VÄLKOMNA till KONFERENSEN. Hälsopåverkan av oregelbundna arbetstider Örnsköldsvik Varför detta är ett viktigt arbetsområde?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄLKOMNA till KONFERENSEN. Hälsopåverkan av oregelbundna arbetstider Örnsköldsvik 2014 10 21. Varför detta är ett viktigt arbetsområde?"

Transkript

1 VÄLKOMNA till KONFERENSEN Hälsopåverkan av oregelbundna arbetstider Örnsköldsvik Varför detta är ett viktigt arbetsområde?

2 Vad är önsvärt för en konferens? Idé Tid, lite pengar, lokal, planering Eldsjäl (-ar), envis positiv person Samarbete, tvärvetenskapligt Resurspersoner som kan något om ämnet Program som kan intressera Marknadsföring Gensvar, dvs deltagare Att vi tillsammans förmerar värdet i olika sammanhang

3 Arbetstidsförläggning EXPONERINGENS UTSEENDE Vanligt förekommande arbetstid, 40 timmar per vecka Arbetstidsförkortning enligt specifika avtal Individuellt valda skift/ arbetstider Dagtid = 8 timmar Dagtid = timmar Alltid permanent nattarbete Rotationsskift Enbart 12 - timmars skift Längden på friskift Jourtid / inställelsetid / bundenhet Annat Exempel på rotationsskift

4 VAD STYR? EU s ARBETSTIDSDIREKTIV EUROPEAN COUNCIL (1993) Directive No 93/104/EC. Concerning certain aspects of the organization of working time Off. J. Eur. Commun.: NoL307:18-24 Är implementerat i Sverige sedan

5 VAD TYCKER ILO The influence of working time arrangements on work-life integration or balance : A review of international evidence Conditions of work employment series no citat

6 procent procent Skiftarbete Arbete utanför regelbunden dagtid Kvinnor Män Arbetsmiljöundersökningarna

7 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Män år Män år Kvinnor år kvinnor år Antal personer (i tal) som har nattarbete i olika näringsgrenar 2009 uppdelat på kön och åldersgrupp. (Arbetsmiljöundersökningen 2009)

8 CRY Protein complex PER

9 Centrala klockan (10000 klockceller) Tallkottkörteln Melatonin transporteras i blodet Lunga Hjärta Klockgener finns i alla organ vävnader som undersökts Lever Lymfkörtlar

10 Cirkadianska rytmer hos människan. Fysiologiska fluktuationer under två dygn. Biologiska klockor, Naturvetenskapliga forskningsrådets årsbok, 2000

11 Klockgenerna är involverade i styrning och koordination Katabolism - anabolism Sömn-vakenhet Aktivitet- vila Fasta - födointag

12 KROPPSTEMPERATUREN I RELATION TILL SÖMNHORMONET MELATONIN Melatonin Kroppstemperatur

13 CIRCADIAN DISRUPTION (Rubbad dygnsrytm) Fasförskjuten dygnsrytm Skiftarbete Jet lag Depression Parkinson sjukdom Alkohol drickande Minskad amplitud Ungdomar (och andra) som är uppe på natten

14 Jet lag = external desynchronization

15 Melatonin and cortisol among shift workers. Example of internal desyncronization Subject # Melatonin Cortisol 24:00 06:00 12:00 18:00 Adapted from Koller et al. J Pineal Res 1994;16:

16 The body clock time can be observed indirectly by repeated measures of Melatonin Core body temperature Other physiological variables, e.g. blood pressure, heart rate, cortisol

17 Plasmamelatonin (pg/ml) Ljusexponering på natten hämmar melatoninproduktionen Ljusexponering Ljusexponering kan under vissa betingelser fasförskjuta melatoninkurvan

18

19 Vad förstod jag i början av mitt arbetsliv avseende dygnsrytmens betydelse?

20 Vad visste individen som gjorde sitt schemaval1999 avseende den biologiska klockans betydelse? Vilka val stod till buds? Michael Ingre: 6-timmars arbetsdag med 8 timmars betalning på försök i Sthlms stad Psykologiska institutionen Stockholms universitet 1999

21 Blodsockerkurvor under två LAN-nätter Glukoskoncentration mmol/l Blodsockerkurvor LAN 2 LAN /h

22 Mat LAN nätter Tid Mat Tid Mat Spaghetti, bacon 145g Pizza, chips Choklad Chips g Paj, Cola Coca Cola, chips Gorbys Gorbys Totalt: 300g chips 0.5l Coca Cola Choklad Punchrulle Billys, choklad, Coca Cola Totalt: 200g choklad 1.5l Coca Cola

23 Blodsockerkurvor under två nätter med normal sömn Glukoskoncentration mmol/l Blodsockerkurvor NATT 2 NATT /h

24 Matintag icke LAN nätter Tid Mat Kyckling, potatis, sallad och bröd Tid M at Spaghetti, K orv, ketchup och senap

25 Trots oregelbundna arbetstider hur uppnås en långsiktig hälsa? Förstår vi att välja minst dåligt? Undvika ackumulerad trötthet och stress? För att klara detta måste man undvika långvarig sömnbrist? Komprimerade scheman ger ofta sociala fördelar på kort sikt men sliter nog i längden? När man blir äldre (+50 år) får man ofta svårare att sova igen sömnbrist och tål därför komprimerade scheman sämre? Vilka sjukdomar riskeras, riskeras att försämras av skiftarbete? Ett bra skiftschema handlar ofta om att finna en balans mellan sociala fördelar och våra biologiska förutsättningar Vad tycker vi? Är detta mer sant idag än igår?

26

27 Hälsoproblem hos skiftarbetare

28 Nattarbete leder till kaos i kroppen Chrono-chaos Publicerad i DN :55 Äldre och Ny forskning

29 Är skiftexponeringen trovärdig? I det epidemiologiska sammanhanget? Definition enligt lagar och avtal EU harmoniseringen -Arbetstidsdirektivet)? Skiftschemans stora variationer? Finns egentlig nattexponering (00-05)? Hur noggrann kan man vara? - varierar stort? Hur påverkas resultatet och i vilken riktning?

30 Hur fångas skiftexponering? Case RCT studier Tvärsnittstudier Fall kontroll studier Cohortstudier Egen noggrann berättelse Observera på plats intervention Enkätdata självrapporterade utskick, intervjuer (ex hembesök, telefon, datorenkäter, SMS.) Registerdata exakta arbetstider tidsregistrering, lönenivåer, yrken, arbetsplaceringar, NYK koder, använda kontraster mellan yrken som sannolikt har mycket eller lite skifttid

31 Subtraktionsvariabel n betyder självskattad skifttid minus skiftregistertid

32 Hälsoproblem (kortsiktiga och långsiktiga) Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom Metabolt syndrom och diabetes Cancer

33 Graviditetsstörning Ahlborg (1996) Barnmorskor (N=3985). Minskad fertilitet hos de som arbetade 2-skift, roterande 3-skift och permanent natt. Axelsson (1996) Barnmorskor. Risk för spontana aborter: natt OR 1,63 (0,95-2,81), 3-skift OR 1,49 (0,86-2,59). Bodin (1999) Barnmorskor. Nattarbete - risk för tidig förlossning (<37v), OR 5,6 (1,9-16,4), låg födelsevikt OR 1,9 (0,6-5,8). Treskift tidig förlossning OR 2,3 (0,7-7,3). Lin (2011) Arbetare i halvledarindustri, Taiwan (N=440). Multivariat analys visade att kvinnor med roterande skiftarbete hade en ökad risk att få barn med födelsevikt i lägsta födelseviktkvintilen (OR 4,3 (1,1-16,8)). Två kohortstudier har visat att nattarbete ökar risken för oregelbundna menstruationer (Su 2008, Chung 2005). Färsk översiktsartikel (Chau 2013) identifierade 20 studier om nattarbete och reproduktiv hälsa. Sammanfattar att man inte kan dra några säkra slutsatser p.g.a. inkonsistenta resultat och problem med definitionen av nattarbete.

34 Magtarmbesvär Skiftarbetare har högre risk att få magsymptom (smärta, gaser, lös eller hård avföring) och magsår. Helicobacterinfektion är vanligare bland skiftarbetare än dagarbetare. Möjlig mekanism: obalans i autonoma nervsystemet. Knutsson & Bøggild. Gastrointestinal disorders among shift workers. Scand J Work Environ Health 2010;36(2): Pubmed: Free article

35 Skiftarbete som riskfaktor för hjärtkärlsjukdom Resultat av metaanalys av 35 studier RR 95%CI Hjärtinfarkt 1,23 1,15-1,31 Ischemisk stroke 1,05 1,01-1,09 Vyas et al. Shift work and vascular events: systematic review and meta-analysis. BMJ 2012;345. Pubmed: Free article

36 Vyas et al. Shift work and cardiovascular events: systematic review and metaanalysis. BMJ 2012;345

37 Samband mellan exponering (skiftår) och kranskärlssjukdom (Kawachi. Circulation 1995;92: ) sjuksköterskor, år, uppföljningstid 4 år) Rel Risk 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Aldrig eller mer Antal år i skiftarbete (inkl nattskift)

38 Metabolt syndrom Första studien som visade att skiftarbetare hade en ökad risk för metabolt syndrom kom från arbets- och miljömedicin i Umeå (Karlsson, Knutsson, Lindahl. Is there an association between shift work and having a metabolic syndrome? Results from a population based study of 27,485 people. Occup Environ Med 2001;58: Därefter har det gjorts flera studier, av vilka de flesta funnit samband mellan skiftarbete och metabolt syndrom.

39 Results of cause specific mortality DIABETES 2 1,54 1,5 0,99 1,09 1,22 1 0,57 0,5 0 < >30 Relative risks for diabetes in shift exposure groups

40 Ätande på natten För litet sömn Skiftarbete Viktökning, insulinresistens Metabolt syndrom Hjärtinfarkt Diabetes

41 Diabetes I en nyss publicerad svensk kunskapsöversikt fann man att 6 av 7 longitudinella studier visat samband mellan skiftarbete och diabetes typ 2 Knutsson & Kempe. Systematiska kunskapsöversikter: Diabetes och arbete. Arbete och Hälsa Nr 2013;47(3). Kan laddas hem som pdf från

42

43

44 Skiftarbete och cancer Bröst Prostata Tjocktarm Endometrium Ovarium Lymfom

45 Bröstcancer I en review identifierades 16 studier (Ojaz 2013). Slutsats: Based on the low quality of exposure data and the difference in effect by study design, our findings indicate insufficient evidence for a link between nightshiftwork and breast cancer. I en annan review (18 studier) (Jia 2013) är slutsatsen: Night work was associated with an increased risk of breast cancer, RR 1,20 (1,08-1,33). The higher quality studies showed a similar finding, RR 1,4 (1,13-1,23). En review av Wang (2013) (10 studier) om dos-respons samband visade att för varje 5 år man arbetar natt ökar bröstcancerrisken med 3%.

46 Prostata cancer I en review (Sigurdardottir 2012) identifierades två studier, som bägge visade på ökad risk hos nattskift arbetande: Japan (Kubo 2006) RR 3,0 (1,2-7,7) Canada (Conlon 2007) RR 1,19 (1,00 1,42) Dessutom finns tre studier gjorda på piloter (Sigurdardottir), metaanalys, RR 1,47 (1,06-2,05). I en nyss publicerad USA studie (Gapstur 2014) fann man: Roterande skift: 1,08 (0,96-1,22) Fix em, kväll: 1,35 (1,04-1,76) Fix natt 0,78 (0,47-1,27) Författarna konkluderar att prostatacancer inte är associerat med skiftarbete

47 Äggstockscancer Kohortstudie av sjuksköterskor i USA (2011). 718 fall bland sköterskor diagnostiserades. Ingen riskökning bland roterande skift jämfört med dag. Hazard ratio 1,28 (0,84-1,94) för år i nattskiftarbete, och 0,8 (0,51-1,23) för de med 20+ skiftarbetsår. I en norsk studie av radiotelegrafister fann man ingen ökad risk RR 0,8 (0,3-1,6), men resultaten baserades på endast 7 fall.

48 Circadian disruption and fatal ovarian cancer 28 års uppföljning, N = Arbetstid Antal fall Personår RR Dagtid Roterande skift ,27 1,03-1,56 Fast em/kväll ,62 0,34-1,12 Fast natt ,12 0,67-1,87 Carter et al. Am J Prev Med 2014

49 Vad lär vi ut? Medicinska kontroller: AFS 2005:6 avseende Nattarbete? Före arbetet Vart sjätte år Över 50 år vart tredje år Vad man följer upp avgörs av undersökande läkare!!!!!!!!!! Anamnes för sjukdomar, försämring? Kroppsmått, lipider, glukos Arbetsgivaren måste erbjuda medicinska kontroller, tjänstbarhetsbedömning krävs ej

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Hur kan FHV samarbeta med arbetsgivarna? Öl Berndt Karlsson Arbets- o Miljömedicinska kliniken NUS Umeå

Hur kan FHV samarbeta med arbetsgivarna? Öl Berndt Karlsson Arbets- o Miljömedicinska kliniken NUS Umeå Rehabilitering i av skiftesarbetare? t motverka hälsoriskerna Hur kan FHV samarbeta med arbetsgivarna? Öl Berndt Karlsson Arbets- o Miljömedicinska kliniken NUS Umeå Min bakgrund Allmän medicin Geriatrik

Läs mer

Hälsa i samband med skift och nattarbete Sjukdomsrisker och orsaker

Hälsa i samband med skift och nattarbete Sjukdomsrisker och orsaker Hälsa i samband med skift och nattarbete Sjukdomsrisker och orsaker Anders Knutsson Mittuniversitetet Sundsvall Vad menas med skiftarbete? = Arbetstider som ligger utanför normalt dagarbete Skiftgång

Läs mer

Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna?

Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna? Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna? Göran Kecklund Stressforskningsinstitutet Berndt Karlsson AMM, NUS Umeå Basbiologi Ramverk Studier Rekommendationer Definition

Läs mer

Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna?

Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna? Ohälsosamma arbetstider hur mildrar man / hur kontrollerar man effekterna? Göran Kecklund Stressforskningsinstitutet Berndt Karlsson AMM, NUS Umeå Basbiologi Ramverk Studier Rekommendationer Definition

Läs mer

Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider?

Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider? Minimera hälsorisker vid rotationsarbete: hur skapas effektiva och långsiktigt hälsosamma arbetstider? Studiedagar 2017 Transformera ditt ledarskap, 171020 Göran Kecklund, Professor och stf. föreståndare

Läs mer

Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras?

Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras? Skiftarbete och hälsa: hur kan riskerna minimeras? Gilla jobbet 2017, 171026 Göran Kecklund, Professor och stf. föreståndare Stressforskningsinstitutet (e-post: goran.kecklund@su.se) Innehåll Risker Orsaker

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

Må bra i skiftarbete! hur ser de goda lösningarna ut? Är arbetstidsmodeller lösningen på problemet?

Må bra i skiftarbete! hur ser de goda lösningarna ut? Är arbetstidsmodeller lösningen på problemet? Må bra i skiftarbete! hur ser de goda lösningarna ut? Är arbetstidsmodeller lösningen på problemet? Ett forskningsprojekt om arbetstider för sjukvårdspersonal vid Region Västerbottens Göran Kecklund 1,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Arbeidstid, helse og sikkerhet

Arbeidstid, helse og sikkerhet Arbeidstid, helse og sikkerhet Göran Kecklund, Fil Dr Stressforskningsinstitutet goran.kecklund@stressforskning.su.se Innehåll Vilka risker finns med skiftarbete, långa arbetspass och långa arbetsveckor?

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE MEDICINSK KONTROLLAV NATTARBETANDE Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om medicinsk kontroll av nattarbetande

Läs mer

Jämförande studie av två hälsoundersökningar hos nattarbetare. Maud Uggla Handledare Jonas Brisman

Jämförande studie av två hälsoundersökningar hos nattarbetare. Maud Uggla Handledare Jonas Brisman Jämförande studie av två hälsoundersökningar hos nattarbetare Maud Uggla Handledare Jonas Brisman Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet 2004/2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare?

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas av hjärt-/ kärlsjukdom,

Läs mer

Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman

Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman Göran Kecklund, stf föreståndare Stressforskningsinstitutet 1 4 av 6 studier visar samband med Typ 2

Läs mer

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1 Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets broschyrer Forskningsaktuellt sammanfattar de senaste

Läs mer

Rast och ro Om stress och återhämtning

Rast och ro Om stress och återhämtning Rast och ro Om stress och återhämtning Maria Nordin Docent Institutionen för psykologi 1 Denna föreläsning Dagens arbetsliv av sömnproblem Dagens arbetsliv 2 Det gränslösa arbetslivet (Allvin m fl 2011)

Läs mer

Forskningsaktuellt #1 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman?

Forskningsaktuellt #1 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Forskningsaktuellt #1 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? Stressforskningsinstitutet 1 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? En sammanfattning av rapporten Vad kännetecknar bra och dåliga

Läs mer

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas av hjärt-/ kärlsjukdom,

Läs mer

Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid. företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid. företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Blodtrycksförändringar hos skiftarbetare? Projektarbete vid företagsläkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2002-2003 Författare Stefan Jerresand Brukshälsan i Uppland AB Handledare

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt

Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Frågeställningar/områden Hälsorisker vid natt- och skiftarbete Patientsäkerhetsrisker

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken Maria Lennernäs Hushållslärare, Dr Med Sci Docent i nutrition Professor mat & måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Högskolan

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Lage Burström Tohr Nilsson Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Arbets- och miljömedicin, Sundsvalls sjukhus Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund Balans i arbetslivet Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund goran.kecklund@su.se Arbetstider i Sverige* Kvinnor Män Har arbetstider som avviker från dagtid (motsvarande kl. 07-18) 39 % 40 % Kan

Läs mer

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa? Arbetstider + återhämtning = hälsa? Sammanfattning Genom medvetandegörande av faktorer som påverkar hälsa, kan vi via beteendeförändringar påverka densamma Riktad utbildning som har stora hälsoeffekter

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 10/2013 Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker Gert-Åke Hansson Docent, yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin 2013-03-28 Arbetsställningar

Läs mer

Biologiska Rytmer och Sömn

Biologiska Rytmer och Sömn Biologiska Rytmer och Sömn John Axelsson Karolinska Institutet, Dept of Clinical Neuroscience Section for Psychology & Osher Center for Integrative Medicine john.axelsson@ki.se Dagens mål Fokus på homeostasbegreppet

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln. Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa

Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln. Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa Sömn, hälsa & skiftarbete ovanför polcirkeln Johanna Garefelt Stressforskningsinstitutet 20 nov 2013 Gruvarbete & hälsa Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost: fredrik.sjodin@umu.se

Fredrik Sjödin Institutionen för psykologi Epost: fredrik.sjodin@umu.se Fredrik Sjödin Epost: fredrik.sjodin@umu.se SAMHÄLLSBULLER - AGENDA 1. Kort info om exponering och störning 2. Hälsoeffekter 3. Kostnader 4. Åtgärder kostnad/vinst SAMHÄLLSBULLER BAKGRUND Buller omger

Läs mer

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition

Läs mer

RISK FÖR KARDIOVASKULÄR SJUKDOM OCH CANCER BLAND SKIFT OCH NATTARBETANDE SJUKSKÖTERSKOR

RISK FÖR KARDIOVASKULÄR SJUKDOM OCH CANCER BLAND SKIFT OCH NATTARBETANDE SJUKSKÖTERSKOR Hälsa och samhälle RISK FÖR KARDIOVASKULÄR SJUKDOM OCH CANCER BLAND SKIFT OCH NATTARBETANDE SJUKSKÖTERSKOR JANE ZÖLLER ANNA ÅBERG Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Januari

Läs mer

Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna?

Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna? Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna? Gunnar Johanson Arbetsmiljötoxikologi Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Gunnar.Johanson@ki.se Kemisk exponering och långa

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus

Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus Arne Lowden, docent, sömnspecialist arne.lowden@stress.su.se Besök oss på www.stressforskning.su.se 1 Motmedel

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

10-09-28. Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt. Stressforskningsinstitutet. Frågeställningar/områden. Göran Kecklund, docent

10-09-28. Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt. Stressforskningsinstitutet. Frågeställningar/områden. Göran Kecklund, docent Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Stressforskningsinstitutet Vi är ett kunskapscentrum inom området stress och hälsa vid

Läs mer

Tips från forskaren Arbete

Tips från forskaren Arbete Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER 1 MÅNGA OLIKA HÄLSOEFFEKTER HAR Manlig fertilitet

Läs mer

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora

Läs mer

känslan av att vakna utvilad

känslan av att vakna utvilad känslan av att vakna utvilad Sömnen fysiskt, mentalt och socialt viktig Sömnen ger viktig återhämtning för hjärna och kropp. Läkarvetenskapen har funnit en möjlig koppling mellan sömnbrist och flera stora

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region

WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Stockholm läns landsting WHO Guidelines

Läs mer

Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt

Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt Variera dina arbetspass Tänk på att undvika mer än fyra pass av samma sort i följd. Helst färre än fyra nattpass i rad. Kvällspass bör

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

SKIFTNYCKELN OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN

SKIFTNYCKELN OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN SKIFTNYCKELN 24 18 6 12 OM SKIFTARBETE OCH BÄTTRE HÄLSA FÖR DE ANSTÄLLDA I MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRIN 18 24 12 6 INNEhåLL om SkiFTarbeTe och bättre HÄlSa 4 DYGNSrYTMeN vår inbyggda klocka 5 kroppen påverkas

Läs mer

Skiftarbete och metabolt syndrom

Skiftarbete och metabolt syndrom Skiftarbete och metabolt syndrom Författare: Åse Andersson Ahlsen Säfflehälsan Handledare: Carl-Göran Ohlson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60 hp, Örebro universitet och Arbets-

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Socioekonomiska skillnader

Socioekonomiska skillnader Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? NYCKELN TILL EN FRISK GENERATION hur får vi världens friskaste barn? Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare,

Läs mer

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka

Läs mer

SLUTRAPPORT. Projekttitel

SLUTRAPPORT. Projekttitel SLUTRAPPORT Projekttitel Skiftarbete i vården: kan besvär med sömn och hälsa minskas med rekommendationer gällande schemaläggning, sömnplanering och livsstil? Dnr 150138 Projektledare Göran Kecklund Innehåll:

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Visst påverkar ljuset hur vi mår

Visst påverkar ljuset hur vi mår Visst påverkar ljuset hur vi mår Arne Lowden Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet Sömnbesvär i Sverige Män Kvinnor 50 Män 50 Kvinnor 40 40 75-84 30 30 65-74 20 75-84 65-74 20 45-65 10 45-65

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hjärt- kärlsjukdom Samlade namnet för sjukdomar i hjärta och blodkärl

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP 1. Manus: Det första bildspelet i serien från QLeva handlar om hur du bäst tar hand om din kropp för att vara på topp. Sömnen är en viktig faktor

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar

Läs mer

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005 Tid för återhämtning En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen 1 Tid för återhämtning minskar i Väg och Ban-branschen Högre krav Konkurrens, Krav från beställare Mer skiftgång Mer nattarbete Dåligt

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Resultat från lagstadgad hälsokontroll vid nattarbete hos vårdpersonal i Hallands landsting

Resultat från lagstadgad hälsokontroll vid nattarbete hos vårdpersonal i Hallands landsting Resultat från lagstadgad hälsokontroll vid nattarbete hos vårdpersonal i Hallands landsting Ulla-Britt Björkman Handledare: Linda Nordling Nilson Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademien

Läs mer

ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER

ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER Anders Knutsson, specialist i yrkes- och miljömedicin, professor emeritus folkhälsovetenskap Srmena Krstev, MD, PhD, specialist in occupational health INLEDNING Prostatacancer

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)

Läs mer

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Hur gör man på friska arbetsplatser? Hur gör man på friska arbetsplatser? Magnus Svartengren Professor i yrkes- och miljömedicin Uppsala Universitet De höga ohälsotalen är ett stort och uppmärksammat problem i Sverige i dag. Föreningen Svenskt

Läs mer

Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet

Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Jet-lag, sömn & trötthet Stressforskningsinstitutet Jet-lag, sömn och trötthet Jet-lag orsakas av resor över tidszoner vilket innebär att efterföljande arbete eller

Läs mer

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Design av kliniska studier Johan Sundström

Design av kliniska studier Johan Sundström Design av kliniska studier Johan Sundström Kraschkurs i klinisk vetenskapsmetodik Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade Exponerade Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade* Exponerade*

Läs mer

Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among

Läs mer

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer