Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår Yvonne Andersson Rektor Kungsmarksskolan Barn och utbildning

2 Sida 2 av 11 Innehållsförteckning Dokumentation av kvalitetsarbete Sammanfattning Arbetsgång Organisation Resultatuppföljning förbättringsområden Resultatuppföljning utvecklingsområden Resultat och måluppfyllelse Värdegrundsarbete Förbättringsområden Utvecklingsområden...11

3 Sida 3 av 11 Dokumentation av kvalitetsarbete 1.0 Sammanfattning 2.0 Arbetsgång Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. Allt kvalitetsarbete ska utgå från kvalitetshjulet : 1. Var är vi? 5. Åtgärder för utveckling 2. Vart ska vi? Mål 4. Hur blev det? Analys 3. Hur gör vi?

4 Sida 4 av Organisation Höstterminen 2015 startade Kungsmarksskolans med 313 elever. Eleverna fördelas under två stora arbetslag, AB och CD. Skolans grundsärskola har ett eget arbetslag. Under höstterminens gång skrevs många elever in på skolan och i slutet av terminen var det 327 elever inskrivna på skolan. Ökningen fortsatte och när vårterminen 2016 avslutades var 347 elever inskrivna på skolan. Årets ökning beror på att det tillkommit ett stort antal nyanlända elever. På skolan arbetar ca 60 personer och rektor ansvarar för 50 av dem. 29 av dem arbetar som lärare och är ämnesbehöriga i de ämnen som de undervisar i. En är under utbildning och väntas vara klar vårterminen Ytterligare två lärare är föräldralediga men väntas tillbaka samma termin. Skolan har hög ämnesbehörighet bland sina lärare. På skolan arbetar en fritidsledare samt fem elevassistenter på 80 % vardera. Skolan har en skolassistent, en bibliotekarie samt en studie- och yrkesvägledare. Skolan hade vårterminen 2015 en specialpedagog vilken slutade i september Det nyanställdes istället två speciallärare som då var under utbildning. Dessa ansvarar för var sitt arbetslag och har undervisning i delar av sina tjänster. Skolan har en utbildad SVA-lärare samt SVA-lärarassistent. Skolan har också fått anställa språkstödjare allt eftersom fler nyanlända elever tillkommit med skilda språk. På skolan finns också sedan många år en integrerad grundsärskola med 8 elever. Där arbetar en specialpedagog, en lärare samt två elevassistenter. Alla elever i grundsärskolan har en klasstillhörighet. Skolans elevhälsa som består av rektor, speciallärare, kurator, studie och yrkesvägledare samt skolsköterska träffas varje vecka för en genomgång av både generella tendenser och enskilda elevärenden. Skolan har tillgång till skolsköterska och kurator som båda tillhör den centrala elevhälsan. Grundsärskolan har tillgång till en kurator utanför skolan vid behov, denna används dock endast några få gånger per termin. Elevhälsans logoped utreder och arbetar med elever i behov av tal och språkstöd periodvis under terminen. Centrala elevhälsan har inplanerade elevhälsomöten med rektor och skolans speciallärare två till tre gånger per termin, för övrigt har de kontakt med verksamheten utifrån behov och utifrån ansökan om utredning och stöd. Skolpsykolog har utifrån behov handledning med personal under terminen. Kungsmarksskolan har rektor på 100 %. Rektor är utbildad specialpedagog samt har genomgått statlig rektorsutbildning. Arbetsplatsträffar, APT, hålls en gång per månad för samtlig personal. LOKSAM-möte där olika facks representanter medverkar hålls i samband med APT. Lärare träffas i ämneslag, arbetslag och vid behov i årskurslag för att se till varje elevs behov utifrån ämne och elevens sociala behov. Kungsmarksskolan byggdes för 21 år sedan. Skolan har många små klassrum vilket gör att vi delar klasserna. Vi har ett system som bygger på 3 lärare på två klasser och varje klass består mellan 28 och 30 elever. Vi är en 7-9 skola med 4 klasser/årskurs.

5 Sida 5 av 11 Arbetsmiljön på skolan är mycket god och präglas av en fin sammanhållning mellan skolans all personal. Större delen av personalen har arbetat här i många år, vilket skapar kontinuitet och trygghet för både elever och vårdnadshavare. 4.0 Resultatuppföljning förbättringsområden Område Prioriterade områden under året. Under läsåret genomfördes en satsning på ICDP International Child Development Programme. Denna kurs har under året genomförts för skolans elevassistenter och praktisk-, estetiska lärarna samt skolans grundsärskollärare. Sommarskola för nyanlända genomfördes på förmiddagarna under hela sommarlovet med hjälp av kommunala medel. Läxhjälp genomfördes med stöd av Skolverket medel. Vi hade läxhjälp under skoltid i matematik för de elever som önskade. Utökad planeringstid i arbetslag för planering, uppföljning och utvärdering av arbete med eleverna och dess måluppfyllelse. Åtgärder för förbättring Analys Hur har det gått? Satsningen på ICDP föll väl ut. Den personal som genomgått utbildningen har fått en fördjupad förståelse för hur viktigt bemötandet är i den dagliga kontakten med elever. Många av dem sa att det de upplevde kurs som både personligt och professionellt utvecklande. Två av skolans personal gick därefter en utbildning i re PULSE-metoden. Där arbetar elev och personal med att stötta eleven i att styra sina impulser och agera på ett mer konstruktivt sätt för att fungera väl i samhället. Sommarskolan gjorde så att alla nyanlända elever som önskade träna på Svenska kunde göra det kontinuerligt under nästan hela sommarlovet mellan kl Detta gjorde att de som kom till sommarskolan fick ökade svenska kunskaper i både tal och skrift. Läxhjälpen i matematik ges när elever har håltimmar på schemat och inte undervisas. Detta gjordes under Ht-15 och Vt-16 för att fler elever skulle nå kunskapskraven i matematik och få godkända betyg i matematik. Den utökade planeringstiden i arbetslagen var till för att samplanera undervisningen för alla elever som arbetslaget ansvarar för. Genom att diskutera, genomföra och utvärdera olika pedagogiska idéer för att alla elever ska lyckas med skolarbete och nå uppställda kunskapskrav.

6 Sida 6 av Resultatuppföljning utvecklingsområden Område Under läsåret läggs fokus på inkluderat stöd, eleverna skall få stöd anpassningar i sin klass och så långt det är möjligt. Kungsmarksskolan skall utveckla sina gemensamma ramar för lektionsupplägg. Alla lektioner skall börja och avslutas på samma sätt oavsett vilket ämne eller vilken lärare eleven har eller i vilket klassrum den vistas i. Alla elever har också en förutbestämd placering i klassrummet. Mobiltelefoner ska inte störa undervisningen. Kommunen har under året utarbetat en handlingsplan för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro ELOF. Under året har likabehandlingsplanen följts upp och reviderats. Matematikplanen som har utarbetats av kommunens samtliga skolor följs av Kungsmarksskolan. Språkplanen del 1 och 2 har implementeras och följs upp av speciallärare som senare för ut det i skolan. Utökat arbete med sambedömning av nationella ämnesprov såväl som prov i den ordinarie verksamheten. Fler möjligheter till muntligt anpassningar för elever med särskilda behov. Fortbildning inom genrepedagogik för kommunens samtliga lärare. Analys Hur har det gått? För respektive arbetslag AB och CD har anställts speciallärare vilka utgår från elevernas behov när grupper konstrueras och stöd planeras in så att alla elevers utveckling gynnas. När stödet är inkluderat ökar utbildningens likvärdighet på skolan. Vi utgår från att alla elever är olika vilket är helt naturligt och därför anpassas undervisningen därefter. Alla på skolan har som mål att inkludera samtliga skolans elever i undervisningen. Kungsmarksskolans ramar för lektionsupplägg har utvecklats under läsåret och alla elever ska nu känna att lektionen startar på samma sätt när de kommer in genom lektionsdörren och går till sin plats i klassrummet. Vi vet att en bra skolgång för varje elev är en hög friskfaktor. När kunskapskraven görs hanterbara, begripliga och meningsfulla för eleven ökar också dess motivation vilket i många fall kan vara helt avgörande för en elev. Kungsmarksskolan har använts sig utav ELOF-planen. Närvaroregistrering görs i Pro Capita, vilket ger en tydlig överblick över om någon elev har ovanlig eller mycket skolfrånvaro. För att skapa den trygghet som vi vill att alla elever ska känna har stor vikt lagts vid uppföljning och revidering av skolans likabehandlingsplan. Skolan har

7 Sida 7 av 11 vid detta arbete haft en arbetsgrupp som bestått av lärare, kurator, fritidsledare samt elevråd. Implementationen av likabehandlingsplanen har gjort tydligare än tidigare år då vi ser vinsten med att skolans elever känner sig trygga. Eleverna har också fått en förkortad version av likabehandlingsplanen i form av en folder som de tagit vidare till hemmet. Vi på skolan lägger vikt vid ett gott samarbete med hemmen för att eleverna ska känna sig trygga och förstå att alla vuxna omkring dem bryr sig om dem. Matematikplanens system för kartläggning av elevers matematikkunskaper har under året använts. Detta kartläggningsmaterial som bygger på boken Förstå och använda tal ger en tydlig bild över elevernas matematikkunskaper. Se kommunens matematikplan. Arbetet med språkplanen har fortlöpt. Vissa delar utav planen har omarbetats. Eleverna testas i årskurs 7 och 8 för att undersöka dess läsförståelse, ordförståelse, läshastighet och rättstavning (DLS-test). Se kommunens sammanställning av 2015 års DLS-resultat. De elever som av speciallärare bedöms vara i behov av särskilt stöd får det och uppföljningar gör kontinuerligt så även i åk 8 och 9. I arbetet med sambedömning utav nationella prov har en gemensam plan gjorts för hela kommunen. Kungsmarksskolan följer de anvisningar och råd som Skolverket har allt för att öka likvärdigheten för alla elever. Fortbildning inom genrepedagogik har getts genom dels föreläsningar och dels genom att samtliga lärare fått Gibbons bok Lyft språket lyft lärandet. Arbetet med genrepedagogik skall lyfta de elever som har behov av att utveckla sitt språklig. Åtgärder för förbättring Vad gör vi kommande år? För våra nyanlända elever har lärare anställts för att stödja eleverna i respektive klasser. Läraren kommer att undervisa eleverna i SVA samt i engelska för nybörjare för de elever med behov. Även språkstödjare har anställts för att vara behjälplig med att översätta från svenska till modersmålet så att dessa elever i så stor utsträckning kan följa ordinarie undervisning. Alla elever ska följas upp utifrån de resultat som framkommit i Skolverket olika tester vad gäller svenska och matematik. Vi använder också av digitala hjälpmedel för dessa elever.

8 Sida 8 av Resultat och måluppfyllelse Betyg ÅK 9: 108 elever har undervisats från åk 6 fram till åk 9, av dessa fick 64 % betyg i samtliga ämnen. Totalt lämnade 123 elever skolan VT-16 och då hade 56 % betyg i samtliga ämnen. År Meritpoäng Andel med betyg i samtliga ämnen 2015/ / % /64 % 2014/ % 2013/ % Behörighet till gymnasiet: 108 elever + nyanlända 16, sammanlagt 124 elever lämnar Kungsmarksskolan Av de 108 eleverna valde: 59 elever sökt yrkesförberedande (69 %) och 7 av dessa elever kom in via impro dvs. de saknade behörighet i engelska (3 st.) eller matte(4 st.). 33 elever sökte högskoleförberedande 14 elever går på IM (14 %) flertalet av dessa elever hade hög skolfrånvaro. Av de 16 nyanlända går 4 kvar på Kungsmarksskolan efter egen önskan = totalt gick 26 elever till IM. Svenska som andraspråk Av 22 elever har 5 % fått betyg E eller högre Svenska Av 101 elever har 92 % av eleverna betyg E eller högre. Matematik Av 123 elever har 73 % av eleverna betyg E eller högre. Engelska Av 123 elever har 78 % av eleverna betyg E eller högre Fysik Av 123 elever har 78 % av eleverna betyg E eller högre Geografi Av 123 elever har 72 % av eleverna betyg E eller högre NP åk 9 Andelen elever som uppnått kravnivån i Nationella proven

9 Sida 9 av 11 Redovisning av provbetyg. Svenska Av 124 elever har 74 % av eleverna provbetyg E eller högre. Matematik Av 122 elever har 69 % av eleverna provbetyg E eller högre. Engelska Av 121 elever har 74,4 % av eleverna provbetyg E eller högre. Fysik Av 123 elever har 73,2 % av eleverna provbetyg E eller högre. Geografi Av 123 elever har 73,2 % av eleverna provbetyg E eller högre. Analys Skillnaden mellan satta betyg och provresultaten i Nationella prov är låg det råder hög kolerans. Åtgärder för förbättring - Skolan kommer att ha mer undervisning i Svenska som andraspråk - Skolan kommer att ha fler språkstödjare i fler språk - Kommunen ska öka samarbetet mellan skolor för att få större likvärdighet. - Skolan har beställt nytt och bättre läromedel - Skolans digitaliseras mer 7.0 Värdegrundsarbete Enheten arbetar med att upprättad en ny plan för Hot och våld. Vi läser Skolverkets folder och rekommendationer från andra myndigheter samt liknande skolors foldrar för att se vad vi behöver i vår. Denna beräknas vara klar innan årsskiftet. Systematisk arbetsmiljökontroll sker årligen och det som framkommit i denna åtgärdas om möjligt annars tar vi det vidare till kommunen. Skolan genomför vid varje terminsstart utvecklingssamtal. I åk 7 har vi inskolningssamtal innan skolan börjar. De andra utvecklingssamtalen har föregående termins betyg som utgångspunkt. Vad vill eleven utveckla mest och vad tycker eleven den är bra på hur de styrkorna användas och utvecklas. Vad anser eleven själv att den har för behov och hur upplever vårdnadshavaren skolan och sitt barns behov. Skolan har föräldraråd och dit hälsas skolans alla vårdnadshavare välkomna. Vi har dessa tre gånger/år samt att vi har ett gemensamt föräldramöte på hösten. Skolan arbetar kontinuerligt med att våra elever ska ges inflytande över sin skolgång och vara delaktiga i olika samverkansformer såsom klassråd, elevråd samt som skyddsombud.

10 Sida 10 av Förbättringsområden Utvecklingsområden på kort sikt. Planering i ämneslag som leder till röda-tråden-arbete i hela kommunen mellan alla årskurser vilken gör kommunens skolor mer likvärdiga. Vi arbetar vidare med vår version av Quadriceps. Ingång, startblock, lektionsupplägg, avslutning. Alla kommunens matematiklärare träffas kontinuerligt och följer upp elevresultaten för att på så sätt kunna utvecklas undervisningen med hjälp av varandras kunskaper. Med två speciallärare kan fler elever få stöd i studieteknik vilket i många fall höjer motivationen som kan vara avgörande för eleven själv. Skolans alla Svenska och SO-lärare går läslyftet Speciallärarna på skolan träffar kommunens andra speciallärare och dessa arbetar med språkplanen så den befästs och utvecklas. Aktivitetsrapport teknik Våra sjundeklassare har studerat materiallära, grundläggande mekanik, hållfasta konstruktioner och ritningar. De har även fått delta i ett studiebesök på Preemraf. Under studiebesöket har de fått ta del utav förädlingsprocessen och blivit informerade om hur företaget gör omställningar för en miljövänligare produktion. I årskurs åtta har elever deltagit i Appjakten, ett projekt i samarbete med forskarhjälpen och nobelmuseet. Projektet är en tävling där eleverna får lära sig om hur modern forskning bedrivs och hur man samlar in och hanterar data i en undersökning. Två elever från skolan gick vidare till final i Stockholm där de bl.a. fick träffa nobelpristagare och andra forskare. Vi har även hunnit med att delta i två ämnesövergripande projekt, Energifallet och Gnistan. Dessa projekt har mynnat ut i studiebesök på IKEA och Symbioscenter i Sotenäs. Resultatet av elevernas arbete ställdes ut på en mässa som hölls på Innovatum i Trollhättan där de bedömdes utav en jury. Fyra elever från 8A gick vidare till final i Stockholm senare i år. Under arbetets gång har eleverna samarbetat med bl.a. Vattenfall, Naturskyddsföreningen och föreningen unga forskare. Våra åttondeklassare har dessutom lärt sig om programmering och styr och reglerteknik med hjälp utav bl.a. problemlösningsuppgifter med LEGO-robotar. Niorna har via ett studiebesök på Arctic Paper lärt sig om pappersframställning från råvara till färdig produkt. De har även fått se hur Arctic Paper använder robotar i tillverkningsprocessen och hur restprodukter renas på ett modernt och miljövänligt vis. I undervisning har de fått lära sig hur elektriska komponenter fungerar och samverkar större system och de har fått bygga enkla elektriska kretsar, såväl som mer avancerade som förstärkare och radiomottagare. Vi har även gett dem en grundläggande förståelse för utvecklingsplattformen Arduino samt hur denna programmeras.

11 Sida 11 av 11 Tävlingen Robocup Junior har bedrivits på elevensval och elever har deltagit från alla årskurser samt 7-9. Eleverna har lärt en robot att på egen hand navigera i en labyrint, undvika faror och hjälpa offer som finns utspridda i labyrinten. Vi deltog i SM i Linköping där vi vann och vi kommer nu att representera Sverige i VM i Tyskland 30:e juni till 4:e juli. Slutligen har vi på skolan inlett ett samarbete med FESTO där vi kommer att vara referensskola för deras pneumatiska utbildningssystem som de tagit fram för högstadiet och gymnasiet. 9.0 Utvecklingsområden Utvecklingsområden på lång sikt. 9.1 ELOF: Plan för lång och oroande frånvaro har utarbetats på kommunalnivå. Planen har implementerats och införs kommande läsår för alla skolor i kommunen. Vi har novaschem som exporteras till procapita och detta möjliggör en digital frånvarorapportering. På så sätt kan vi se om eleven saknar närvaro vissa dagar, ämnen eller andra mönster i frånvaron. 9.2 ICDP: Resterande lärare kommer att gå ICDP HT-17. Kommunens politiska mål är att all personal skall gå utbildningen. På Kungsmarksskolan går även två personal en del 2 i ICDP för att ta det en nivå högre. Kommunens alla rektorer har gått eller går nu ICDP. 9.3 Cirkelmodellen: Har implementerats under det läsår som gått och denna satsning ska vi fortsätta arbeta med samt alla lärare har läst boken: Lyft språket, lyft tänkandet med Gibbons. 9.4 Läslyftet: Alla lärare som undervisar i Svenska eller So-ämnena ska genomföra läslyftet. 9.4 Teknikplan: Är kommunövergripande och har utarbetats från förskolan till gymnasiet. Den kommer att implementeras för alla lärare med behörighet att undervisa i teknik. 9.5 Matematiklyftet: Den är väl implementerad hos alla lärare som undervisar i matematik. Nya lärare som kommer till enheten sätts in i planen av kollegor. Den följs och utvärderas Individuell fortbildning: En av skolans svensklärare läser till speciallärare. En lärare läser matematik 4-9 enligt lärarlyftet.