Så kan du göra lönsamma energitjänsteavtal. Falun, 12 feb 2015 Marit Ragnarsson, Näringslivsenheten, Länsstyrelsen Dalarna

Transkript

1 Så kan du göra lönsamma energitjänsteavtal Falun, 12 feb 2015 Marit Ragnarsson, Näringslivsenheten, Länsstyrelsen Dalarna

2 Nytt branschvis projekt BEE Branschvis EnergiEffektivisering

3 Nytt branschvis projekt BEE Branschvis EnergiEffektivisering Samarbete med 15 Nätverk/branscher 15 upphandlingar av bästa energikonsulter Energikartläggning i 120 företag Stöd till planering av åtgärder

4 Branscher i projektet Skidanläggningar Camping/stugby Hotell Restauranger Teknikföretagen Trä- och möbelindustrin Tvätterier Slakterier Lanthandlar Livsmedelsbutiker I tätort Drivmedelsstationer Sågverk

5 Typiska utmaningar Brist på kapital, även för lönsamma åtgärder Viktigt med kunniga energikonsulter EPC intressant, men okunskap om hur Inte egen energikunskap Åtgärder behöver serveras på silverfat

6 Slutsatser om åtgärder 130 företag har gjort energikartläggning 1673 åtgärdsförslag = ca 13 åtgärdsförslag per företag Kostnad för åtgärderna: kr Besparing: kr Pay-off: 4,1 år (0-50 år) Sparad energi: MWh/år Minskade CO2-utsläpp: ton/år

7 Slutsatser om åtgärder Driftsåtgärder Antal åtgärder Kostnad för åtgärder Besparing Pay-off-tid 393 st 843 kkr kkr 0,3 år Underhållsåtgärder 551 st kkr kkr 1,3 år Investeringsåtgärder 711 st kkr kkr 5,3 år

8 Reflektioner? Har vi lärt oss något? Är energitjänsteavtal intressant? Vad skulle ni behöva för att gå vidare? Kan vi hjälpa till med något av det? Mall för FFU? Checklista

9 Energitjänster Lotta Bångens

10 Vi är 60 företag och fyra branschförbund

11 Våra företag arbetar inom: Belysning Solskydd Ventilation Tryckluft Värme Isolering Kyla Styr och regler Elinstallationer Energitjänster VVS Fönster Och är konsulter, installatörer, tillverkare, återförsäljare, entreprenörer och energitjänsteföretag

12 Effektivisering kommer i andra hand.. Innemiljökrav Termiskt klimat Luftkvalitet Ljus Ljud Funktion God kunskap om innemiljö innan vi energieffektiviserar! Kraven ska tillgodoses med så liten energiåtgång som möjligt

13 Vad är energitjänster? Energitjänster är ett samlingsnamn för olika typer av tjänster som i grunden är någon form av avtal eller överenskommelse som leder till direkt eller indirekt effektivisering eller hushållning av energianvändningen. Energieffektiviseringsdirektivet Den fysiska vinst eller nytta som erhålls genom energieffektiv teknik eller åtgärder, som kan inbegripa den drift, underhåll och kontroll som är nödvändig för att kunna mäta/uppskatta samt kontrollera förbättrad energieffektivitet och/eller primärenergibesparingar. Källa: Energimyndigheten

14 Kategorier av energitjänster Energitjänster i Sverige Information Rådgivning Åtgärder Avtal Indirekta Indirekta energitjänster Indirekta energitjänster Direkta energitjänster och direkta energitjänster Källa: Energimyndigheten

15 Exempel på energitjänster Energitjänster i Sverige Information Rådgivning Åtgärder Avtal Energistatistik Energirådgivning, Energicontrollers Energikartläggning, Energideklarationer, Energieffektiviseringsåtgärder, Laststyrning Prestationsavtal t.ex. EPC, Energisamarbete, Grön partner, Funktionsavtal t.ex. Färdig värme Källa: Energimyndigheten

16 Energitjänster - avtal 1. Mål med projektet 2. Energikartläggning 3. Åtgärdsförslag 4. Genomförande av åtgärder 5. Uppföljning och verifiering av resultat

17 EEFs kundpanel för energieffektivisering Järfälla kommun Sweden Green Building Council Ludvika kommunfastigheter AB Fastighetskontoret Lidingö Stad Västmanlands läns landsting Stockholms stad, Fastighetskontoret SABO Svenska Kyrkan/Stockholms stift Vasakronan

18 Vad är problem idag vid genomförande av energieffektiviseringsprojekt? Saknar tillräckliga resurser internt För låg beställarkompetens Saknas tjänster för de som ej har kompetens Lågt förtroende för energitjänsteleverantör Brist på lyhördhet om vad beställare vill ha Inlåsningseffekter t.ex. EPC Energibolagens prissättning kan verka hämmande för energieffektivisering

19 Vad kan lösningarna vara? Vad ska leverantörerna erbjuda? Lyhördhet Ackreditering/certifiering med rätt kunskapskrav Standard för LCC-modell Ledningsengagemang hos beställare Standardavtal för energieffektivisering Oberoende support från t.ex. EEF Miljömedvetenhet hos leverantörer Besparingsgaranti Helhet Enkelhet Råd/nämnd för att vägleda i ev. tvist

20 Vad skapar trygghet och förtroende för er om ni vill köpa hjälp med energieffektivisering externt? (fler alternativ går att välja)

21 Vad vill kunderna ha? God innemiljö/funktion och låga energikostnader Kan upphandlas på väldigt många olika sätt Energitjänst ett sätt att uppnå detta EEF vill hjälpa kunder/beställare att hitta rätt energitjänst/energieffektivisering

22 Vad är rätt? Det beror på Egna resurser och tid Finansieringsmöjligheter Egen kompetens.

23 Varför köpa energitjänster? Garanterad besparing Hjälp med investering Resurser/tid Kompetens

24

25 EEFs guide till rätt effektivisering! Projekt/produkt/tjänst Beskrivning Krav Uppföljning Metodik/standard Energikartläggning Inköp av energieffektiv produkt Energisamordning Energitjänst x Energitjänst y Energitjänst z xxx Länk till företag som levererar Företag ska presentera referensprojekt

26 Vi kan leverera mer och bättre ee! Säljare ee Köpare ee Vi vill köpa mer och bättre! 18

27 19

28 Energitjänstegrupp inom EEF Siemens Schneider Electrics Mälarenergi Caverion (fd YIT) ENEAS Scandinavian Purchasing group Karlshamn Energi Syfte Bredda och utveckla energitjänstemarknaden Visa vilka leverantörer som finns Uppförandekod

29 Källa: Energimyndigheten

30 Europeisk uppförandekod för avtal om energiprestanda IVL svensk partner EEF nu ansvariga i Sverige

31

32 Framgångsfaktorer Beställare Fakta och kunskap om energianvändning, funktion, innemiljö mm i sin egen verksamhet Engagemang Förankring i ledningen Långsiktighet Förstå avtalet (det sitter i detaljerna!) Öppenhet Hur involvera egen personal?

33 Leverantörer Lyhördhet! Flexibilitet Öppenhet Förstå avtal och försäkra sig om att beställaren förstår Referensprojekt Framgångsfaktorer

34 Vad gör vi mer? Standardmall/text för upphandling av energieffektivisering? Standard för LCC Standard för uppföljning/verifiering Branschauktorisation för energieffektiviseringsföretag?

35

36 Tack för att ni har lyssnat! och lycka till med energitjänsterna! Vätterstranden Jönköping

37 Energitjänster med besparingsgaranti - Att tänka på som Beställare - Fredrik Tillberg Aktea Energy

38 Vad vill vi uppnå? Fokusera på slutresultatet: - Energi - Miljö - Inneklimat - Underhållsbehov - Kompetensutveckling Ekonomi - Återbetalningstider - Besparingsgaranti - Egen eller extern finansiering? - Värdeökning i fastigheter - Positiv resultateffekt Partnerskap - Affärsmodeller - Finansiering - Referenser - Projektorganisation - Kompetenser - Riskfördelning

39 Val av energitjänst? Energikartläggningar har genomförts Potential finns! A. Traditionellt genomförande B. Funktionsentreprenad med besparingsgaranti (Avtal om energiprestanda)

40 Entreprenadformer Traditionell entreprenad Entreprenör genomför projekt enligt specificerade handlingar Den ekonomiska risken ligger på fastighetsägaren. Pay-offen är ofta okänd, men kan göras. Projektfinansieringen sker med medel från investeringsbudgeten Entreprenad är färdig då slutbesiktning gjorts Funktionsentreprenad Entreprenör genomför projekt utifrån önskad funktion, dvs temperaturer, CO 2, miljökrav Totalentreprenad med flera åtgärder i ett paket, där mer ansvar ligger på entreprenören Projektet finansieras med framtidens energibesparingar som garanteras. Entreprenaden är färdig då investeringen är återbetald

41 Energitjänster med besparingsgaranti Fas 1: Projektutveckling (delvis gjord) Fas 2: Projektgenomförande Fas 3: Projektuppföljning

42 Fas 1: Projektutveckling Inventering och åtgärdsförslag tas fram: se till att leverantören beskriver vad som ingår Kostnadsspecifikation och pay-off tid Referensnivåer (värme, el, kyla, vatten). Vad garanteras? Bonus/vite Verifieringsmodeller Inneklimatkrav Ta fram energistatistik, mätaruppgifter, tariffer, ritningar, OVK Vara behjälplig mot tredje part; t.ex. energibolag

43 Fas 1: Projektutveckling Inneklimatkrav/processkrav Definiera utifrån referens Temperatur Lufthastiget CO 2 Ljud Verifiera Standarder; ISO Egna metoder

44 Fas 1: Projektutveckling Referensnivå & Verifieringsmodell forts. Metod Modell Exempel A B Uppmätt kapacitet på delsystem Uppmätt användning på delsystem Effekt mäts före och efter åtgärd. Kommer överens om tid. Användning mäts före och efter åtgärd. Kommer överens om tid. C Uppmätt användning på huvudmätare Utfallet av samtliga åtgärder blandas. D Teoretisk beräkning Tätning runt fönster. Överenskommelse om användning före och efter

45 Fas 1: Projektutveckling Referensnivå & Verifieringsmodell Normalårskorrigering av värme - Graddagar - Energiindex - Energisignatur

46 Fas 2: Projektgenomförande Totalentreprenad ABT Planering Projektering Utförande Provning/kontroll Utbildning Justering av besparingsgarantier utifrån ÄTA och verksamhetsförändringar Drift & Skötsel-anvisningar

47 Fas 3: Projektuppföljning Rapportering av resultatet; frekvens, format, leverans Driftoptimering Vad göra om garanterade besparingar inte uppnås? Drift och skötsel för att garanterad besparing ska gälla Garanti, service- och supportåtagande

48 Fas 3: Projektuppföljning Verksamhetsförändring Vad är en verksamhetsförändring? Ändringar av nyttjandetider förlängd drifttid ventilation Ändring av tilluftstemperatur Byte till energieffektivare pump Utökad produktion Del av byggnad rivs eller byggs ut Tips: Hanteras realistiskt tillsammans och med överenskomna beräkningar! Viktigt med dokumentation för spårbarhet över tid.

49 Sammanfattning Vad vill ni uppnå definiera slutresultatet Förstå projektprocessen Avsätt tid och resurser Samarbetsklimat

50 ???