PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING

Transkript

1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BROGETORPS FÖRSKOLA 2016/17

2 Förskolans vision är: På förskolan Brogetorp är barnen trygga en lustfylld och lärorik miljö där vi ser varandras olikheter som en tillgång och behandlar varandra med ömsesidig respekt. BESKRIVNING AV FÖRSKOLAN Brogetorps förskola har ett ständigt pågåen vänskapstema där vi använr oss av olika material för att skapa en bra reflektionsstund tillsammans med barnen kring olika etiska dilemman. et är att skapa ett öppet och tillåtan klimat. Material som vi använr är: Tio Kompisböcker basera på barnkonventionen, Tio små Kompisböcker, organisationen Friends Alfons vänskapslåda, Vem-böckerna och UR s program Ugglan och kompisproblemet. I cember kommer barnen att arbeta med olika kompisuppdrag varje dag ur vår kompiskalenr som vi skapat för att barnen ska växa som generösa och medkännan indivir. Vi är nyfikna på varandra och lyfter fram våra olikheter i vardagen som styrkor och tillgångar i gruppen.

3 DISKRIMINERINGSGRUNDER KÖN/KÖNSÖVERSKRIDANDE TILLHÖRIGHET Våra kartläggningar visar att lärmiljöns utbud har stort inflytan över vad barnen leker samt vad kan välja att leka och om t blir könsbundna lekar eller könsöverskridan. Gruppinlningen vad gäller kön och ålr på avlningarna har också stor påverkan på lekens innehåll. och åtgärr åtgärr I maj 2017 har varje avlning på förskolan Brogetorp inventerat sin lärmiljö med start i ett valfritt rum utifrån ett genusperspektiv för att ytterligare främja könsöverskridan lekarna och ge barnen förutsättningar att utveckla hela sin potential. För att säkerställa förändringen använr vi oss av förutbestämda reflektionsfrågor. På planeringsdagen 23/1-17 väljer respektive ut vilket rum vill förändra lärmiljön i utifrån ett genusperspektiv. Varje avlning utgår från ssa reflektionsfrågor: Interaktioner - Vilka samspel är möjliga? Hur kan barn relatera till varandra i rummet? Hur kan barn och vuxna samspela i rummet? Aktiviteter - Vad är möjligt respektive omöjligt att göra i tta rum? Verktyg - Vilka pedagogiska verktyg har barn tillgång i rummet? Utvecklingshopp -Finns en förväntan om utveckling i tta rum? Har barnen tillgång till tta hopp? Kreativitet - Är rummet färdigt eller finns t utrymme för barnens innovationer? Är t möjligt för barnen att förändra rummet i någon av ovan uppräkna aspekterna? På avlningsreflektionerna v.19 i maj-17 så går man igenom ssa frågeställningar igen för att säkerställa förändringen utifrån ett genusperspektiv.

4 Klart APT 15/5 Ansvarig Arbetslagsledaren, Sussie, Anna-Karin, Annika Analys

5 ETNISK TILLHÖRIGHET Varje avlning har numera barn med annan etniskt tillhörighet. På förskolan Brogetorp finns t nu åtta olika språk utöver svenska, förlat på tio barn. Kartläggningen visar på att svensktalan barnen har en större acceptans mot våra yngre barn med annat morsmål. Det tolkar vi som att yngre barn inte förväntas kunna uttrycka sig i samma utsträckning verbalt. De barn som är äldre med annat morsmål när börjar hos oss på förskolan har svårare att bli acceptera. Det tolkar vi som att förväntas kunna uttrycka sig i större utsträckning verbalt. och åtgärr I maj 2017 har förskolan Brogetorp ett utvecklat hjälpkompissystem så att alla barn oavsett etnisk tillhörighet kan känna sig stolta över sig själva och trygghet i gruppen. åtgärr I vår Kompiskalenr kommer barnen arbeta med några kompisuppdrag som utformats efter att ska agera som hjälpkompisar. På våra reflektioner över avlningarna v så diskuterar vi vad vi fram vad vi tycker ska ingå i hjälpkompissystemet. Detta färdigställs på vår planeringsdag 23/1-17. Om behov uppstår kommer vi prova tta hjälpkompissytem unr vårens inskolningar. Klart APT 15/5-17 Ansvarig Arbetslagsledaren, Anna-Karin och Annelie

6 Analys

7 RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING Vi har just nu ett fåtal barn med annan religion och är muslimer. I barngruppen diskuteras inte religion eller trosuppfattning. Det som särskiljer oss är att muslimska barnen ibland äter annan kost. Det ifrågasätts sällan eftersom även allergiker får annan kost. Eftersom vi alla har någon närståen som lämnat oss så har en l diskussioner om vad som hänr efter dön förekommit. och åtgärr I maj 2017 är flera av barnens kulturella högtir uppmärksammats på förskolan Brogetorp, så att barns intiteter fritt kan utvecklas. åtgärr Vi frågar familjer som har en annan religion hur och när firar sina högtir. När ssa sedan firas uppmärksammar vi tta genom att barnen får återberätta vad varit med om. Vi lånar böcker kring ämnet och reflekterar tillsammans med barnen. Barnen kommer få möta minst en familj med annan religion i vår Kompiskalenr och få ett kompisuppdrag som handlar om t för att ge m en upplevelse av att familjer kan ha olika trosuppfattning. Klart Maj 2017 Ansvarig Lovisa och Berit Analys

8 SEXUELL LÄGGNING I barngruppen förekommer t diskussioner om att flickor kan vara kära i flickor och pojkar kan vara kära i pojkar. En l har uppfattningen att t är okej och andra tycker att tta är konstigt. och åtgärr åtgärr I april 2017 har pedagogerna på förskolan Brogetorp synliggjort att olika familjekonstellationer förekommer, så att t upplevs som en naturlig l av verkligheten. Vecka 46 och vecka 7 ber vi barnboksbibliotekarien (som vi även har som förälr) att låna böcker om bla Regnbågsfamiljer till avlningarna anpassa efter ålr. I samband med bokläsningen ställer ansvarig pedagog relevanta frågor för att öppna upp till diskussion tillsammans med barnen. Barnen kommer få träffa minst en annorlunda familj i vår Kompiskalenr och i samband med tta få ett kompisuppdrag för att ge m en upplevelse av att familjer kan se annorlunda ut. Klart April 2017 Ansvarig Sussie Analys

9 FUNKTIONSNEDSÄTTNING På förskolan har vi några barn med bå synliga och osynliga funktionsnedsättningar. En l av ssa barn har stöd på olika sätt för att ha samma förutsättningar som andra barnen. Vår uppfattning är att övriga barn inte är medvetna i någon större utsträckning vilka svårigheter ssa barn brottas med. Detta kan lvis bero på att flera av ssa funktionsnedsättningar är osynliga för övriga barnen och att vi pedagoger inte lyft ssa till ytan i tillräckligt stor utsträckning. och åtgärr I maj 2017 är barnen på förskolan Brogetorp medvetna om olika former av funktionsnedsättning så att har en förståelse av bå svårigheter och möjligheter med ssa. åtgärr Unr vecka har vi dagligen aktiviteter där barnen får prova på funktionsnedsättningar som finns på förskolan. Barnen kommer att få möta minst en figur i vår Kompiskalenr med någon form av funktionsnedsättning och i samband med tta få ett kompisuppdrag som ett led i att öka ras förståelse. Klart Maj 2017 Ansvarig Lena, Siv och Annelie Analys

10 ÅLDER Kartläggningen visar på att barnens lek ofta sker över ålrsgränserna. De äldre barnen tilllar yngre olika roller, är hjälpsamma i olika former av konstruktionslekar och andra vardagssituationer på förskolan. Detta gynnar ett bra klimat och en bra sammanhållning på förskolan. Det finns också tillfällen då barnen vill leka mer ålrshomogent. och åtgärr I maj 2017 är barnen på förskolan Brogetorp laktiga i en kultur, där alla hjälper varandra utifrån sin förmåga för att växa som generösa och medkännan indivir. åtgärr Unr dagen så bjur Blåklinten in barn från Granen och Regnbågen som får hjälpa yngre barnen och agera hjälpkompisar. Med start v.46, De yngre barnens vilja att ge en hjälpan hand efter sin egna förmåga kommer i och med ras upplevelse av att själva få en hjälpan hand av ett större barn att öka. För att unrlätta att barnen ifråga som bjuds in varieras sätts en lista upp på Blåklinten som vi kryssar i vartefter. I cember arbetar barnen med några kompisuppdrag som handlar om att ge en hjälpan hand vår Kompiskalenr. Klart APT 15/5-17 Ansvarig Annika, Siv, Lovisa Analys

11 ÖVRIG KRÄNKANDE BEHANDLING Det har förekommit handlingar bland barnen på förskolan som skulle kunna uppfattas som kränkan. Personalgruppen behöver lyfta olika värgrundsfrågor i varieran diskussionsforum för att nå en samsyn kring bland annat kränkningar. och åtgärr 1. I maj 2017 har pedagogerna på förskolan Brogetorp rutiner på att reflektera kring olika värgrundsfrågor för att nå en samsyn och få ökad kunskap till hur t främjan och förebyggan arbetet ska gå till vad gäller kränkningar. 2. I februari 2017 har alla barn på förskolan Brogetorp fått en upplevelse kring sina rättigheter och skyldigheter enligt barnkonventionen. åtgärr 1. Unr vecka 47, vecka 7 och vecka 19 diskuterar vi kring kränkningar på våra mixa avlningsreflektioner. Dessa diskussioner följer vi sedan upp på apt som följer veckan efter ssa reflektionstillfällen. 2. Unr v.5 har vi en temavecka där vi arbetar med materialet Tio små kompisböcker basera på barnkonventionen. Klart 1.Maj Februari 2017 Ansvarig Tina, Lovisa och Lena Analys

12 Rutiner och åtgärr för akuta situationer vid kränkning eller trakasseri När agerar vi När någon (barn, personal, förälr ) upplever att någon form av kränkning skett, kontaktas personalen. Det krävs ingen anmälan från utsatt barn/vårdnadshavare. En utredning startas omgåen. Hur agerar vi Steg 1 Pedagogerna för samtal med uppgiftslämnare, utför observationer och samtalar med barnen i aktuell barngrupp samt hämtar in fakta från vuxna som finns kring barnen på förskolan. Den inhämta informationen dokumenteras av pedagogerna på aktuell förskoleavlning. Vid behov skall pedagogerna föra två skilda samtal, ls med vårdnadshavaren till n utsatte, ls med vårdnadshavare för n som utövat kränkningen. Samtalen skall leda till bättre förståelse för bakomliggan orsaker till att situationen har uppstått för att kunna sätta in framgångsrika åtgärr så att kränkningen upphör. Pedagogerna fortsätter att följa upp och dokumentera arbetet. Tid för uppföljningssamtal bestäms inom en till två veckor. Steg 2 Vid fortsatt kränkning informeras förskolechef som gör en anmälan till huvudman. I tta fortsatta arbete ansvarar förskolechef för dokumentation, uppföljning och utvärring. Samtal förs med vårdnadshavarna till t barn som utsatts för kränkning och med vars barn har utfört kränkningarna. En överenskommelse om stödinsatser görs om hur n kränktes situation skall lösas och en ev. handlingsplan upprättas. Vid behov kan specialpedagog (el. annan profession inom elevhälsan) kopplas till ärent. Förskolechefen överväger om anmälan behöver göras till Socialtjänsten. Återkomman uppföljningssamtal med n kränkte samt med n som kränkt och ras vårdnadshavare. Om personal kränker barn eller barn kränker personal. Ovan nämnda handlingsplan används i tillämpliga lar. Barn som kränkts av personal stöttas av annan personal. Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom befinner sig i beroenställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvariga (Diskrimineringsombudsmannen, 2013, s.49). Förskolechefen ansvarar för utredningen samt erbjur n anställ stödsamtal och kontaktar n ev. fackliga organisationen. Om inte kränkningen upphör kan arbetsrättsliga åtgärr vidtas. Om någon i personalen upplever sig utsatt av någon annan i personalen. Förskolechefen kontaktas och vänr sig till HR -avlningen och fackliga för handläggning av ärent

13 Presentation av planen Planen förankras i personalgruppen och återkopplas till barn och föräldrar. Utvärring & Uppföljning Planen följs upp kontinuerligt tillsammans med barnen, på arbetsplatsträffar, avlningsplaneringar, föräldramöten. Utvärras innan sommaren och en ny plan färdigställs till oktober. Flen Förskolechef