Skiftarbete och metabolt syndrom

Transkript

1 Skiftarbete och metabolt syndrom Författare: Åse Andersson Ahlsen Säfflehälsan Handledare: Carl-Göran Ohlson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning , 60 hp, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro

2 Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 60 poäng år Hälsoakademin Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Arbetet har utförts vid Säfflehälsan i Säffle Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken Örebro: överläkare Carl-Göran Ohlson Undertecknad står ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att arbetsmiljömedicinska kliniken inte ansvarar för innehållet i rapporten. Säffle november 2009 Åse Andersson Ahlsen Industrigatan Säffle. Fax ase@safflehalsan.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund Fysiologiska effekter av stress Den biologiska klockan Metabola syndromet Sömnens betydelse för hälsan Lagregler om arbetstid 4 3. Syfte 4 4. Studiegrupper 4 5. Metod 4 6. Resultat 6 7. Diskussion 7 8. Referenser 8

4 1. Sammanfattning Andersson Ahlsen Å. Skiftarbete och metabolt syndrom. Projektarbete i Företagssköterskeutbildningen 60 poäng, Sömnen är ofta ett stort problem för skiftarbetare, vakna nätter, tidiga mornar och störd dygnsrytm kan leda till stress och medföra olika hälsorisker. Skiftarbetare är överrepresenterade bland dem som drabbas av metabola syndromet. Det metabola syndromet är ett samlingsnamn för ett flertal tillstånd såsom bukfetma, högt blodtryck, rubbningar i blodsocker och blodfetter. Syftet med denhär studien var att se om det fanns samband med skiftarbete, trötthet och metabolt syndrom. Denhär studien är genomförd på en grupp skiftarbetare på Nordic Paper Säffle och bestod av 17 män och 6 kvinnor i åldrarna år. Metoden som användes Hälsoprofilbedömning, Hälsoenkät Nordic Paper och ett eget formulär om sömnvanor samt fysiologiska tester. Studien visade att glukos/s och totalkolesterol/s var högre för männen. Högre kolesterol fanns hos de som upplevde trötthet och högre glukos/s visades bland de som inte motionerade. Högre glukosvärde fanns även hos dom som sov bra innan dagskift men inte hos de som vaknade i förtid innan dagskiftet. Nio deltagare med BMI > 28 och eller glukos/s > 6,5 var äldre och hade också högre kolesterol än de övriga. Kvinnorna upplevde en bra hälsa och kände ingen trötthet. I resultatet tycks det finnas ett samband mellan skiftarbete och metabolt syndrom. Att företaget satsar på promotivt och preventivt hälsoarbete kan vara ett sätt att förhindra uppkomsten och utvecklingen av metabolt syndrom. 1

5 2. Bakgrund Arbete på udda tider medför ofta hälsorisker för individen. Stress är en utav riskerna. Stress betyder belastning eller påfrestning och är från början ett engelskt ord. I medicinen blev stressbegreppet känt på 30-talet av den kanadensiske forskaren Hans Selye. Han betraktade stressen som ett svar på individens påfrestningar. I dag benämns orsakerna till stressen stressorer [1]. 2.1 Fysiologiska effekter av stress Det som händer rent fysiologiskt när människan utsätts för stress är att olika centra i hjärnan påverkas av de känslor, upplevelser och frustrationer som individen möts av. Hypotalamus som även brukar kallas stresscentrum, påverkas att insöndra hormonet ACTH (adenokortikotropt hormon), som i sin tur stimulerar binjurebarken att frisätta kortisol. Förhöjda kortisolnivåer, som uppkommer till följd av stress kan bl.a. leda till magsår, blodtrycksstegring, förhöjda blodsockervärden och åderförkalkning samt ge skador på hippocampus, vilket är ett minnesbildande område i hjärnan. Ett annat stresskänsligt hormon är prolaktin insöndras från hypofysen. Både kortisol och prolaktin har visat sig finnas i förhöjda mängder hos individer som lever under krävande arbetsförhållanden[2]. Olika sorters stress som skiftarbete kan leda till är: Biologisk stress på grund av tidiga morgnar, vakna nätter och störd dygnsrytm. Social stress att hinna med familj, vänner och fritidsintressen. Mental stress att klara av olika situationer som uppstår under arbetet. Mental stress att kämpa mot sömnighet under nattskift och under dygn då man sovit för dåligt. 2.2 Den biologiska klockan Förr i tiden arbetade man från att ljuset kom på morgonen tills det mörknade på kvällen, det naturliga var att följa dygnsrytmen i naturen. I dag är vi inte beroende av dagsljuset för att kunna arbeta eftersom vi har det konstgjorda ljuset och kan arbeta dygnet runt. Människan är biologiskt inte anpassad för nattarbete då man utsätts för både fysiska och psykiska påfrestningar och den biologiskt klockan som styr oss i mycket ändras långsamt. Natten och sömnen ger en återhämtning för kroppen, normalt går kroppstemperatur, blodtryck, ämnesomsättning och förbränning på sparlåga nattetid. Melatonin som är ett sömnhormon och bildas i tallkottskörteln. Detta frigörs under sömnen, är en antioxidant samt stärker immunförsvar och påverkar tillväxt. Om sömnen störs minskar melatonininsöndringen [3]. Melatoninets påverkan på vårt immunförsvar spelar en stor roll i den ökade risken för hjärtkärlsjukdomar hos den som arbetar skift. Den minskade insöndringen av melatonin har en inverkan på inflammatoriska processer i blodkärlen och ger upphov till kärlförändringar och åderförkalkning som kan leda till hjärtinfarkt (Maria Lennernäs föreläsning) [4]. Melatonin har visats sig vara en bra biomarkör vid mätningar vid störd biologisk rytm. Förekomsten av melatonin i urin, saliv och blod har visats sig vara användbara i studier på speciellt skiftarbetare [5]. 2

6 Risk att drabbas av det metabola syndromet ökar vid skiftarbete. Det metabola syndromet är ett samlingsnamn för ett flertal tillstånd såsom bukfetma, högt blodtryck, rubbningar i blodsocker och blodfetter. Risken att drabbas av metabolt syndrom ökar vid sömnbrist, felaktig kosthållning, för lite fysisk aktivitet, stress, rökning och hög alkoholkonsumtion. Störd dygnsrytm kan vara en av orsakerna till depression, vilket kan leda till bukfetma och rubbningar i blodsocker och blodfetter. Även ökad kolesterolinsöndring anses spela roll i denna utveckling. Prover av morgonurin från patienter med metaboliskt syndrom visade en förhöjd melatonproduktion nattetid. Man drog slutsatsen att ökad insöndring av melatonin nattetid och risken att utveckla metabolt syndrom hade ett samband, patientens ålder verkade ha en betydelse [6]. 2.3 Metabola syndromet Individer med hypertoni, bukfetma och dyslipidemi med eller utan hyperglykemi har en hög risk för hjärt-kärlsjukdomar. De olika komponenterna är var och en oberoende riskfaktor men kombinationen av dem ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. De riskfaktorer som utgör metabola syndromet är diabetes eller nedsatt insulinkänslighet med två av nedanstående komponenter [7]: - Blodtryck > 140/90 mm Hg. - Plasmatriglycerider > 1,7 eller lågt HDL-kolesterol <0,9 hos män eller < 1,0 hos kvinnor. - Bukfetma. - Microalbuminuri. En studie som är gjord i Västerbotten där man jämförde skiftarbetare och en grupp som arbetade enbart dagtid visade att övervikt, höga triglycerider och lågt HDL var vanligare bland skiftarbetare än bland de som arbetade dagtid, vilket indikerar att det finns samband mellan skiftarbete och metaboliskt syndrom [8]. 2.4 Sömnens betydelse för hälsan Att sömnen och sömnförloppet har en viktig och betydande roll för en god hälsa visar tidigare forskning [9]. Olika sömnstadier beskrivs med fem stadier: - Stadium 1 är gränslandet mellan sömn och vakenhet - Stadium 2 är stabil sömn och efter ca 20 minuter i denna nivå når man - Stadium 3 och 4 som är den viktiga djupsömnen. I djupsömnen sker största delen av återhämtningen och insöndring av viktiga hormoner. Efter någon timma i djupsömn går man upptill stadium 1 igen. Här befinner man sig någon minut innan man går in i - Drömsömnen, och denna nivå kallas REM- sömn (Rapid Eye Movement) efter de snabba ögonrörelser som är typiska hos den som drömmer. På detta sätt går vi upp och ner i sömndjup fyra till fem gånger under natten. För varje omgång blir djupsömnen mindre djup och varar kortare. Den tredje cykeln innehåller nästan ingen djupsömn men desto mer drömsömn. Drömsömnen anses ha betydelse för långtidsminnet. Nattskiftet är det skift som medför mest problem. Även om man är fräsch och pigg i början av passet kommer tröttheten gradvis under natten och den värsta tröttheten brukar infinna sig runt kl. 5-6 på morgonen. Här är vi lika trötta som om vi druckit alkohol eller tagit sömnmedel orsaken är vår biologiska klocka som ger sig till känna. 3

7 Innan morgonskiftet blir sömnen ofta förkortad som efter ett nattskift. Till skillnad från sömnen efter nattskiftet vaknar man kanske inte självmant utan blir väckt av en klocka som ringer. Det uppvaknandet kan vara tungt och plågsamt som beror på att vi inte är helt utsövda och dygnsrytmen är i bottenläge och vill förhindra att sömnen bryts. Det kan vara svårt att tidigarelägga sänggåendet på kvällen för att då den biologiska klockan fortfarande är inställd på aktivitet [10]. 2.5 Lagregler om arbetstid [11]. Arbetstidslagen ATL - Normal arbetstid = 40 timmar - Övertid max 200 timmar per år - Minst 36 timmars veckovila - Max 5 timmars arbete före rast och rätt till nödvändiga pauser - Nattarbete kl är i princip förbjudet - Regelbundna läkarundersökningar av nattarbete Arbetstidslagen är dispositiv och kan ändras genom avtal. EU direktivet - Maximal arbetstid/vecka är 48 timmar inklusive övertid - Dygnsvila 11 timmar/dygn - Max 6 timmars arbete före rast - Max 8 timmars längd på nattpass i genomsnitt - Rätt till regelbundna läkarbesök - Rätt till överflyttning till dagarbete av medicinska skäl om möjlighet finns - Speciell hänsyn ska tas till arbetets krav vid utläggning av arbetstider 3. Syfte Syftet med arbetet var att belysa hälsorisker vid skiftarbete och sambanden mellan sömnbrist, mental stress och metabolt syndrom. 4. Studiegrupper Undersökningen genomfördes på en grupp skiftarbetare på Nordic Paper i Säffle. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett frågeformulär som utfördes under september 2009 och tidigare utförda hälsoprofiler, HälsoProfilBedömning (HPB) enligt Stråkens hus, som genomfördes hösten Undersökningsgruppen bestod av 6 kvinnor och 17 män i åldrarna år. Deras arbetsuppgifter består av processövervakning och arbete vid pappers- och rullmaskiner. Skiftschemat är 3 förmiddagsskift, 3 eftermiddagsskift och 3 nattskift och efter det följer en veckas ledighet. 5. Metod Tre enkäter användes i denna undersökning: HälsoProfilBedömning, Hälsoenkät Nordic Paper, och ett eget formulär som upptog kompletterande frågor om sömnvanor. Till detta kommer fysiologiska tester i HPB och medicinsk information som ingick i Hälsoenkäten. 4

8 HälsoProfilBedömning, HPB, har sitt ursprung från 1972 genom upphovsmännen Sture Malmgren och Gunnar Andersson [12, 13]. HPB är en metod för att motivera människor till livsstilsförändring genom medvetandegörande kommunikation. Metoden kan användas i första hand individuellt och är även en bra metod på gruppnivå och organisationsnivå där syftet kan vara förebyggande och hälsofrämjande och ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet i företaget. Syftet med HPB är att individen ska bli medvetande om vikten att ta ansvar för sin egen hälsa. Hälsoprofilbedömningen innehåller ett självskattningsformulär där olika levnadsvanor tas upp i 10 olika områden som behandlar hälsoaspekter, dessa områden är: fritid, motion, kost, tobak, alkohol, medicin, symtom, upplevd stress, upplevd ensamhet och upplevd hälsa. De olika hälsoaspekterna baseras på frågor med skattningsskalor från 1-5, där 1 är sämst och 5 är bäst. HPB innehåller också fysiologiska tester dessa är skelettmätning som syftar till individens kroppssammansättning och undre och övre viktgräns, blodtrycksmätning och en konditionstest på testcykel. Konditionstesten syftar till att få fram individens syreupptagningsförmåga och konditionsvärde. Hälsoenkät Nordic Paper innehöll frågor om motionsvanor, upplevd hälsa, trötthet, stressupplevelse och tre frågor om sömnen. Vidare ingick medicinsk information, dvs blodtryck, BMI, Glukos/s och totalkolesterol/s. Ett eget formulär som bestod av sju frågor som handlade om sömnvanor, det var frågor om för tidigt uppvaknande efter nattskift och dels förtidigt före dagskift. Svarsalternativen var 1) ej för tidigt 2) för tidigt 3) ibland förtidigt. Frågan om hur många timmar efter nattskiftet man sov var svarsalternativen från två timmar till 6-8 timmar. Formulären lämnades till deltagarna som inte svarade anonymt för att kunna jämföras med informationen i de personliga hälsoprofilerna. I samband med att hälsoprofilerna utfördes togs blodprover och blodtryck. Uppgifter från hälsoprofilernas områden valdes ut för att kunna jämföras med det egna frågeformuläret. Variablerna BMI, glukos, kolesterol och ålder bearbetades som kontinuerliga variabler, t.ex. för beräkning av medelvärden, dvs. utan klassindelning. BMI (Body Mass Index) bildas genom vikten i kg dividerad med längden i meter i kvadrat. Variablerna trötthet, motionsvanor och stress samt sömnfrågorna hade fyra eller fem svarsalternativ som sammanfördes till två klasser, så likstora som möjligt. Denna dikotomisering gjordes för att underlätta korstabelleringarna. Blodtryck dikotomiserades vid gällande övre referensvärde dvs. 90 mm Hg för diastoliskt och 140 mm Hg för systoliskt blodtryck. Skillnader i medelvärden analyserades med T-test och skillnader i proportioner med Fisher s exakta p- värdetest. Metabolt syndrom kunde inte diagnosticeras inom ramen för detta projekt. Däremot bedömdes ett BMI >28 och/eller glukos/s >6,5 kunna tjäna som indikator på risk att utveckla syndromet och dessa kritiska värden valdes också med hänsyn till det låga antalet deltagare i studien. 5

9 6. Resultat Män och kvinnor jämfördes med avseende på några medicinska variabler. Som framgår av tabell 1 var kvinnorna något äldre medan BMI-värdena var i närmaste lika. Både glukos/s och totalkolesterol/s var klart högre för männen och dessa skillnader var statistiskt signifikanta. Tabell 1. Medelvärden för ålder, BMI, glukos/s och totalkolesterol/s uppdelat på kön. Män (n=17) Kvinnor (n=6) Ålder BMI Glukos/s 6,2 1 4,6 Totalkolesterol/s 5,0 2 3,9 1) t-test: p<0,01. 2) t-test: p=0,04 I tabell 2 visas medelvärden för några medicinska variabler efter dikotomiserad uppdelning av olika symtom och livsstilsvariabler. Högre kolesterol sågs bland de som ofta upplevde trötthet. Högre glukos/s-värden sågs bland de som inte motionerade regelbundet, men även bland de som sov bra före dagskift jämfört med de som vaknade i förtid före dagskiftet. Tabell 2. Medelvärden för ålder, BMI, glukos/s och totalkolesterol efter uppdelning av upplevd hälsa, trötthet, och stress samt motionsvanor och sömn. Ålder BMI Glukos/s Totalkolesterol/s God hälsa/sämre hälsa 43/40 25/25 5,7/6,0 4,8/4,5 Ej trött/trött 41/43 25/25 5,7/5,9 4,6/5,1 Sover bra/vaknar tidigt natt 42/41 26/23 5,7/6,0 4,7/4,7 Sover bra/vaknar tidigt dag 45/38 25/25 6,2/5,2 1 5,0/4,4 Sover 6-8 timmar/sover 5 43/41 25/25 5,8/5,7 5,1/4,5 Motionerar/motionerar ej 42/41 25/24 5,3/6,8 2 4,8/4,6 Ej stressad/stressad 43/40 25/25 5,7/5,8 4,7/4,7 1) t-test: p=0,05. 2) t-test: p<0,01. Korstabelleringar av kön mot symtom och livsstilsvariabler visade att kvinnor hade högre andel med god upplevd hälsa och som ej kände trötthet. F.ö. var skillnaderna mellan könen små. Nio deltagare med BMI >28 och/eller glukos/s >6,5 var äldre och hade högre kolesterolvärden än de övriga, 49 mot 37 år respektive 5,3 mot 4,3 och båda dessa skillnader var statistiskt signifikanta (p=0,01 respektive p=0,02). När det gällde livsstil rapporterades en lägre motionsgrad bland de förstnämnda än bland de övriga. Varken sömn eller upplevelser av hälsa, trötthet eller stress skiljde sig nämnvärt mellan dessa grupper. 6

10 7. Diskussion I denna tvärsnittsstudie av 23 skiftarbetare undersöktes om det fanns några samband mellan sömnbrist, mental stress och metabolt syndrom. Den övergripande frågeställningen gällde om det finns ett samband mellan metabolt syndrom och skiftarbete, men detta syndrom kunde inte diagnosticeras inom ramen för denna studie. I stället identifierades nio deltagare med övervikt och/eller förhöjt blodsockervärde. De var äldre, hade högre kolesterolvärde och motionerade i mindre omfattning än de övriga. När det gäller samband mellan enskilda variabler sågs förhöjda kolesterolvärden bland de som uppgav trötthet. Vidare sågs ett förhöjt blodsockervärde bland de som aldrig motionerade men även, något överraskande, bland de som uppgav att sömnen var bra och sällan vaknade i förtid före dagskift. Resultaten tycks således peka mot ett samband mellan skiftarbete och metabolt syndrom. Den undersökta gruppen var liten, endast 23 deltagare, vilket medför en bristande precision i analyserna. Urvalsfel och slumpmässiga felklassificeringar kan göra att eventuella samband inte kommer fram eller att sådana inte uppnår statistisk signifikans. Deltagandet i studien var frivilligt och det är välkänt att erbjudanden om hälsosatsningar som är frivilliga främst accepteras av de som redan har en bra livsstil och är intresserade av sin hälsa. När företaget erbjöd de anställda att delta i hälsoprofilerna, som var ett led i en hälsosatsning på Nordic Paper, var det flera i gruppen som upplevde trötthet speciellt under nattskiftet och svårighet att vända tillbaka till dagarbete med en seghet som satt i ett till några dygn efter nattskiftet. De i arbetslaget som börjat få signaler och ligger i riskzonen och redan fått högt blodtryck, övervikt eller förhöjt blodsocker och har en ökad risk för att utveckla metabolt syndrom kanske väljer att inte delta. Detta skulle då leda till att deltagarna var friskare än övriga skiftarbetare och denna s.k. selektions-bias försvagar såväl slutsatser som generaliserbarhet av resultaten. Intressant är melatoninets roll och dess samband med metabolt syndrom och störd dygnsrytm. Vissa forskningsrapporter visar att det kan ha betydelse för utvecklandet av metabolt syndrom [3, 4]. Det promotiva och förebyggande hälsoarbetet för företaget blir mycket viktigt, och som nyanställd är det viktigt att information ges om riskerna vad det gäller hälsan och skiftarbete och störd dygnsrytm. Om det finns möjlighet pröva en period för att känna på nattarbetet och skiftgången kanske de som känner att de inte passar för detta skulle avstå från att ta ett skiftarbete. Att företaget satsar på återkommande utbildningstillfällen om hälsa och livsstil vore positivt och att kunna erbjuda de anställda hälsoundersökningar och hälsoprofiler liksom att de anställda får information om det egna ansvaret för sin hälsa. Tyvärr kan det vara så att hälsosatsningar för de anställda inte prioriteras av arbetsgivaren och speciellt inte när det är lågkonjunktur och ekonomin är i fokus. Många upplever trötthet speciellt efter nattskift och flertalet har arbetat oregelbunden arbetstid i många år. Att många väljer att stanna och jobba kvar måste betyda att det finns fördelar med detta. Längre ledighet efter nattskift och obekväm arbetstid som ger tillägg på lönen verkar 7

11 vara faktorer som många av de anställda prioriterar. En viktig anledning att fortsätta arbeta skift tycks vara trivseln och gemenskapen på arbetsplatsen samt bra ledarskap. 8. Referenser [1]. [2]. Rydén, O & Stenström, U (2000). Hälsopsykologi. Psykosociala aspekter på hälsa och sjukdom. Stockholm: Bonnier Utbildning AB. [3]. Miller, M & Åkerstedt, T (1998): Tid och ork. Arbetarskyddsnämnden. [4]. Maria Lennernäs föreläsning: Habal & Al-Jabri, Rev Immunology, , 2009 Parliamentary Office of Science and Technology, UK, [5]. Mirik DK, Davis S. Melatonin as a biomarker of circadian dysregulation. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev Dec;17(12): [6]. Balliuzek M, Grinenko TN, Kvetania TV. The role of melatonin in the development of metabolic syndrome. Klin Med (Mosk).2009;87(6): [7]. Asplund, Berglund, Lindgren, Lindholm (2002). Internmedicin. Liber. [8]. Karlsson B, Knutsson A, Lindahl, Is there an association between shiftwork and having a metabolic syndrome? Results from population based on study of 27,482 people. Occup Environ Med 2001;58: [9], Åkerstedt T, Leissner L, Norlén L, Wålinder J (2004). Den lilla boken om Sömn. Bohlins Grafiska. [10]. Åkerstedt T, Knutsson A. Skiftnyckeln. PUA pappersindustrins utvecklings- och arbetsmiljöråd. [11]. Arbetsmiljölagen. SFS 1977:1160, omtryckt: SFS 19191:667, Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:870. [12]. Malmgren S. A health information campaign and health profile assessment as revelatoty communication. Linköping University medical dissertations, ;246. [13]. Malmgren S, Andersson G. På jakt efter hälsoprofilen: en uppföljning på arbetstid genomförda arbetsfysiologiska hälsokontroller omfattande 1313 anställda födda på flygdivisionen, Saab.Scania, Linköping. Libris