D.3.5 Rapport för bästa praxis för implementering av hållbara och tillförlitliga energiprojekt

Transkript

1 D.3.5 Rapport för bästa praxis för implementering av hållbara och tillförlitliga energiprojekt Titel 1 Energieffektivitet I byggnader och renovering av energiprestanda i kommunala byggnader - EPC-coaching Submission date: February

2 Innehåll 1 Bästa praxis: Inledning Bakgrund Projektbeskrivning Resultat och måluppfyllelse Finansieringsplan Projektimplementeringsindikatorer Foton

3 1 Bästa praxis: 1.1 Inledning Åtgärdens titel: Energieffektivitet i byggnader och renovering för bättre energiprestanda i kommunala byggnader - EPC-coaching Genomförd av provinsen Flemish Brabant, Helpdesk Energy Management. 16 kommuner i provinsen var inblandade i EPC-coaching, från mars 2014 till augusti Bakgrund Kommuner i flamländska Brabant äger många byggnader, men många av dessa offentliga byggnader är ganska gamla, med låg energiprestanda och stora energiförluster. Dessutom saknar kommunerna de ekonomiska medel som gör det möjligt för dem att genomföra energibesparande åtgärder och att utveckla en långsiktig strategi för att göra byggnaderna mer hållbara och energieffektiva och renoveringar skjuts upp ofta. Samtidigt vill provinsen Flamländska Brabant vara klimatneutral år Som ett borgmästerkoordinatorfördrag stödjer man 60 kommuner för att minska koldioxidutsläppen med minst 20 procent år För att nå dessa mål i energieffektiviteten i byggnader förbättras drastiskt. Därför lanserade provinsen flamländska Brabant (PFB) ett innovativ EPC-coachingsprojekt för att stödja och stimulera kommunerna att genomföra energibesparande åtgärder. Som affärsmodell och sätt att få investeringar finansierade valde provinsen flamländska Brabant modellen för Energy Performance Contracting. Genom EPC-coachingsprojektet stimulerar provinsen Flamländska Brabant utvecklingen av EPC-projekt för det kommunala byggnadsbeståndet genom att vägleda den kommunala personalen i 4 steg mot en EPC-facilitator. Inom ett avtal om energiprestanda implementerar en ESCO- eller ett energitjänstföretag åtgärderna för energieffektivitet (och eventuellt förnybar energi) med en kontraktsgaranti om att de prognostiserade energibesparingarna kommer att levereras och underhållas under kontraktsperioden, med hjälp av inkomstströmmen från kostnadsbesparingarna för att återbetala kostnaderna för de genomförda investeringarna. På detta sätt är den ekonomiska risken begränsad för byggägaren, i detta fall kommunen. 1.3 Projektbeskrivning Målet med EPC-coaching är att bedöma huruvida avtalet om energiprestanda är genomförbart för byggnadsbeståndet för en viss kommun eller en kommungrupp, och fastställa omfattningen av EPCprojektet, vilket leder till upphandling av en EPC-facilitator baserad på ett modellbuddokument som erbjuds av provinsen. Facilitatorn ska sedan förhandla med ESCO och följa upp genomförandet av EPC-projektet och bedöma de faktiska garanterade besparingarna. I det första steget följde alla kommuner en EPC-utbildning, där alla intressenter var tvungna att vara närvarande (teknisk personal, finansiell personal, politiker, hållbarhetschef,...). I det andra steget genomförde provinsen flamländska Brabant en förundersökningsstudie, inklusive datainsamling på byggnaderna: energiförbrukning, byggnadens tekniska tillstånd, överblick över möjliga EE-åtgärder, men också andra aspekter som demografiska trender och behov, multipel användning och 3

4 konvertering av befintliga byggnader. För denna uppgift samlade kommunerna själva alla nödvändiga uppgifter, med hjälp av specifika verktyg för datainsamling och analys som utvecklats av PFB. Efter datainsamling och analys av PFB diskuterades slutsatserna i en strategisk workshop. På så sätt fick kommunens personal och politiker inblick i EPC: s genomförbarhet för deras kommunala byggnadsbestånd. I det tredje steget deltog alla intressenter i minst tre kommuner (borgmästare, biträdande borgmästare, teknisk, finansiell och miljö personal) i en JAM-session tillsammans med olika experter om juridiska, tekniska och operativa aspekter av EPC. JAM-sessionerna, tillsammans med de strategiska workshopparna visade sig vara mycket viktiga för att undanröja såväl psykologiska som tekniska hinder, få full acceptans och hjälpa kommunen att fatta det slutgiltiga beslutet att fortsätta med EPC-projektet och anbudsförfarandet. Under jam-sessionerna kunde deltagarna utbyta erfarenheter med andra kommuner och ställa frågor till experterna, frågor som ofta hade framkommit under förstudien med datainsamling och analys. På grundval av förutsägningsrapporten, strategiska workshops och jamsessionen kom de deltagande kommunerna överens om EPC-projektets omfattning och uppdraget av en EPC-facilitator. I det sista och fjärde steget förvärvade kommunerna en EPC-facilitator, med hjälp av ett modelldokumentet utvecklat av PFB. 1.4 Resultat och måluppfyllelse EPC-coaching var en stor framgång. 11 av de 16 kommuner som startade coaching bestämde sig för att fortsätta med ett EPC-projekt. Av de kommuner som inte startade ett EPC-projekt beslutade 3 kommuner att genomföra de energibesparande åtgärderna genom traditionell offentlig upphandling. 3 kommuner har redan tilldelats en EPC-facilitator, de andra kommer att tilldelas en under första halvåret För de kommunala byggnaderna eller kommunerna där EPC-coaching visade att de inte kan tilldelas en EPC-pool, på grund av dålig ekonomi för att genomföra EPC (små byggnader med låg energikostnad), tillhandahölls en alternativ lösning för utveckling och riktlinjer och ett upphandlingsdokument för ombyggnad av de tekniska installationerna i byggnaderna. 4

5 Förväntade besparingar: en minskning vid 2020 av ton CO 2, MWh (primär energi) som ett resultat av en minskning på 20-25% genom EE-investeringar med EPC för totalt euro i 85 byggnader i 11 kommuner och 5% av energibesparingar genom återupptagningsåtgärder i 35 byggnader i 5 kommuner. Övervinna av hinder Kommunernas tekniska och underhållsgrupper känner ofta att de kommer att förlora kontrollen över "sina" tekniska installationer när de börjar med EPC, eftersom ESCOs kräver viss kontroll över tekniska installationer för att uppnå de avtalade avtalen. Jam-sessioner, där teknisk personal kunde interagera med experter, och utbildning bidrog mycket till att försäkra teknisk personal om att de inte skulle förlora jobb. "Förlora" kontrollen över tekniska detaljer är lika med att få kontroll över andra mer relevanta aspekter som prestanda och kvalitet. De flesta kommuner har en kortsiktig vision om underhållsarbete, på grund av val vart sjätte år. EPC-coaching och träning bidrog till att utveckla en långsiktig vision och planering på det kommunala byggnadsbeståndet. Datainsamling av byggmaterialet (energianvändning och teknisk information) var mycket tidskrävande innan man kunde göra rätt projektidentifiering och utvärdering av genomförbarheten av EPC. EPC är en ganska ny affärsidé för den (lokala) marknaden i Flandern. Det skapar viss misstro hos potentiella kunder för EPC. Att ge preliminär hjälp, information och data om EPC och eventuella energi- och ekonomiska besparingar och det faktum att coaching tog flera månader bidrog till att öka förtroendet för kommunerna. Viktiga slutsatser EPC-coaching var en framgång. Fler kommuner än vad som ursprungligen förutsågs deltog. EPC-coaching är tidskrävande men ett mycket bra sätt att fastställa intressenters acceptans för ett EPC-projekt inom kommunen. Tiden och omfattande träning är avgörande för att få acceptans hos intressenterna. EPC är fortfarande inte spridd i Flandern och relativt okänd för kommunala byggnader, men det här projektet kommer dock att leda till flera EPC-projekt. Av de kommuner som startade programmet beslutade 70% att genomföra EPC och effektivt skaffa en EPC-facilitator. Detta är en stor framgång som tidigare erfarenheter av lokala EPCutvecklingsprogram baserade på ett mer konventionellt tillvägagångssätt (t.ex. klassiska workshops, informativa möten etc.) visade att endast 10-20% av kommunerna skulle gå till EPC. För att starta ett EPC-projekt ska det finnas minst energikostnader på 300k - 500k (baslinje) för att motivera transaktionskostnaderna för upphandling av EPC-tjänsten. Detta krav kunde inte nås för byggnaden i små kommuner. Sammanslagning av mellankommunala byggpooler var nödvändigt för att kunna erbjuda EPC-tjänsten. 5

6 Några av de byggnader i de flamländska kommunerna är inte lämpliga för avtalet om energiprestanda på grund av att de är för små byggnader med låga energikostnader. En alternativ lösning gavs vid utarbetandet av riktlinjer och ett anbudsdokument för ombyggnad av byggnadernas tekniska installationer. Detta kommer att vara tillräckligt för att nå målen. EPC-förundersökningsstudien och coaching var nödvändig för att kommunen skulle starta upp sin bygghantering: eftersom det kommunala byggnadsbeståndet huvudsakligen upprätthålls ganska ad hoc än på ett systematiskt sätt med långsiktigt perspektiv. En ny struktur för underhållsverksamhet föreslås till kommunen. Utan grundläggande uppgifter kan kommunen inte besluta om underhållspolicy eller uppskatta den nödvändiga budgeten för renovering och en långsiktig underhållsplan. EPC-affärsfallet fokuserar på projektidentifiering och ekonomisk bärkraft för att nå ambitionsnivån för att uppgradera det kommunala byggnadsarvet utan att skapa teknisk och ekonomiskt beroende eller skapa behov av efterföljande åtgärder. 1.5 Finansieringsplan Med tanke på genomförandekostnaden för en EPC-process förklaras affärsmodellen för EPC och dess nyckelfunktioner I bilden nedan. Bild :Affärsmodell för Energy Performance Contracting (Bleyl-Androschin, 2010) Huvuddragen i EPC är: En energitjänstföretag (ESCO) planerar och realiserar energieffektivitetsåtgärder och ansvarar för drift och underhåll under hela kontraktsperioden. ESCO måste garantera energibesparingar jämfört med en nuvarande energikostnadsbas. 6

7 Effektivinvesteringarna delas delvis tillbaka från de framtida energibesparingarna. Klienten fortsätter att betala samma energikostnader som tidigare (ibland till och med mindre). Efter uppsägning av kontraktet kommer hela sparandet att gynna kunden. ESCOs ersättning är kontraktsräntan och beror på de uppnådda besparingarna. I fall av underpresterande måste ESCO täcka förlusten. Ytterligare besparingar delas mellan byggande ägare och ESCO. Genom att genomföra EPC-avtal kan investeringen emellertid inte betraktas som finansiering av tredje part, eftersom konceptet var avsett för kommunerna. Även förfinansierad av en ESCO måste den totala investeringen i renoveringsprojektet betraktas som offentliga utgifter vid genomförandet av åtgärderna (de första två åren i ESCO-kontraktet) och de därmed sammanhängande tillgångarna ska ses som statliga tillgångar (på grund av Eurostat 2015). Detta har en enorm inverkan på kommunernas ekonomiska balans på kort sikt medan nettoresultatet är baserat på energitillgångarnas livslängd. Den mest intressanta aspekten är att ESCO kan garantera återbetalningstiden för att betala tillbaka lånade medel. Men just nu är privata finansieringsalternativ inte av intresse för att lösa det offentliga skuldproblemet. 1.6 Projektimplementeringsindikatorer Förväntad sparad energi (kwh): kwh (non primary energy) by 2020 Förväntad production av förnybar n.a. energi (kwh): Förväntad CO 2 reduktion (ton CO2): ton CO 2 by 2020 Förväntad investeringskostnad ( ) Foton Workshop EPC-coaching Byggnad i EPC-pool 7

8 Byggnader i EPC-pool Londerzeel Byggnad EPC-pool Meise Byggnad EPC-pool Beersel Workshop Meise