Utvecklingsarbete inom skolhälsovården Mental hälsa hos skolbarn

Transkript

1 Utvecklingsarbete inom skolhälsovården Mental hälsa hos skolbarn Karin Sonnby Skolöverläkare Västerås stad Specialist i barn- och ungdomspsykiatri Med dr

2 Samordnande skolsköterska Ti1 Viklund

3 BUP Verksamhetschef Margit Farkas CENTRUM FÖR KLINISK FORSKNING SALVE-GRUPPEN Professor Kent W Nilsson Forskar om psykisk hälsa/ohälsa hos ungdomar KOMPETENSCENTRUM FÖR HÄLSA Epidemiolog Fredrik Söderkvist Hälsoplanerare Anna Ivarsson

4 Innehåll Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barnoch ungdomar Brister inom EMI gällande arbete med fokus på psykisk hälsa/ohälsa Utvecklingsarbete

5 Bakgrund Psykisk ohälsa hos barn- & ungdomar Ledande skäl Mll ohälsa bland minderåriga ener medfödda sjukdomar och sjukdomar under första levnadsåret Ca 20-30% har minst en psykiatrisk diagnos Samsjuklighet mycket vanligt

6 Bakgrund Psykisk ohälsa hos barn- & ungdomar 10% har utvecklingsneurologisk avvikelse inom ramen för samlingstermen ESSENCE ü ESSENCE= akronym av Early SymptomaMc Syndromes EliciMng Neurodevelopmental Clinical ExaminaMons Källa: C. Gillberg, LäkarMdningen 39/2014

7 Bakgrund Psykisk ohälsa hos barn- & ungdomar Vad är ESSENCE? àsamlingsbegrepp för funkmonsnedsä`ande symtom före 3-5 års ålder inom Allmän utveckling KommunikaMon/språk Socialt samspel Motorik Uppmärksamhet AkMvitetsgrad Beteende Stämningsläge Sömn Avvikelser inom flera områden=regel!

8 Ref: Gillberg et al 2010, LäkarMdningen Bakgrund Psykisk ohälsa hos barn- & ungdomar ESSENCE Finns redan vid skolstart Kvarstår i stor utsträckning -allvarlig prognos Behov av anpassat stöd från Mdig ålder Flickor idenmfieras i lägre omfa`ning än pojkar àojämlikt stöd

9 Självmord bland unga minskar inte Ref: NaMonellt centrum för Suicidforskning och prevenmon av psykisk ohälsa

10 Psykisk ohälsa & vårdsökande Har diagnos & söker vård Har diagnos & söker ej vård Psykiskt välmående

11 Hur arbetar vi inom skolhälsovården/emi när det gäller psykisk hälsa/ohälsa? àhälsofrämjande? àupptäckande? àhur inom den samlade elevhälsan? SPECIAL- PEDAGOGISKA INSATSEN SOCIALA INSATSEN PSYKOLOGISKA INSATSEN MEDICINSKA INSATSEN

12 Brister inom EMI gällande arbete med fokus på psykisk hälsa/ohälsa 1. Hälsofrämjande insatser med fokus på psykisk hälsa/ ohälsa 2. Metodbok/basprogram -RuMn/metod för upptäckt av psykisk ohälsa/ handläggning 3. OrganisaMon för systemamskt kvalitetsarbete inom elevhälsan (alla fyra insatserna) på huvudmanna nivå

13 Påbörjat arbete 1. Hälsofrämjande insatser med fokus på psykisk hälsa

14 Grundskolan föreläsningar för pedagoger/ rektorer/skolsköterskor/skolläkare ESSENCE- en samlingsterm -Vad är det? Varför vikmgt a` känna Mll? Hur stö`a pedagogiskt? (föreläsning) Ångest -Förekomst, kännetecken, hur bemöta & hur stö`a pedagogiskt (föreläsning & workshop)

15 Gymnasiet; föreläsningar Hälsofrämjande livssml & hur hantera stress Framgångsrika studier (kurator för elever) Så kan du stö`a din ungdom under gymnasiet (psykolog för föräldrar) Psykisk ohälsa, förekomst, kännetecken och hur stö`a pedagogiskt (skolläkare/specialpedagog för

16 Youth Aware of Mental health (YAM) Pilotprojekt Upprä`ande av logismk/länssamarbete Hälsofrämjande insats som ges av YAM-instruktör & medhjälpare i åk 7/8; (2h+2h+1h) 1 gng/v i 3v. InternaMonell randomiserad studie visade minskning av självmordsförsök med 50% och minskning av depression med 30%

17 Youth Aware of mental health (YAM) Främjar utvecklingen av problemlösande förmåga och emomonell intelligens -Hur handskas med egna/andras känslor -RelaMoner -EmpaM Eleverna får informamon om -Psykiskt hälsofrämjande livssmlar -Hur man kan hjälpa sig själv och sina kompisar

18 Påbörjat arbete Metodbok/Basprogram

19 Metodbok behöver komple`eras med Metod/ruMn för bedömning av psykisk ohälsa & funkmonsnedsä`ning Riktlinjer för handläggning av psykisk ohälsa Gränser för EMI:s uppdrag, ex. gällande samtal Riktlinjer för dokumentamon/journalmall

20 Påbörjat arbete Hälsoenkäter komple`erade med frågor om symtom/riskhändelser Oro/ångest Nedstämdhet/irritabilitet =huvudsymtom på depression hos minderåriga Svårigheter med kompisar/socialt samspel (aumsmspektrumsv.) KoncentraMonssvårigheter (ADHD) Erfarenheter av misshandel/sexuella övergrepp Drogbruk

21 A` göra: Ge fortbildning Mål/SyNe: A` ge kunskap och träning i bedömning av psykisk ohälsa & funkmon A` ge kunskap och träning i a` handlägga och dokumentera psykisk ohälsa A` stödja elevhälsan på alla skolor a` ge hälsofrämjande insatser Mll elever, föräldrar och lärare

22 A` göra Samverkan med andra insatser inom elevhälsan! àgemensam utbildning planeras Mll hösten för skolsköterskor, skolläkare, kuratorer & rektorer på gymnasiet Grundskolan längre fram.

23 A` göra Utbildning september 2017 preliminärt innehåll Ex. Hur ge hälsofrämjande insats med fokus på psykisk hälsa/ohälsa Mll alla elever, föräldrar & lärare? (hela gymnasiet) àgymnasiet i framkant får inspirera àev. senare ta fram gemensamt material a` utgå ifrån/erbjuda träning i a` ge insatsen

24 A` göra Utbildning sep 2017 preliminärt innehåll Hur bedöma psykisk ohälsa och funkmon? Handläggning/riktlinjer Hur dokumentera? DokumentaMons mall àföreläsning & workshops: Träna på fall

25 Exempel på preliminärt innehåll om bedömning av psykisk ohälsa

26 Bedömning av psykisk ohälsa är svårt Saknas tydlig gräns mellan friskt/ sjukt Barnpsykiatriska symtom = jä`evanligt För diagnos krävs många symtom + funkmonsnedsä`ning/lidande Samsjuklighet (=flera diagnoser) är vanligt, särskilt vid stor funkmonsnedsä`ning

27 Bedömning av psykisk ohälsa är svårt Vanliga symtom kan vara tecken på e` flertal olika diagnoser -hur veta 9ll vilken diagnos det hör? KONCENTRATIONS- SVÅRIGHETER IRRITABILITET ADHD DEPRESSION GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM DEPRESSION TROTSSYNDROM GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM BIPOLÄR SJUKDOM

28 Bedömning av psykisk ohälsa är svårt Barns utvecklingstakt =stor variamon EX. KONCENTRATIONSFÖRMÅGA àutveckling & symtom överlappar Normalt i en ålder kan vara symtom i en annan Könsskillnader! Jämför förmåga med jämnåriga av samma kön!

29 Bedömning av psykisk ohälsa är svårtgodtyckligt? Problem A A B C Problem B+C D Patient Metod: Kliniskt samtal àöverrensstämmelse lägre än slumpen àex. majoriteten av pat. med depression identifieras inte Ref: Miller 2001, Fitzpatrick 2012

30 Bedömning av psykisk ohälsa är svårt godtyckligt? Le` Mll utveckling av diagnos_ska hjälpmedel för a` komple`era med en strukturerad del -DiagnosMska intervjuer (en slags manual med förtryckta frågor) -Screening formulär Användning av diagnosmska hjälpmedel -Ökar Mllförlitligheten i bedömningarna mycket! -Lika god interbedömar-reliabilitet (överrensstämmelse) mellan bedömare som inom radiologin & kardiologin

31 Bedömning av psykisk ohälsa är svårt godtyckligt? Inom EMI liknande mätproblem Användning av screeningformulär som komplement kan öka Mllförlitligheten i bedömningen -Minskar risken a` missa vikmga symtom som ex. ångest & självmordsbenägenhet Ref: Miller 2001, Fitzpatrick 2012, Rocha 2013

32 Bedömning av psykisk ohälsa =sammanvägning flera delar Samtal+ Formulär Hur är barnets förmåga i jämförelse med jämnåriga av samma kön? Finns tecken på funkmonsnedsä`ning i skolan, hemma, på frimden?

33 Funk_on= Bedöm deaa också Ingen funk_onsnedsäaning & inget lidande hemma, i skolan eller på frimden Lindrig funk_onsnedsäaning men bibehållen funk_on i vardagen Hindrande Mll viss del i skola, hemma och/eller på frimden men barnet kan i stort fullfölja krav men det kräver extra stor ansträngning och/eller visst lidande Funk_onsnedsäaning Hindrande i skolan/för skolnärvaro, funkmon hemma och/eller på frimden eller utgör e` mer än lindrigt lidande

34 Återgång Mll anstående utvecklingsarbete

35 Metodbok behöver komple`eras med riktlinjer för handläggning 1. Psykoeduka_on Vad utgör besvären symtom på? Vad är det? Kan man bli bra/må bra igen? 2. Maxa hälsofrämjande strategier Vad kan man själv/föräldrar/lärare göra för a` förbä`ra måendet? LivssMl: Sömn, kost, fysisk ak_vitet Stress-inventering: anpassa krav hemma/i skolan Öka stöd/guldkant: exempelvis schemalagd egen Md med förälder 3. Följa upp alterna_vt remiaera Riktlinjer för remi?ering/vart

36 Planerad rumn Tidig upptäckt vid inskrivning Pilotprojekt: Förskoleklass-åk3 1. Screening för tecken på ESSENCE (EMI) 2. Uppföljning av inlärningsmiljö/anpassningar en gng/mån (pedagog & specialpedagog) 3. Samarbete med föräldrar (pedagog/elevhälsa) Kvalita9v utvärdering av pedagogikstudent från Mälardalens högskola

37 Brister-Frånvaro Ex. gymnasiet: Rektor kontrollerar frånvaro i närvaro av elevhälsoteamet 1 gång/ månad Behövs tydlig arbetsgång där frånvaro (gilmg/ogilmg) uppmärksammas Mdigt Arbetsgång behöver informeras om ex. vid elever/föräldramöten /vara levande bland personal EMI behöver utesluta/bekräga närvaro av psykisk ohälsa som bidrar 9ll frånvaron= en del av arbetsgången

38 BRISTER Organisa_on Samlad elevhälsa

39 Brister- OrganisaMon Utvecklingsarbetet kräver samarbete med övriga insatser inom elevhälsan Representanter på huvudmanna-nivå med samordningsansvar saknas Person med övergripande mandat a` koordinera de fyra insatserna saknas inom grundskolan/ gymnasiet ännu

40 DEN SAMLADE ELEVHÄLSAN ÄR ÅLAGD ATT PÅ LOKAL & HUVUDMANNA NIVÅ Samverka med de andra tre insatserna inom elevhälsan Samverka med pedagogisk personal inom skolan/ rektorer/skolchefer när det gäller a` planering, utvärderdering & systemamskt kvalitetsarbete

41 Tack för uppmärksamheten!