Hedbergska. Likabehandlingsplan. Kontaktpersoner Områdeschef: Markus Nordenberg. Kurator: Mikael Nystedt Ing Marie Fanberg

Transkript

1 Hedbergska Likabehandlingsplan Kontaktpersoner Områdeschef: Markus Nordenberg Kurator: Mikael Nystedt Ing Marie Fanberg

2 Innehåll 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Mål 4. Uppdrag 5. Definitioner 6. Kartläggning 7. Ansvar 7.1 Rektors ansvar 7.2 Mentorers ansvar 7.3 Undervisande lärares ansvar 7.4 Elevhälsoteamets ansvar 7.5 Servicepersonal och Studie och yrkesvägledares ansvar 8. Årsklocka 9. Utvärdering, kvalitetssäkring och uppdatering 10. Likabehandlingsarbetet kommande läsår 10.1 Främjande 10.2 Förebyggande 10.3 Åtgärdande 10.4 Uppföljande

3 11. Rutiner för utredning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Mål Alla människor har lika värde. Ingen elev i vår skola ska utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ingen ska heller utsättas för kränkande behandling. I följande likabehandlingsplan tydliggörs syfte, mål, uppdrag, definitioner, begrepp samt rutiner för den årliga kartläggningen. Syftet med likabehandlingsplanen är att skydda elever mot diskriminering och kränkande behandling samt erbjuda eleverna en trygg arbetsmiljö präglad av ömsesidig respekt och en god umgängeston. Målet för Hedbergska skolområdet är att alla ska vara delaktiga och veta vad som ska göras för att främja likabehandling, för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla i skolan ska veta vilka åtgärder som ska vidtas vid inträffad händelse. Likabehandlingsplanen ska också följas upp och utvärderas. 4. Uppdrag Vårt uppdrag är att främja elevers lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet regleras i tre styrdokument: Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (6 kap) Förordningen (2006:1 083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 5. Definitioner En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen, de sju diskrimineringsgrunderna är: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i skolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där ungdomars samspel inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck)

4 Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. I skolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen. Skolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Diskrimineringslagen(DL) genomför en förändring som innebär att bristande tillgänglighet införs som en ny form av diskriminering. Även begreppet funktionshinder ersätts med funktionsnedsättning. Detta innebär att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar

5 ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo eller bisexuella personer. 6. Kartläggning Underlaget för kartläggningsarbetet har bestått av: Anmälningar som gjorts om kränkande behandling vid Hedbergska skolan Nöjdhetsundersökningen vid Sundsvalls gymnasium, Hedbergska skolområdet Skolhälsovårdens sammanställning av hälsosamtalen med elever i årskurs 1, läsåret 2013/14 Under läsåret 2013/2014 inkom sju anmälningar om kränkande behandling. I resultaten från nöjdhetsundersökningen och hälsosamtalen framgår att majoriteten av eleverna inte blivit utsatta för kränkningar/trakasserier. Trots detta finns det anledning till förbättringsåtgärder gällande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling eftersom det förekommer. Nöjdhetsundersökning har genomförts bland elever i årskurs 1 3 under vårterminen Undersökningen har genomförts av 392 av skolområdets 1027(januari 2014) elever varav 240 var flickor och 152 var pojkar.

6 På frågan om man blivit utsatt för kränkningar/ trakasserier under sin gymnasietid svarar: 11 % av flickorna att de blivit utsatta 10 % av pojkarna att de blivit utsatta Kränkningarna har varit av mer eller mindre allvarlig natur. Av flickorna vet 73 % var de skall söka hjälp om de blivit kränkta. Bland pojkarna är motsvarande procenttal 67 %. På fråga om personalens vaksamhet vid kränkning svarar 68 % av flickorna respektive 75 % av pojkarna att personalen på skolan ser om elever blivit utsatta för kränkningar/trakasserier. 78 % av flickorna och 82 % av pojkarna anser att personalen agerar då någon utsatts för kränkningar/ trakasserier. I hälsosamtalets sammanfattning svarar: 98 % av pojkarna och 94 % av flickorna att de inte vet någon på skolan som blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever på skolan. 98 % av pojkarna och 99 % av flickorna att de inte vet någon som blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av vuxna på skolan. I slutsatsen från nöjdhetsundersökningen och hälsosamtalen framgår att majoriteten av eleverna känner sig trygga i skolan. Trots detta finns det anledning till förbättringsåtgärder gällande trygghet och trivsel för att alla ska känna trygghet och trivsel. På frågan Jag känner mig trygg i min skola framkommer följande svar: 97 % av flickorna ger ett positivt svar (75 % instämmer helt och 22 % instämmer delvis) 96 % av pojkarna som svarar att de känner sig trygga (76 % instämmer helt och 20 % instämmer delvis) På frågan om det finns miljöer/ lokaler som upplevs som otrygga svarar: 5 % av flickorna att så är fallet 11 % av pojkarna att så är fallet I elevernas egna kommentarer i undersökningen framkommer att man upplever nedanstående miljöer som otrygga på Hedbergska: att gå i korridorerna känns otryggt alla lokaler är väl otrygga om man känner sig kränkt när man hör att personal får fönster över sig känns det inte speciellt tryggt källaren där alla uppstoppade djur är mattelektioner källaren och matsalen I nöjdhetsundersökningen anger elever att lokaler är ofräscha, kalla och gråa vilket de tycker är brister i den fysiska miljön. I hälsosamtalen har det framkommit synpunkter på förbättringsområden gällande arbetsmiljön t ex den otillfredsställande ventilationen, temperaturen i klassrummen, små klassrum och önskemål om textilklädda stolar. Nöjdhetsundersökningens resultat beträffande matsalen anger 18 % av flickorna och 18 % av pojkarna att de inte kan äta sin lunch i lugn och ro.

7 I hälsosamtalets resultat visar det sig att en majoritet av eleverna äter lunch varje dag men att det skiljer sig åt mellan de två skolhusen i skolområdet. På Hedbergska äter 80 % av flickorna skollunch varje dag. Pojkar? På Åkersvik äter 100 % av pojkarna och 94 % av flickorna lunch varje dag. Det har framkommit önskemål om förbättringar i matsalen på Hedbergska med t ex ökat salladsutbud, kortare väntetider samt att maten ska räcka till alla varje dag. På Åkersvik finns önskemål om mer sittplatser. I nöjdhetsundersökningen framkommer följande svar beträffande trivsel: 94 % av flickorna har svarat att de trivs i skolan (54 % instämmer helt och 40 % instämmer delvis) 93 % av pojkarna har svarat att de trivs i skolan (55 % instämmer helt och 38 % instämmer delvis) På fråga om det är goda relationer mellan elever och personal på Hedbergska har eleverna svarat enligt följande: 92 % av flickorna anser att det är goda relationer (35 % instämmer helt och 57 % instämmer delvis) 92 % av pojkarna upplever att det är goda relationer mellan elever och personal (45 % instämmer helt och 47 % instämmer delvis) Resultatet gällande frågan om lärares bemötande är följande: 94 % av flickorna upplever att lärarna bemöter dem respektfullt (38 % instämmer helt och 56 % instämmer delvis) 94 % av pojkarna svarar att de blir respektfullt bemötta av lärare ( 50 % instämmer helt och 44 % instämmer delvis) Övervägande delen av de elever som deltagit i skolsköterskornas hälsosamtal uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan. 7. Ansvar Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Personal som får kännedom om att en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling ska anmäla detta till rektor. Utöver detta har olika yrkesgrupper inom skolan specifika ansvarsuppgifter: 7.1 Rektors ansvar Rektorerna har det övergripande ansvaret för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling inom sina respektive verksamheter och dessutom ett kollektivt ansvar för hela Hedbergska skolområdet. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Rektors ansvar är också att informera huvudmannen om inträffade kränkningar.

8 7.2 Mentorers ansvar Mentorernas ansvar är att arbeta förebyggande med elever och dessutom tidigt upptäcka och följa upp när avvikelser mot skolans regler, normer och mål förekommer, samt anmäla detta till rektor. Mentorerna skall även involvera eleverna att arbeta i enlighet med likabehandlingsplanens mål. Om en kränkning förekommer ska ansvarig mentor genomföra ett första samtal för att kartlägga vad som inträffat. Mentor ansvarar också för att implementera likabehandlingsplanen hos elever och vårdnadshavare. 7.3 Undervisande lärares ansvar Undervisande lärares ansvar är att agera tidigt och tydligt för att i undervisningssituationen främja elevers likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärare rapporterar också avvikelser till rektor. 7.4 Elevhälsoteamets ansvar Elevhälsans ansvar är att stödja mentorer och rektor i arbetet med likabehandlingsplanen. Skolsköterskan ansvarar för att genomföra, analysera och till rektor, arbetslag, EHT och klasser rapportera resultatet av hälsosamtalen i år 1. Kurator ansvarar för utvärdering och sammanställning av likabehandlingsplanen varje år. Sammanställning av nöjdhetsundersökning görs av administrativ personal. 7.5 Servicepersonalens och studie och yrkesvägledarnas ansvar Elevassistenter, vaktmästare, lokalvårdare, måltidspersonal samt studie och yrkesvägledare ska verka för att miljön i skolan gynnar likabehandling. Samtliga rapporterar också avvikelser till rektor.

9 8. Årsklocka för likabehandlingsarbetet Februari Januari Nöjdhetsundersökningen November Prioriteringar, mål inför kommande år gällande arbetsmiljöarbetet December Elevskyddsombud -utbildning. genomförs Mars Inventering av arbetsmiljö sker i arbetslag och programforum, brister Oktober noteras och lämnas till rektor Skyddsronder påbörjas Lupp-undersökningen (var 3:e år) April September Information om likabehandlingsplanen på föräldramöten Hälsosamtalen påbörjas och fortlöper under läsåret Allergirond Sammanställning av nöjdhetsundersöknin g, lämnas till rektor Maj Skyddsrondsprotokoll distribueras till intendenten och Augusti Information om likabehandlingsplanen till nya elever påbörjas och fortlöper i olika former under läsåret Juli Juni Kartläggning och utvärdering av årets arbete med likabehandlingsplanen. Återkoppling av hälsosamtalen till rektor och arbetslag. åtgärdsplaner upprättas vid behov. Utrymningsövning

10 9. Utvärdering, kvalitetssäkring och uppdatering Under läsåret 2013/2014 var ett av målen att implementera likabehandlingsplanen för personal, elever och föräldrar. Enligt rektorerna har implementeringen genomförts på olika sätt och med olika framgång i de olika klasserna. Det konstateras dock att det krävs ett fortsatt arbete med implementeringen för att nå fram till målet. Det andra målet var att förbättra skolans fysiska miljö, vilket har tagits fasta på även i den skyddsrond som genomförts våren I skyddsrondsprotokollet finns planering för uppföljning av ett flertal förbättringar av den fysiska miljön. Likabehandlingsplanens nästkommande uppdatering sker i juni Likabehandlingsarbetet under kommande läsår 10.1 Främjande Målet med det främjande arbetet är att hitta och stärka positiva förutsättningar för likabehandling och att skapa en trygg skolmiljö. Arbetet sker kontinuerligt med syfte att förstärka respekten för allas lika värde och gäller för alla som verkar inom skolan. Att öka kunskapen hos elever och personal om likabehandlingens arbete är främjande och ska äga rum i samband med implementeringen av likabehandlingsplanen Förebyggande Sundsvalls gymnasiums vision är att vara en trygg mötesplats för ungdomar och vuxna. Vår verksamhet bygger på demokratiska värderingar om alla människors lika värde och vi accepterar inga former av överträdelser av diskrimineringslagens och skollagens bestämmelser. Sundsvalls gymnasium, Hedbergska skolområdet ska långsiktigt arbeta för en studiemiljö som främjar likabehandling och motverkar diskriminering och kränkningar. Detta arbete ska ske i nära samarbete med eleverna och ansvariga i programforum. På Åkersviks skola finns en målsättning att göra centralhallen till en tryggare plats Åtgärdande 1. Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning ska inte göras mindre eller större än den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. 2. Åtgärder utformas av elevhälsoteamet i samråd med berörd skolpersonal, den kränkte eleven och den/de som kränkt. Vårdnadshavare till omyndig elev informeras och involveras i arbetet vid behov. 3. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer och ge långsiktiga lösningar. När skolan inte har tillräcklig kompetens ska hjälp inhämtas externt efter beslut av rektor. 4. Återkoppling och uppföljningssamtal med berörda ska ske efter överenskommen plan. 5. Vid grova brott, bör rektor alltid överväga undervisning på annan plats för den/de som begått brottet. Det finns också möjlighet till avstängning. Rektor bör även besluta om polisanmälan eller ej Uppföljande Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Därför rekommenderas att uppföljningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Allt arbete med likabehandlingsplanen ska dokumenteras av de som agerar.

11 Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster i skolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet. Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så alla parter är införstådda. När man har haft en uppföljning och åtgärderna är avslutade är det viktigt att den utsatte känner sig så trygg att personen vet vart den ska vända sig om något händer igen. 11. Rutiner för utredning i samband med kränkande behandling 1. Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev har blivit utsatt för kränkande behandling ska efter ett första samtal med elev, anmäla detta till rektorn. 2. Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Om trakasserier (enligt de 7 diskrimineringsgrunderna) upptäcks eller anmäls, ska likabehandlingsplanens rutiner och ansvarsfördelning tillämpas. 3. Vid behov kopplas elevhälsoteamet in. Elevhälsoteamet ansvarar vid behov för att en utredning och analys utförs och sedan lämnas till rektor. 4. Utredningen ska påbörjas skyndsamt. Utredaren ser till att nödvändiga insatser vidtas och senare följs upp. 5. Utredaren i samarbete med rektor avgör om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns tillfällen när skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden utan att anmälan behöver göras. 6. Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas. 7. Utredaren ska ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera på olika sätt. Det är viktigt att vara en god lyssnare och ta in information, men förhålla sig neutral. Viktigt att vara tydlig och visa att kränkningar är fel och oacceptabla. 8. Utredaren ska skapa förtroende och alltid informera om att ett uppföljningssamtal kommer ske. Utredningen ska kännetecknas av hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. 9. Dokumentation av likabehandlingsärenden ska göras i LISA under fliken för anmälan om kränkande behandling barn/elever, det dokumentet hittas på Inloggad under tjänsten rapportera tillbud, skador. 10. Dokumentationen arkiveras enligt gällande lagstiftning. Dokumentationen finns kvar i systemet för uppföljning.