Hedbergska skolområdet. Likabehandlingsplan Ansvariga Områdeschef: Markus Nordenberg Rektor: Gunilla Ejdenius-Edlund, Trevor Fischer

Transkript

1 Hedbergska skolområdet Likabehandlingsplan Ansvariga Områdeschef: Markus Nordenberg Rektor: Gunilla Ejdenius-Edlund, Trevor Fischer

2 Innehåll 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Mål 4. Uppdrag 5. Definitioner 6. Kartläggning 7. Ansvar 7.1 Rektors ansvar 7.2 Mentorers ansvar 7.3 Undervisande lärares ansvar 7.4 Elevhälsoteamets ansvar 7.5 Servicepersonal och Studie och yrkesvägledares ansvar 8. Årsklocka 9. Utvärdering, kvalitetssäkring och uppdatering 10. Likabehandlingsarbetet kommande läsår 10.1 Främjande 10.2 Förebyggande 10.3 Åtgärdande 10.4 Uppföljande 11. Rutiner för utredning

3 1. Bakgrund Sundsvalls gymnasiums vision är att vara en trygg mötesplats för ungdomar och vuxna. Vår verksamhet bygger på demokratiska värderingar om alla människors lika värde och vi accepterar inga former av överträdelser av diskrimineringslagens och skollagens bestämmelser. Alla människor har lika värde. Ingen elev i vår skola ska utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ingen ska heller utsättas för kränkande behandling. I följande likabehandlingsplan tydliggörs syfte, mål, uppdrag, definitioner, begrepp samt rutiner för den årliga kartläggningen. 2. Syfte Syftet med likabehandlingsplanen är att skydda elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt erbjuda eleverna en trygg arbetsmiljö präglad av ömsesidig respekt och en positiv umgängeston. 3. Mål Målet för Hedbergska skolområdet är att alla ska vara delaktiga och veta vad som ska göras för att främja likabehandling, för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla i skolan ska veta vilka åtgärder som ska vidtas vid inträffad händelse. Likabehandlingsplanen ska också följas upp och utvärderas. 4. Uppdrag Vårt uppdrag är att främja elevers lika rättigheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet regleras i tre styrdokument: Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen (6 kap) Förordningen (2006:1 083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 5. Definitioner En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen, de sju diskrimineringsgrunderna är: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i skolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där ungdomars samspel inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande

4 eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. I skolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen. Skolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Diskrimineringslagen(DL) genomför en förändring som innebär att bristande tillgänglighet införs som en ny form av diskriminering. Även begreppet funktionshinder ersätts med funktionsnedsättning. Detta innebär att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder.

5 Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo eller bisexuella personer. 6. Kartläggning Underlaget för kartläggningsarbetet har bestått av: Anmälningar som gjorts om kränkande behandling vid Hedbergska skolområdet Nöjdhetsundersökningen vid Sundsvalls gymnasium, Hedbergska skolområdet Skolhälsovårdens sammanställning av hälsosamtalen med elever i årskurs 1, läsåret 2014/15 vid Hedbergska skolområdet Under läsåret 2014/2015 inkom 13 anmälningar om kränkande behandling. I resultaten från nöjdhetsundersökningen och hälsosamtalen framgår att majoriteten av eleverna inte blivit utsatta för kränkningar/trakasserier. Trots detta finns det anledning till förbättringsåtgärder gällande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling eftersom det ändå förekommer. Nöjdhetsundersökning har genomförts bland elever i årskurs 1 3 under vårterminen Undersökningen har genomförts av 595(72 %) av skolområdets elever. 6 % av skolområdets elever svarar ja på frågan om man blivit utsatt för kränkningar/trakasserier under sin gymnasietid. Det har bl. a handlat om diskriminering mellan kön, spydiga och nedlåtande kommentarer 79,5 % av eleverna i skolområdet svarar att de vet var de ska söka hjälp om de blivit utsatt för diskriminering, kränkningar eller trakasserier under skoltid. På fråga om personalens vaksamhet vid kränkning svarar 71,8 % av eleverna i skolområdet att personalen på skolan ser om elever blivit utsatta för kränkningar/trakasserier. I elevernas kommentarer framkommer att de inte tror att lärarna är uppmärksamma och inte har koll på diskriminering, kränkningar och trakasserier eftersom det oftast sker när lärarna inte är närvarande. 80,8% av eleverna anser att personalen agerar då någon utsatts för kränkningar/trakasserier. Flera elever beskriver att de inte vet om lärarna agerar eftersom de oftast är ovetande kränkningar/trakasserier. TRYGGHET OCH TRIVSEL I slutsatsen från nöjdhetsundersökningen och hälsosamtalen framgår att majoriteten av eleverna känner sig trygg i skolan. Trots detta finns det anledning till förbättringsåtgärder när det gäller trygghet och trivsel. På frågan Jag känner mig trygg i min skola framkommer följande svar: 95,8 % av eleverna i skolområdet ger ett positivt svar helt/delvis. På frågan om det finns miljöer/lokaler som upplevs som otrygga svarar: 5,6 % av eleverna i skolområdet att det finns det. I elevernas egna kommentarer i undersökningen framkommer att man upplever nedanstående miljöer som otrygga på Åkersvik: matsalen

6 centralhallen trappor vissa toaletter I nöjdhetsundersökningen framkommer följande svar beträffande trivsel på Åkersvik: 95 % av flickorna har svarat att de trivs i skolan 96 % av pojkarna har svarat att de trivs i skolan I elevernas kommentarer framkommer önskemål om trivsammare centralhall och att caféet ska öppna igen samt att klassrummen behöver fixas till för att bli en attraktivare skola Av eleverna på hela skolområdet har 92,9 % svarat att de trivs i skolan. På fråga om det är goda relationer mellan elever och personal på Åkersvik har eleverna svarat enligt följande: 97 % av flickorna anser helt eller delvis att det är goda relationer 93 % av pojkarna upplever helt eller delvis att det är goda relationer mellan elever och personal Av eleverna på hela skolområdet har 93,1 % svarat att de instämmer helt eller delvis. Resultatet gällande frågan om lärares bemötande är följande: 93,4 % av eleverna på skolområdet instämmer helt eller delvis 95 % av flickorna på Åkersvik upplever att lärarna bemöter dem respektfullt 93 % av pojkarna på Åkersvik svarar att de blir respektfullt bemötta av lärare På frågan om jag får veta om jag har gjort något bra svarar 85,4 % av skolområdets elever att de instämmer helt eller delvis. I elevernas kommentarer om trivsel och bemötande framkommer synpunkter på vissa lärare, hur de agerar och bemöter eleverna. Att vissa lärare favoriserar vissa elever, använder hotfulla och opedagogiska metoder i undervisningen. Det framkommer också synpunkter på att det är ostrukturerat, virrigt och omotiverande i delar av undervisningen. Övervägande delen av de elever som deltagit i skolsköterskornas hälsosamtal uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan, några individer har svarat att de trivs dåligt/mycket dåligt. Nöjdhetsundersökningens resultat beträffande matsalen anger 86,2% av skolområdets elever att de kan äta sin lunch i lugn och ro. Det som framkommer är att Åkersvik har en högre andel än elever än Hedbergska som upplever sig kunna äta lunch i lugn och ro. Det finns också kommentarer från eleverna på Åkersvik som uppskattar den goda skolmaten. I hälsosamtalets resultat visar det sig att en majoritet av eleverna äter lunch varje dag men att det skiljer sig åt mellan skolhusen i skolområdet. På Hedbergska äter 82 % av eleverna skollunch varje dag och på Åkersvik äter 97 % av eleverna skollunch varje dag. I hälsosamtalets resultat framkommer också att det är färre flickor än pojkar som äter lunch varje dag och att det är fler elever på högskoleförberedande program som äter lunch varje dag. ELEVINFLYTANDE När det gäller elevinflytande har eleverna i skolområdet svarat enligt följande: 91,9 % av eleverna känner till vilka skyldigheter de har 82,9 % av eleverna känner till vilka rättigheter de har 87,6 % av eleverna instämmer helt eller delvis att klassråden fungerar bra 78,5 % av eleverna instämmer helt eller delvis i att de har möjlighet att påverka arbetsmiljön 80,3 % av eleverna instämmer helt eller delvis i att deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt STUDIESITUATION I nöjdhetsundersökningen har det ställts frågor om studiesituationen, vilka redovisas nedan: 91,3 % av eleverna på skolområdet instämmer helt eller delvis till att de tar ansvar för sina studier 93,4 % av eleverna på skolområdet instämmer helt eller delvis till att de tar ansvar för sin individuella studieplan 95,3 % av eleverna på skolområdet instämmer helt eller delvis till att lärarna förväntar sig att de ska nå kunskapskraven i alla ämnen

7 85 % av eleverna på skolområdet upplever att de stimuleras till utveckling och lärande 86,4 % av eleverna på skolområdet instämmer helt eller delvis att de får extra hjälp när de behöver det 79,8 % av eleverna på skolområdet instämmer helt eller delvis att det är arbetsro under lektionerna. I hälsosamtalet uppger 73 % av flickorna och 80 % av pojkarna att det är arbetsro under lektionerna 89,1 % av eleverna på skolområdet är nöjda med undervisningen på sitt program 89,6 % av eleverna på skolområdet kan rekommendera sitt gymnasieprogram till andra elever 77,1 % av eleverna på skolområdet instämmer helt eller delvis till att utvecklingssamtalet med mentor känns meningsfullt 82,7 % av eleverna på skolområdet instämmer helt eller delvis till att de har möjlighet att påverka arbetssätten 77,5 % av eleverna på skolområdet instämmer helt eller delvis till att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen 78,3 % av eleverna på skolområdet instämmer helt eller delvis till att deras lärare samverkar mellan ämnena Det som avviker från snittet är att eleverna på Åkersvik upplever sig ha mindre möjligheter att vara med att påverka arbetsätten än eleverna på övriga skolområdet. Det framkommer också en skillnad i meningsfullheten av utvecklingssamtalet med mentor samt hur lärarna samverkar mellan ämnena. I kommentarerna framkommer önskemål om ett samarbete, samplanering mellan lärarna för att prov och inlämningsuppgifter inte ska krocka med varandra och för att stressen för eleverna ska minska. 7. Ansvar Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Personal som får kännedom om att en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling ska anmäla detta till rektor. Utöver detta har olika yrkesgrupper inom skolan specifika ansvarsuppgifter: 7.1 Rektors ansvar Rektorerna har det övergripande ansvaret för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling inom sina respektive verksamheter och dessutom ett kollektivt ansvar för hela Hedbergska skolområdet. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i fortsättningen. Rektors ansvar är också att informera huvudmannen om inträffade kränkningar. 7.2 Mentorers ansvar Mentorernas ansvar är att arbeta förebyggande med elever och dessutom tidigt upptäcka och följa upp när avvikelser mot skolans regler, normer och mål förekommer, samt anmäla detta till rektor. Mentorerna skall även involvera eleverna att arbeta i enlighet med likabehandlingsplanens mål. Om en kränkning förekommer ska ansvarig mentor genomföra ett första samtal för att kartlägga vad som inträffat. Mentor ansvarar också för att implementera likabehandlingsplanen hos elever och vårdnadshavare. 7.3 Undervisande lärares ansvar Undervisande lärares ansvar är att agera tidigt och tydligt för att i både undervisningssituationen och övrig tid under arbetsdagen främja elevers likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärare rapporterar också avvikelser till rektor. 7.4 Elevhälsoteamets ansvar Elevhälsans ansvar är att stödja mentorer och rektor i arbetet med likabehandlingsplanen. Skolsköterskan ansvarar för att genomföra, analysera och till rektor, arbetslag, EHT och klasser rapportera resultatet av hälsosamtalen i år 1. Kurator ansvarar för utvärdering av likabehandlingsplanen varje år. Sammanställning av nöjdhetsundersökning görs av administrativ personal.

8 7.5 Servicepersonalens och studie och yrkesvägledarnas ansvar Elevassistenter, vaktmästare, lokalvårdare, måltidspersonal samt studie och yrkesvägledare ska verka för att miljön i skolan gynnar likabehandling. Samtliga rapporterar också avvikelser till rektor. 8. Årsklocka för likabehandlingsarbetet Februari November Prioriteringar, mål inför kommande år gällande arbetsmiljöarbetet December Januari Elevskyddsombudutbildning. Nöjdhetsundersökningen genomförs Mars Oktober Lupp-undersökningen (var 3:e år) Inventering av arbetsmiljö sker i arbetslag och programforum, brister noteras och lämnas till rektor Skyddsronder påbörjas September Information om likabehandlingsplanen på föräldramöten Hälsosamtalen påbörjas och fortlöper under läsåret Allergirond Augusti Information om likabehandlingsplanen till nya elever påbörjas och fortlöper i olika former under läsåret Utrymningsövning Juli Juni Kartläggning och utvärdering av årets arbete med likabehandlingsplanen. Återkoppling av hälsosamtalen till rektor och arbetslag. Maj April Sammanställning av nöjdhetsundersökning, lämnas till rektor Skyddsrondsprotokoll distribueras till intendenten och åtgärdsplaner upprättas vid behov.

9 9. Utvärdering, kvalitetssäkring och uppdatering Under läsåret 2014/2015 var ett av målen att implementera likabehandlingsplanen för personal, elever och föräldrar. Enligt rektorerna har implementeringen genomförts på olika sätt och med olika framgång i de olika klasserna. Under introduktionen till år 1 på Samhällsprogrammet HT-14 gjordes en kort information om Likabehandlingsplanen till eleverna och under hälsoveckan VT-15 gjordes en PowerPoint genomgång om Likabehandlingsplanen till eleverna på Hantverk-produktion och Hotell, restaurang och bageriprogrammet. Det konstateras dock att det krävs ett fortsatt arbete med implementeringen till personal, elever och föräldrar för att nå fram till målet. Det andra målet var att förbättra skolans fysiska miljö, för att främja en trygg skolmiljö, vilket har tagits fasta på även i den skyddsrond som genomförts våren I skyddsrondsprotokollet finns planering för uppföljning av ett flertal förbättringar av den fysiska miljön. Under sommaren 2015 har ett förbättringsarbete av centralhallen på Åkersvik påbörjats. Det inkluderar även fler sittplatser till matsalen. En omfattande renovering av fläktsystemet i Hedbergskahuset är inplanerad för start sommaren Likabehandlingsplanens nästkommande uppdatering sker juni I de 13 anmälningar om kränkande behandling som inkommit under läsåret 2014/2015 har rutiner enligt punkt 11 genomförts och dokumenterats i LISA. 10. Likabehandlingsarbetet under kommande läsår 10.1 Främjande Målet med det främjande arbetet är att hitta och stärka positiva förutsättningar för likabehandling och att skapa en trygg skolmiljö. Det främjande arbetet handlar om skolans hela arbete, från sättet att organisera och genomföra undervisning till sättet att tala och handla under skoldagen. Arbetet sker kontinuerligt med syfte att förstärka respekten för allas lika värde och gäller för alla som verkar inom skolan. Det främjande arbetet utgör grunden för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Målet för det främjande arbetet inom Hedbergska skolområdet under läsåret 2015/2016 är en ökad samsyn och samverkan mellan pedagoger inom arbetslaget men även inom skolområdet. Undervisning, prov, hemuppgifter etc. behöver organiseras på ett sätt som skapar en trygg och stressfri skolmiljö för eleverna. Även en gemensam satsning med utbildning och samarbete omkring betyg och bedömning förväntas ge effekter för en ökad samsyn som i sin tur genererar likvärdighet, tydlighet och trygghet för elever och personal Förebyggande Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. För att kartlägga riskområden använder vi resultat från nöjdhetsundersökningen och hälsosamtalen där alla elever har chansen att komma till tals. I verksamhetsplanen för 2015 har skolledningen prioriterat arbetsro som ett av målen. Anledningen till den målsättningen är att resultat i både nöjdhetsundersökningen och i hälsosamtalen påvisar bristande arbetsro i flera sammanhang. Elever beskriver att deras studiesituation störs av brist på arbetsro i klassrummet. Ett tydligare ledarskap i klassrummet är förutsättningen för en ökad arbetsro och i och med det en trygg studiemiljö med lika behandling, fri från diskrimineringar och kränkningar. Målsättningen för läsåret 2015/2016 är att varje arbetslag hittar arbetsformer för att öka arbetsro och att de redovisar sitt arbetssätt samt effekterna av sitt arbete i slutet av läsåret. En gemensam nämnare för alla arbetslag inom skolområdet är att introducera och vara tydlig i användandet av skolområdets trivselregler, likabehandlingsplanen och drogpolicy. Även Barn och Utbildningsnämndens politiker har en uttalad viljeriktning att stärka ledarskapet i förvaltningen i alla sammanhang, där ingår ledarskapet i klassrummet Åtgärdande 1. Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning ska inte göras mindre eller större än den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas. 2. Åtgärder utformas av elevhälsoteamet i samråd med berörd skolpersonal, den kränkte eleven och den/de som kränkt. Vårdnadshavare till omyndig elev informeras och involveras i arbetet vid behov. 3. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer och ge långsiktiga lösningar. När skolan inte har tillräcklig kompetens ska hjälp inhämtas externt efter beslut av rektor. 4. Återkoppling och uppföljningssamtal med berörda ska ske efter överenskommen plan.

10 5. Vid grova brott, bör rektor alltid överväga undervisning på annan plats för den/de som begått brottet. Det finns också möjlighet till avstängning. Rektor bör även besluta om polisanmälan eller ej Uppföljande Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Därför rekommenderas att uppföljningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen. Allt arbete med likabehandlingsplanen ska dokumenteras av de som agerar. Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster i skolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet. Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så alla parter är införstådda. När man har haft en uppföljning och åtgärderna är avslutade, är det viktigt att den utsatte känner sig trygg i sin skolsituation. 11. Rutiner för utredning i samband med kränkande behandling 1. Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev har blivit utsatt för kränkande behandling ska efter ett första samtal med elev, anmäla detta till rektorn. 2. Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande. Om trakasserier (enligt de 7 diskrimineringsgrunderna) upptäcks eller anmäls, ska likabehandlingsplanens rutiner och ansvarsfördelning tillämpas. 3. Vid behov kopplas elevhälsoteamet in. Elevhälsoteamet ansvarar vid behov för att en utredning och analys utförs och sedan lämnas till rektor. 4. Utredningen ska påbörjas skyndsamt. Utredaren ser till att nödvändiga insatser vidtas och senare följs upp. 5. Utredaren i samarbete med rektor avgör om anmälan till polis eller socialtjänst ska göras. Observera att det finns tillfällen när skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden utan att anmälan behöver göras. 6. Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund för vilka åtgärder som ska vidtas. 7. Utredaren ska ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera på olika sätt. Det är viktigt att vara en god lyssnare och ta in information, men förhålla sig neutral. Viktigt att vara tydlig och visa att kränkningar är fel och oacceptabla. 8. Utredaren ska skapa förtroende och alltid informera om att ett uppföljningssamtal kommer ske. Utredningen ska kännetecknas av hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. 9. Dokumentation av likabehandlingsärenden ska göras i LISA under fliken för anmälan om kränkande behandling barn/elever, det dokumentet hittas på Inloggad under tjänsten rapportera tillbud, skador. 10. Dokumentationen arkiveras enligt gällande lagstiftning. Dokumentationen finns kvar i systemet för uppföljning.