Barn och ungas uppväxtvillkor ur e5 IT- perspek9v

Transkript

1 Barn och ungas uppväxtvillkor ur e5 IT- perspek9v Sylvana So)ova Hashemi Universitetslektor i utbildningsvetenskap med inriktning mot barns läs- och skrivutveckling : SPRÅKGRANSKNING Fil.dr. i allmän språkvetenskap med inriktning mot språkteknologi Metoder för datorbaserat textgranskning ucfrån skolbarns behov : SKRIFTSPRÅKANDE Skolbarns textskapande, språkbruk och kommunikacon i skolan och ny media : SPRÅKMEDVETENHET Digitala skrivverktyg och webben som reflekconsverktyg och stöd i läs- och skrivutveckling Innehåll Tekniken i barnens vardag Dator och IKT i skolan, satsningar SkriK och skrivande idag Vad skapas för texter i och utanför skolan? Hur ser texterna ut? Hur används web 2.0? Dator och IKT i läs- och skrivundervisning Vilka möjligheter finns? Vad används för skrivstöd och hur? Digital nacves Tillgång Cll tekniken Vuxit upp i den digitala världen Datorer, Internet, mobiltelefon etc. naturlig del av vardagen Accepterande och öppet förhållande Cll informaconsteknik Nätet en arena för kommunikacon och interakcon Källa: World Internet Institute, Internet och bredband i Svenska hushåll

2 Barn och Internet Tillgång Cll tekniken Användningen går allt lägre ner i åldrarna Var tredje treåring och varannan femåring börjat använda Internet Alla barn Internetanvändare när de börjar skolan EV par gånger i veckan är de flesta skolbarn i de yngre åren uppkopplade Från tolvårsåldern och uppåt använder barnen Internet i högre utsträckning än sina föräldrar Källa: World Internet Institute, Svenskarna och Internet 2008 Populärkulturens inflytande Värld av visualisering Tidig läsförståelse Reklam, TV- program Dataspel Leksaker Pokémonkort Literacy historia Olika i olika familjer Unik literacy historia BeräVande Bilder Högläsning Lek med språket Film och video Datorer Musik Eget ritande och skrivande Vägarna påverkas av den sociala och kulturella miljö som barnet växer upp i Dator och IKT i skolan Mötet i skolan Till förskola och skola komplexa erfarenheter av läsande och skrivande tas Cllvara i ringa grad pedagoger arbetar oka med läs- och skrivmetoder skilda från barnens erfarenheter utanför skolan 2

3 Teknologin Cll skolan Skolsatsningar Datorer introduceras i skolan miven på 80- talet fokus på tekniken och inköp av datorer undervisning om datorn Idag datorerna lävare av använda stor programutbud nya möjligheter Cll kommunikacon, publicering, informaconssökning fokus förflyvas Cll pedagogiken undervisning genom dator Esselte Compis, Varför IT i skolan Samhällsutvecklingen IT används på många arbetsplatser Skolan förbereder inför arbetslivet IT kan bidra Cll utveckling av nya undervisningsmetoder anpassade eker varje elevs behov IT förändrar skolan förändrade kompetensbehov Minska digitala klykor Alla elever garanteras likvärdig utbildning PosiCvt med IT i skolan VariaCon, mocvacon, individualisering NyV innehåll och annorlunda arbetssäv ev komplement Cll undervisningen befäster kunskaper, skrivglädjen effekcvare undervisning många elever arbetar självständigt mer Cd för elever med extra behov av stöd Kunskapssökande med djupare dimensioner möjlighet av plocka fram aktuella fakta Hinder i skolan Begränsad och styrt användning i skolan diverse bestämmelser och regler RestrikConer/hinder: temporala (schema) spacala (brist på open access) tekniska (kvalitet på hårdvaran, hascghet på uppkopplingen, hinder i system, gammal programvara) personlig effekcvitet (brist på kriccism, låga kunskaper i informacon literacy) Skolans IT- användning Datorer och teknologiska resurser finns Användningen och Cllämpningen Små projekt med ny teknologi Tillämpningar varierar i omfavning och innehåll mellan och inom skolor Många som använder följer ändå tradiconell undervisning 3

4 IKT i läroplan Skolan ansvarar för a5 varje elev eber genomgången grundskola kan använda informa9onsteknik som e5 verktyg för kunskapssökande och lärande. Lpo94, s. 10 IT syns indirekt i styrdokumenten, i målen: av integrera arbete med medier av skapa och kommunicera med hjälp av olika uvrycksformer EUs nyckelkompetenser 1. KommunikaCon på modersmålet 2. KommunikaCon på främmande språk 3. MatemaCskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens 4. Digital kompetens 5. Lära av lära 6. Social och medborgerlig kompetens 7. IniCaCvförmåga och företagaranda 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uvrycksformer Digital kompetens säker och kri.sk användning av informaconssamhällets teknik i arbetslivet, på fri.den och för kommunika.onsändamål underbyggs av grundläggande IKT- färdigheter, dvs. användning av datorer för av hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta informacon kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet Web 2.0 Read/write web Nya skrivarenor Nya möjligheter för kommunikacon, publicering och informaconsdelning Publicerar text direkt på webben webbsidor, dagböcker, bloggar Skriver 9llsammans kollaboracvt skrivande i wiki Kommunicerar via skrik kommentarer, chav Vad skriver barn och ungdomar idag? Och hur? 4

5 Text utanför skolan JJJJJJJJJJJJJJJJAAAAAAAAAAAAAAAAA severige van över negeria haha vi vinner säkert fotbolls-vm haha vi är mäktiga heja sverig (lunarstorm, kille, skolår 8) nu ska jag ringa emma... jätte ql!!! (lunarstorm, tjej, skolår 6) GÖÖÖT!! serru e d jul lov fan va gött d e asså aja de e bara bästpussen! (lunarstorm, tjej, skolår 8) Hej va gö du då? Ja e me mona och alice. (SMS, tjej, skolår 6) Tack dt samma cs på onsda kjam ankan (SMS, tjej, skolår 8) Gott nytt år babies ;) (alla girls, kan inte skicka till alla för mina fingrar dör här i vetlanda) puss puss /Ella (SMS, tjej, skolår 8) Skoltext Sen la dom jord över så de blev en kule sen stak dom ner en pine. (tjej, skolår 4) Vi tittade på hur många land vikingarna hade vart i, och b.l.a hette frankrike ("frankeriket.") Dem hade också vart i Asien, Afrika, Amerika, och Europa (kille, skolår 4) Blodet rinner från näsan och manteln är helt sönder riven. Jag kravla mig fram till Pegasus. (tjej, skolår 7) Skoltext vs. FriCdstext Samma drag fast i BETYDLIGT högre grad i fricdstext stavning, särskrivning, satsradning Egna kreacva stavningar i fricdstext i morron, i morrn, imon, imån kramiz, kjam, hejzan Återkommande stavningar i fricdstext lixom (liksom), oxå (också), asså (alltså) e (är), å (och, av), & (och), te (Cll) I skoltexterna endast ev fåtal å (och, av), & (och), e (är) Skoltext vs. FriCdstext Dessutom i fricdstext nya förkortningar, smileys och andra symboler Kanske kan du träffa kärleken efter isf? (SMS, tjej, skolår 8) [i så fall] uvryck på andra språk Visst, any time. (SMS, tjej, skolår 7) annan/ny användning av versaler och skiljetecken Dom är så JÄKLA BRA!!! (e- post,kille, skolår 4) ljudhärmning, skrav Haha, de e kul! (SMS, tjej, skolår 8) SkrivakCviteter i skolan TextprodukConen likartad på skolorna - forskningsarbeten - berävelser på olika teman - övningar i läsförståelse och grammack - diktamen, välskrivning Mycket skrivs för hand Skrivande på dator = renskrivning Läraren styr mer eller mindre SkrivakCviteter på fricden Mest chav och nätgemenskaper MSN, lunarstorm.se, hogwarts.nu, stallet.se Lite spel (pojkar), SMS, e- post Några dagböcker, berävelser, Cdning, brev Skolarbete tar vissa hem hinner inte skriva färdigt i skolan föredrar av skriva hemma Skriver direkt på dator 5

6 Elevernas syn på skrivande Skriver olika i skolan och på fricden Kan läv växla scl Ger konkreta exempel på vad de skriver annorlunda slangord, smileys, förkortningar på både ord-, fras- och satsnivå stavning och interpunkcon anses som mindre vikcgt i informella texter En del ändrar inte scl skriver allcd som vanligt SkriKspråkande i och utanför skolan Likartade textgenre i skolan ChaV och nätgemenskaper på fricden Språkbruket skiljer sig (hos många) Nya förkortningar, smileys, etc. förekommer sällan i skoltexterna Talspråkstendenser och andra avvikelser handlar snarare om skrivmognad Språkbruket anpassas Cll nya medier spara Cd, ansträngning, utrymme nya kreacva skrivstrategier Publicering och kommunikacon Nätet som den plats man kan publicera sig Skapar sin egen idenctet Världen vidgas Kontaktytorna blir fler KommunikaCon och sociala akcviteter Utveckling Kunskapsinhämtning Meningsskapande Ungas prakcker i web 2.0 Konsumenter av digitalt innehåll video, musik och blandning (remixes) fan ficcon spela spel producera online kommentarer/uvalanden om intresseämnen Som individer, även kollaboracvt och kooperacvt En minoritet utnyvjar web 2.0 effekcvt och/eller banbrytande PrakCker i web 2.0 KlyKan mellan av konsumera innehåll och fakcskt producera och publicera verkar stor socialt nätverkande och fildelning, särskilt fotografier spel, och Instant Messaging (chat) låg användning av podcast, blog och wiki, utom Wikipedia liten produkcon eller publicering utanför sociala nätverk starkt beroende av skolans input i valet av informa.onskällor Exempel på komplex användning är få Dator och IKT i läs- och skrivundervisning 6

7 Språkstöd och IKT Språkgranskningsverktyg etc. stavning, grammack, avstavning lexikon, synonymer textsammanfavning Talsyntes, podcast få texten uppläst Loggningsverktyg ScriptLog, InputLog se redigeringsmönster spela upp hela texten, inte enbart slutprodukt Språkstöd och IKT Program som tränar läsning och stavning barn med skrivsvårigheter Lexia, Trädet, CALLe svenska Program som tränar ordklasser och satslära Lingva, Bok och web, Grim (KTH) Publicering, kollekcvt skrivande webdagböcker, bloggar wiki KommunikaCon e- post, chav, SMS diskussionsforum, kommentar/inlägg Lära sig skriva utan penna En elev - en dator En hel del satsning på Tragetons modell Ej fullt ut Lär sig läsa genom skrivande Tala skriva läsa Skrivlust & läsglädje Fokus på innehåll Dialog kring innehåll och form One to One projekt år 1 Datorn ev vikcgt stöd Enkelt av skapa, ändra, bearbeta text Mo9verar Cll kreacvt textskapande Ger möjlighet Cll både individualisering och samarbete Enkelt uppmärksammar språkliga problem nyablogg.blogspot.com 7

8 Exempel i Word Stavningskontroll Stavningskontroll GrammaCkkontroll Språkstöd i ordbehandling Datorns markering underlävar bra resultat när fel upptäcks stavning, teckenfel, (viss) grammack Fokus på det datorn hivar verbformer Vi kolla på film särskrivning Lärare känner inte Cll verktygets potencal utmärkt för analys av elevtext Tankekarta 8

9 5:e klassare bloggar och granskar texter via lärarens podcast Blogical Minds: itc.blogs.com/minds AutenCskt skrivande Inte enbart slutprodukt En hel skrivhistoria Digitalt porrolio Egen reflekcon över texten Kan se andras texter och kommentera Wiki Producent och läsare En grupp samarbetar Kan läsa andras texter och kommentera En hel skrivhistoria Wikis för DokumentaCon Faktatexter, uppslagsverk, läroböcker Projektarbeten och rapporter Skrivande Berätelser Tankar och åsikter 4dspokisar.wikispaces.com Enskilda berävelser Individuell utveckling Skolans skrivvärld vidgas Skolans användning - konsum9on, reproduk9on Renskrivning InlämningsuppgiKer Dator och kommunikaconsteknologi FlyVar fokus Cll innehåll Utvecklar språkmedvetenhet ReflekConsverktyg skrivhistoria - Porrolio KollaboraCvt skrivande??? 9

10 Dator och IKT Små projekt med ny teknologi Språkstöd och skrivarenor nyvjas sporadiskt av få sin text uppläst för tankeflödet slå upp och få förklaringar av ord diskutera språkbruk, genre genom av skriva e- post, chava, blogga följa sin skrivhistoria reflektera över siv skrivande Ta vara på elevers kunskaper och mocvacon IT- perspek9v i skolan Hemma vs. skola Skolverket 4/ Källa: World Internet Institute, Unga svenskar och Internet 2008 Utredningen om ny lärarutbildning Lärande kan underlävas och vidgas med IT AV kunna använda IT som verktyg är närmast nödvändigt för av vara delakcg i det moderna samhället Blivande lärare i alla skolformer bör ha kunskap om: hur digitala verktyg kan användas lärande i digitala miljöer ha insikt i den öppna medieanvändningens risker samt kunna värdera informacon LäsCps Carina Fast (2008) Literacy i familj, förskola och skola. StudentliVeratur. Domeij, R. (2008) Tekniken bakom språket. Norstedts akademiska förlag. So)ova Hashemi, S. Kommunika9onsteknik och skrivande hos svenska skolbarn. Luckin, R. et al. (2009) Do Web 2.0 tools really open the door to learning? Prac.ces, percep.ons and profiles of year- old students. Learning, Media and Technology, Vol. 34, No. 2, June 2009, , Routledge Åkerlund, Dan (2008) Publicis.ska arbetssät i skolan. Lund: StudentliVeratur. 10

11 LäsCps Barn och ungdomars användning av mobilteknologi och digital skrib. TidskriK för lärarutbildning och forskning nr , Umeå Svenskarna och Internet. World Internet InsVtute. Riis, Ulla (red.) (2000) IT i skolan mellan vision och prak9k en forskningsöversikt. Skolverket. Blogg: Digital text i skolan Projektet: A5 lära sig skriva i IT- samhället Sylvana Sofkova Hashemi sylvana.sofkova-hashemi@hv.se 11