Mellansjö skola i Täby. Mellansjö. Presentation Förslag till innehåll:

Transkript

1 Kerstin Måhlberg Maud Sjöblom Kerstin Måhlberg Maud Sjöblom I interaktionen konstruerar vi verkligheten genom språket Lågstadielärare, Specialpedagog Skolledarutbildning. Rektor sedan -94. Lösningsfokuserad korttidsterapiutbilning Har sedan slutet på 9- talet kombinerat rektorstjänsten med med konsultuppdrag. Har implementeratlösningsfokus i FKC:shela org. Tränad i Accelerated Learning. Håller kontinuerligt föredrag på EBTA, SFBTA och SOL. Sitter med i steering - gruppen för SOL (Organisation och ledarskap i Europa). Lågstadielärare, specialpedagog, handledarexamen. Har haft handledning med skolpersonal sen -93 och utbildad i LIP sedan Maud har föreläst om LIP (Solution-focused education, SFE) på SFBTA-konferensen i Los Angeles 23, EBTA i Amsterdam 24 och Drehtage i Wintherthür 25. Hon har deltagit på Solutions in Education, BTP-konferenser, i 2, 21 ch 22 (samt tillsammans med Kerstin hållit workshop). Kerstin och Maud har tillsammans gett ut boken och även gett ut boken på Engelska på eget förlag. Boken är under översättning till Bulgariska, Tyska, Kinesiska och Holländska. Deras nya bok heter Lip-Focus, som kom ut jan -9. Mellansjö skola i Täby Mellansjö Mellansjö skola är en lösningsinriktad skol- och behandlingsinstitution som tar emot elever från årskurs 1 9 som av olika anledningar ej kan gå kvar i sina ordinarie hemskolor. Alla elever skrivs in av Socialförvaltningen som ger skolan i uppdrag att under en begränsad tid ge eleven specialpedagogiska insatser i kombination med behandling och terapi för både elev och familj. Många av våra elever har koncentrationssvårigheter samt olika funktionsnedsättningar och eventuella diagnoser såsom Asperger, ADHD, DAMP, Touretteoch Autism. Presentation Vilka är dina starkaste sidor kopplat till samarbetet med eleverna/klienterna/patienterna/brukarna/? Arbeta parvis. Förslag till innehåll: Gemensam plattform - förhoppningar. Mål för dagarna. Tankens positiva kraft. Två viktiga nycklar. Olika arbetsmodeller olika sätt att tänka. Positiv feedback. Vad är lösningsinriktad pedagogik. Språkfärdigheter De lösningsinriktade verktygen och hur de kan användas i vardagen med eleverna. Fokus på resurser och kompetens. en Skalfrågan Samverkan vad vill vi utveckla. En lösningsfokuserad arbetsplats Övningar, reflektioner och lärdomar. 1

2 Gemensam plattform Vilka är dina bästa förhoppningar inför de här två dagarna? Vad mer? Hur kommer dina kollegor att märka att dina förhoppningar infriats? Vårt mål med utbildningen: Presentera ett antal olika verktyg som ingår Lösningsfokus, som är till hjälp i samarbetet med människor. Att ni känner er bekräftade i det ni redan gör som fungerar. Ge möjlighet att öva, reflektera och dra egna slutsatser. Vi hoppas att ni: Plockar de verktyg som ni finner mest användbara kopplat till er egen arbetssituation. Att ni får två trevliga och meningsfulla kursdagar. Det är ju er egen tid som ni använder på det vis som passar er själva bäst. Ni är alltid välkomna med frågor och funderingar. Nyckel nr Allt det du säger förstärker du! Kvalitén på dina tankar bestämmer kvalitén på ditt liv. Allt det vi fokuserar våra tankar på och riktar vår uppmärksamhet mot, har en tendens att växa. Allt det man säger, förstärks det ökar i styrka och effektivitet. När man säger något, så plockar hjärnan fram den bild som överensstämmer med det man säger. När den bilden väl är där så triggar den igång närliggande bilder och tankar som vi gärna kopplar ihop med det ordet. Nyckel nr 2 Kvalitén på våra tankar Vad är det som händer när vi tänker? 2

3 Nyckel nr 2 kvalitén på våra tankar Människan tänker omkring 65. tankar varje dygn. Ca 95 % är samma tankar som du tänkte föregående dag. Tyvärr är de flesta av våra tankar negativa. Vår mentala aktivitet är både medveten och omedveten. Vi kan medvetet påverka våra tankebanor. Våra tankar ger både möjligheter likväl som de lägger hinder i vår väg. Onyttiga och negativa tankar gör att du känner dig osäker och illa till mods. Kvalitén på dina tankar bestämmer kvalitén på ditt liv. Tankens kraft kan ses som en av dina största resurser. När du nyttjar tankens kraft på rätt sätt, kan det ge oanade resultat. Det handlar om att överskrida sina självskapande och mentala begränsningar och istället fokusera på dina möjligheter och förutsättningar. Du har kraften att tänka att vad du än släpper in i ditt huvud så har du också kraften att tvinga bort det. Därför har du fortfarande herravälde över din tankevärld. Tänker du möjligheter så ser du möjligheter Tänker du svårigheter så upplever du svårigheter. - Bygger på respekten för individens egen förmåga att lösa sina egna problem och bekymmer. - Fokuserar på personens resurser, kompetens och förmåga att aktivt vilja delta och hitta lösningar. - Ett synsätt som bygger på samarbete. - Tillsammans konstruerar vi lösningar och förstärker fungerande och positiva beteenden och tankemönster. Olika arbetsmodeller Problemfokuserad modell Lösa problem Vad är problemet? Vad gör eleven/personen för fel? Varför gör eleven/personen så? Hur länge har det varit problem? Finns det fler problem? Är det problem hemma? Hur gör vi nu? Vilken åtgärd skall vidtas för att eleven/personen ska ändra sig? Eleven/personen måste: SLUTA SKOLKA SLUTA BRÅKA FOKUS PÅ: INKOMPETENS, BRISTER, MISS- LYCKANDEN Detta leder ofta till att någon känner skuld. Lösningsfokuserad modell Bygga lösningar När fungerar det? Vad gör eleven/personen som fungerar? Vad är det som gör att fungerar just då? Vad säger eleven/personen om de situationerna? Vad mer? Vad behövs för att eleven/personen ska kunna göra mer av det som fungerar? Eleven/personen behöver: GÅ I SKOLAN HÅLLA SAMS FOKUS PÅ: KOMPETENS, RESURSER, LYCKANDEN Detta leder ofta till att man känner att man är på rätt väg. 3

4 Att förstärka det vi vill se mer av Problemfokuserad modell SLUTA SKOLKA SLUTA BRÅKA Lösningsfokuserad modell GÅ I SKOLAN HÅLLA SAMS Ett positivt sätt att samarbeta människor som bygger på att man fokuserar på mål i stället för att älta problem. Att man lyfter fram resurser i stället för att leta efter fel och brister. Att man ser till det som fungerar istället för till det som ej fungerar. Det lösningsfokuserade arbetssättet blir alltmer populärt bland yrkesgrupper som chefer, lärare, skolledare, sport coacher, psykologer, socialarbetare, psykoterapeuter, läkare, lärarutbildare, behandlingspersonal, personal inom LSS, m.fl. Lösningsfokuserat Arbetssätt Där fokus ligger på: Samarbete hellre än konfrontation Uppskattning kritik Tillit kontroll Tillåtande förbjudande Stärkande dränerande Inflytande utanförskap Konstruktivism passivitet Kompetens svagheter och brister Skapa bra relationer Positiva intentioner Fokus på resurser Fokus på positiv förändring Positiv feedback Föräldrasamverkan Kreativa frågor Skalfrågor Framtidsfrågor Mirakelfrågan Mål och delmål Omformuleringar Skapa bra relationer Positiva intentioner Fokus på resurser Fokus på positiv förändring Positiv feedback Föräldrasamverkan Kreativa frågor Skalfrågor Framtidsfrågor Mirakelfrågan Mål och delmål Omformuleringar Olika sätt att skapa bra relationer Positiva intentioner Matchning 4

5 Positiva intentioner Det är ofta till hjälp att tänka, att det även bakom en negativ handling kan finnas en positiv intention. Positiva intentioner Många handlingar är naturligtvis helt oacceptabla och bör/ska fördömas. Samtidigt som man för att kunna vara till hjälp kan visa förståelse för den goda intentionen. Att ha i minnet hur man kan skilja på handling och intention, likväl som man skiljer på handling och person. Jag tycker om dig men inte det du gör. Positiva intentioner När man utgår från att alla barn är nyfikna, har behov av bekräftelse och att bli sedda, vill känna sig omtyckta och delaktiga så är det också lättare att förstå den positiva intentionen bakom många handlingar, även vid vissa störande, kanske oacceptabla beteenden. Skapa bra relationer Positiva intentioner Fokus på resurser Fokus på positiv förändring Positiv feedback Föräldrasamverkan Kreativa frågor Skalfrågor Framtidsfrågor Mirakelfrågan Mål och delmål Omformuleringar Att fokusera på resurser innebär bland annat att: Låta eleven/personen utveckla sina starka sidor Ge uppmärksamhet åt det som fungerar bra Ge positiv feedback på positivt beteende Vända sig till de barn/personer som är klara att delta Ibland ignorera icke önskvärt beteende eftersom man undviker att befästa eventuella brister. Resurs övning ett experiment Arbeta 2 och 2: Bestäm vem av er som skall börja berätta. Berätta om ett tillfälle/ något som du varit delaktig i, som du känner dig nöjd med i exakt 2 minuter. Kollegan lyssnar (är helt tyst) och lägger märke till resurser, kompetens och förmågor som personen använde sig av vid just det här tillfället. När vi ringer i klockan är det dags att ge positiv feedback i ca 3 sekunder. (Det du har berättat för mig; säger mig att du är en person som är/har.) Sedan byter ni roller. 5

6 Resurs övning feedback Under 3 sekunder har du nu möjlighet att ge din kollega positiv feedback. Det du har berättat för mig; säger mig att du är en person som är: - kreativ, smart, tålmodig osv osv Eller en person som har ett: stort engagemang osv osv Sedan byter ni roller. Skapa bra relationer Positiva intentioner Fokus på resurser Fokus på positiv förändring Positiv feedback Föräldrasamverkan Kreativa frågor Skalfrågor Framtidsfrågor Mirakelfrågan Mål och delmål Omformuleringar Att fokusera på positiva förändringar innebär: Att likt en detektiv hela tiden spana efter positiva saker som eleven/personen säger och gör och som man som pedagog/personal vill se mer av. När man har ett lösningsinriktat förhållningssätt så fokuserar man på de positiva händelserna hellre än att påpeka de negativa. Skapa bra relationer Positiva intentioner Fokus på resurser Fokus på positiv förändring Positiv feedback Föräldrasamverkan Kreativa frågor Skalfrågor Framtidsfrågor Mirakelfrågan Mål och delmål Omformuleringar Positiv feedback Positiv feedback har tre viktiga funktioner Positiv Feedback = att ge näring tillbaka 1. Den fungerar som en förstärkare av positivt beteende 2. Den ska fungera som en instruktion (då man anger vad som är bra och önskvärt får personen exakt information om vilket beteende man vill se mer av) 3. Den bidrar till att ge barnet/personen ökat självförtroende 6

7 Positiv feedback bör: Vara ärlig byggd på egna iakttagelser som också mottagaren känner igen Vara konstruktiv - så att barnet/personen känner sig uppmuntrad och motiverad till att öka sina ansträngningar Främja lärandet - så att det som sägs kopplas ihop med den pågående läroprocessen/målbilden Syfte med att ge Positiv feedback: - Det genererar energi inom enheten. - Det är ett konstruktivt sätt att belysa en annan människas beteende och vad det får för konsekvenser. - Man ger positiv feedback för att man vill att någon skall lyckas och få möjlighet att göra saker och ting ännu bättre. Positiv feedback: Positiv feedback är en förnyelsebar energikälla för människans drivkraft och en garant för att maximera all inlärning och utveckling. Skapa bra relationer Positiva intentioner Fokus på resurser Fokus på positiv förändring Positiv feedback (Föräldra)samverkan Kreativa frågor Skalfrågor Framtidsfrågor Mirakelfrågan Mål och delmål Omformuleringar Vi förutsätter att alla föräldrar vill: (Föräldrar) hur ser ert samarbete ut idag? Ha en bra relation med sina barn. Vara stolta över sina barn. Känna att de är en resurs att räkna med. Ha en positiv inverkan på sina barn. Höra goda nyheter som sina barn. Få information om vad deras barn är bra på. Få information om allt som händer på dagarna. Känna delaktighet i barnens vardag. Att deras barn skall få en bra utbildning. Känna goda förhoppningar om sina barn. Få bekräftat att de är bra föräldrar. Vad är ni redan nöjda med i ert xx-samarbete, utifrån de olika sammanhang arbetar i just nu? Vad skulle ni vilja utveckla den här terminen? Vad är första lilla steget?

8 Skapa bra relationer Positiva intentioner Fokus på resurser Fokus på positiv förändring Positiv feedback (Föräldra)samverkan Kreativa frågor Skalfrågor Framtidsfrågor Mirakelfrågan Mål och delmål Omformuleringar Som man frågar får man svar.. Vi har delat in samtalsmetodiken i tre olika slags frågeställningar. Den första är JA och NEJ frågor. Den andra frågeställningen är Varför - frågor. Varför frågor börjar med ordet Varför. Ja och Nej frågor, är de frågor du enbart får ja eller nej till svar på. Den tredje frågeställningen är de kreativa frågorna också kallade process-frågor. Använd kreativa frågor : När fungerar det lite bättre? Hur skulle du vilja ha det? Hur skulle du kunna göra? Vad skulle kunna vara till hjälp? Vad behöver vi lägga till? Vem skulle kunna vara till bäst hjälp? Vid vilka tillfällen ser du bäst resultat? Anta att.. (Arbeta med förkonstruktioner) Anta att -frågor, är ett sätt att arbeta med förkonstruktioner. Vi hjälper hjärnan att förflytta sig i tid och rum. 8

9 När vi arbetar med förkonstruktioner, så lägger hjärnan upp ett litet minneschip, vilket underlättar för oss när vi senare skall försöka genomföra de här sakerna. Den moderna hjärnforskningen och det lösningsinriktade arbetssättet går väldigt mycket hand i hand. Man pratar mycket om minnet av framtiden dvs om minnets betydelse för att kunna planera och fatta bra beslut. Kreativa frågor övning: Intervjua varandra 2 och 2. Tänk på något som irriterar dig eller på något dilemma. Beskriv situationen för din kollega. Kollegan försöker nu med hjälp av de kreativa frågorna ta reda på olika tillfällen när det fungerat lite bättre. Vad var skillnaden då? Hur skulle du vilja att det är? Vad finns det för undantag? Vad skulle kunna vara till hjälp? Prova gärna de olika framtidsfrågorna. Efter ca minuter byter ni roller. Kreativa processfrågor hjälper oss bland annat att: vidga våra perspektiv se nya möjligheter bygga annorlunda lösningar fundera i nya tankebanor planera inför framtiden inbjuder till samarbete tar tillvara vår kreativa förmåga Skapa bra relationer Positiva intentioner Fokus på resurser Fokus på positiv förändring Positiv feedback (Föräldra)samverkan Kreativa frågor Skalfrågor Framtidsfrågor Mirakelfrågan Mål och delmål Omformuleringar Ett ovärderligt verktyg när du vill: Skapa processtänkande Få fram ett litet delmål Stärka självförtroendet Mäta eller utvärdera någons framsteg 9

10 = Helt nöjd med din arbetsinsats = Helt nöjd med din arbetsinsats = När du var som minst nöjd = När du var som minst nöjd = Helt nöjd med din arbetsinsats = Helt nöjd med din arbetsinsats Vad har du gjort för att gå från till? boken jag valde att läsa = När du var som minst nöjd = När du var som minst nöjd = Helt nöjd med din arbetsinsats = Helt nöjd med din arbetsinsats boken jag valde att läsa fått till samarbetet boken jag valde att läsa fått till samarbetet = När du var som minst nöjd = När du var som minst nöjd

11 = Helt nöjd med din arbetsinsats boken jag valde att läsa fått till samarbetet effektivare planeringstid = Helt nöjd med din arbetsinsats,5 Vad behövs, vad behöver du göra för att gå upp till,5 - ett halvt steg? = När du var som minst nöjd = När du var som minst nöjd = Helt nöjd med din arbetsinsats,5 Vad behövs, vad behöver du göra för att gå upp till,5 - ett halvt steg? = Helt nöjd med ditt arbete,5 Vad behövs, vad behöver du göra för att gå upp till,5 - ett halvt steg? Nu formuleras ett litet delmål som man kan jobba mot. Nu formuleras ett litet delmål som man kan jobba mot. skriva en prioriteringslista = När du var som minst nöjd = När du var som minst nöjd Vad gör man om personen svarar? = Helt nöjd med ditt arbete Har det varit värre någon gång? Var låg du då? Vad är det som gör att du ligger högre idag? eller Var låg du när du var som mest nöjd? Vad gjorde du annorlunda då som var till hjälp? Vad skulle du vilja/kunna göra igen? Det är skillnaden man jobbar med = Helt nöjd med ditt arbete Vad gör man om personen svarar? WOW, vad är det som gör att du ligger på? Fråga om allt som personen är nöjd med. Bekräfta och ge positiv feedback. Följ upp med frågan: Vad behöver du göra för att ligga kvar så här högt? = När du var som minst nöjd = När du var som minst nöjd 11

12 utvärdering = Helt nöjd med min arbetsinsats Ta nu chansen och ge din kollega möjlighet att få fokusera på och berätta om sina kvalitéer och förmågor. Prova att använda frågan Vad mer och lägg märke till vad som händer. Skal-övning På en skala från till, där står för att du är helt nöjd med din arbetsinsats under våren och står för motsatsen. Vilken siffra väljer du? Vad är du mest nöjd med som gör att du valt den siffran? Vad mer? (ställs flera gånger) Vad var det du gjorde, som gör dig så nöjd? Vad mer? Vad skulle dina kollegor/vänner säga att du gör bra? = När du var som minst nöjd Anta att du om 1 månad har gått upp ett halvt steg på skalan. Vad har du då gjort? Byt roller. i praktiken - övning - När det finns ett litet delmål, så kan man mycket väl fråga när personen har tänkt börja. - Då befäster personen sina tankar. - Och det man bestämt sig för att göra har större chans att bli av. TACK för ert engagemang. Kontakta oss gärna om du har frågor, funderingar eller andra reflektioner runt den lösningsinriktade pedagogiken. kerstin@lip4u.se eller maud@lip4u.se 12