Dokumentation från presidiekonferens BoU LoA beredningarna april 2016

Transkript

1 Dokumentation från presidiekonferens BoU LoA beredningarna april 2016

2 En region. Ett mål. Tillsammans för regional utveckling och attraktionskraft till nytta för invånarna och näringslivet i hela Västmanland.

3

4 10 kommuner invånare. Tillsammans är vi Västmanland!

5 Det regionala utvecklingsansvaret innebär i praktiken att: arbeta fram och fastställa en strategi för utvecklingen i länet samordna insatser för att genomföra denna strategi besluta om hur medel för regionalt tillväxtarbete ska användas följa upp, utvärdera & redovisa resultaten av tillväxtarbetet till regeringen utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram upprätta och fastställa länsplaner för transportinfrastruktur I utvecklingsansvaret ingår också att utarbeta kompetensplattformar. I framtiden kan staten delegera andra frågor till regionerna, exempelvis frågor om bostadsbyggande.

6 Tydligt regionalt ledarskap. Större kraft. Tydligare aktör utåt. Mer demokratiskt. Resurseffektivt.

7 Gränsöverskridande samarbete mellan kommunerna och regionen utvecklas. Genom att samla samarbeten inom hälso- & sjukvård, regional utveckling, kollektivtrafik, kultur och infrastruktur i en regionorganisation blir vi kraftfullare.

8 Politiska samverkansarenor Strategisk regional beredning Tre samverkansgrupper o o o Äldre Barn och unga Kultur Andra arenor, ex presidieträffar

9 Arenor för samverkan på tjänstemannasidan skapas. Strategisk tjänstemannagrupp som leds av regiondiretkören. Tjänstemannanätverk. Andra former?

10 Mellankommunal samverkan i en organisation utanför. Någon form av VK ska finnas i miniformat från Möjlighet att utveckla vid behov. Bekostas av kommunerna.

11 Storregioner kommer kanske. Indelningskommittén ska lämna sitt förslag den 17 juni. Kan bli från och med 2019.

12 Ekonomernas förslag följs. Ingen skatteväxling. Samma totalkostnader 2017 som Inga extra avgifter/ersättningar. Uppräkning med LPI. Ny bedömning vid ny mandatperiod.

13 Fullmäktigebeslut före sommaren. Villkorade beslut om överenskommelsen. Ekonomin godkänns samtidigt.

14 Riksdagsbeslutet kan dröja till hösten. Avtal, beslut om verksamhetsövergång och avsiktsförklaring med länsstyrelsen kommer i höst. Praktiskt arbete i landstinget är påbörjat.

15 Hur förbättra barn och ungas psykiska hälsa? - Så att de ska kunna hantera skola, relationer och andra utmaningar i livet Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog, Hälsoutvecklare fredrik.soderqvist@ltv.se

16 Mer än frånvaro av psykisk ohälsa och sjukdom Psykisk sjukdom Kontinuum Psykisk hälsa Keyes 2005; Huppert 2003 Frånvaro av symtom på psykisk ohälsa = full psykisk hälsa Otillräckligt med fokus bara på att behandla och förebygga sjukdom Om vi ska främja psykisk hälsa behöver vi definiera det som något positivt Vi behöver frågeinstrument som utifrån bestämda kriterier kan diagnostisera full psykisk hälsa

17 Definiera begreppen Psykisk hälsa Psykiskatriska tillstånd Psykiska problem Bremberg & Dalman, 2015

18 Låt befolkningsmätningar spegla begreppen 48 % full psykisk hälsa i åk 9 och 2 gymnasiet LHU-2014 Mental Health Continuum short form 14 % med depression i åk 9 och 2 gymnasiet LHU-2012 enligt DSRS Universella insatser Främja hälsa Alla Selektiva insatser Förebygga problem Riskgrupper Indikerade insatser Behandla Diagnosgrupper 34 % (208 st) har haft självmordstankar 75 % har inte depressionssymtom i åk 9 och 2 gymnasiet LHU-2012 enligt DSRS 11 % har depressionssymtom utan att lida av det

19 Över till Karin och psykisk ohälsa

20 Förbättringsarbetet bör helst utgå ifrån Validerade instrument för att mäta psykisk hälsa utifrån de olika perspektiven (psykisk hälsa, ohälsa och sjukdom) Förbättringsåtgärder som har dokumenterad effekter och rör såväl individ som miljö och att de utvärderas i den egna egen verksamheten De sammanhang som har störst betydelse för ungas psykisk hälsa familjen och skolan Föräldrastödsprogram med dokumenterad effekt Standardiserad arbetsgång och innehåll i skolans främjande och förebyggande uppdrag t.ex. Fokusområden Kartläggning av behov Aktiviteter/metoder Utvärdering

21

22 Sätt psykisk hälsa i en större kontext Hur förhåller sig psykisk hälsa och psykologisk funktion till andra aspekter av hälsa och livskvalitet?

23 Bra för individen och samhället Höga nivåer av välbefinnande bra för individen och samhället Exempel på gynnsamma effekter o o o o o o o Effektiv inlärning Produktivitet Kreativitet Goda sociala relationer Prosociala beteenden God fysisk hälsa Förväntad livslängd Forskningsöversikter: Chida and Steptoe 2008; Diener et al 2010; Dolan et al 2008; Huppert 2009; Lyubomirsky et al 2005.

24 Innehåll Varför psykisk hälsa? Vad är psykisk hälsa? Hur kan psykisk hälsa mätas? Hur ser den psykiska hälsan ut bland unga i länet?

25 Tre skolor 1. Emotionell + utvärderande komponent (Bradburn 1969; Watson et al 1988; Diener et al 1999) 2. Positive funktion (Jahoda 1958; Ryff 1989; Antonovsky 1993; Ryan and Deci 2001) 3. Betonar vikten av både emotion och funktion (Seligman 2002; Keyes 2002; Forgeard et al 2011; Seligman 2011) Gemensam nämnare psykisk hälsa är multi-dimensionellt

26 Flourishing blomstrande psykisk hälsa Hedoniskt välbefinnande Eudaimonsikt välbefinnande Mår bra (Emotionell + utvärderande komp ) Fungerar väl (Socialt & psykologiskt) Livet går bra

27 Psykisk hälsa enligt WHO ett tillstånd med mentalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle han eller hon lever i. Innehåller tre huvudkomponenter 1. Emotionellt välbefinnande 2. Att förverkliga de egna möjligheterna 3. Att bidra till samhället

28 Innehåll Varför psykisk hälsa? Vad är psykisk hälsa? Hur kan psykisk hälsa mätas? Hur ser den psykiska hälsan ut bland unga i länet?

29 Instrument för att mäta psykisk hälsa Bör inkludera Emotionellt välbefinnande såväl som god funktion Helst samtliga delar av WHO definitionen Ett mått på (flourishing) blomstrande psykisk hälsa Inte vara för omfattande

30 Keyes (2002) 14 indikatorer som belyser både affekt och funktion Emotionellt välbefinnande 3 indiktorer Ursprung: (Bradburn s affect balance scale, 1969) (Cantril s self-anchoring items, 1965) Social funktion 5 indikatorer Ursprung: (Keyes model of social well-being, 1998) Psykologisk funktion 6 indikatorer Ursprung: (Ryff s model of psychological well-being, 1989)

31 Tynande psykisk hälsa Blomstrande psykisk hälsa Minst 1 av 3 Minst 1 tecken på EVB Minst 6 av 11 tecken på positiv Minst funktion 6 av 11

32 Psykisk hälsa bland unga i länet Läsår 9 och år 2 på gymnasiet Kategorisering av psykisk hälsa Tynande Måttlig Blomstrande Killar 6,3% 42,2% 51,5% Tjejer 7,4% 51,3% 41,3% De med måttlig psykisk hälsa Ofta/alltid stressad Ofta psykosomatiska symtom Måttlig/svår ångest Killar 20,3% 14,4% 13,0% Tjejer 53,3% 42,2% 27,2%

33 Barn och ungas psykiska hälsa 27 april 2016 Hur kan vi i Västmanland arbeta på bästa sätt för att förbättra barn och ungas psykiska hälsa, så att de ska kunna hantera skola, relationer och andra utmaningar i livet? Hans Dahlman 2016

34 Folkhälsan utvecklas positivt: ökad medellivslängd och förbättrade levnadsvanor. Hälsoskillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper ökar. Psykisk ohälsa räknas i dag som ett av de stora folkhälsoproblemen och ökar, särskilt bland unga kvinnor i åldrarna år. Psykisk ohälsa tar den största andelen av försörjningsstödet. Användningen av antidepressiva läkemedel och andelen unga kvinnor som vårdas för depression ökar. Socialstyrelsens lägesrapport 2016 Hans Dahlman 2016

35 Insatser som är på gång i länet Kommun Landsting Länsstrategi för folkhälsa God psykisk hälsa för barn och unga Utvecklingsplan Samverkan kring psykisk ohälsa för barn och unga, vuxna och äldre vuxna Överenskommelse Lokala ledningsgrupper (BUS, Vuxna) Föräldrastöd För alla och för riskgrupper (Lst, Ltv, Kn, VKL) Landstinget Suicidplan Främjande, förebyggande och behandlande Hans Dahlman 2016

36 Insatser som är på gång i länet Kommun Landsting Statliga stimulansbidrag Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 ca 20 miljoner Kunskapsunderlag Analys Mål Handlingsplaner Indikatorer Projekt YAM för barn och unga Projekt #jag med Brukar-, anhörig- och patientorganisationerna (NSPH-V) Samordnare för samverkan (delaktighet och inflytande) Projekt Arvsfonden Projekt Socialstyrelsen Hjärnkollambassadörer Hans Dahlman 2016 Projekt Utbildning psykisk hälsa på arbetsplatsen

37 Totalbelopp 2016 Fördelning av stimulansmedel till: Analys Mål Handlingsplan Uppföljningsindikatorer Landstinget Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Summa Sektionen för vård och socialtjänst 5

38 Insatser som är på gång i länet Kommun Landsting Så här kraftsamlar vi och skapar vi en effektiv struktur för arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Hans Dahlman 2016

39 Fem fokusområden Ledning, styrning och organisation Utsatta grupper Förebyggande och främjande insatser Tillgängliga och tidiga insatser Analys och Handlingspla n Enskildas delaktighet och rättigheter Sektionen för vård och socialtjänst 7

40 Insatser som är på gång i länet Kommun Landsting Så här kraftsamlar vi och skapar vi en effektiv struktur för arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Kraftsamla insatserna? Samsyn? Personal? Kompetens? Ekonomi? Civilsamhället? Vilken ledning, styrning och organisation stödjer bäst dessa insatser? Vad innebär regionbilningen för möjligheter i sammanhangent? Hans Dahlman 2016

41 Hans Dahlman 2016

42 Hans Dahlman 2016

43 Hans Dahlman 2016

44 Inför Liv och hälsa ung 2017 Madelen Lindquist Fredrik Söderqvist Malin Udén Kompetenscentrum för hälsa

45 Varför är vi här idag? Kort presentera vad som händer inför undersökningen år 2017 Skapa en god förankring

46 Liv och hälsa ung En enkätundersökning om hur länets unga mår, lever och fungerar. Genomförs från och med 2017 vart tredje år Vänder sig till årskurs 7, 9 och andra året på gymnasiet 2017 blir tionde undersökningen sedan 1995

47 Liv och hälsa ung Målet med folkhälsoarbetet är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Undersökningen bidrar genom att: synliggöra ungas behov öka kunskapen om ungas livssituation bidra till kloka beslut när politik och folkhälsoarbete påverkar unga erbjuda möjligheter till forskning om ungas hälsa

48 Vikten av förankring För att nå målen behöver vi: Högt deltagande med engagerade elever Erbjuda ett material som blir använt

49 Utvecklingsområden 2017 Ny insamlingsmetod för snabbare återkoppling: webbenkät Inkludera fler: en kortversion, en lyssningsbar och egen till särskolan Fler jämförelser mellan CDUT-länen Läget: ge unga en ökad kunskap om vilka faktorer som inverkar på hälsan Stärkt samarbete med skolor och kommuner

50 Vägen fram Vad tänker ni om utvecklingen av Liv och hälsa ung? Hur går vi vidare?

51 Psykisk ohälsa hos barn & ungdomar Karin Sonnby Med dr Skolöverläkare Västerås stad Överläkare BUP Landstinget Västmanland

52 Bakgrund om psykisk ohälsa Förekomst av psykisk ohälsa Tidiga problem: ESSENCE +förklaring Följder & prognos &kostnader kopplade till psykisk ohälsa

53 Förekomst av psykisk ohälsa Vanligaste typen av ohälsa bland unga i Sverige 10% har ESSENCE =medfödda utvecklingsavvikelser, ex. ADHD, Autismspektrum mfl tillstånd Ca 20-30% uppfyller kriterier för minst en diagnos

54 ESSENCE = en samlingsterm, ej diagnos för funktionsnedsättande symtom före 3-5 års ålder inom: Uppmärksamhet Allmän utveckling (ex. IQ, dyslexi) Aktivitetsgrad (ex.adhd) Kommunikation/språk Beteende Socialt samspel (ex.autism) Stämningsläge (ex.depression/bipolaritet) Motorik Sömn Avvikelser inom flera områden=regel! Ofta uppmärksammas en viss aspekt av problematiken Helheten missas! Professioner arbetar inte tillsammans. De allvarliga prognostiska implikationerna missas!

55 Förklaringsmodell psykiska ohälsa Interaktion med Miljö/Samhälle Skola/Arbete Relationer Familj Missbruk Kriminalitet Annan psykisk ohälsa t.ex. depression, ångest, beteendeproblematik ESSENCE Konstitutionella förutsättningar=arv Riskfaktorer Skyddsfaktorer

56 Följder av psykisk ohälsa hos barn & ungdomar Hindrande för normal psykosocial utveckling av förmågor och självbild, kan sänka IQ Hindrande för inlärning Är förknippat med fysisk ohälsa

57 Prognos vid psykisk ohälsa. i många fall bidrar ESSENCE och annan psykisk ohälsa till att förklara en livstidsprognos med misslyckande i skolan & i yrkeslivet & socialt Gillberg et al 2010

58 Förtida död Kriminalitet Prognos vid ESSENCE Gillberg et al i många fall bidrar ESSENCE till att förklara en livstidsprognos med hög frekvens: Psykisk ohälsa Missbruk

59 Omfattning av problemet psykisk ohälsa i samhället Ledande skäl till förlorade friska levnadsår och skäl till förtida död -Bara depression ensamt=ledande Ex. Sverige: 6% av alla tonåringar deprimerade/år individer Negativa konsekvenser för utveckling & utbildning omräknade som jämbördig med inkomstförlust hos vuxna kostnaden är då 4.5 milliarder kronor/år

60

61 Åtgärder för att främja psyskisk hälsa & förbygga psykisk ohälsa

62 Vårdorganisation för unga med psykisk ohälsa Huvudman: Landsting=blå, Kommun= röd, Kommunal & landsting tillsammans = Lila, Staten= Grön Förebyggande insatser MVC/BVC Elevhälsa inkl skolhälsovård Primärvård Primärvård (?) Ungdomsmottagning Individ och familj: Råd & Stöd Familjebehandling Familjehem Anhörigstöd Ej medicinsk kompetens Ej medicinsk kompetens Specialistvård Vissa ställen: enheter för spädbarnspsykiatri/ samspelsbehandling /ESSENCE Barn-och Ungdomspsykiatri Vissa ställen: Kommunala missbruksmottagningar för ungdomar Behandlingshem Statens institutions styrelse (SIS)

63 MÄTPROBLEM VID BEDÖMNING AV PSYKISK OHÄLSA! Depression ADHD KONCENTRATIONS -SVÅRIGHETER Posttraumatiskt stressyndrom Generaliserat ångestsyndrom Samma symtom = del av olika diagnoser Samsjuklighet vanligt hos patienter/funktionsnedsatta

64 Kliniska experter gör bedömningar Metod 1 Kliniskt samtal Metod 2 Diagnostisk intervju Patient som har diagnoserna A,B & E Miller et al 2001, Fitzpatrick et al 2012

65 Vård av unga med fysisk ohälsa Huvudman: Landsting=blå, Kommun= röd, Staten= Grön Specialistvård Primärvård Förebyggande Barnklinik Vårdcentral MVC/BVC/ Elevhälsovård Framgångsrikt koncept! Få huvudmän bättre metodutveckling jämlikhet, patientsäkerhet & kvalitet bättre på vården

66 Åtgärder som behövs Tidiga insatser! Specialistvårdsenhet för små barn Mycket pekar på ekonomisk förlust att inte erbjuda Föräldrastöd -Forsknings visar: Ekonomisk förlust att inte erbjuda! -Troligtvis också viktig för integration

67 Åtgärder som behövs -forts Elevhälsan kan utvecklas Ännu tätare samarbete med pedagogerna! Fokus på stöd för inlärning (ej diagnos) Lyckad skolgång=hälsofrämjande! Öka fysisk aktivitet+livsstil-kost-temat Öka tidig upptäckt (särskilt flickor): Screena barn i förskoleklass kontroll och vid behov koppla in specialpedagog som stöd till klassens lärare

68 Åtgärder som behövs -forts Utvärderad metod finns för generell hälsofrämjande insats till högstadiet: Youth Aware of Mental health (YAM)

69 Youth aware of mental health (YAM): Kurs 5 timmar uppdelat på 3 tillfällen Åk 7 och åk 8 (i första hand) Effekter av YAM: Minskning av självmordförsök med 50% Minskning av depression med 30% Wasserman et al 2015, Lancet

70 Youth aware of mental health (YAM): Ges av instruktör som har 1 veckas utbildning (kurskostnad kr) + har en medhjälpare Fokus: Känna igen psykisk ohälsa Hantera kriser Öka medvetenhet om att man måste söka hjälp/för väns räkning Kunskap om var man kan söka hjälp

71 Åtgärder som behövs Utveckla bedömningsstöd inom alla verksamheter som hör till vårdorganisationen för barn och unga med psykisk ohälsa Målsättning: Snabbare och tidigare rätt insatser! förlorar sannolikt mycket resurser på att vi inte gör rätt sak först/fel sak för länge

72

73 Nya 5-års uppföljningar av missbrukande ungdomar I samarbete med Prof. Sheilagh Hodgins Hodgins et al 2013

74 Studien Ung och beroende - 81 pojkar och 99 flickor - 90% av flickorna & 81% av pojkarna hade minst en psykiatrisk diagnos utöver missbruket - I medeltal tre ytterligare diagnoser - De flesta diagnoser före missbruket - Skiljer sig från sina närmaste syskon - Ej kända av socialtjänsten eller BUP Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007

75 Barnens uppväxtvillkor - 23% flickor & 9% pojkar hade blivit extremt fysiskt misshandlade - 28% flickor & 28% pojkar hade blivit svårt fysiskt misshandlade - Mer än en tredjedel hade upplevt sexuella övergrepp - Ca 40% hade blivit fysiskt misshandlade av jämnåriga det senaste året Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007

76 Barnens uppväxtvillkor Ung och beroende populationen -I relation till sina föräldrar: - Mindre värme - Mindre förståelse - Mindre tillit - Mer oro - Mindre förtrolighet - Mindre/svagare anknytning Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007

77 Behandling sedan 18 årsdagen Behandling för: Alkohol/drog problem 42.5% Aggressivt/antisocialt beteende 12.3% Andra psykiatriska tillstånd 51.4% Individuell terapi 47.9% Mycket behandling = sämre utfall!! Men; bättre än de flesta behandlingsinsatser (+35%) symtomfria.

78 Vad är ESSENCE? Akronym för engelskans: Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations Christoffer Gillberg= Mannen som skapade begreppet Professor i barn-och ungdomspsykiatri i Göteborg/ King s College London, Vetenskaplig publikation 2010

79 Samsjuklighet vid psykisk ohälsa =vanligt 50-75% av alla patienter på BUP har mer än en diagnos (förutsatt att diagnostik inbegriper diagnostisk intervju)

80 Hur upptäcks ESSENCE? Konsultation i låg ålder hos sjuksköterskor, allmänläkare, barnläkare, barnpsykiatriker, psykologer och logopeder hör till bilden Gillberg et al 2010

81 Livstidsförekomst hos tonåringar Något ångesttillstånd 32 % Depression 12% Bipolär sjukdom 3 % Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitets - syndrom (ADHD inklusive ADD) 9 % Något missbruk 11 % Någon ätstörning 3 % ESSENCE 10% (= samlingsbegrepp för tidig utvecklingsneurologisk avvikelse)

82 Psykisk utvecklingsstörning & svagbegåvning hos många Normalfördelningskurva av begåvning i befolkningen Nedsatt funktion till följd av begåvningshinder sannolikt enskilt vanligaste orsaken till psykiska problem & anpassningssvårigheter

83 Diagnostisk bedömning Psykiatrisk diagnostik är svårt! Tydlig gräns mellan normalt och sjukligt saknas Objektiva mätmetoder som t.ex. blodprov, röntgen saknas Bara svårt att sova? Depression?

84 Vårdsökande De flesta söker inte vård Ingen diagnos Har diagnos men söker inte vård Har diagnos och söker någon sorts vård Ca 5% av dem med diagnos söker specialistvård

85 Psykisk ohälsa= interaktion mellan arv & miljö Missbruk Interaktion med Miljö/Samhälle Relationer Familj Annan psykisk ohälsa t.ex. depression, ångest ESSENCE Konstitutionella förutsättningar=arv Risk Skydd

86 Några kända skyddsfaktorer Genetiskt: Ha tur med arvet! -Hög intelligens -Avsaknad av ESSENCE God känsloreglering, låg impulsivitet, hög social förmåga Miljö: -Trygg anknytning till föräldrar -Ha känsla av sammanhang -Lyckas i skolan -Ha vänner/fritidsaktivitet -Respektfullt bemötande-utveckla självkänsla -Fysisk aktivitet

87 Ett samhällsproblem och ett gemensamt ansvar Tankar utifrån att barn- och ungdomspsykiatrin står inför sin största utmaning Margit Farkas Verksamhetschef BUP Västmanland

88 Psykisk ohälsa ökar hos barn och ungdomar Antalet nybesök har ökat 50% inom BU hälsan 16% inom spec. BUP 25% i hela BUP under senaste året Antalet unika patienter 40% inom BU hälsan Samma inom spec. BUP 6% ökning i hela BUP under senaste året Antalet unika patienter med ADHD har ökat 20% i fem år Antalet unika patienter med AST har ökat 55% i fem år

89 Ökad användning av psykofarmaka hos barn och ungdomar Antidepressiva, kvinnor Melatonin, män Lugnande, kvinnor Melatonin, kvinnor

90 Tankar från SfBUPs årsmöte april 2016 Lång väntetid för både bedömning och behandling Slutenvårdsplatser räcker inte till Svårigheter i kompetensförsörjning - bristkompetenser Risken är stor att utsatta barn och ungdomar hamnar mellan stolarna Risken är stor att psykosocial problem, skolsvårigheter uppfattas som psykiatrisk problem eftersom de leder till psykisk ohälsa.

91 Barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Västmanland bedömer, utreder och behandlar barn och ungdomar upp till 18 år med lindrig, måttlig och allvarlig psykisk ohälsa. Verksamheten vilar på medicinsk, psykologisk och social kompetens och sätter barnets behov i fokus. I uppdraget ingår att BUP vid behov samverkar med övriga vårdgrannar inom landstinget och med kommunerna i Västmanland. BUP bedriver en jämlik vård på förstalinje- och specialistnivå och är representerad i hela länet.

92 Barn- och ungdomshälsan Första linje uppdrag bedömning och psykologisk behandling Organiseras inom Barn- och ungdomspsykiatri Länsuppdrag Mobilt arbetssätt i länet Samverkan behövs för att samla krafter för att kunna främja hälsan, förebygga och behandla psykisk ohälsa med tidiga insatser

93 Första linje barnpsykiatri Barn- och ungdomshälsan Elevhälsan Ungdomsmottagning BVC Primär vård Socialtjänsten och Barn- och ungdomshälsan

94 Patienter Patienter upplever ett gott bemötande. Information ges anpassat utifrån patientens förutsättningar. Alla patienter har vårdplan. Vi gör vad vi lovar. Vårdmiljön uppfattas som trygg och säker av både patienter och anhöriga. BUP Västmanland 2018 Medarbetare och kultur BUP är en attraktiv arbetsplats där medarbetarna trivs och har möjlighet att utveckla sig och få energi. Arbetet genomförs i tvärprofessionellt team där man hjälper varandra och tar till vara varandras kunskap och arbete. Processer, ledning och styrning Vi implementerar vad vi har beslutat. Vi har inga vårdköer och har ökat värdeskapande tid för patienter. Vi gör rätt saker i rätt tid. Vi har en väl fungerande samverkan med andra vårdgivare.

95 Verksamhetsutveckling på BUP för att kunna möta behovet Nyanmälan Det nya arbetssättet utredningar Behandlingspolicy Produktionsplanering Utveckling av Patientenkät Införande av Lilla medarbetarenkät Kontinuerlig facklig samverkan

96 Våra barns välbefinnande är ett gemensamt ansvar

97 Läs mer Nilsson, Jenny (2012) Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling- med fokus på samverkan, organisation samt undervisningens utformning och innehåll. Skolverket. Nilsson, J. & Axelsson, M. (2013). "Welcome to Sweden?": Newly Arrived Students' Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes. International Electronic Journal of Elementary Education, 6(1), Nilsson Folke, J. & Bunar, N. (2015). Educational Responses to Newly Arrived Students in Sweden: Understanding the Structure and Influence of Post-Migration Ecology. Scandinavian Journal of Educational Research. Advance Online Publication. Nilsson Folke, J. (2015). Sitting on embers : a phenomenological exploration of the embodied experiences of inclusion of newly arrived students in Sweden. Gender and Education. Advance Online Publication. Nilsson Folke, J. (2015). Från inkluderande exkludering till exkluderande inkludering? Elevröster om övergången från förberedelseklass till ordinarie klasser. I Bunar, N. (red). Nyanlända och lärande, Stockholm: Natur och Kultur

98 Tack för mig! Frågor? Kontakt: Jenny Nilsson Folke, doktorand vid Stockholms universitet Tel:

99 Presidiekonferens BoU och LoA 27 april 2016 Hur viktigt är det att vi agerar och varför? Viktigt att alla runt barnen agerar. Problem på grund av sekretess. Allmän kunskapshöjning!!! (Hur ser psykisk ohälsa ut hos barn? o Personal o Allmänhet Lämna vänta och se- attityden. För många timmar i barnomsorg från tidig ålder. Föräldraansvar: Ge barn av sin tid. Ge barnen möjlighet att lära sig hantera alla känslor. Samverka tidigt. Goda relationer till föräldrar underlättar samverkan. Mer respekt och mer inkluderande språk kring psykisk ohälsa/funktionsnedsättning. Se familjer där det är svårt att ge barn mer omsorg. Hur mycket pengar vågar vi lägga på förebyggande insatser? Inte göra barnen till problembärare. Vilka åtgärder är politiskt och praktiskt möjliga att genomföra i din kommun? Självklart: Går att lägga mer pengar på elevhälsan. Använda statliga pengar för bra sommarlov. Satsa på livskunskap (YAM). Går att organisera en likvärdig elevhälsa. Koppla tidig ESSENCH-diagnos till familjecenter. Föräldrastöd (Integration, Hur få dit föräldrar?) Ja, men vi måste prioritera. Pulsträning och inlärning. Fokus på styrning många likadana projekt samtidigt. Följs allt upp? VKL och andra länsfunktioner: Skapa forum för tips och råd (ev. via Webben). Låta tjänstepersoner föreslå hur:et. Mobila enheten BUP. Skottlandsmodellen Organisation och samordning av YAM: o Elevhälsan. o Förvaltningsövergripande inom kommunerna. Film psykisk hälsa: