess. Det går inte att tillämpa traditionellt tillvägagångssätt om de mål som är uppsatta för ett EPC-projekt ska kunna uppnås (Energimyndigheten, 2008). Den traditionella inköpsprocessen vid energieffektiviseringsprojekt kräver ofta fyra olika inköpsomgångar och avtal. Först och främst måste fastighetsägaren köpa en energiutredning av ett konsultföretag. Utifrån den energieffektiviseringsrapporten ska fastighetsägaren välja vilka åtgärder som ska genomföras. Därefter måste fastighetsägaren handla upp en konsultfirma som fastställer projektomfattning, specifikationer och tar fram ritningar. I den tredje upphandlingsfasen ska en eller flera entreprenörer väljas ut för att utföra installationsarbetet. 9

17 När utrustningen är på plats görs en fjärde upphandling av ett serviceföretag som ska ta hand om service och uppföljningsarbete som inte kan utföras av egen personal (Energimyndigheten, 2008). Den traditionella inköpsprocessen av energieffektiviseringsåtgärder eller andra åtgärder för att kvalitetssäkra inomhusklimatet finansieras ofta genom medel från underhållsbudgeten. Den ekonomiska ramen för investeringarna sätts därför i budgetarbetet vilket leder till att endast ett begränsat antal åtgärder kan genomföras varje år även om många fler skulle vara lönsamma. Resultatet blir ofta att effekten av åtgärderna blir små och att inte tillräckligt med tid avsätts till uppföljning av investeringens lönsamhet. Upphandlingsprocessen för ett EPC-projekt har endast en inköpsomgång som täcker in alla frågor och krav som fastighetsägaren kan tänkas ställa (Energimyndigheten, 2008). Denna inköpsomgång ersätter alla de traditionella inköpsomgångarna. I processens inledning förankras affärsmodellen i beslutsorganisationen innan en förstudie görs som avgör om det är lönsamt att genomföra projektet eller inte. Efter förstudien görs en upphandling som täcker alla behov, projekteringar, ombyggnader, uppföljning och eventuellt en finansiering. Därefter får en entreprenör uppdraget och ansvaret för att genomföra hela projektet. Efter varje delsteg ska det alltid finnas en möjlighet till att avbryta samarbetet och projektet. När entreprenören blivit utsedd genomför han en detaljerad undersökning av vilka möjligheter till energieffektiviserande åtgärder som finns i de olika fastigheterna i fastighetsbeståndet (Energimyndigheten, 2008). Denna studie presenteras i en projektutvecklingsrapport, PUR. Rapporten skall innehålla både förslag till projektomfattning, ekonomiska och kvalitetsmässiga villkor samt besparingsgarantier och en struktur för projektuppföljning Den granskas sedan noggrant av fastighetsägarens personal innan ett slutgiltig åtgärdspaket implementeras. 2.8 EPC-processens 5 steg EPC-processen innehåller i huvudsak fem steg där tre av dem är uppdelade i olika faser. Dessa huvudsteg är: 1. Förberedelse/instudering 2. Upphandling och avtal och de tre huvudfaserna: 3. Fas 1 Projektutveckling 4. Fas 2 Projektgenomförande 5. Fas 3 Projektuppföljning Figur 2.3: EPC-projektets fem steg (Källa: SKL, 2011, s. 22, redigerad för uppsatsen) 10

18 2.8.1 Förberedelse/instudering EPC-modellen kan sägas bygga kring tre olika faser, dessa tre måste i tur och ordning genomföras för att nästa fas ska kunna påbörjas (SKL, 2011). Faserna är uppdelade i projektutveckling, projektgenomförande och projektuppföljning. Innan ett projekt på kommunnivå kan genomföras krävs att projektet måste godkännas, därefter en noggrann planering samt att upphandlingen av den entreprenör som ska utföra arbetet måste ske enligt lagar och regler. Det förberedande steget innebär att fastighetsägaren gör en utredning om det överhuvudtaget är möjligt att genomföra ett EPC-projekt (WSP Environmental, 2007). I förberedelsearbetet genomförs bland annat en nyckeltalsanalys för att utreda besparingspotentialen och investeringsbehovet baserat på andra EPC-projekts nyckeltal. I de inledande faserna är det också mycket viktigt att lära sig affärsmodellen så att personer inom olika kompetensområden i organisationen ska veta när och hur de ska bidra framöver. Det behöver fastställas en styrgrupp där det behövs kompetens inom områden som teknik, ekonomi, juridik och driftfrågor etc. Projektets omfattning behöver också fastställas. Med detta menas antal fastigheter som ska ingå i projektet, teknikavgränsning, ekonomiska ramar och hur driftorganisationer ska utvecklas under projektets gång. Slutligen ska också projektets uppföljning och målsättning fastställas Upphandling och avtal En upphandling för en offentlig beställare ska tillämpa Lagen om offentlig upphandling, LOU. Enligt LOU finns det två sätt att utse det anbud som skall accepteras (Svensson, Sandgren & Jönsson, 2007). Antingen väljs det anbud som har lägst anbudspris, eller så väljs det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt. EPC-projekt bör enligt Svensson, Sandgren & Jönsson (2007), upphandlas efter det ekonomiskt mest fördelaktiga eftersom upphandlaren i det fallet behöver ta hänsyn till samtliga omständigheter som pris, leveranstid, driftkostnader, kvalitét, tekniska egenskaper, service eller miljöpåverkan. Detta för att kunna nå EPCprojektets totala målsättning. Upphandlingen kan antingen ske enligt en förhandlad upphandling eller sker den genom en så kallad urvalsupphandling som är en förenklad upphandling. Skillnaderna är bland annat att tidsfristerna i de olika förhandlingsstegen är kortare i en urvalsupphandling än i en förhandlad upphandling. Arbetsgången i en upphandlingsprocess för ett EPC-projekt följer i regel samma process: (WSP Environmental, 2007) Ett förfrågningsunderlag tas fram Annonsering i en allmän databas Kvalificera fram de bästa intressenterna Anbudsgivarna arbetar fram sina anbud Anbuden prövas Förhandling sker med anbudsgivarna Beslut tas om vem som ska tilldelas projektet Avtal tecknas med den vinnande anbudsgivaren Innan upphandlingsprocessen startar upp måste ett förfrågningsunderlag fastställas. Därefter sker en annonsering i allmän databas. För de entreprenörer som intresserar sig för upphandlingen skickas ett kvalificeringsunderlag där projektet beskrivs mer djupgående. För att intressenterna ska kunna delta i kvalificeringen måste de svara på frågorna som ingår i annonseringen eller i kvalificeringsunderlaget. Dessa intresseanmälningar prövas sedan av den upphandlande enheten för att kunna utreda vilka intressenter som har de bästa 11

19 förutsättningarna för att kunna genomföra projektet. Det kan ställas krav på entreprenörens finansiella och ekonomiska ställning eller deras tekniska förmåga och kapacitet. Anbudsgivarna arbetar därefter fram sina anbud som skickas över till den upphandlande enheten. Anbuden prövas sedan och hur prövningen av anbuden ska gå till anges redan i förfrågningsunderlaget. Därefter sker förhandling med anbudsgivarna och det finns då bra möjligheter att förhandla sig till bra villkor för den upphandlande enheten innan beslut om vem som ska tilldelas projektet tas. Efter beslutet tecknas avtalet med den vinnande anbudsgivaren och de tre faserna kan påbörjas (WSP Environmental, 2007). Eftersom att varje upphandling är unik krävs specifika avtal för varje EPC-upphandling (se Figur 2.4). Det är därför viktigt att allt som förhandlats om och tagits upp under upphandlingsprocessen kommer med i det specifika avtalet. WSP Sverige rekommenderar att huvudavtalet ska se ut som följande enligt figur 2.4. Figur 2.4: Avtalsstruktur. (Hämtad från WSP Environmental, 2007, s. 11) Huvudavtalet om EPC verkar under hela projektets gång och reglerar vad som ska hanteras i stora drag (WSP Environmental, 2007). Eftersom att det skrivs ett avtal om hela projektets process så behövs endast en upphandling. Samtidigt som huvudavtalet skrivs under skrivs också avtalet om projektutveckling under och träder genast i kraft. Genom att använda sig av en avtalsstruktur med optioner ger det fastighetsägaren en möjlighet att inte påkalla optionerna för fas 2 och fas 3 om det inte skulle finnas förutsättningar för fortsatt projektering. Vid upphandling av ett EPC-projekt behöver beställaren inte ha någon specifik kunskap om hur arbetet ska utföras eller om vad som behöver göras, detta är upp till entreprenören och det är resultatet och priset som är det viktiga för beställaren (SKL, 2011). Ett kontrakt kommer skrivas med det vinnande energitjänsteföretaget som då påbörjar projektutvecklingsfasen Fas 1: Projektutveckling Projektutvecklingen innebär att entreprenören utför energideklarationer på fastighetsbeståndet som rör projektet, för att därifrån kunna presentera vilka kostnader och besparingar som kommer kunna göras med hjälp av EPC (SKL, 2011). En energideklaration innebär enligt Energimyndighetens hemsida att entreprenören utför en besiktning av fastigheten och dess energianvändning redovisas för att undersöka vilka delar i fastigheten som förbrukar mest energi, och vilka teknik- och driftoptimeringsåtgärder som behöver göras för att minska på dessa ( Om kommunen väljer att genomföra de åtgärder entreprenören kommit fram till vid energideklarationen, och entreprenören kan möta beställarens krav kommer det efter denna fas att förlänga kontraktet och projektet kan gå vidare till fas 2, projektgenomförandet (Energimyndigheten, 2006). De olika faserna diskuteras mellan beställaren och entreprenören genom projektets gång för att båda sidor ska vara överens om vad de ska innehålla innan de går vidare till nästa steg. 12

20 2.8.4 Fas 2: Projektgenomförande Den entreprenör som gav det vinnande anbudet kommer i fas 2 antingen själva eller genom underleverantörer, utföra de effektiviseringar som de kom fram till i projektutvecklingsfasen och driftpersonal hos beställaren kommer även att utbildas för drift och övervakning av systemen som installeras (SKL, 2011). Vanliga åtgärder vid ett EPC-projekt är tekniska åtgärder där förbättringar i till exempel isolering, ventilations- och värmesystem utförs. Driftoptimering med styr och reglersystem av de befintliga och den installerade tekniken är en stor del av projektet och kan bidra med stora sänkningar av energianvändningen. Driftoptimering kan bland annat innebära att belysning och ventilation får en bättre kontrollerad styrning. För att den sänkta energianvändningen ska stå sig krävs det att beställaren aktivt arbetar med denna optimeringsprocess Fas 3: Projektuppföljning När energieffektiviseringen av fastigheterna är genomförd återstår endast fas 3, här utför entreprenören service och underhåll av systemet och det görs även kontroller att energieffektiviseringen ger den besparingsgaranti som leverantören lämnat. I uppföljningsfasen utförs även ytterligare optimeringar och eventuellt förbättringar av det installerade systemet (SKL, 2011) Figur 2.5: Kostnadsfördelning under projektets gång. (Hämtad från WSP Environmental, 2006, s. 13) 2.9 Entreprenörens roll i EPC-projekt Varje dag betalar svenska kommuner för energi som inte kan användas (Hansen, S. J., 2008). Detta beror på att omoderna och energislukande fastigheter gör av med mer energi än vad som egentligen är nödvändigt. För att kunna spara energi i framtiden måste det investeras stora summor redan idag och här har energitjänsteföretagen en stor roll. Kommunen sätter upp mål för energiförbrukningen och entreprenören arbetar mot dessa. Ett EPC-projekt kan utföras på olika sätt och man kan använda sig av direkta och indirekta energitjänster (Energimyndigheten, 2011). Vid direkta energitjänster har energitjänstföretaget ett helhetsåtagande vilket innebär att den entreprenör som har det vinnande anbudet utför energideklarationen och energikartläggningen samt att de genomför alla tekniska installationer och energieffektiviseringsåtgärder som föreslås i energideklarationen på egen hand. Det finns också entreprenörer som tillhandahåller indirekta energitjänster vilket innebär att de lämnar installationsarbetet i uppdrag till underleverantörer. Entreprenören gör i det här fallet först en energikartläggning och energideklarationen på egen hand men utför sedan inte de tekniska åtgärderna och installationerna på egen hand. Det beror alltså helt på vilka tjänster entreprenören klarar av att genomföra inom företaget. I de fall där entreprenören bara utför energideklarationer av fastigheterna så har de fortfarande ansvar för uppföljningsarbetet vilket innebär att de är involverade i fas 1 och fas 3 men använder sig av underleverantörer i fas 2. Detta gör att det blir fler led i projektet och fler parter som projektet är kopplat till. 13

21 EPC-konceptet har under en längre period förekommit internationellt och de entreprenörer som finns på marknaden är väletablerade (WSP Environmental, 2006). Erfarenhet kan även vara avgörande för om entreprenören får uppdraget att utföra projektet, då mer kompetens och bättre energilösningar som ger högre besparingar kan ligga till grund för kommunens val vid upphandlingen (Miljöstyrningsrådet, 2009). Vid ett EPC-projekt är det entreprenören som tar hela ansvaret för slutresultatet, om inte de utlovade besparingarna uppnås blir entreprenören återbetalningsskyldig och beställaren är genom detta försäkrad om att investeringen betalar sig (Miljöstyrningsrådet, 2009). Entreprenören har ett omfattande projekt att genomföra, det är därför viktigt att de har en bra projektlednings-förmåga för att beställaren ska kunna känna tillit. Detta blir än viktigare om det handlar om indirekta energitjänster då entreprenören har ytterligare led att kommunicera med EPC-upphandling enligt LOU Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) är en viktig del i en kommuns EPC-projekt (Svensson, Sandgren & Jönsson, 2007). Offentlig upphandling innebär enligt konkurrensverket hemsida, de förberedelser kommunen måste genomföra innan ett avtal kan skrivas ( När upphandlingen sker är det viktigt att alla inkommande bud konkurrerar under samma villkor, och att de har samma chans till att få uppdraget. En offentlig upphandling inleder med att ett problem identifieras och att en lösning till detta fastställs. Därefter annonseras projektet ut med ett förfrågningsunderlag. I förfrågningsunderlaget ska kommunen beskriva vad som ska upphandlas och vilka krav som ställs på de som lämnar anbud. Dessa krav som kommunen ställer måste följa de grundläggande EU-rättsliga principerna, vilka är likabehandling, ickediskriminering, proportionalitet, transparens och ömsesidigt erkännande. Kammarkollegiet definierar likabehandling på sin hemsida som att alla entreprenörer ska ges samma information samtidigt och få samma förutsättningar som nämnts tidigare ( Ickediskrimineringsprincipen ska uppfyllas av kommunen så krav inte kan utformas så de till exempel gör det omöjligt för entreprenörer utanför Sveriges gränser att uppfylla dessa. Proportionalitetsprincipen innebär att det inte får ställas högre krav på leverantören än nödvändigt för att nå projektmålet. Transparensprincipen gör kommunen skyldig att lämna information om bland annat tillvägagångssättet vid upphandlingen. Med ömsesidigt erkännande menas att certifikat som utfärdats av behörig myndighet ska vara giltig i alla EU-länder. Kommunen bör lägga stor vikt vid förfrågningsunderlaget då det inte kan göras några förändringar när det väl skickats ut, och att underlaget då måste följas ( Finner kommunen det nödvändigt att de förfrågningsunderlag som skickats ut måste ändras på något sätt måste hela upphandlingen i normalfallet göras om. Skulle det uppkomma ytterligare krav från kommunens sida får det inte tas hänsyn till dessa och det får inte vara till grund för uteslutande av ett anbud om det inte finns med i förfrågningsunderlaget. Om det inkommer anbud till projektet som inte uppfyller alla krav som kommunen ställer, får dessa inte accepteras och måste då uteslutas ur upphandlingsprocessen. Skulle en entreprenör som inte uppfyller alla krav kommunen ställer lägga ett anbud, kan det trots detta godkännas om de kan visa att de disponerar över en underentreprenör som uppfyller de uppsatta kraven. 14

22 2.11 Finansiering av EPC Vid genomförande av EPC, finns som vid de flesta investeringar en kostnad, i ett energieffektiviseringsprojekts fall till dess att besparingarna betalat investeringen (SKL, 2011). Denna investeringskostnad kan finansieras på flera olika sätt, har kommunen som genomför projektet eget kapital kan de finansiera det genom egna medel, vilket är den billigaste lösningen. Om kommunen inte har möjlighet att själv finansiera en större investeringskostnad som EPC kan innebära, kan de göras med hjälp av banklån eller genom att entreprenören finansierar hela projektet. De två senare alternativen är oftast mer kostsamma än en egen finansiering, men kan ge fördelar som mindre risktagande för beställaren. För att säkerställa projektets lönsamhet skriver kommunen ett kontrakt med energitjänsteföretaget om besparingsgarantier där de garanterar en procentuell minskning av energianvändningen (WSP Environmental, 2006). Kontraktet är vanligen gällande till dess att hela investeringsbeloppet är återbetalt. Ett EPC-projekt är alltid en lönsam investering om de totala besparingarna är högre än de totala projektkostnaderna. Figur 2.6: Projektets lönsamhet. (Hämtad från WSP Environmental, 2007, s ) Överprestationsbesparingar i uppställningen i Figur 2.6, innebär eventuella besparingar som görs utöver de som projekterats för projektet (WSP Environmental, 2007). Byggherrekostnad är kostnaderna som tillkommer kommunen vid projektet, utöver de som går till entreprenören. Ett EPC-projekt görs inte bara för en fastighet, utan omfattar ett flertal fastigheter som får varierande tekniska förbättringar (WSP Environmental, 2007). Genom att behandla ett flertal fastighet under samma projekt komprimeras upphandlingsprocessen vilket sparar både tid och resurser, detta kan vara avgörande för om ett projekt kommer genomföras eller inte trots att det visar på god lönsamhet. Kostnaderna för de energieffektiviseringar som behöver utföras kommer att fördelas mellan de olika fastigheterna, så att en effektiviseringsåtgärd som ger stora besparingar hjälper att betala åtgärder som ger mindre besparing. På detta sätt kan fastigheter med stora renoveringsbehov inkluderas i projektet utan att ge stora utslag på återbetalningstiden. En tydligare förklaring ges nedan av Figur 2.7, som är ett exempel på investering och återbetalningstid. 15

23 Figur 2.7: Exempel på investering och återbetalningstid. (Svensson, D. Sandgren, U. Jönsson, F., 2007, s 60) När projektet och fas 1 startar varierar kostnaden för denna från projekt till projekt (WSP Environmental, 2007). Vart slutsumman för fas 1 hamnar har att göra med antal kvadratmeter som omfattas av projektet och den geografiska spridningen av dessa fastigheter. Ytterligare en variabel är vilka typer av fastigheter som ingår, om det är flerbostadshus som är billiga att energideklarera eller tekniskt avancerade fastigheter som är dyrare, till exempel sjukhus. Beroende på hur det ser ut i kommunen kan priset för fas 1 variera mellan 2-10 kr/m 2. Kommunen är med under denna fas och tillhandahåller entreprenören med den data de förfogar över angående fastighetsbeståndets energianvändning (WSP Environmental, 2007). Det kommer efter denna fas att tas fram en baslinje som visar den totala energianvändningen som kommer fungera som utgångspunkt vi effektiviseringsarbetet. Utifrån denna baslinje kommer entreprenören kunna garantera en viss besparing och denna brukar motsvara ungefär procent av den projekterade energinivån. Skulle de gjorda åtgärderna i fas 2 frambringa högre besparingar än vad som projekterats för blir detta en bonus till entreprenören (se Figur 2.8). Figur 2.8: EPC-projektets energinivåer. (WSP Environmental, 2007, s 16) 16

24 Kostnaden för fas 2, projektgenomförande, beror på beställarens budget och vilka krav de har på återbetalningstid (WSP Environmental, 2006). Kostnaden här är även beroende av fastighetsbeståndets skick och tekniska modernitet, om en stor del av fastigheterna omoderna och i dåligt skick kommer kostnaden att stiga. Vid den tredje och sista fasen är det upp till kommunen att bestämma hur mycket de vill att entreprenören ska ansvara för (WSP Environmental, 2006). Väljer kommunen att bara lämna entreprenören i uppgift att månadsvis redovisa energianvändning blir kostnaden betydligt lägre än om de även ska följa upp med ytterligare optimering och effektiviseringsåtgärder. Oavsett i vilken omfattning kommunen väljer att fortsätta samarbeta med entreprenören är det viktigt att genomföra kontinuerlig service och underhåll för att vidhålla den nya minskade energiförbrukningen. 17

25 3. Metod I metodkapitlet kommer vi bland annat redovisa vilket val av metod och ansats som vi gjort för den här uppsatsen. Därefter kommer en operationalisering där tillvägagångssätt vid intervjuer och analys redovisas. Slutligen avslutas kapitlet med validitet och reliabilitet. 3.1 Paradigm Paradigm är olika komponenter som styr produktionen av vetenskaplig kunskap (Andersen, H. 1994). Paradigmbegreppet framställdes i vetenskapsteorin först 1962 av Thomas Kuhn. Kuhn menade att allt vetenskapligt arbete är beroende av samhälle och tid. Detta betyder att en vetenskap som anses vara bra vid en speciell tidpunkt eller i ett visst samhällsammanhang inte behöver uppfattas som bra vetenskap vid en annan tidpunkt eller ett annat tillfälle. Paradigmet omfattar en världsbild där en tidigare uppfattning om forskarområdet styr de problem som vi uppfattar som intressanta (Wallén, G. 1996). Vidare omfattar det en vetenskapsuppfattning som styr vad som uppfattas som väsentlig vetenskap. Slutligen finns det även en uppfattning om en forskarroll, vad dess uppgift är och relationen mellan forskning och samhälle. Figur 3.1: Bild på hur paradigm påverkar undersökningen. (efter Andersen, H. 1994, s. 27) Paradigm kan med andra ord tolkas som vår uppfattning om hur vetenskap ska bedrivas och hur vår förförståelse har påverkat vårt val av forskningsfrågor i den här uppsatsen (Wallén, G. 1996). Vårt paradigm påverkar vårt val av problem, begrepp, metoder och slutsatser som sedan leder till ett resultat (se Figur 3.1) Hermeneutik Hermeneutik kan med andra ord skrivas tolkningslära och syftar till en tolkning med ett brett perspektiv (Wallén, G. 1996). Hermeneutik handlar enligt Wallén om att kunna förstå meddelanden trots vissa störningar eller att tolka upplevelser och handlingar. När denna tolkning tar vid måste en förförståelse finnas för det som ska tolkas. Förförståelsen kan bestå av bland annat viss språkkunskap. Hermeneutiken kom ursprungligen till i samband med tolkningsproblem som uppstod inom teologi och humanistiska ämnesområden i försök till att fastställa innebörden av äldre traditionsbevarade texter (Andersen, H. 1994). Detta tolkningsproblem finns även inom juridiken och texttolkningsmetodik har spelat en stor roll. Hermeneutikens metoder grundar sig i ett antagande om att en text har skrivits av ett subjekt, oavsett om texten är politisk, juridisk eller litterär. Därför måste tolkningen av texten tolkas utifrån det subjektiva tillståndet hos textens upphovsman. Istället för den subjektiva verklighet som hermeneutiken utgår från kan vi utgå från en objektiv verklighet. Detta kallas då positivism och den har ett deduktivt angreppssätt (Eriksson, L. & Wiedersheim-Paul, F., 2011). Positivismen har en stark dragning till att påståenden skall vara direkt kopplade till verkligheten, de ska kunna styrkas genom verkligheten (Wallén, G. 1996). För att en vetenskaplig kunskap ska vara hållbar fordrar positivismen att det kan bekräftas genom mätningar. 18

26 I den här uppsatsen kommer vi likt den hermeneutiska metoden utgå från det insamlade materialet och intervjuer, och därefter på ett interpretativt sätt tolka dessa för att förstå innebörden av det och kunna komma fram till en slutsats. Uppsatsen kommer skrivas för att få djupare förståelse för EPC-modellen och hur den fungerar för de aktuella kommunerna. För att kunna genomföra det kommer flera kommuner att intervjuas för att få en bredare grund av varierande erfarenheter och åsikter kring modellen. 3.2 Val av ansats En undersökning kan skilja sig åt mycket beroende på vilken ansats som uppsatsen utgår ifrån (Eriksson, L. & Wiedersheim-Paul, F., 2011). Om arbetet sker med empirin som utgångspunkt, innebär det då att det är ett induktivt angreppssätt. Sker arbetet utifrån redan befintliga begrepp och teorier blir det utifrån ett deduktivt angreppssätt. Abduktion är ett tredje angreppssätt som i korthet innebär att systematisera de metoder som används för att skapa nya teorier och modeller (Andersen, H. 1994). Eftersom uppsatsen kommer beskriva några kommuners uppfattning om EPC-modellen och hur den har fungerat för de berörda kommunerna, så kommer uppsatsen skrivas med ett induktivt angreppsätt. Empirin kommer ligga till grund för uppsatsen och teorier kommer styrka denna empiri. Induktivismen passar även in bra på studien då den säger att källan till vetenskap baseras på upplevelser och empirisk fakta, vilket uppsatsen i allra högsta grad kommer göra då det till stor del är kommunernas upplevda erfarenhet av modellen som kommer undersökas. 3.3 Kvalitativ kontra kvantitativ forskning Den kvalitativt inriktade forskningen syftar till data bestående av textmaterial och kvalitativa intervjuer till skillnad mot den kvantitativa forskningen som kräver mätbara undersökningar där tydliga svar kan presenteras (Patel & Davidsson 2003). Vad som ligger till grund för vilken inriktning arbetet kommer få är frågeställningen som bestämmer vilken typ av data som kommer behövas för att besvara frågorna i problemdiskussionen. Vid undersökning av upplevelser och känslor är det nödvändigt att göra en kvalitativ studie då de är omöjliga att mäta, och kräver deltagande observation och djupintervjuer (Patel et al., 2003). Vid intervjuer i en studie av detta slag går det inte att använda sig av standardiserade intervjufrågor, då svaren kan vara av så pass olika karaktär och frågorna måste gå att anpassas utifrån det och eventuellt följas av fördjupningsfrågor. Kunskapsinnehållet i en kvalitativ studie är helhetsinriktad och studien görs huvudsakligen på de intervjuade personernas uppfattning om ämnet (Andersen, H. 1994). Materialet som kommer användas för uppsatsen kommer dels bestå av intervjuer med kontaktpersoner men även av material som kommunerna delat med sig av, bestående av rapporter skrivna under och efter att EPC-modellen tillämpats på deras fastigheter. Eftersom alla de medverkande kommunerna i uppsatsen omöjligt kan dela exakt samma uppfattning av modellen, kommer intervjufrågorna skrivas individuellt till varje kommun utifrån hur långt de kommit i processen och löpande efter hur de svar som ges under intervjuernas gång. Utifrån detta blir det tydligt att det är en kvalitativ studie då djupintervjuer krävs och forskningen syftar till data bestående av textmaterial och kvalitativa intervjuer med andra ord en kvalitativt inriktad forskning. 19

27 3.4 Operationalisering Uppsatsen kommer i huvudsak bestå av information och material hämtat direkt från kommunerna i fråga. Detta kommer bestå av både intervjumaterial och skriftligt material. Intervjuerna kommer ske genom intervjuer på plats och genom telefonintervjuer på grund av långa avstånd till en del av kommunerna. Samtalen har spelats in för att minimera risken för missförstånd och därmed felaktigt resultat. Fördelen med att göra intervjuer på plats är att det är lättare att fånga upp de signaler som ges från respondenten vilket inte kan göras på samma sätt per telefon (Holme, I. M. Solvang, B. K. 1991). Frågorna till respondenterna har ställts upp utifrån syfte och forskarfråga för att ge relevanta svar, men det har varit viktigt att inte styra svaren för mycket i någon riktning. Intervjuerna kommer sedan transkriberas och sammanställas till löpande text. Informationen kan sedan användas för att beskriva och jämföra de olika kommunernas bedömning av EPC-modellen och den effekt den haft på dem. De kommuner vi valt utifrån en intresseförfrågan har fått en förfrågan om att delta i undersökningen och dela med sig av sina erfarenheter angående modellen. Vi har sedan gjort ett strategiskt urval av de kommuner som passar oss med hänsyn till hur långt de kommit i processen och hur mycket intresse de visat för att vara med i undersökningen. Syftet med kvalitativa intervjuer är att öka informationsvärdet och utifrån detta skapa större förståelse för det som studeras (Holme, I. M. Solvang, B. K. 1991). Vid urvalet av kommuner som uppsatsen skulle omfatta, ansåg vi att fyra kommuner var ett krav för att det skulle kunna göras en rättvis jämförelse och bedömning. Vi skickade ut ett förfrågningsunderlag till ett tiotal svenska kommuner som genomfört EPC där vi frågade om det fanns något intresse för att medverka i studien. Utifrån svaren från dessa ansåg vi att Halmstad, Örebro, Karlstad och Umeå Kommun var de som visade störst intresse och ansågs bäst lämpade för uppsatsen. Det finns mycket information att tillgå angående EPC-modellen, både rent praktiskt hur modellen fungerar och vilka delar den omfattar, men även om kommuner som genomfört effektiviseringen. Detta är något som är till fördel för uppsatsen då informationen kommer kunna jämföras och säkerställas. Eftersom arbetet är en kvalitativ studie och syftar till att få kommunernas egna uppfattningar om EPC-modellen och ESCO-företagens roll i projekten, vill vi att de med egna ord formulerar sina erfarenheter och svar. Detta innebär som tidigare nämnts att uppsatsen kommer skrivas utifrån ett induktivt angreppsätt och det kan därför inte göras frågeenkäter som ger smala och korta svar. Det insamlade muntliga och skriftliga materialet från intervjuer och kommer att bearbetas för att gallra bort det som kanske inte är av samma vikt, för att sammanställas och reducera svaren för att kunna göra noggrannare jämförelser (Patel, R. & Davidsson, B., 2003). 3.5 Validitet och reliabilitet Validitet är en definition för att en mätning har mätt det som avsågs med mätningen från början. Den definierar också om mätningen så att det gjordes under rätt förhållanden och gav ett rättvist resultat. (Eriksson, L. & Wiedersheim-Paul, F., 2011). Det är viktigt att skilja på intern och extern validitet. Med intern validitet menas att de begrepp som används ska stämma överens med definitionen som mäts. Exempelvis då kommuner och dess fastigheter används som objekt för mätningen i uppsatsen ska inte privata fastighetsbolag som finns inom gränserna för kommunen mätas. Extern validitet syftar till att det begrepp som används för mätningen ska stämma överens med verkligheten. Skulle en undersökning göras om hur många kommuner i Sverige som genomfört EPCmodellen, men det saknas uppgifter om hälften av dessa så skulle det bli ett felaktigt resultat och en låg extern validitet (Eriksson, et al. 2011). Detta gör det viktigt att information samlas in på ett riktigt sätt för att få ett korrekt resultat som stämmer överens med verkligheten. För 20

28 att resultatet ska bli ännu säkrare kan krav på reliabilitet ställas, vilket innebär att oberoende av vem som genomför undersökning så ska resultatet bli detsamma vilket kallas intersubjektiv reliabilitet (Andersen, H. 1994). Intervjufrågorna måste alltså göras på ett sätt som ger säkra utslag och är oberoende av vem som gör intervjun. Gör samma person mätningen ska resultatet bli ungefär desamma trots att den görs på olika sätt, detta kallas då intrasubjektiv reliabilitet. Reliabilitet kan vara ett problem vid tolkande studier, då det inte finns några exakta mätvärden att gå efter, svaren beror helt på den intervjuades syn på det som studeras. 21

29 4. Empiri Utifrån intervjuer och insamlat material från de fyra kommunerna Halmstad, Örebro, Karlstad och Umeå kommer vi här nedan sammanfatta deras process genom de 5 stegen i EPC-konceptet. Varje avsnitt inleds med en bakgrund till varför det blev ett EPC-projekt i kommunen och respondenterna från varje kommun har sedan fått beskriva deras process i förberedelse/instudering, upphandling och avtal samt fas 1,2 och 3 för att avslutningsvis redovisa deras egen bedömning av modellen. 4.1 Halmstad Kommun Respondent från Halmstad Kommun är Sven-Ingvar Pettersson, driftingenjör på drift- och förvaltarenheten på Halmstad Kommun. Drift- och förvaltarenheten är en av tre delenheter tillhörande fastighetskontoret som förvaltar och utvecklar kommunens fastigheter och även ansvarar för byggproduktion och anpassning av bostäder. Drift- och förvaltarenheten ansvarar för drift, förvaltning och underhåll av kommunens fastigheter. De hyr även ut lokaler och bostäder samt utför fastighetsservice och verksamhetsservice Bakgrund till EPC i Halmstad Kommun Sven-Ingvar Pettersson hörde för första gången talas om EPC någon gång runt år 2005 då bland annat entreprenörer som Siemens och TAC Sverige AB (idag Schneider Electric) förde in konceptet till Sverige. Införandet av EPC skedde genom uppköp av amerikanska bolag där konceptet sedan tidigare var Figur 4.2: Sammanfattning av EPC i Halmstad Kommun. känt. Entreprenörerna talade gott om EPC men konceptet mötte till en början likväl motstånd i Sverige där de tyckte att det var ett problem att entreprenörerna skulle stå för hela kostnaden. Därför ändrades och anpassades EPC-konceptet och bland annat Nyköping var tidigt ute med att tillämpa modellen i sin kommun. Det var dock vid ett seminarium i Tylösand år 2006 som Sven-Ingvar Pettersson skulle få upp ögonen för modellen på allvar. Han kom då i kontakt med en teknisk chef på Region Skåne där de hade använt sig av EPC-konceptet på en del av deras fastigheter, bland annat på en stor del av alla sjukhus i regionen och med lyckat resultat som följd. Sven-Ingvar Pettersson tyckte att det var bra att höra om EPC från någon annan part än entreprenörerna som kanske ger en för positiv bild av modellen. Under den här tiden hade Halmstad Kommun samtidigt bytt kommundirektör vilket gjorde att det blev mer fokus på energifrågor i kommunen och att nya resurser tillkom. Detta gjorde att möjligheten nu fanns att kunna genomföra ett sådant här stort energiprojekt. Det fanns sedan tidigare ett mål i kommunen där de ville sänka sin energiförbrukning med 10 procent innan Ett beslut om genomförande togs och det budgeterades 90 miljoner kronor för EPC-projektet, Anna Danielsson blev utsedd till projektledare och Sven-Ingvar Pettersson som biträdande projektledare. 22

30 4.1.2 Förberedelse/instudering Trots beslutet att följa EPC-konceptet insåg kommunen att det var många frågor kring projektet som var svåra att greppa. Under ett nytt seminarium (den här gången i Växjö), kom kommunen i kontakt med Daniel Svensson, WSP Sverige. WSP fungerar som ett analys- och teknikföretag som erbjuder konsulttjänster för hållbar samhällsutveckling inom hus & industri, transport & infrastruktur samt miljö & energi. Daniel Svensson hade tillsammans med WSP utvecklat EPC-konceptet med förfrågningsunderlag och en utförlig beskrivning av hur de skulle genomföra ett EPC-projekt. Halmstad Kommun beslutade sig då för att anlita Daniel Svensson och WSP för att få konsulthjälp vid EPC-upphandlingen. Halmstad Kommun hade i förberedelsefasen kontakt med tidigare projekt bland annat Nyköping Kommun och Region Skåne. Kontakten med Region Skåne underlättade förberedelser då Halmstad Kommun lättillgängligt fick tillgång till tidigare rapporter och material rörande EPC-projekt. De fick även mycket information från entreprenör- och installationsföretagen TAC och Siemens som de tidigare köpt installationer av Upphandling och avtal År 2008 gick Halmstad Kommun ut med ett förfrågningsunderlag och de använde sig av en förhandlad upphandling. Det var sammanlagt fyra stycken företag som fick ta del av förfrågningsunderlaget och anbudet skulle innehålla ett pris per kvadratmeter för att göra inventering och energideklaration. Sven-Ingvar Pettersson säger i intervjun att en stor fördel som ett EPC-projekt för med sig är att alla kommunens fastigheter energideklareras när energiinventeringen sker under fas 1. Två av företagen gick vidare till förhandling, Siemens och Eneas Energy, där projektet slutligen gick till den sistnämnda som gav det lägsta priset per kvadratmeter och avtal skrevs. De skrev ett huvudavtal som talade om att meningen är att genomföra alla tre faser men även ett avtal som säger att de kunde avbryta efter varje genomförd fas Fas 1: Projektutveckling Halmstad Kommun gav Eneas Energy hela deras objektlista som omfattar ett fastighetsbestånd på ca 600 fastigheter. Saneringsfastigheter, rivningsobjekt och fastigheter som de visste att de inte skulle behålla under någon längre tid sorterades bort. De sorterade även bort mindre villor och fastigheter under 200 m 2 och i slutändan återstod ca 250 fastigheter för inventering. Inventeringen satte igång på hösten 2008 och Eneas Energy gav först ett förslag om en investering på 150 miljoner kronor. Av de budgeterade 90 miljoner kronorna så avsågs 75 miljoner kronor till att köpa investeringar. De började därför skära ner i investerings- och åtgärdsförslagen och kom på det sättet ner till de 75 miljonerna som de sedan ytterligare lyckades pruta ner till 73,5 miljoner kronor. Största besparingsdelen är driftoptimering. Andra besparingar är konvertering från el till pellets- och fjärrvärme, belysningsåtgärder och något enstaka ventilationsaggregat. Allt som hade med klimatskal att göra togs bort då kommunen hade ett annat underhållsprojekt som täckte den åtgärden och detta var bland annat en bidragande orsak till att de kunde banta ner siffran så mycket. Investeringsförslagen innehåller förslag på åtgärder som ska göras på varje fastighet och de talar även om hur mycket pengar som kommer sparas med hjälp av åtgärderna. Eneas Energy får också överlämna en projektutvecklingsrapport, PUR. Den beskriver dels förutsättningarna innan, till exempel vad det är för uppvärmningssystem, belysning och ventilation samt vilka åtgärder de förutsåg på varje system och avbetalningstiden på systemet. Halmstad Kommun använde PUR när de plockade bort åtgärder för att komma ner i de 75 miljoner kronorna. 23

31 Sven-Ingvar Pettersson anser att Fas 1 inte får bli för utdragen, utan den bör genomföras på max ett halvår. För Halmstad Kommun tog inventeringen ca 3 månader att genomföra med start i augusti Fas 2: Projektgenomförande Fas 2 är själva genomförandefasen och den påbörjades i augusti/september 2009 och skulle ta ca 1,5 år att genomföra till årsskiftet 2010/2011. Under perioden ska entreprenören genomföra alla åtgärder som de tidigare avtalat om med Halmstad Kommun. Eneas Energy genomförde under perioden fastighetstekniska installationer där lokala hantverkare driftoptimerar värmesystem och ventilation samt installerar snålspolande sanitetsarmaturer och andra energieffektiviserande åtgärder på fastigheterna. På grund av politiska beslut och problem med olika nämnder blev projektet försenat till maj Eneas Energy är till skillnad mot Schneider och Siemens ingen installationsentreprenad och får därför köpa system, installation osv. från andra. Halmstad Kommun lämnade ut listan på de hantverkare och installatörer som de tidigare haft ramavtal med eller rekommenderade till Eneas Energy, men hela ansvaret under fas 2 ligger på Eneas och de kan använda sig av de installatörer och hantverkare de anser vara bäst lämpade, bara de genomför de åtgärder som avtalats. När det gällde den datoriserade övervakningen blev de dock begränsade till TAC och Siemens då kommunens befintliga system var av de två fabrikaten. Den första fastigheten var färdig efter ca 3 månader och fastigheterna besiktigades löpande av kommunen efterhand att de var färdiga Fas 3: Projektuppföljning Under våren 2011 påbörjades uppföljningsfasen och den kommer att pågå till år Den här delen av uppdraget är enligt Sven-Ingvar Pettersson, den viktigaste delen av projektet då fokus nu kommer att ligga på kontinuerlig kompetensutveckling, driftsoptimering och energiledning. Halmstad Kommun betalar 1,5 kr/m 2 per år till Eneas Energy för uppföljning och ska sporra kommunen till att inte öka energiförbrukningen igen utan snarare sänka den ännu mer. Avtalet sträcker sig i tolv år som också är lika med avbetalningstiden för investeringen. De har nu ett övervakningssystem där fastighetsskötarna regelbundet rapporterar data i ett system. De har även utbildat fastighetsskötarna i datasystemen så att de kan läsa av kurvor och statistik på ett lämpligt sätt. Av den energibesparing som Eneas Energy beräknat fram i den första fasen så är 85 procent garanterade besparingar. Under fas 3 stämmer de ständigt av så att besparingen inte hamnar under de 85 procenten. Hamnar de under så får Eneas Energy stå för mellanskillnaden upp till 85 procent. Hamnar de över så delar de på vinsten med 70 procent till Halmstad Kommun och 30 procent till Eneas Energy enligt avtal Resultat och bedömning av EPC i Halmstad Kommun Sven-Ingvar Pettersson säger att de aktuella mätningarna idag tyder på att resultatet för investeringen kommer att bli mycket bra. Besparingarna ligger betydligt över de 85 procenten och det pekar i nuläget mot att Halmstad Kommun skall betala 1 miljon till Eneas Energy. I tidiga beräkningar hade de i kommunen som mål att man skulle uppnå 5 av de 10 procenten energibesparingar som var uppsatt till I nuläget ser det ut som att de kommer att klara målet på 10 procent enbart genom EPC-projektet vilket är betydligt bättre än de kunde vänta sig. Det finns därför en viss oro i kommunen att de kommer att höja målet på grund av detta. Risken är att målet blir för högt och att det blir svårt att uppnå. 24

32 Även om den största delen av projektet varit positivt så nämner Sven-Ingvar Pettersson några nackdelar. Han tycker till exempel att det i första hand hade underlättat hela projektet om entreprenören varit ett installationsföretag. Hans åsikt är att entreprenören överlåtit för stort ansvar på sina underleverantörer och det har därför blivit problem med att hålla tillräcklig kontroll på projektet. En annan nackdel har varit dokumentationen av projektet. För att få svar på en fråga kan det behövas fyra-fem olika dokument och i ett sådant här stort projekt behövs det tydligare dokumentation redan från dag 1. Det har utförts över 900 åtgärder i olika fastigheter och det är omöjligt att hålla koll på allt som gjorts utan ordentlig dokumentation, tycker Sven-Ingvar. Han tycker dock överlag att EPC är ett väldigt bra koncept och att det är mycket smidigare med ett enda kontrakt för att energieffektivisera, till skillnad mot traditionell metod där flera kontrakt får skrivas med olika entreprenörer. Han varnar för risker med att kolla på de enskilda åtgärdernas kostnader och istället kolla på kostnaden för helheten. Vissa åtgärder kan verka dyra enskilt men det innebär inte att priset för alla åtgärder tillsammans blir dyrt. 4.2 Örebro Kommun Respondent från Örebro Kommun är Göran Fredriksson som under EPC-projektets start arbetade som energiansvarig och därmed var ansvarig för effektiv drift på Kommunfastigheter i Örebro, KFÖ, som då förvaltade över ca m 2 av kommunens verksamhetslokaler och egen driftsorganisation. Från och med den 1 januari 2012 har dock Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige i Örebro Kommun beslutat att kommunens fastigheter ska övergå från förvaltningsform till bolagsform. I samband med bolagiseringen upphörde Kommunfastigheter i Örebro och Futurum Fastigheter i Örebro övertog KFÖ s tidigare verksamheter. I samband med det här övergick även en del fastigheter till andra bolag Bakgrund till EPC i Örebro Kommun Sedan år 2005 driver de ett EPC-projekt i Örebro Kommun och den främsta anledningen till att projektet blev aktuellt var av ekonomiska skäl. Många av Örebro Kommuns fastigheter var byggda under och talet och var därför i stort behov av underhåll. Det fanns inte tillräckligt med ekonomiska resurser för att kunna sköta underhållet av fastigheterna inom kommunen, vilket ledde till ökat behov av reparationer. Samtidigt Figur 4.2: Sammanfattning av EPC i Örebro Kommun. ökade energipriserna i landet vilket gjorde att planer om ett EPC-projekt påbörjades. Från och med år 2006 skulle det även finnas möjlighet att få stora statliga bidrag till den här typen av åtgärder för kommunen, upp till 30 procent statligt bidrag till energiinvesteringar i offentliga lokaler. Även detta var en starkt bidragande orsak till EPC-projektet i Örebro Kommun. Ett åldrande fastighetsbestånd, med många åtgärder att genomföra är ett krav för att kunna genomföra ett EPC-projekt, enligt Göran Fredriksson. 25

33 Även i Örebro Kommun hade de precis som i övriga svenska kommuner uppsatta energi- och miljömål, som de ännu inte nått när de gick in i EPC-projektet. Målet med EPC-projektet i Örebro Kommun var att minska sina energikostnader med 20 procent och få garanterade besparingar. Samtidigt ville de minska sin miljöpåverkan genom att reducera användningen av olja, el samt fjärrvärme. Projektet budgeterades till 157 miljoner kronor och var då det största kontraktet inom Energy Performance Contracting i Sverige. Statliga bidrag skulle täcka 32 miljoner kronor av investeringen Förberedelse/instudering Kommunen kom tidigt i sin planering av EPC i kontakt med Daniel Svensson, WSP Sverige genom TAC Sverige (numera Schneider Electrics). Daniel Svensson och WSP har sedan fungerat som konsult åt Örebro Kommun i deras EPC-projektering och hjälpt dem med konceptet och upphandling av projektet. Innan beslutet om EPC togs gjordes en förstudie i kommunen. Förstudien gjordes av ett externt företag och även om de jobbat med energieffektiviseringsarbete i 15 år tidigare inom kommunen, så visade resultatet att de kunde göra ytterligare energibesparingar på uppåt 20 procent. Förstudien presenterades för politikerna och det gjordes även studiebesök i andra kommuner som arbetade med EPC, bland annat i Nyköping Kommun för att tidigt få med politikerna i projektet Upphandling och avtal Under 2005 sammanställde Örebro Kommun sitt förfrågningsunderlag på egen hand och hade andra kommuners underlag till hjälp för utformningen. I förfrågningsunderlaget ställde de olika krav på entreprenörerna och mätte bland annat företagens stabilitet, dels ekonomiskt men även kvalitativt. Vid utvärdering av anbuden fick de rådgivning av Daniel Svensson och WSP Sverige, men även utvärderingen gjorde de annars på egen hand. Kontraktet stod mellan anbud från tre entreprenörer, TAC Sverige (Schneider Electric), Siemens och YIT. Upphandlingen berörde 105 fastigheter med ca 600 byggnader som sedan blev ca 400 fastigheter med omfattande åtgärdspaket. Upphandlingen skedde enligt en förhandlad upphandling eftersom att de från början inte visste omfattningen av upphandlingen. Anbuden granskades och Örebro Kommun reste runt till de olika entreprenörerna för intervjuer och diskussion om hur projektet skulle gå till mer ingående. Kontraktet gick till slut till TAC Sverige och i samband med detta överklagade en av de andra entreprenörerna upphandlingen till Länsrätten. Detta gjordes att upphandlingen försenades några månader men till slut meddelade länsrätten domen att upphandlingen gått till på rätt sätt. 26

34 Figur 4.3: Projektomfattning Örebro Kommun. Källa: Göran Fredriksson, Futurumfastigheter i Örebro Fas 1: Projektutveckling EPC-projektet i Örebro delades upp i tre delar där del 1 och 2 skulle pågå från och del 3 under Det som skulle ingå i projektet var energibesparingsåtgärder på skolor, förskolor, sportanläggningar, badhus, äldreboenden, kulturbyggnader samt kontors- och administrationslokaler som förvaltades av Örebro Kommun. Del 1 och 2 skulle inkludera byggnader med en total area på m 2 och de årliga besparingarna beräknades till över 13 miljoner kronor. Detta skulle leda till en återbetalningstid på 9,2 år. Anledningen till uppdelningen var att det statliga bidraget endast betalades ut under år 2006 och del 1 av projektet skulle därför genomföras under Möjligheten till att kunna få statligt bidrag förlängdes för att också gälla senare men vid den tidpunkten var redan uppdelningen gjord. Del 3 inkluderade energibesparingsåtgärder som inte var tillräckligt lönsamma vid beräkningarna år 2005, men som år 2010 var det på grund av ökade energipriser. Även en del fastigheter som inte hann analyseras i del 1 och 2 inkluderades i del 3. TAC Sverige garanterade Örebro Kommun 85 procent av beräknad besparing. Det tecknades även ett incitamentsavtal på besparingar utöver de beräknade Fas 2: Projektgenomförande I maj 2006 påbörjades genomförandefasen av del 1 av Örebro Kommuns EPC-projekt, i oktober-november 2006 påbörjades del 2. Detta innebar att alla energibesparingsåtgärder som tidigare kartlagts för del 1 och 2 nu skulle genomföras. Dessa bestod av uppgraderingar och installation av fastighetstekniska system till exempel värmesystem, ventilationssystem, styroch övervakningssystem, värmeproduktionsanläggningar samt belysning- och tappvattensystem. Delar av energianvändningen ersattes av värmepumpar och pellets. Ca procent av åtgärderna var drift- och styrningsåtgärder. Del 3 omfattar ytterligare drygt m 2 och en investering på 25,5 miljoner kronor samt fastighetsplacerade solceller och vindkraftverk för 12,5 miljoner kronor. 27