Nyhetsbrev 3 från Nätverken i Väst Koordinator: Margaretha Allen

Transkript

1 Nyhetsbrev 3 från Nätverken i Väst Koordinator: Margaretha Allen margaretha.allen@grutbildning.to Webbsida: 1. Koordinatorn i Väst Den viktigaste uppgiften i höst har varit att stötta skolorna i att driva nätverk, eftersom detta upplevs som en ny och ovan uppgift av flertalet. Utbildning och coachning ingår naturligt framförallt via samtal med samordnarna i varje nätverk. Flertalet av skolorna är vana vid att arrangera studiebesök, men mera ovana vid att driva nätverk. Att inspirera och lyfta fram olika kompetensutvecklande inslag under nätverksmötena har varit en annan viktig uppgift. Administrativt stöd har i stor utsträckning erbjudits idéskolorna. Varje nätverksskola har en egen maillista, vilket gör det lätt att snabbt nå ut med viktig information. På den för ändamålet uppbyggda webbplatsen ( läggs program och minnesanteckningar ut kring varje nätverksträff. Programmen tas fram i samverkan mellan koordinator, idéskola och nätverksdeltagare. Det färdiga programmet konverteras till pdf-format och läggs ut på nätet via GR. Deltagarna anmäler sig till träffarna via webbanmälan på idéskolornas sida. Deltagarlistor skickas till skolorna i god tid, så att de kan beställa förtäring och annat inför mötena. Minnesanteckningar tas antingen av koordinatorn eller samordnaren eller i något fall av annan deltagare. Eftersom många skolor inom GR deltar i nätverken, förankras arbetet även i GR:s egna nätverk, t ex Utbildningschefsgruppen, gymnasierektorsgruppen, Lärlingsnätverket och IVnätverket. Erfarenheter sprids på så viss till en större grupp inom gymnasieskolan. Just nu filmas också ett antal situationer där elever befinner sig på APU. Filmen ska användas i samband med den handledarpedagogutbildning som Yrkesutbildningsdelegationen bedriver. GR:s Multimediastudio utför arbetet i samverkan med sekreteraren i delegationen, koordinatorn och tre idéskolor: Tjörns gymnasieskola, Birger Sjöberggymnasiet och Viskastrandsgymnasiet. 2. Samarbete med övriga regioners idéskolenätverk Samverkan med övriga koordinatörer sker framförallt under koordinatorsmötena, men också via kontakter mellan träffarna. Exempelvis har jag via Nätverk Syd fått tips och använt en föreläsare som medverkat där. På samma sätt är jag inbjuden att föreläsa kring infärgning och samverkan vid en skola i nätverket kring Hvilans naturbruksgymnasium (Nätverk Syd).

2 Koordinatorn i Öst driver också modellskola för lärlingsutbildning och där har jag dels medverkat till att modellskolorna presenterades vid konferensen På gång i maj 2006, dels bjudit in en av dessa skolor att medverka i GR:s egna nätverk för lärlingsutbildning. Koordinatorn i Norr och i Syd samlade sina nätverksdeltagare i samband med På gångkonferensen i Göteborg och många av deltagarna var också med under konferensen, som delvis stöttas via medel från Myndigheten för skolutveckling. 3. Deltagare i nätverken I nätverken i Väst deltar 27 skolledare, 62 karaktärsämneslärare, 34 kärnämneslärare, 7 studie- och yrkesvägledare och 5 övriga funktionärer Samordnaren för respektive nätverk är: Birger Sjöbergsgymnasiet, Sten Gustafsson BrobyGrafiska, Laurence Autard de Bragard Hammarö utbildningscentrum, Michael Walkert/Lennart Fernström Tjörns gymnasieskola, Cecilia Kjerstadius Viskastrandsgymnasiet, Björn Dahlbäck När nätverksträffar förläggs till en värdskola innehas ordförandeskapet under del av dagen av denna skolas skolledare/rektor eller lärare. En stående punkt har alltid koordinatorn för omvärldsbevakning och information från övriga ingående nätverk eller från nationella koordinatorsträffar. Agendan utgår till största delen utifrån de önskemål, som de deltagande skolorna har angett i sina nulägesbeskrivningar. Det innehållet utgör de sk fokusområdena. Vid varje möte tas också ett särskilt intressant område upp, vilket vidgar innehållet. Den skola som är värd har också möjlighet att lyfta fram skolans specialitet. Programmet tas fram i samverkan mellan idéskskola och koordinator med utgångspunkt i de synpunkter som kommer fram i slutet av varje genomförd nätverksträff. Det dominerande innehållet rör samverkan mellan skola och arbetsliv, kvalitetssäkring av lärande på arbetsplats, samverkan mellan kärn- och karaktärsämnen, regional samverkan men också internationalisering och entreprenörskap 4. Metoder och verktyg Huvudsakligen har de flesta nätverk använt sig av egen kompetens och idérikt utbyte under träffarna, men externa medverkande förekommer i nätverken, exempelvis Björn Scheele, Skolverket, Robert Höghielm, Lärarutbildningen i Stockholm, Johan Plate, beteendevetare, Per-Olov Norell, Lärarfortbildning och Pär Sellberg, Stockholms Hantverksråd Birger Sjöbergsgymnasiet bjöd in professor Lennart Nilsson, Göteborgs universitet (samtliga nätverk i Väst deltog den 19 maj). Vidare har filmen med f d statssekreterare Johnny Nilsson liksom skolminister Jan Björklunds första presskonferens visats. Vid flera möten har lokala politiker deltagit vid mötena. Yrkesutbildning i skarpt läge har visats upp via elevers aktiviteter på skolorna. Hotell- och restaurangprogrammet har lagat mat och Fordonsprogrammet har visat hur man skruvar isär en bil för att få större förståelse för helheten. Vid träffen i Bengtsfors arrangerade Strömkulleskolans elever temakväll på temat Halloween. Nu har de gett deltagarskolorna i uppdrag att gå vidare med en projektplan för det

3 kommande året. I denna ska konkret framgå hur man vill testa samverkansformer under året på sin egna skola. Vid nätverkens tredje träff började man använda sig av olika typer av litteratur, t ex Villkor och vägar och Vägar till lärande (från Skolverkets YKSA-projekt). Artiklar från tidskrifter förekommer ofta liksom material som producerats på skolorna (exempel på avtal eller överenskommelser omkring APU eller LIA). Tjörn har producerat en mycket omfattande pärm med sitt material, vilken köpts in till samtliga skolor i nätverket. Även Viskastrandsgymnasiets nätverk kommer att köpa in pärmen. 8. Skolornas erfarenheter och lärdomar Idéskolorna i Väst och flera deltagarskolor har lämnat in en delrapport till koordinatorn och beskrivit var de står nu och hur de har tagit sig hit. Nedan redovisas några reflektioner och tankar från såväl idéskolor som nätverksskolor: För skolan har uppdraget inneburit att yrkesutbildningsfrågorna är i fokus hos Kommunstyrelsen, Gymnasienämnden, Näringslivet med utgångspunkt i tillväxt Vi har utvecklat ett ledarskap i att leda nätverksskolorna till framgång För att arbetet för de deltagande skolorna ska vara så framgångsrikt som möjligt är det viktigt att kanske ett helt eller näst intill ett helt arbetslag deltar och att det för processens skull är samma personer som kommer. Skolan måste själv ha valt att delta i nätverket och att skolledaren själv deltar så att deltagarna känner att man har ett stöd uppifrån för att kunna utveckla/s. Förståelse av vad och hur ett nätverk fungerar. Vi tror att nätverk som metod är bra, deltagarna inspirerar varandra men vi tror också att det måste finnas en värdskola för att det ska finnas en struktur och för att man faktiskt uträttar något. Fortfarande känner vi oss i början på nätverksarbetet. Men efter den senaste träffen känner vi att det har lossnat. Vi blir sporrade av kontakten i nätverket att fortsätta såhär för det ligger ju rätt i tiden. Viktigt att läsa programmålen. Detta fokuserar vi också på framledes i nätverket. Det är bra att träffa skolledning och lärare från andra skolor, att utbyta idéer och göra studiebesök. Det gagnar våra elever. Bra också att det ligger i regionen, det blir inte så lång väg att åka. Vi har blivit uppmärksammade på att andra lärare på andra skolor brottas med samma problem och utmaningar i sitt dagliga arbete som vi. För att stimulera konkreta förändringar i arbetssättet på skolor är nätverksträffar med stor sannolikhet det mest effektiva sättet. Vi har också blivit uppmärksammade på att det faktiskt går att förändra arbetet på skolor så att det blir mer ämnesintegrerat. Det handlar inte om att okritiskt kopiera andra skolors arbetssätt det skulle givetvis aldrig fungera eftersom man måste anpassa utbildningen efter just de elever vi har men det är enklare att så att säga ha något att utgå ifrån när vi själva ska lägga upp arbetet. Man kan få praktiska tips om hur man kan jobba och också information om vilka misstag man gjort på andra skolor och vilka lärdomar man dragit av dessa. Nätverket kan bidra till är att få oss att förverkliga några av våra idéer på vår skola.

4 Vi har blivit mer uppmärksammade på de vinster som faktiskt finns med ett större samarbete mellan olika ämnen och lärare. Eftersom vi är en liten skola ser vi det som viktigt att ha kontakt med andra gymnasieskolor för utbyte av erfarenheter och för att få inspiration. Det vore bra om man gjorde mer tematiska nätverk för skolor med mera likartade problemområden. Vi har blivit varse att vissa saker och utgångsläget snabbt kan förändras. Man ställs i detta läge inför ett val antingen hakar man på eller så står man kvar och ser på när tåget går. Vi valde att hoppa på tåget och lyfta fram det i det redan gjorda arbetet som man kan använda sig utav. Nätverksarbetet har öppnat nya världar och nya dörrar. Vi har kunnat ta del av de andra skolornas hinder och möjligheter. Deltagandet i nätverket har fungerat som kompetensutveckling för personalen. Det är svårt att nå ut till hela personalstyrkan. Arbetet kan gå trögt och uppfattas som stillastående till en början för att sedan släppa och ge resultat. För att kunna driva fungerande nätverk behöver vi ha delaktiga skolledare representerade. Det kan även vara idé att lyfta in politiker i processen. Det är viktigt att man som idéskola har ett tydligt uppdrag. Att få uppdraget att vara idéskola och leda nätverket har dessutom lett till att vi har fått vässa oss och själva genomföra en del förbättringar av vår arbetsmetod. Att (trots att man så gärna vill och att det är så stimulerande) inte säga ja till alla förfrågningar utan begränsa det till en rimlig omfattning så att den egna verksamheten inte blir lidande. Att balansera olika önskningar om innehåll och fokus så att alla upplever att de får ut något vettigt av att delta i nätverket. Vilken potential det finns i nätverkande. Ett forum för idéutbyte och allmänna reflektioner. Många olika begrepp och syften men ändå en gemensam tro på att lärande på arbetsplats, seriöst genomfört, är en bra utbildningsform för alla grupper av elever Att tillhöra ett nätverk har varit oerhört viktigt. Lärlingsutbildningen är ju helt ny och det finns inte så mycket gamla erfarenheter att luta sig tillbaks mot. Att utbyta tankar och erfarenheter med andra i samma roll har varit helt nödvändigt. Liksom att få bekräftelse på att vi verkar vara på rätt väg. Nätverket har också resulterat i att vi fått ett antal inbjudningar till olika konferenser via mailen. Vi har utnyttjat några av de inbjudningarna, tex. Yrkesutbildningsdagen den 12 okt som gav oss mycket värdefull inspiration för fortsatt internationaliseringsarbete på skolan. Uppfinn inte hjulet två gånger och lär av andra misstag Genom möten och diskussioner har frågan om olika typer av praktik kommit upp på agendan. Vi har börjat att inventera våra olika arbetssätt och intern diskutera hur vi kan utveckla dem. Nätverket har fått oss att förstå att det vore fruktbart med ett internt erfarenhetsutbyte kring arbetsplatsförlagd utbildning inom skolan. Vi tycker att det är mycket positivt att många olika skolor efter hand ha fått stå för värdskap och informationsinslag. En öppenhet och prestigelöshet mellan de deltagande skolorna och viljan att dela med sig av sina erfarenheter. Att handledarens roll kommer att bli viktigare i denna utbildningsform.

5 Vikten av att ha intresserade företag som är måna om elevens utbildning och välbefinnande och att eleven får både teori och praktik i erforderlig omfattning. Vi har försökt att skapa trygghet i gruppen för att bygga in ett hållbart nätverk. Personal och skolledning måste veta vad det handlar om och de personer som går med i projektet måste veta vad som förväntas av dem. Idéskolorna har blivit en arena för utvecklingsarbete. Som metod tycker vi att tanken med nätverk är lysande. Det blir ett givande och tagande på de olika skolorna och med gemensamma mål kan man tillsammans utveckla de olika skolorna inom olika områden. Mycket nytt tänk har kommit oss tillhanda och annat som vi redan gör har kunnat bekräftas som en god idé/arbetsmetod. Genom erfarenhetsutbyte med andra skolor sker en positiv utveckling av den egna verksamheten och vi undviker att bli hemmablinda. Att samtal med andra skolor alltid genererar goda erfarenheter, att vi på vår skola kan och genomför mer än vad vi ibland är medvetna om. Att vi på vår skola har mycket vunnet med närhet och samverkan med näringsliv då vi är en relativt liten skola (800 elever, 85 på programmet) på en mindre ort (25000 i kommunen). Att vi kan se möjligheterna/fördelarna med ett väl sammansatt arbetslag som enbart jobbar med samma elever under hela deras treåriga utbildning. Ett mycket bra forum för erfarenhetsutbyte och intressanta diskussioner. Att fritt utan konkurrens kunna informera och diskutera den egna verksamheten upplever vi som mycket positivt. Alla deltagande skolor har ju samma villkor men så olika förutsättningar och just detta blir en sån härlig mix av tankar och idéer. Tack för en rolig och iderik dag, må flera komma. Det har satt igång ett naturligare och mer vardagsbetonat reflekterande över de olika frågorna. Detta tycker vi har lett till att vi lättare ser vad som behöver ändras, utvecklas och vad vi är bra på. Fakta om olika verksamheter i stället för att vi tror. Intresse från våra arbetskamrater. Idéskolenätverket är ett mycket bra sätt att utbyta erfarenheter under en längre period. I jämförelse med t.ex. endagarskurser, där man blir tillfälligt frälst, så kan kontinuiteten skapa förutsättningar för verklig utveckling. Det vore bra om vi hade lite hemläxa mellan träffarna. Det kan vara t.ex. att testa eller iaktta något, eller läsa in ett material. Nyhetsbrev från Birger Sjöberggymnasiet, Vänersborg Regeringsskiftet och därmed ändrade planer för framtidens gymnasieskola påverkar inte Idéskolornas nätverksarbete, vilket i stället fortlöper med fortsatt kraft och styrka. Sedan förra Nyhetsbrevet 26/9 har följande hänt i vårt nätverk: Våra deltagande skolor har, utifrån sina nuläges- och målbeskrivningar, utarbetat en konkret projektplan för arbete på den egna skolan (inkluderat projektbeskrivning, deltagande lärare/kurser/ämnen, tidsplan, genomförande, utvärdering etc). 13/10 hade vi besök av Yrkesutbildningsdelegationen, som intresserat visades runt på Idéskolans program och gavs tillfälle att tala med lärare och elever.

6 30/10 hade vi en studiedag kring Ämnesintegrerad undervisning kärn- och karaktärsämnen i skarpa lägen på Dingle Naturbruksgymnasium med deltagande naturbruksskolor från hela västra och södra Sverige. 1/11 höll vi ett seminarium med samma tema under Skoldagarna i Malmö. Nätverksträff 4 ägde rum på Strömkulleskolan i Bengtsfors 9-10 november. Under dessa dagar fortsatte arbetet med projektplanerna. Vi tittade även på skolminister Jan Björklunds presskonferens, där han redogjorde för den nya regeringens tankar kring framtidens gymnasieskola. Jan-Olof Norell höll en föreläsning kring temat Att skapa helhetssyn och bra kvalitet på yrkesprogrammen, där han fokuserade på ett helhetstänkande i undervisningen utifrån programmålen. Skolans alla lärare gavs tillfälle att lyssna på föreläsningen. På kvällen bevistade vi en lyckad Halloween-fest i elevernas regi. Lärare från Strömkulleskolan berättade nästa dag om sina internationaliseringsprojekt /11 deltog vi i Avstämningskonferensen för idéskolorna i Stockholm. Vi gavs tillfälle att redovisa våra nätverksarbeten i olika gruppkonstellationer. Det var mycket givande att få ta del av de andra Idéskolornas arbete och erfarenheter. Att få höra om allt det framgångsrika och innovativa arbete som sker runt om i Sverige är en fröjd! Vi lyssnade också på en inspirationsföreläsning av Gunnar Berg, professor i pedagogik. Vår nästa nätverksträff (nr 5) kommer att äga rum på Birger Sjöberggymnasiet 6 o/e 7 februari i Vänersborg. Idéskoleprojektet har ju nu nått halvtid och vi har givit skolorna tillfälle till en utvärdering av nätverket hittills. Mycket har hänt på skolorna sedan starten. Dingleskolan skrev bl a: Nätverket det som kommer fram i detta arbetet, är ett bidrag i arbetet med att hitta nya arbetssätt och nya samarbetsformer. Fler aktiviteter pågår på skolan, som är av liknande slag. Vi hoppas på och har redan fått nya idéer som skall leda till ett konkret arbete på skolan. Utvärderingarna visade också att skolorna har blivit inspirerade till förändring genom både studiebesök (t ex gällande förändring av lokaler) och genom diskussioner och föreläsningar. Några lärdomar från nätverksarbetet är bl a vikten av att ett programarbetslag deltar (arbetet löper snabbare och bättre på då), samt att skolledarna är aktiva i nätverket och ger sitt fulla stöd. Vi ser med spänning fram mot nästa nätverksträff, då skolorna har sjösatt sina projektplaner! Idéskolegruppen, Birger Sjöberggymnasiet, Vänersborg Nyhetsbrev från BrobyGrafiska, Sunne Här står vi nu i nätverket Trots avbrottet av GY07 beslutade vi oss för att fortsätta arbetet med utvecklingen av vårt medieprogram utifrån vad vi planerat. Arbetslaget som arbetar med medieprogrammet har genom Idéskolearbetet fått mer tid avsatt för utvecklingsarbete. I arbetslagsarbetet har vi haft nytta av de idéer vi fått från våra nätverksskolor. Vi har haft diskussioner med Programrådets ordförande, Leif Svensson angående programrådets sammansättning. I dag ligger tyngdpunkten inom den grafiska industrin. Vi skall aktivt söka fler deltagare inom mediebranschen. Ett första steg har varit att gå ut med ett informationsbrev om våra intentioner till utvalda personer.

7 Vi har under hela idéskoletiden haft veckomöten med fast agenda. Diskussionerna har ofta handlat om hur vi kan utveckla och fördjupa samarbetet med mediebranschen. Vi har fått två nya skolor i nätverket och en skola kan vara på väg ut. Detta påverkar naturligtvis vårt nätverk och våra träffar. När gruppen ständigt förändras för det med sig både för- och nackdelar. En fördel är att vi tvingas till reflektion. Det vill säga att när vi sammanfattar arbetet för våra nya deltagare får vi tillfälle att formulera vad vi gör och vart vi är på väg. En nackdel är att gruppen hela tiden får nya deltagare som inte känner varandra sen tidigare och vi hamnar i presentationsprocessen varje gång vi träffas. Kanske Storumans bortfall beror på att de inte har fullt stöd från skolledningen. Det kan även bero på att de inte anser sig få ut det de vill av nätverket. Det är svårt att veta orsaken då de inte hör av sig. Vi skapade redan tidigt en arbetsgrupp på skolan. Arbetsgruppen består av rektor, SYV, lärare medieprogrammet, lärare grafisk medieproduktion, lärare kärnämnen, APU koordinator. Sammansättningen är en spegling av våra arbetslag och olika verksamheter på skolan. Genom arbetsgruppen förs idéskolearbetet ut i vardagen och vardagen kommer till idéskolan. Vi har möten veckovis med en fast agenda, som är flexibel. Vi har fasta punkter, men om vi har något problem av något slag, som vi anser behövs diskuteras, så får det gå före. På liknande sätt arbetar vi med våra nätverksskolor. Vår arbetsgrupp har förändrats under året, mest beroende på personalförflyttningar. Vilka konsekvenser detta fått är svårt att säga, men vi ser inga negativa sådana. Vi tror att arbetsgruppen har fått stor betydelse för vår egen utveckling, då idéskolearbetet synliggjorts. Tre lärdomar av arbetet hittills Ett utvecklingsarbete pågår inte isolerat i ett projekt. Vad vi menar är att idéskoleprojektet har spridit sig till hela skolan och blivit en del av vardagen. Det har fått positiv effekt för det inre arbetet. Skolledarens deltagande och stöd är av avgörande betydelse för arbetet i nätverket. Förankringsprocessen av de utvecklingsidéer som kommer upp under arbetet går lättare om skolledaren är med i processen. Genom idéskolearbetet har vi fått möjlighet att se oss själva. Att delta i ett i utvecklingsarbete under en lång period, ger deltagarna en möjlighet att låta vardagen bli en del i processen. Vi har valt att arbeta med olika teman under våra nätverksträffar, men vardagsproblemen har fått lov att bli en del av agendan. Vi tror att en förankring i vardagen är en nödvändighet för ett lyckat utvecklingsarbete. Vår idéskolemetod kan liknas vid problembaserat utvecklingsarbete, då vi ser att vi utgått från vardagen och kopplat tillbaka till vardagen. Vad vi fokuserar på framöver Vi vill prova att byta elever. Vi har under flera år samverkat med skolor i olika länder och skickat elever hit och dit i Europa. Vi vill gärna prova ett liknande utbyte för APU mellan våra nätverksskolor.

8 Vi kommer att fortsätta utveckla vår arbetsmetod Entreprenöriellt lärande. Metoden används på ett av våra gymnasieprogram, nu kommer även medieprogrammet att prova metoden. Vi vill utveckla själva nätverksarbetet, det vill säga hur arbetar vi mellan våra träffar. Kan vi använda tekniken på andra sätt? Vi har börjat använda FirstClass, men hur kan vi utveckla det? Vi behöver bli bättre på att dokumentera vad som händer mellan träffarna. Vi behöver hitta enkla metoder för detta. Vi kommer att få ytterligare en nätverksskola, Trollhättan. Vårt nätverk kommer att förändras igen. Nätverksskolorna S:t Eskils gymnasium, Eskilstuna I vårt arbete i nätverket har vi utvecklas jättemycket, vi har fått många bra och nya erfarenheter av de andra skolorna som tillhör vårt nätverk. Det sista mötet med fler nya skolor tillförde nätverket mycket nytt. Där vi står nu i nätverket är vårt arbete kring branschrådet. Vi håller på att utveckla och skapa en mötesplats för vårt branschråd. En tid som är bra att bjuda in företag, näringslivet, politiker, rektorer, elever, är i januari. Den månaden är lugn och alla har klarat julstressen med mycket jobb för mediebranschen. Vi håller på nu och ser hur vi skall bjuda in och var vi skall vara. Miljön är viktig vid första mötet och frågorna kring varför vi vill träffa alla i branschen. I vårt nätverk så har vi vågat och fått massor med tips hur vi skall göra och det känns tryggt. Vi har fått massor av tips och råd ifrån idéskolan BrobyGrafiska som har ett branschråd, eller programråd som de kallar sitt för. Varför vi vill ha ett branschråd är för att skapa en närmare relation med näringslivet ihop med våra elever, eftersom det är så svårt att få ut eleverna på APU. Det har varit många funderingar på vägen att tänka på som vi har tagit upp i vårat nätverk. En bra bakgrund först och styrt program inför träffarna har varit bra. Vi har även delgett andra i nätverket våra planer på hur vi vill jobba och utvecklas i detta nätverk. Vi har tydliga mål med hur vi vill genomföra arbetet. En sak som vi har lärt oss är att allt går att genomföra med positiv anda och kreativa elever. Första träffen med Johan Plate var det helt klart att har man inga tydliga mål, är det svårt att genomföra dessa. Ställ frågan till sig själv, vill jag detta. Om man tvekar då skall man inte gå in i något som inte känns bra, varken för en själv eller gruppen. Många bra föreläsare har vi lyssnat på. Man måste våga prova nya metoder hela tiden. Det är en lärdom som är jätteviktig att tänka på. Vi tycker att idéskolenätverket som metod har utvecklas till det bättre, vi var lite tveksamma i början. Men nu när arbetet har flytigt på så har man kommit in i det mer. Träffarna har blivit jättebra med lunch till lunch. Metoden är bra men hur kan man synas mer för andra skolor som inte är med? Det finns jättemycket matnyttigt på hemsidan att läsa och följa för andra skolor.

9 Nu ser vi fram emot nästa träff självklart och att se de nya skolorna som är med och kunna delge varandra mer matnyttiga saker. Det är spännande med en friskola med. Handledarrollen och nya fortsatta mål även fast GY-07 ej vart något nu. Så självklart är det roligt att vi har 1 ½ år till ihop. Bara att få se hur man arbetar på respektive skola är spännande varje gång. Men det är en viss skillnad på skolorna, vi med våra 260 elever på medieprogrammet, friskolan med 44 elever. Det är verkligen olika förutsättningar. Men har man tydliga mål och vill nå detta så är nätverket helt klart en bra stöttning i sina arbeten, och utveckling för alla grupper i vårat nätverk. Karlstads praktiska gymnasium, Karlstad Vår skola har kopplats till nätverket nu i höst så vi har bara deltagit vid en nätverksträff hittills. Vid kommande träff i januari skall vi tillsammans med Åsfjärden vara arrangörer. Vi har värvats till nätverket av Ingalill Lindqvist på Broby Grafiska i Sunne. Vi har bland annat lärt oss: * Att BrobyGrafiska har mycket att ge oss gällande IT. Våra kärnämneslärare skall göra ett eget studiebesök för erfarenhetsutbyte med deras lärare. * Att BrobyGrafiska har ett spännande tänk kring entreprenörskap på Hälso- och ledarskapsprogrammet * Att BrobyGrafiska har ett intressant koncept för SYV med en prova-på-dag Idéskolenätverket som metod kan vara enormt utvecklande, men jag tror det är vore bra om man gjorde mer tematiska nätverk för skolor med mera likartade problemområden. Vår skola kommer att fokusera mer på det egna skolutvecklingsarbetet och stämma av det vid nätverksträffarna. Vi kommer även att söka bidrag för att kunna göra en gemensam resa till Norge för att Åsfjärdens utbildningscenter, Grums Nätverket har blivit en inspirationskälla för oss i vårt inre arbete med både utveckling av våra utbildningar och en form av fortbildning. Vad gäller programrådsarbetet har vi själva fått upp ögonen på att en bransch saknar representation och att vi behöver göra något åt det. Duveholmsgymnasiet, Katrineholm Inga kommentarer har inkommit. Vad gäller Luspensgymnasiet, Storuman vet vi inte riktigt om de kommer att vara med i fortsättningen. De saknar ekonomiska medel för att delta i nätverksträffar. Nyhetsbrev från Hammarö Utbildningscentrum, Karlstad Här står vi nu i nätverket I arbetet med GY-07 hade vårt nätverk kommit en bra bit på vägen. Under våra nätverksträffar har deltagande skolor delgett varandra hur de arbetar med implementeringen utav GY-07. Det uppstod därför viss förvirring då GY-07 stoppades och med anledning utav detta krävs ännu tydligare riktlinjer för att på så sätt undanröja eventuella osäkerhetsfaktorer inför det framtida nätverksarbetet.

10 Våra nätverksskolor står i mångt och mycket långt ifrån varandra samtidigt som skolorna har mycket olika förutsättningar vilket i sig är en utmaning i själva nätverksarbetet. Nätverksträff 4 innebar en större tydlighet vilket kommer att stärka nätverksskolornas gemensamma arbete kring ökad attraktivitet och rekrytering till yrkesprogrammen på respektive skola. Hur vi har kommit hit Nätverket har efter en trevande start närmat sig de mål som sattes upp i nulägesbeskrivningen. Då nätverksskolorna är så olika varierar dessa mål mellan de olika skolorna stort. Nätverksträffarna har fungerat som katalysator vilket gjort att man arbetar mer målmedvetet ute på fältet. Träffarna har även ökat medvetenheten kring utvecklingsarbete på respektive skola. 3 lärdomar Vi har fått ökad insikt i hur arbetet ser ut på andra skolor. Nätverksarbetet har öppnat nya världar och nya dörrar. Vi har kunnat ta del av de andra skolornas hinder och möjligheter. Deltagandet i nätverket har fungerat som katalysator och kompetensutveckling för personalen. Det är svårt att nå ut till hela personalstyrkan. En utmaning är att engagera alla i personalen alla skall med är inte alltid så lätt att omsätta i praktiken. Det blir lätt att de som redan är och de som brukar engagera sig blir mer engagerade och involverade medan de som sällan eller aldrig engagerar sig halkar efter ytterligare. För att kunna driva fungerande nätverk behöver vi ha delaktiga skolledare representerade. Att ha skolledarna med i processen är en förutsättning för det fortsatta arbetet. Det kan även vara idé att lyfta in politiker i processen. Har man stöd hos de lokala politikerna kan man få en större insyn och eventuellt på så sätt kunna påverka resursfördelningen. Idéskola som metod Grundtanken med nätverken är bra. Det är dock viktigt att man har ett tydligt uppdrag. Som det är idag går detta att förtydliga ytterligare. Man måste veta vad man skall göra för att arbetet skall ge så gott resultat som möjligt med nätverksarbetet. Vad vi fokuserar på framöver i nätverket Vi kommer att fokusera på nätverksskolornas attraktivitet hur behåller vi och hur skapar vi attraktivitet i framtiden. Försöka få politiker från våra lokala nämnder att komma till en nätverksträff för att ge sin syn på hur framtida satsningar skall se ut. På nätverksträff 5 är det tänkt att skolorna skall utse elevrepresentanter som skall delta på träffen. Syftet med detta är att involvera elever mer än vad som gjorts tidigare och på så sätt bredda utvecklingsarbetet på skolan ytterligare. Krokslättsgymnasiet har under hösten haft studiebesök från en skola i Danmark och har nu föreslagit nätverket att göra en studieresa dit under våren Detta är ett förslag som vi kommer att arbeta vidare med. Nyhetsbrev från Tjörns gymnasieskola Tjörns nätverk är ett fokuserat nätverk med tydliga mål. Även om målen inte är samma för alla deltagande skolor så finns det ändå en gemensam röd tråd kring

11 det arbetsplatsförlaga lärandet. Under höstens träffar i Skövde och Lerum har en central punkt varit att utbyta erfarenheter kring det praktiska genomförandet av ett yrkesbaserat lärande. Samtidigt har vi kombinerat det praktiska och konkreta med en pedagogisk diskussion. För att inte enbart fastna i praktiska frågor kring genomförandet har vi till vår hjälp haft professor Robert Höghielm från Lärarhögskolan i Stockholm som föreläst kring sin forskning om yrkesbaserat lärande. Det har känts viktigt att få diskutera vad den pedagogiska utgångspunkten är och de pedagogiska idéerna bakom ett yrkesbaserat lärande, eftersom det inte i första hand handlar om organisatoriska förändringar utan mer om ett synsätt och förhållningssätt. Vår avsikt för nästkommande år är att fortsätta på den inslagna vägen med att dels utbyta erfarenheter kring införandet av ett yrkesbaserat lärande med varandra, dels att fortsätta den pedagogiska diskussionen. För Tjörns egen del har nätverket bidragit till att få nya kontakter och idéer från andra medverkande skolor, som har haft en positiv effekt på vår egen utveckling. Att få uppdraget att vara idéskola och leda nätverket har dessutom lett till att vi har vässat oss och själva genomfört en del förbättringar av vår arbetsmetod. Det är många skolor som har visat intresse för vår arbetsmetod och kommit på studiebesök. Under höstterminen har vi haft fem studiebesök bland annat från Värmdö, Eslöv, Växsjö och Kommunal arbetarförbundet. Vi har dessutom vid ett flertal tillfällen medverkat i olika sammanhang för att dela med oss av våra erfarenheter. Vi har bland annat haft ett uppdrag för Region Dalarna som inneburit att vi förläst för gymnasieskolor i Dalarna om vårt arbetssätt. Vi har också föreläst på ett nätverksmöte i Eskilstuna för lärare på handelsprogrammet. Där medverkade 26 skolor från Mellansverige och Gotland. Cecilia Kjerstadius Rektor Företagsförlagda gymnasiet Utbildningscentrum Tjörn Nyhetsbrev från Viskastrandsgymnasiet Det västra nätverket med Viskastrandsgymnasiet som idéskola består av ytterligare fem skolor: YTC Lindholmen, Göteborg Bräckegymnasiet, Göteborg Bäckadalsgymnasiet, Jönköping Åkrahällskolan, Nybro Nösnäsgymnasiet, Stenungsund Koordinator för nätverk väst är Margaretha Allen. Under vecka 47 hölls nätverkets fjärde träff. De tre första träffarna har i mångt och mycket handlat om att konsolidera vårt nätverk. Vi har försökt att skapa trygghet i gruppen för att bygga in ett hållbart nätverk. Den tredje träffen förlades i Danmark där vi, förutom att besöka två danska yrkesskolor, fick tillfälle till informella möten som stärkte nätverkets identitet. Hittills har träffarna ägnats mycket åt självreflektion där vi diskuterat hur vi gör i olika frågor på de olika skolorna.

12 Den fjärde träffen ägnades en del åt samverkan. Vi fick en tankeväckande genomgång av begreppen samverkan och infärgning av koordinator Margaretha Allen och vi fick konkreta exempel från Bäckadalsgymnasiet hur ett samarbete bedrivs mellan svenska, naturkunskap och olika byggämnen. Under dagen diskuterades även nya perspektiv på yrkesutbildning och handledarskap. Per Sellberg, från Hantverksakademin i Stockholm, höll en intressant föreläsning kring ämnet. Vad vi behöver göra i nätverket är att bli mer konkreta och hitta utvecklingsområden som skolorna kan börja arbeta med. Vi gick in i nätverket med tanken att arbeta med kontakter mellan skola och arbetsliv samt att sprida tanken med Viskastrandsgymnasiets läsprojekt. Vi känner nu att nätverket är ett mycket bra forum och att vi vill behandla fler frågor. Exempelvis har vi tänkt diskutera handledarskapet (ett av våra uppsatta mål är att vi ska skapa någon form av handledarpärm), betyg och bedömning samt samverkan. Vad tycker då de deltagande skolorna om arbetet i nätverket? Så här skriver en av de deltagande skolorna: Vi tycker att idéskolenätverket givit: Erfarenhets- och idéutbyte Fakta om olika verksamheter i stället för att vi tror Fokusering på frågor som lätt försvinner i vardagsarbetet Intresse från våra arbetskamrater (YTC Lindholmen) En annan skola skriver: Idéskolenätverket är ett mycket bra sätt att utbyta erfarenheter under en längre period. I jämförelse med t.ex. endagskurser, där man tillfälligt blir frälst, så kan kontinuiteten skapa förutsättningar för verklig utveckling. (Nösnäsgymnasiet) Då nu projektet snart har nått halvvägs kan vi börja se i backspegeln på lärdomar efter det inledande året. Och visst finns det saker som vi kan ta med oss. En viktig lärdom är att ett sådant här projekt måste förankras på skolan. Personal och skolledning måste veta vad det handlar om och de personer som går med i projektet måste veta vad som förväntas av dem. En annan lärdom som de flesta av skolorna i nätverket kan skriva under på är hur viktigt det är att ha minst en skolledare med i skolans idéskolegrupp. Då känner gruppen skolledningens stöd och det blir mer tyngd i arbetet. Skolledningen visar med sitt deltagande att projektet är viktigt och känns meningsfullt att lägga resurser på. En sista lärdom är att idéskolorna har blivit en arena för utvecklingsarbete. Som tidigare nämnts så arbetar nätverket med flera utvecklingsfrågor, alltså fler än de två områden som var orsaken till att Viskastrandsgymnasiet blev vald till idéskola. Nya saker händer i nätverket och det blir aktuellt att utveckla även andra spår. För Viskastrandsgymnasiet och nätverk Väst, Björn Dahlbäck