m.fl., Vilhelmina kommun, Västerbottens län

Transkript

1 Granskningshandling Handläggare: 1 (13) Daniel Bergvin Ramböll Detaljplan för del av KITTELFJÄLL 1:285 och 1:297 m.fl.,, Västerbottens län PLANHANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser och illustration - - Miljökonsekvensbeskrivning ÖVRIGA HANDLINGAR Översiktlig geoteknisk utredning, Tyréns PLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att möjliggöra exploatering av området med småindustri samt en utbyggnad av befintligt avloppsreningsverk och helikopterhangar. PLANDATA Planområdet är beläget i Kittelfjäll söder om Sagavägen. Planområdet omfattar del av fastigheterna Kittelfjäll 1:117, 1:125, 1:285 och 1:297 samtliga fastigheter ägs av kommunen, förutom 1:117 som ägs av Vilhelmina Norra Sameby. Planområdet har en areal på ca 6,5 ha. Planområde granskningshandling.doc

2 2 (13) PLANENS FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKEN Vid antagande av en detaljplan ska kommunen redovisa hur beslutet är förenligt med 3, 4 och 5 kapitlet i Miljöbalken (MB). Miljöbalkens 3 kapitel innehåller grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Detaljplaneförslaget bedöms inte strida mot 3:e kapitlet i Miljöbalken. Genomförandet av planförslaget innebär att ett större skogsparti tas i anspråk utan att några större rekreationsvärden går förlorade. Planområdet berörs av 4: e kapitlet MB Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Kittelfjäll ligger inom området Fjällvärlden från Transtrandsfjällen och norrut, som enligt miljöbalken (MB) 4 kap 1-2 är av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv. 5:e kapitlet i Miljöbalken handlar om miljökvalitetsnormerna. Syftet med miljökvalitetsnormerna är att skydda människans hälsa. Miljökvalitetsnormer är olika gränsvärden som inte får överskridas. En detaljplan får inte antas om det får till följd att gällande normer överskrids. Med hänvisning till den ringa trafiken i anslutning till det planerade planområdet samt den goda luftomblandningen i det relativt öppna landskapet bedöms det inte föreligga någon risk för att miljökvalitetsnormerna till luft skulle överskridas om området bebyggs enligt planförslaget. BEHOVSBEDÖMNING Kommunen ska vid upprättande och ändringar av detaljplaner bedöma och ta ställning till om planens genomförande kan antas leda till så kallad betydande miljöpåverkan enligt Plan- och bygglagen 5 kap 18. Om så är fallet ska en miljöbedömning av planen göras, vilket bland annat innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. har gjorde bedömningen att planens genomförande inte leder till betydande miljöpåverkan varför en MKB inte behöver upprättas. Länsstyrelsen yttrade sig den 22 november 2013 och meddelade att de inte delar kommunens bedömning. Planens genomförande bör antas ha betydande miljöpåverkan varför en MKB behöver upprättas. I och med att det befintliga avloppsverket föreslås byggas ut och kommer att utgöra del i detaljplanen ska bl.a. förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar 4 följas. Ingår även helikopterverksamheten i detaljplanen ska även den verksamhetens eventuella störningar redovisas i handlingen. Parallellt med arbetet med denna detaljplan har därför en separat miljökonsekvensbeskrivning upprättats. Se vidare under rubriken sammanfattning från MKB: n

3 3 (13) TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Detaljplaner Del av planområdet är detaljplanelagt och påverkar Detaljplan för del av Kittelfjäll 1:62, Kittelfjäll (antagen , laga kraft ). Översiktsplaner Planområdet ingår i området för Fördjupad översiktsplan för Kittelfjäll som antogs i mars Det aktuella området pekas där ut för bostäder samt med en genom området korsande påfartsled för skotertrafik. I planen nämns även att ett nytt handelscentrum kan lokaliseras centralt, med bensinstation och mataffär, och på sikt även med t.ex. kafé, sportaffär, delikatessbutik, återvinningscentral, hotell, lägenhetsboende och en större parkering. Med ett samlat resecentrum i anslutning till handelsområdet kan det även bli aktuellt med en samordnad stugförmedling. Området skulle också kunna utvecklas med en liten butiksgata eller ett inomhustorg. Handelscentrat kan påbörjas öster om Kittelparkens anläggning, som en naturlig del av området och sedan växa österut i riktning mot det aktuella planområdet. Tillkommande bebyggelse av boende och servicefunktioner bör ske geografiskt koncentrerat. I den visionsplan som är framtagen för Kittelfjäll framhävs att husen ska vara anpassade till naturen i sin utformning och placering. Hus ska vara typiska för området. Naturområden ska sparas mellan etableringsområdena. Vid nya etableringar bör nya byggnaders påverkan på den äldre bebyggelsen analyseras. Stora områden med hus som avviker i storlek eller material bör undvikas. För att uppnå samhörighet inom ett område är det att föredra att exploateringar detaljstyrs i en högre grad än vad som hittills varit normalt vid planläggning på orten. Detaljstyrning kan exempelvis omfatta tak- och fasadmaterial, färgsättning samt utformning av fönster och fönsteromfattningar. I större exploateringar bör bebyggelsekvarter med gemensamma formelement skapas. För att uppnå detta måste kommunen utforma ett designprogram för området. Planer för tillkommande bebyggelse bör utformas så att byggnaderna ges ett maximikrav på energiåtgång. Detta krav kan vara kopplat till byggnadens storlek så att mindre hus kan utformas enklare och större hus mer likt permanentboende. Aktuell detaljplan för industri avviker från gällande fördjupade översiktsplanen. Planen avviker genom att området inte planläggs för bostäder utan för småindustri. Kommunen anser att avvikelsen är motiverad då de avser att bygga ut reningsverket och planlägga för ny helikopterhangaren. Att placera bostäder i nära anslutning till reningsverket anses inte längre lämpligt pga. eventuell lukt och buller.

4 4 (13) Riksintressen Planområdet gränsar i norr till Riksintresse för kulturmiljömiljövård (KRO Kittelfjäll) som utgörs av ängsmark med unika exempel på kulturlandskap med lador och åkrar från nybyggarperioden. Planområdet ligger inom riksintresse för naturvård (NRO Marsfjället) för Kittelfjället berörs främst ravinerna i fjällsidan och området mellan Sagavägen och Vojmån. Söder om Sagavägen breder riksintresset ut sig ända fram till vägen. Det omfattar både bebyggda och obebyggda områden. Rekommendationen i den fördjupade översiktsplanen sägs att inom bebyggelseområden kan både om- och nybyggda tillåtas men de bör utformas så att den väl anpassas till byggnadskulturen. Icke exploaterade områden kan komma att tas i anspråk. Riksintresse för friluftsliv (3 kap 6 Miljöbalken) berör hela planområdet Riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap 2 Miljöbalken FRO24002). Riksintresset omfattar hela kommunens fjällområde. Rekommendationen i den fördjupade översiktsplanen är det viktig att göra området som helhet tillgängligt för en större allmänhet och därmed främja riksintresset. Planområdet berörs av riksintresseområde för rennäringen (3 kap 5 Miljöbalken) och ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra rennäringens bedrivande. Renskötseln bedrivs av Vilhelmina Norra sameby. Samerna har sina renar i området främst vår, sommar och höst, men är åretruntmarker för dem. För bedömning av planens påverkan på Riksintressena se rubriken sammanfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen i denna handling eller miljökonsekvensbeskrivningen i sin helhet. Strandskydd Planområdet ligger strax utanför strandskyddet 100 m från Vojmån. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Marken inom planområdet är bevuxen med barr- och lövskog. Stora delar av vegetationen inom kvartersmarken kommer att tas ner vi en exploatering. För att inte påverka det karaktäristiska odlingslanskapet som ligger längs med Sagavägen så har en vegetationsridå på meter sparats mellan industriområdet och riksintresseområdet i planen säkerställs vegetationen med ett område med allmän [NATUR] lika så har ett naturområde på meter sparats österut mot befintlig fritidshusbebyggelse, befintlig vegetation bör sparas inom naturmarken som vegetationsridå. För att möjliggöra för fastigheten 1:76 (frikyrkan) att ta sig till befintligt skoterstråk i söder tillåts ett skoterstråk inom naturmarken[skoter] i

5 5 (13) nord-sydlig riktning. Inom planerad LOKALGATA i öst-västlig riktning finns även en möjlighet till att anlägga ett skoterstråk genom området. Se även under rubriken vägar och trafik. Eventuella befintliga diken inom planområdet kan om detaljplanen antas, behöva flyttas. Vy söderut från Sagavägen. Odlingslandskapet med sina utspridda lador i fonden kommer att bevaras Bebyggelse Bebyggelsen i Kittelfjäll by ligger utsträckt längs Sagavägen, med de flesta husen på bergssluttingen på norra sidan av Sagavägen, även om nya bebyggelseområden har tillkommit även på södra sidan. Många fritidishus är geografiskt spridda över byn i en förhållandevis gles exploatering. Inom planområdet finns ett avloppsreningsverk med sina dammar och strax norr om reningsverket finns en industrifastighet där helikopterverksamheten har sin verksamhet idag (helikoptern har sin nattvila där). Strax öster om planområdet finns Vojmådalens stuguthyrning med uthyrningsstugor. Förslaget till detaljplan medger att byggnader för småindustri, lager samt handel med skrymmande varor kan ske [J 1 ] och att en utbyggnad av reningsverket är möjlig [J 2 ]. Inom de centrala delarna finns det även möjlighet att anlägga en helikopterhangar [J 1 F]. Tillåten utnyttjandegrad för industri-och reningsverksfastigheten är 50 % av fastighetsaren och en största byggnadshöjd på [8 meter]. Reningsverkets reningsdammar räknas inte in i utnyttjandegraden. Syftet med byggnadshöjden är att bebyggelsen då inte stick upp över skogsridån mot det karaktäristiska odlingslandskapet (riksintresse) längs Sagavägen. Färgsättningen av den nya bebyggelsen skall vara anpassad till sin omgivning så att byggnaderna upplevs lågmäld [f] med hänsyn till angränsande fritidshusbebyggelse. Byggnader ska placeras minst 4 meter från fastighetsgräns [p], reningsverkets reningsdammar får placeras närmre än fyra meter från fastighetsgräns.

6 6 (13) Rekreation För att säkerställa den i översiktsplanen utpekade påfartsled för skotertrafik så har lokalgatan i öst-västlig riktning en bredd på 14 meter. På plankartan markers skoterståket med [Skoter] inom [LOKALGATAN]. Möjlighet finns även att ta sig med skoter norrut genom industriområdet till frikyrkans mark och är på plankartan markerad som [skoter] som ligger inom allmän naturmark [NATUR]. Geologi Enligt den Översiktlig geoteknisk utredning för fritidshustomter, Kittelfjäll 1:3, 1:285 samt 1:297 som är gjord av Tyréns AB , så finns det i planområdets nordvästra och nordöstra del mindre myrar, ett litet område med berg i dagen och ett litet område med block se karta nedan. I den barrskogstäckta delen av område C finns morän direkt under tunn skogstorv. Även inom det lövskogstäckta området finns morän, marken är dock blötare och skogstorven något tjockare. Den utdikade myren i nordväst har ett torvlager på ca 1,5 meter och den nordöstra myren ett torvlager på ca 1m. Utsnitt ur: Översiktlig geoteknisk utredning, Tyréns Bedömning av stabiliteten Områdena söder om Sagavägen och norr om planområdet är flacka och risken för skred eller någon mer omfattande erosion är mycket liten. Det finns inga dokumenterade bäckar eller diken inom planområdet. Vid intensiva regn eller kraftig snösmältning kommer dock utströmmande vattenmängder från bäckarna, som kommer från slänterna norr om vägen, orsaka översvämningar. Bäckarna kommer ibland också föra med sig större mängder sediment. Översvämningar och sedimentmängderna kan orsaka att befintliga bäckar täpps igen och tvingar vattnet att söka nya vägar. Påträffas diken som inte är dokumenterade inom planområdet skall avrinningsförhållandena beaktas vid förändingar så att detta inte får negativa konsekvenser för kringliggande ytor. Rekommendationer för området De delar av områdena som har moränmark har bra bärighet och normal frostskyddad grundläggning kan utföras i eller på naturligt lagrad morän efter vegetationsavtagning.

7 7 (13) All grundläggning bör läggas så högt som möjligt och eventuella fyllnadsslänter skall utföras med ett skydd mot ytvattenerosion. Skyddet kan förslagsvis utföras med avbaningsmassor av mulljord och/eller torv som ger en påskyndad etablering av nytt växttäcke. Alternativ utförs erosionsskyddet med 0,3 m grus eller bergkross. Fyllnadsslänter med morän skall utföras med maximal släntlutning 1:2. Geoteknisk klass 1 gäller och max tillåten grundpåkänning kan sättas till 200 kpa vid grundläggning på morän. Vägar och trafik Planområdet kommer att trafikförsörjas från Sagavägen (väg 1088) som har en hastighetsbegränsning på 70 km/h. Anslutning till planområdet kommer ske via befintlig väg till reningsverket. Anslutningsvägen kommer inte planläggas i aktuell detaljplan utan kommer att ingå i framtida detaljplaner för områden i nordväst. Genom planområdet i öst-västlig riktning kommer en allmän [LOKALGATA] anläggas där även möjlighet finns att skapa ett skoterstråk [skoter]. Anslutning av Lokalgatan till Gubbselvägen i öster är ej möjlig utan att planändring sker av befintlig detaljplan. Vägområdets bredd är 14 meter, vägområdet skall även inrymma dagvattenhantering. Huvudmannaskapet för Lokalgatan är enskilt. Ny gemensamhetsanläggning/samfällighetsförening kommer att bildas för området som på plankartan är markerat som [a 2 ]. Räddningstjänsten anser att vägarna som anläggs skall klara belastning tungt fordon med totalvikt 17 ton. Hänsyn skall tas till detta vid projektering av gatorna. Nya vägar inom det norra industriområdet kan uppföras som gemensamhetsanläggning. Kollektivtrafik Linjetrafik trafikera Kittelfjäll. Det finns även chartertrafik samt transfer till och från flygplatsen i Sagadal. Service Skola Närmaste skola ligger i Dikanäs ca 2,5 mil från Kittelfjäll. Dagligvaror I Kittelfjäll finns en livsmedelsbutik som också fungerar som ombud för Apoteket, Posten och Systembolaget samt bensinstation.

8 8 (13) Teknisk försörjning El Befintligt elnät anses ha tillräcklig kapacitet för föreslagen utbyggnad för industriändamål. Dagvatten Dagvatten som uppkommer inom kvartersmark skall tas om hand lokalt inom egen fastighet [LOD]. Brandpost Brandpost behöver anläggas vid områdets infart, vilket utförs i dialog med räddningstjänsten. Vatten och avlopp I planområdets södra del finns det befintliga avloppsreningsverket som är byggt på 1970-talet och är dimensionerat för 800 personer. Verket kommer i och med aktuell detaljplan kunna byggas ut för att klara framtida behov och måste byggas med en teknik som klarar den ojämna belastningen under året liksom maxbelastningen. Se även sammanfattningen av MKB:n nedan. Framtida industrifastigheter skall anslutas till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet för att inte öka utsläppen av näringsämnen till Vojmån och det ytliga grundvattnet som finns inom området. Avfallshantering Hushållsavfall samlas upp i avfallskärl vid varje fastighet eller vid gemensam uppsamlingsplats i området. En återvinningsstation finns i byn men planeras att flyttas till industriområdet. Närmaste återvinningscentral finns i Dikanäs. SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN Relevanta miljöaspekter i ärendet och som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen har främst bedömts utgöras av påverkan på rekreation och friluftsliv, kulturmiljö, buller och lukt. Beträffande planens påverkan på relevanta miljömål kan konstateras att planen i huvudsak överensstämmer med miljömålen. I förslaget till miljömål avseende storslagen fjällmiljö har kommunen inte definierat vad som menas med hållbart nyttjande av fjällandskapet. En exploatering av jungfrulig mark medför ett ökat slitage på marken men innebär samtidigt möjligheter till ekonomisk tillväxt i kommunen vilket bidrar till hållbarheten. Planerade åtgärder bedöms, av vad som redovisats i föreliggande MKB, innebära att verksamheten är förenlig med de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken En sammanfattning av påverkan redovisas i nedanstående tabell:

9 9 (13) Intressen Påvekan Anmärkning Ja Nej Riksintressen x Planområdet ligger inom riksintresseområde för rennäringen, naturmiljö, kulturmiljö samt friluftsliv. Naturmiljö x Delar av skogen inom planområdet kommer att försvinna i samband med anläggning av väg samt planering av tomter. Inga skyddade biotoper finns inom det föreslagna planområdet. Rennäring x Planområdet ligger inom riksintresseområde för Vilhelmina norra sameby. Rekreationoch friluftsliv x Inom planområdet planeras för ett skoterstråk vilket bedöms vara positivt för skotertrafiken. Kulturmiljö x Inga fast fornlämning finns inom planområdet. Landskapsblid x Marginell skillnad mot dagens förhållanden. Masshantering x Ett visst massunderskott avseende främst massor för utfyllnad av tomter kan förväntas. Buller och lukt x En helikopterhangar inom planområdet ger relativt höga maximala ljudnivåer. Antalet flygrörelser är dock få. Det är inte känt att det förekommit klagomål avseende lukt från befintligt avloppsreningsverk. Planförslagets miljökonsekvenser Lukt och luft Befintligt reningsverk har inte gett upphov till luktstörningar i sådan grad att närboende klagat. Den utökade verksamheten innebär inte fler luktkällor jämfört med nuvarande verksamhet något som bedöms innebära att påverkan avseende lukt bedöms vara marginell. Buller Antalet tillkommande transporter bedöms inte innebära någon påverkan på den ekvivalenta ljudnivån i närområdet till det planerade planområdet.

10 10 (13) Helikopterverksamheten norr om reningsverket ger idag upphov till buller av betydelse för maximala bullernivåer. Då helikoptern endast är tänkt att ha sin nattvila i en hangarbyggnad inom planområdet. Bedöms påverkan för omgivningen vara marginell då antalet starter och landningar bedöms vara få och inte förändras med anledning av planerad planläggning av området. Kulturmiljön Norr om det planerade planområdet finns område av riksintresse för kulturmiljön som en del av ett odlingslandskap i fjällbyggd. Eftersom planområdet ligger söder om det riksintresseklassade området bedöms påverkan på detsamma bli begränsat. En skogsridå i planområdets norra del har sparats med hänsyn till riksintresset. Den visuella förändringen från Sagavägen kommer därmed att bli marginell. Naturmiljö Planområdet är skogsbeklätt innefattande större granar och med ett relativt stort inslag av lövträd. Planförslaget innebär ett intrång i naturen i och med att mark tas i anspråk för vägar och byggnader. Området bedöms dock inte hysa några särskilt skyddsvärda arter varför påverkan på växt- och djurlivet bedöms bli begränsat. Vojmån som är recipient för det renade avloppsvattnet rinner ca 450 meter söder om befintligt avloppsreningsverk och omfattas av miljökvalitetsnormer och dess övre del utgör riksintresse för vattenskydd. Närsaltsbelastningen beräknas dock inte öka i någon större omfattning och därmed inte heller innebära någon risk för att miljökvalitetsnormen inte ska kunna innehållas. Föreslaget planområde bedöms inte påverka det biotopskyddade området söder om planområdet eftersom det inte tas i anspråk. Rennäring Det föreslagna planområdet ligger inom område av riksintresse för rennäringen. Markerna nyttjas av Vilhelmina norra sameby. Eftersom aktuellt planområde ligger centralt i Kittelfjäll samhälle är området inte lämpligt för renskötsel. Med hänvisning till detta bedöms en ökad mänsklig aktivitet i området inte innebära några direkta negativa konsekvenser för rennäringen Rekreation och friluftsliv Vilhelminafjällen utgör riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Det föreslagna planområdet nyttjas främst för rekreation i form av skoteråkning. Planförslaget innebär anvisning för skoterstråk vilket bedöms vara positivt för det rörliga friluftslivet. Landskapsbild Det föreslagna planområdet är relativt flackt och sluttar från norr mot söder. Befintlig bebyggelse inom det föreslagna planområdet finns i dess södra delar och utgörs av helikopterhangar och avloppsreningsverk. Norr om det föreslagna planområdet är landskapet mer öppet med odlingsmark i nordost.

11 11 (13) Tillkommande bebyggelse bedöms, med hänvisning till bland annat redan befintlig bebyggelse, innebära en i det närmaste försumbar påverkan på landskapsbilden. Dessutom föreslås en skogsridå i planområdets norra och östra del sparas varför planområdet inte kommer att förändras visuellt från Sagavägen. Masshantering I största möjliga mån eftersträvas massbalans men planförslaget kommer sannolikt att innebära ett behov av fyllnadsmassor till området. Behovet av massor inom det föreslagna planområdet förutsätts hämtas från godkända täkter i områdets närhet. Detta innebär att transportarbetet kan minimeras. De schaktarbeten som kan bli nödvändiga bedöms inte innebära någon risk för grumling i t.ex. Vojmån. ORGANISATORISKA FRÅGOR Genomförandetid Genomförandetiden för detaljplanen är tio år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Planförslaget avser en detaljplan med delat huvudmannaskap. Motiv för enskilt huvudmannaskap är att gemensamhetsanläggning för allmän plats inom planområdet möjliggör en enhetlig förvaltning av ett större område. Enskilt huvudmannaskap gäller för område markerat på plankartan med LOKALGATA och a 2. Ansvaret för skötsel och underhåll kommer att hanteras genom ny gemensamhetsanläggning alternativt utökning av befintlig. För områden markerade som NATUR och a 1 är kommunen huvudman och kommunen ansvarar för skötsel och underhåll. De anslutningsvägar som behövs för framtida industrifastigheterna föreslås inrättas som gemensamhetsanläggning. Beslut om exakt placering av gatan/gatorna studeras i samband med projekteringen. På plankartan finns en illustration på hur industriområdet kan komma att se ut. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Planområdet omfattar del av fastigheterna Kittelfjäll 1:117, 1:125, 1:285 och 1:297 samtliga fastigheter ägs av kommunen förutom 1:117 som ägs av Vilhelmina norra sameförening. Planen medger avstyckningar av nya industrifastigheter, antalet fastigheter regleras inte i planen.

12 12 (13) Nytillkommande bebyggelse kan med egna förbindelsepunkter anslutas till elledningsnäten. Vatten och avlopp ordnas genom anslutning till det kommunala ledningsnätet. Nya och befintliga ledningar kan säkerställas genom upplåtelse av ledningsrätt. Fastighetsrättslig konsekvensbeskrivning Fastighet Kittelfjäll 1:297, 1:285 och 1:177 Nybildade fastigheter Konsekvenser Från Kittelfjäll 1:297, 1:285 och 1:177 kan det avstyckas nya industrifastigheter och gatuområde för allmän Lokalgata med enskilt huvudmannaskap. Vatten och avlopp ordnas genom påkoppling till det kommunala ledningsnätet. Gemensamhetsanläggning/ar kan inrättas för funktioner som är erforderliga för de nybildade fastigheterna och som inte går att ordna inom de egna gränserna t.ex. gemensam gata. TEKNISKA FRÅGOR Trafik och parkering Inom planområdet föreslås en allmän lokalgata i öst-västlig riktning (enskilt huvudmannaskap). De anslutningsvägar som behövs för framtida industrifastigheterna föreslås inrättas som gemensamhetsanläggning. All [parkering] skall ske inom egen fastighet. Teknisk försörjning mm Nytillkommande bebyggelse ansluts med egna förbindelsepunkter till vatten och spillvattennät. Dagvattnet förutsätts tas omhand lokalt och kostnader för detta åligger fastighetsägaren. ska ges möjlighet att, utan ersättning till fastighetsägaren/exploatören, förlägga kabel och uppsätta kabelskåp inom planområdet. PLANEKOMOMISKA FRÅGOR är sökande till detaljplanen och svarar för planläggningskostnader.

13 13 (13) SLUTSATSER AV PLANENS KONSEKVENSER Den föreslagna utbyggnaden bedöms som förhållandevis skonsam ur miljöoch hushållningssynpunkt. Naturmark tas i anspråk för ny bebyggelse men anses inte leda till att de kringboendes och turisters rekreationsmöjligheter påverkas i större utsträckning. Möjlighet kommer att finnas att ta sig genom planområdet både till fots och med tex skoter. Den nya bebyggelse innebär även att trafiken i området ökar, dock inte i någon omfattning som kan anses vara störande. Detaljplanens utbyggnad bedöms, enligt den behovsbedömning och MKB:n som gjorts, kunna utföras utan att betydande miljöpåverkan uppstår. MEDVERKANDE Planhandlingarna har upprättats av Daniel Bergvin, Ramböll Sverige AB i samråd med Ulla-Karin Dahlberg,. Miljökonsekvensutredningen har gjorts av Daniel Jonsson, WSP, Grundkartan är upprättad av Lantmäteriet,. Vilhelmina, Mars 2016 Ulla-Karin Dahlberg Bygg- och miljöchef Daniel Bergvin Planeringsarkitekt