Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid: Onsdagen den 17 Februari 2016, kl 9.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Översyn av lokala ordningsstadgan B/ Årsredovisning för kommunstyrelsen 2015 Ärendelista Val av justerare 1. Borgerlig begravning med förrättare utsedda av kommunen. 2. Stadsskogen Östra Delen - utvidgning av verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning. 3. Nolhaga slott - serveringsverksamhet, ny målbild och höjt driftsbidrag. 4. Omfördelning av kommunbidrag med anledning av Tjänstekatalogen. 5. Svar på motion om kommunalt stöd till föreningar och folkbildning - Kristina Grapenholm (L) m fl. 6. Svar på motion om fördjupad analys av kommunens föreningsstöd - Mikael Andersson (L) m fl. 7. Svar på motion angående att återinföra badbussarna från Sollebrunn till Nolhagabadet - Thomas Pettersson (C) m fl. 8. Årsredovisning för kommunstyrelsen Samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning för GR år samt budget för GR 2017, 10. Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet år 2015 mellan HSN och Alingsås kommun. 11. Detaljplan, Förskola vid Borgmästarevägen 6 (kv Braxen), granskning. Joakim Järrebring (S) Ordförande Anci Eyoum Sekreterare Tel: anci.eyoum@alingsas.se

2 Ärende 1 Borgerlig begravning med förrättare utsedda av kommunen

3 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Björn Franke Direktnr: Beteckning: KS Borgerlig begravning med förrättare utsedda av kommunen Ärendebeskrivning I Alingsås kommun utsågs två borgerliga begravningsförrättare efter valet Båda dessa uppdrag är nu vakanta. Det är därmed ett lämpligt tillfälle för Alingsås kommun att ta ställning till om servicen med borgerliga begravningsförrättare skall finnas kvar och om den i så fall fortfarande skall vara kostnadsfri. Förvaltningens yttrande Det finns inget krav på att kommunen skall tillhandahålla begravningsförrättare. I begravningsavgiften, som betalas till Svenska Kyrkan via inkomstskatten, ingår kostnader för lokal för begravningsakten, men inte kostnader för begravningsförrättare. Det finns inga formkrav på hur en borgerlig begravningsakt skall gå till. Begravningsakten förrättas oftast av en begravningsförrättare, men det är inget krav. Begravningsförrättare eller officiant kan vara vem som helst, t ex en anhörig eller vän till den som avlidit, men det kan också vara någon utomstående. Många kommuner har liksom Alingsås kommun utsett begravningsförrättare och i många kommuner är det också kostnadsfritt att anlita dem. Men det finns också kommuner som inte utsett några begravningsförrättare, utan hänvisar till begravningsbyråerna för den som vill anlita någon utomstående (T ex Stockholm, Kristianstad och Nacka). Det finns också kommuner som tar ut en avgift från dödsboet för den som vill anlita en begravningsförrättare utsedd av kommunen. Ett exempel är grannkommunen Lerum, där det kostar kr att anlita en kommunal begravningsförrättare. Linköping, Båstad och Växjö är andra exempel på kommuner som tar ut en avgift. Begravningsförrättarna som är utsedda av kommunen ersätts med timarvode för förberedelse och genomförande av begravningsförrättning för faktisk nedlagd tid, dock max 8 timmar per begravning. Eftersom det idag inte kostar något att anlita en kommunalt utsedd begravningsförrättare i Alingsås innebär det att kostnaden finansieras via kommunalskatten. Att tillhandahålla begravningsförrättare är ingen obligatorisk kommunal uppgift. Den riktar sig till en begränsad del av kommuninvånarna de som vill ha en borgerlig begravning med begravningsförrättare och inte vill att någon anhörig eller vän till den avlidne skall leda ceremonin. De tidigare utsedda begravningsförrättarna noterade en ökning av antalet uppdrag för varje år. Eftersom begravningsförrättning

4 inte är myndighetsutövning är det en del av marknaden för tjänster kopplade till begravningar. Därmed kan frågor om konkurrensneutralitet uppstå om kommunen tillhandahåller servicen utan avgift. Kommunledningskontoret lämnar tre alternativa förslag till beslut: A/Servicen borgerliga begravningsförrättare utsedda av kommunen upphör. B/Servicen borgerliga begravningsförrättare utsedda av kommunen kvarstår. En avgift tas ut av dödsboet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att återkomma med förslag på avgiftens storlek. Partierna i kommunfullmäktige får i uppdrag att nominera kandidater till valberedningen för att tillsätta de två vakanta uppdragen. C/Servicen borgerliga begravningsförrättare utsedda av kommunen kvarstår och är kostnadsfri för dödsboet. Partierna i kommunfullmäktige får i uppdrag att nominera kandidater till valberedningen för att tillsätta de två vakanta uppdragen. Förslag till beslut i kommunfullmäktige (Något av alternativen A, B eller C i förvaltningens yttrande) Exp: Alingsas.se, begravningsbyråerna Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum:

5 Ärende 2 Stadsskogen Östra Delen - utvidgning av verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning

6 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Kjell Hult Direktnr: Beteckning: KS Stadsskogen Östra Delen - utvidgning av verksamhetsområde för allmän vatten- och avloppsanläggning Ärendebeskrivning Tekniska nämnden har lämnat förslag till att verksamhetsområdet för kommunala VA-nätet måste utvidgas i takt med att ny bebyggelse tillkommer. Inom verksamhetsområde för VA råder klara regler om förhållandet mellan huvudman och fastighetsägare enligt lagstiftning i ABVA och Lagen om allmänna vattentjänster. Under senare år har utbyggnad av kommunalt VA genomförts inom östra delen av utbyggnadsområdet Stadsskogen. Verksamhetsområdet för VA vad avser ren-, spilloch dagvatten måste därför utvidgas enligt följande: Verksamhetsområde Stadsskogen östra delen Utvidgas med delområde Område tillhörande kv Ädellövskogen och Kv Trollskogen När beslutet vunnit laga kraft redovisar tekniska nämnden den fastställda utvidgningen till länsstyrelsen. Kommunledningskontorets yttrande Kommunledningskontoret instämmer i tekniska nämndens förslag. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Verksamhetsområdet för allmänna vatten- och avloppsanläggningar i Stadsskogen, östra delen, utvidgas med område tillhörande kvarteren Ädellövskogen och kv Trollskogen. Exp: TN Kommunledningskontoret Kjell Hult Utvecklingschef

7 Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

8

9 Ärende 3 Nolhaga slott - serveringsverksamhet, ny målbild och höjt driftsbidrag

10 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Erik Stenkil Olsson Direktnr: Beteckning: KS Nolhaga slott - serveringsverksamhet, ny målbild och höjt driftsbidrag Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 28 september 2015, 111 att: - Föreslå kommunstyrelsen att skyndsamt ta fram en ny målbild och framtida verksamhetsinriktning för Nolhaga slott. - Föreslå kommunstyrelsen att i budgetarbetet för 2016 utöka kommunbidraget för nämndens fastighetsbestånd med tkr för att täcka det årliga underskottet för Nolhaga slott. - Föreslå kommunstyrelsen att skyndsamt driva på möjligheten att överföra Nolhaga slott till Fabs AB. Förvaltningens yttrande Kommunledningskontoret har tagit del av ärendet och gör följande bedömning: Kommunledningskontoret föreslår att reviderad målbild och framtida verksamhetsinriktning för Nolhaga slott tas fram under Nämndens begäran om utökat kommunbidrag för Nolhaga slott 2016 är beaktat i beslutad flerårsstrategi Kommunstyrelsen tilldelades där tkr i höjd grundram för Nolhaga slott. Nämndens begäran bedöms därmed vara besvarad. Kommunledningskontoret delar samhällsbyggnadsnämndens uppfattning om att Nolhaga slott bör föras över till Fabs AB. Kommunstyrelsen gav den 22 november 2010, 276 kommunledningskontoret i uppdrag att utreda möjligheterna att överföra Nolhaga slott till Fabs AB. Därefter har samhällsbyggnadsnämnden aktualiserat frågan vid sitt sammanträde den 16 december 2013, 197 samt senast vid sitt sammanträde den 28 september 2015, 111. Kommunledningskontoret och samhällsbyggnadskontoret har för avsikt att fullfölja uppdraget att överlåta Nolhaga slott till Fabs AB skyndsamt. Ett hyreskontrakt mellan Alingsås kommun och Fabs AB kommer då att upprättas. När målbilden är reviderad och beslutad kan en långsiktig lösning med ny hyresgäst arbetas fram.

11 Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunledningskontoret får i uppdrag att ta fram reviderad målbild för Nolhaga slott under Förslag till beslut i kommunfullmäktige Nämndens begäran om tilläggsanslag för 2016 avslås då frågan är beaktad i beslutad flerårsstrategi Nolhaga slott överförs till Fabs AB under Förslag till förstahandskontrakt mellan Alingsås kommun och Fabs AB tas fram skyndsamt. Exp: SBN, Fabs AB Kommunledningskontoret Susanne Wirdemo Ekonomichef Erik Stenkil Olsson Controller Godkänd av: Susanne Wirdemo Titel: Datum:

12

13

14 Ärende 4 Omfördelning av kommunbidrag med anledning av Tjänstekatalogen

15 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Erik Stenkil Olsson Direktnr: Beteckning: KS Omfördelning av kommunbidrag med anledning av Tjänstekatalogen Ärendebeskrivning 2007 gjordes en överenskommelse mellan Kommunledningskontoret, Barn- och ungdomsförvaltningen samt Utbildningsförvaltningen avseende Skol-IT. Överenskommelsen innebar att Kommunledningskontoret övertog ansvaret mot en årlig ersättning om tkr. Detta belopp har sedan dess justerats i förvaltningarnas budgetar och räknats upp årligen som en del av det totala kommunbidraget införs Tjänstekatalogen för IT, vilket medför förändringar i debitering gentemot förvaltningarna. Syftet med Tjänstekatalogen är en mer samordnad IT-hantering där IT-enheten på Kommunledningskontoret debiterar respektive förvaltning utifrån fastställd prislista. I samband med detta kommer även kostnader för Skol-IT att vara inkluderat i prissättningen. IT-enheten vid Kommunledningskontoret kommer således att debitera Barn- och ungdomsförvaltningen samt Utbildningsförvaltningen för dessa tjänster. I och med denna förändring uppstår ett behov av att återföra de budgetmedel som flyttades Förvaltningens yttrande Grundbeloppet som flyttades från Barn- och ungdomsförvaltningen samt Utbildningsförvaltningen till Kommunledningskontoret 2007 uppgick till tkr. Sedan dess har beloppet varit föremål för uppräkning i samband med varje års budgetarbete. Beloppet som återförs bör därför vara reglerat med Kommunstyrelsens erhållna uppräkning de senaste åren. Efter uppräkning uppgår beloppet till tkr. Detta belopp ska fördelas mellan Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden. Det uppräknade beloppet fördelar sig enligt följande: Barn- och ungdomsnämnden (60%): tkr Utbildningsnämnden (40%): tkr. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Justering av Kommunstyrelsens grundram med totalt tkr med fördelning till Barn- och ungdomsnämnden med tkr samt Utbildningsnämnden tkr godkänns. Exp: KLK-ek, BUN, UN

16 Kommunledningskontoret Susanne Wirdemo Ekonomichef Erik Stenkil Olsson Controller Godkänd av: Susanne Wirdemo Titel: Datum:

17 Ärende 5 Svar på motion om kommunalt stöd till föreningar och folkbildning - Kristina Grapenholm (L) m fl

18 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Björn Franke Direktnr: Beteckning: KS Svar på motion om kommunalt stöd till föreningar och folkbildning Kristina Grapenholm (L) m fl Ärendebeskrivning Kristina Grapenholm (L), Eva Mattsson-Hill (L), Mikael Andersson (L), Liselotte Åkerfelt (L) och Per Palm (L) har till kommunfullmäktige den 30 september 2015 lämnat en motion med följande innehåll: I Alingsås kommun finns över 300 föreningar. Det stora flertalet studieförbund har ett stort utbud av studiecirklar, föreläsningar och kulturarrangemang. I det samlade föreningslivet finns tusentals ledare och funktionärer och mångdubbelt fler föreningsmedlemmar. I vår kommun finns också en folkhögskola (Hjälmared) som är en del i kommunens samlade folkbildningsarbete. Alingsås Kommun ger ett ekonomiskt stöd som i jämförelse med andra kommuner ligger väldigt lågt. När det gäller studieförbunden har vi bland det lägsta stödet bland länets 49 kommuner. Därtill kommer att kultur- och fritidsnämnden infört särskilda begränsningar i föreningsstödet, som ej stämmer med statens och VG-regionens rekommendationer. Den blir ett hårt slag mot många seriöst arbetande föreningar. Det är därför högst angeläget att en sådan förbättring som här påtalats kan komma att beaktas i kommande års budget. Folkpartiet Liberalerna yrkar: -att det kommunala stödet till föreningar och folkbildning får en uppräkning som är i nivå med andra jämförbara kommuner -att regelverket ändras med hänsyn till de bestämmelser som rekommenderas och tillämpas av Staten och Regionen Kultur- och fritidsnämnden har den 14 december 2015, 92 lämnat ett yttrande över motionen. Nämnden tillstyrker att nämndens stöd till föreningar och folkbildning får en uppräkning från kommunfullmäktige som är i nivå med andra jämförbara kommuner. Nämnden föreslår att det regelverk för bidrag till folkbildningen som idag i grunden följer Västra Göralands bildningsförbund bibehålles. Om folkbildningen själv önskar kan avtal skrivas om bidrag. I Alingsås kommun tillämpas det regelverk för bidrag till studieförbunden som Västra Götalands bildningsförbund rekommenderar. Bidrag till Folkhögskola och till SISU

19 Idrottsutbildarna beviljas och utifrån avtal som sluts med förvaltningen. Totalt är det en summa om 1 miljon kronor. Utöver det kan de få projektbidrag. Motionärerna skriver att Alingsås har låga bidrag till folkbildningen och till övrigt föreningsliv jämnfört med andra kommuner. Det är också Kultur- och fritidsförvaltningens uppfattning. Av Göteborgsregionens 13 kommuner ligger Alingsås på 9 plats med bidrag till Studieförbunden där snittet ligger på 44,19 kr/ invånare. Alingsås ger bidrag med 23,49 kronor/invånare. (observera att projektbidrag inte är medräknad utan enbart grundbidraget) När det gäller övrigt föreningsbidrag, menar kultur och fritidsförvaltningen, är det komplicerat att göra rättvisa bedömningar utifrån om föreningar hyr eller äger anläggningar, om det är subventionerade lokaler samt att kommunerna har olika bidragssystem. Den minsta gemensamma nämnaren är verksamhetsbidraget till idrottsföreningar där Alingsås ligger lågt med 129 kr/invånare jämfört med 145 kr/invånare i riket (källa: Kolada.se uppgifter för år 2013, ovägt medelvärde). Kommunledningskontorets yttrande Föreningsstödets storlek är en fråga om politisk prioritering av resurser inom nämnden och mellan nämnder och bör därför hanteras i den ordinarie budgetprocessen. I annat ärende, Svar på motion om fördjupad analys av kommunens föreningsstöd, föreslås att kultur- och fritidsnämnden skall göra en analys av stödet till föreningar, som grund för en översyn. En sådan analys ligger i linje med förslaget i denna motion om att ändra regelverket för föreningsstödet. Förslag till beslut i kommunfullmäktige Motionen besvaras med kommunledningskontorets yttrande. Exp: KFN Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum:

20

21

22 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag AU 193 Dnr KS 552 Motion om kommunalt stöd till föreningar och folkbildning - Kristina Grapenholm (FP) m fl Ärendebeskrivning Kristina Grapenholm (FP), Eva Mattsson-Hill (FP); Mikael Andersson (FP), Liselotte Åkerfelt (FP) och Per Palm (FP) har till kommunfullmäktige den 30 september 2015 lämnat en motion med följande innehåll: I Alingsås kommun finns över 300 föreningar. Det stora flertalet studieförbund har ett stort utbud av studiecirklar, föreläsningar och kulturarrangemang. I det samlade föreningslivet finns tusentals ledare och funktionärer och mångdubbelt fler föreningsmedlemmar. I vår kommun finns också en folkhögskola (Hjälmared) som är en del i kommunens samlade folkbildningsarbete. Alingsås Kommun ger ett ekonomiskt stöd som i jämförelse med andra kommuner ligger väldigt lågt. När det gäller studieförbunden har vi bland det lägsta stödet bland länets 49 kommuner. Därtill kommer att kultur- och fritidsnämnden infört särskilda begränsningar i föreningsstödet, som ej stämmer med statens och VG-regionens rekommendationer. Den blir ett hårt slag mot många seriöst arbetande föreningar. Det är därför högst angeläget att en sådan förbättring som här påtalats kan komma att beaktas i kommande års budget. Folkpartiet Liberalerna yrkar: att det kommunala stödet till föreningar och folkbildning får en uppräkning som är i nivå med andra jämförbara kommuner att regelverket ändras med hänsyn till de bestämmelser som rekommenderas och tillämpas av Staten och Regionen Kommunfullmäktige beslutade att lämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Arbetsutskottet beslutade den 28 oktober 2015, 189 att lämna ärendet till kommunledningskontoret för beredning. Med anledning av att motionen riktar sig till kulturoch fritidsnämndens verksamhet beslutar arbetsutskottet vid dagens sammanträde att före kommunledningskontorets beredning av ärendet remittera ärendet till kultur- och fritidsnämnden. Arbetsutskottets beslut: Ärendet remitteras till kultur- och fritidsnämnden. Exp: KFN Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

23 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag KF 138 Dnr KS 552 Motion om kommunalt stöd till föreningar och folkbildning - Kristina Grapenholm (FP) m fl Ärendebeskrivning Kristina Grapenholm (FP), Eva Mattsson-Hill (FP); Mikael Andersson (FP), Liselotte Åkerfelt (FP) och Per Palm (FP) lämnar en motion med följande innehåll: I Alingsås kommun finns över 300 föreningar. Det stora flertalet studieförbund har ett stort utbud av studiecirklar, föreläsningar och kulturarrangemang. I det samlade föreningslivet finns tusentals ledare och funktionärer och mångdubbelt fler föreningsmedlemmar. I vår kommun finns också en folkhögskola (Hjälmared) som är en del i kommunens samlade folkbildningsarbete. Alingsås Kommun ger ett ekonomiskt stöd som i jämförelse med andra kommuner ligger väldigt lågt. När det gäller studieförbunden har vi bland det lägsta stödet bland länets 49 kommuner. Därtill kommer att kultur- och fritidsnämnden infört särskilda begränsningar i föreningsstödet, som ej stämmer med statens och VG-regionens rekommendationer. Den blir ett hårt slag mot många seriöst arbetande föreningar. Det är därför högst angeläget att en sådan förbättring som här påtalats kan komma att beaktas i kommande års budget. Folkpartiet Liberalerna yrkar: att det kommunala stödet till föreningar och folkbildning får en uppräkning som är i nivå med andra jämförbara kommuner att regelverket ändras med hänsyn till de bestämmelser som rekommenderas och tillämpas av Staten och Regionen Kommunfullmäktiges beslut: Motionen lämnas till kommunstyrelsen för beredning. Exp: KS Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

24

25 Ärende 6 Svar på motion om fördjupad analys av kommunens föreningsstöd - Mikael Andersson (L) m fl

26 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Björn Franke Direktnr: Beteckning: KS Svar på motion om fördjupad analys av kommunens föreningsstöd Mikael Andersson (L) m fl Ärendebeskrivning Mikael Andersson (L), Eva Mattsson-Hill (L), Kristina Grapenholm (L), Per Palm (L) och Holger Andersson (L) har till kommunfullmäktige den 28 oktober lämnat en motion med önskemål att en fördjupad analys av fördelningen av kommunens föreningsstöd ska genomföras. Analysen bör i mån av möjlighet inkludera, men behöver inte vara begränsad till, följande perspektiv; Kön Ålder Geografi Idrottstyp Kulturutövning Analysen måste även innefatta stöd som är separat från kultur- och fritidsförvaltningen. Exempelvis det faktum att Fabs i vissa fall inte tar in hyra som täcker hela kostnaden av en fastighet där föreningar har sin aktivitet. Motionärerna yrkar att bäst lämpad förvaltning får i uppdrag att utföra en fördjupad analys av Alingsås kommuns föreningsstöd enligt motionens brödtext. Kultur- och fritidsnämnden har den 14 december 2015, 94 föreslagit att kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att göra en analys av bidragen bl a enligt de kriterier som motionärerna föreslår. Det är lämpligt att nu göra en analys eftersom kultur- och fritidsnämnden diskuterar att förändra reglerna för föreningsbidragen. En djupgående objektiv analys bör i så fall göras av en utomstående som har bred föreningskunskap. Förvaltningens yttrande Kultur- och fritidsnämnden skall enligt styrindikatorerna i flerårsstrategi arbeta med att förbättra medborgarnas nöjdhet med kommunens fritids- och föreningsutbud. Kommunledningskontoret tillstyrker att kultur- och fritidsnämnden får ansvaret för att genomföra en samlad analys av föreningsstödet.

27 Förslag till beslut i kommunfullmäktige Motionen bifalls. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att ansvara för den fördjupade analysen av kommunens föreningsstöd. Exp: KFN, Fabs Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum:

28

29 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag AU 206 Dnr KS 748 Motion om fördjupad analys av kommunens föreningsstöd - Mikael Andersson (FP) m fl Ärendebeskrivning Mikael Andersson (FP), Eva Mattsson-Hill (FP), Kristina Grapenholm (FP), Per Palm (FP) och Holger Andersson (FP) har till kommunfullmäktige den 28 oktober lämnat en motion med önskemål att en fördjupad analys av fördelningen av kommunens föreningsstöd ska genomföras utifrån: Analysen bör i mån av möjlighet inkludera, men behöver inte vara begränsad till, följande perspektiv; Kön Ålder Geografi Idrottstyp Kulturutövning Motionärerna yrkar att bäst lämpad förvaltning får i uppdrag att utföra en fördjupad analys av Alingsås kommuns föreningsstöd enligt motionens brödtext. Arbetsutskottets beslut: Motionen remitteras till kultur- och fritidsnämnden. Exp: KFN Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

30 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag KF 168 Dnr KS 748 Motion om fördjupad analys av kommunens föreningsstöd - Mikael Andersson (FP) m fl Ärendebeskrivning Mikael Andersson (FP), Eva Mattsson-Hill (FP), Kristina Grapenholm (FP), Per Palm (FP) och Holger Andersson (FP) lämnar en motion med önskemål att en fördjupad analys av fördelningen av kommunens föreningsstöd ska genomföras utifrån: Analysen bör i mån av möjlighet inkludera, men behöver inte vara begränsad till, följande perspektiv; Kön Ålder Geografi Idrottstyp Kulturutövning Motionärerna yrkar att bäst lämpad förvaltning får i uppdrag att utföra en fördjupad analys av Alingsås kommuns föreningsstöd enligt motionens brödtext. Kommunfullmäktiges beslut: Motionen lämnas till kommunstyrelsen för beredning. Exp: KS Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

31

32 Ärende 7 Svar på motion angående att återinföra badbussarna från Sollebrunn till Nolhagabadet - Thomas Pettersson med flera (C)

33 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Björn Franke Direktnr: Beteckning: KS Svar på motion om att återinföra badbussarna från Sollebrunn till Nolhagabadet Thomas Pettersson (C) m fl Ärendebeskrivning Thomas Pettersson (C), Susanna Nerell (C) och Staffan Albinsson (C) har till kommunfullmäktige den 29 april 2015, 51 lämnat en motion om badbussar från Sollebrunn till Nolhagabadet. Motionärerna yrkar följande: -att återinföra badbussarna i Bjärke att gå 8 ggr/termin. -att utreda kostnader och frekvens av att införa badbussar även i södra kommundelen Kultur- och fritidsnämnden har den 19 november 2015, 83 föreslagit kommunfullmäktige att avslå motionen i den del som avser att införa badbussar våren 2016 men att ge kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att utreda möjligheterna att skapa förutsättningar för ungdomar utanför Alingsås tätort att kunna utnyttja det nya Nolhagabadet när det öppnar 2017/2018. Badbussarna lades ner för ca 10 år sedan. Ursprungligen gick det två turer från Bjärke och en från Ödenäs/Ingared/Hemsjö/Västra Bodarne varje onsdag, under ett par månader på vinter och höst. Orsaken till att badbussarna då lades ner var ett minskande intresse för att åka med bussarna in till Alingsås från Bjärke och Ingared/Hemsjö, samtidigt som den extra kostnaden per badande ökade. Enbart busskostnaden uppgick 2004 till ca kr (ca 67 kr/badande och tillfälle). Totalt åkte 1150 badande med bussarna under Annons och extra personalkostnader kostade i genomsnitt ytterligare15 kr/badande. Summa ca 82 kr i extra kostnad per badande. Total kostnad för badbussar, annonser och extrapersonal under 2004, uppgick till ca kr. På intäktssidan fanns badavgifter motsvarande ca kr. Nettokostnaden för badbussarna 2004 uppgick till ca kr. Motionen innehåller prisuppgift över busskostnaden för ett års badbussande, 16 ggr, för Bjärkebussar, och samma summa för Hemsjö/Ingared om de skall få samma möjlighet.

34 Med samma matematik som ovan blir busskostnaden totalt kr. Med samma antal badande som 2004 (1150 st) så blir busskostnaden 120 kr i genomsnitt per badande. Tillkommer kostnad för extra personal och annonsering. Den tillkommande kostnaden som uppstår för eventuella åtgärder, måste finansieras genom extra anslag, då den ordinarie badavgiften inte kan bära den extra kostnad som uppstår. Det fanns även synpunkter då badbussarna fortfarande var igång, om varför det inte gick bussar från tex Maryd, som hade lika lång väg till badet som dem som åkte med gratis buss från tex Västra Bodarne. Skall badbussarna återinföras bör det övervägas om även andra delar av kommunen skall ha denna service, till exempel Lygnö, Närsbo, Maryd, Hjälmared etc. Ur ett verksamhetsperspektiv ter det sig tämligen kostsamt, såväl i pengar som rent organisatoriskt, att återinföra badbussarna mot den bakgrunden att badet kommer att stängas i slutet av april Om badbussarna införs i dagsläget så måste andra verksamheter stryka på foten, då det inte finns förutsättningar att ta in nya grupper på ungdomar så som verksamheterna i dag är organiserade i badet. Förvaltningens yttrande Kollektivtrafiken är idag sammankopplad och utbyggd på ett annat sätt än den var när beslutet om införande av badbussar togs för drygt 40 år sedan. Om det finns svårigheter för någon målgrupp i kommunen att ta sig till service och aktiviteter bör det i första hand leda till en diskussion kring turtäthet och linjesträckning i kollektivtrafiken. Eftersom kollektivtrafiken är generell både vad gäller utbud och prissättning uppkommer inga frågor kring likställighet och förbud mot stöd till enskild, vilket blir fallet om särskilda bussturer för separata ändamål införs. Kommunledningskontoret avstyrker därför förslaget om att inrätta specifika bussar för resande till och från Nolhagahallen. Kommunledningskontoret tillstyrker att kultur- och fritidsnämnden utreder möjligheterna att på annat sätt skapa förutsättningar för ungdomar utanför Alingsås tätort att använda det nya Nolhagabadet. I det fall kommunfullmäktige väljer att bifalla motionen så behöver fullmäktige också ta ställning till hur kostnaden för badbussar skall finansieras.

35 Förslag till beslut i kommunfullmäktige Motionen besvaras med att kultur- och fritidsnämnden utreder möjligheterna att skapa förutsättningar för ungdomar utanför Alingsås tätort att använda det nya Nolhagabadet. Exp: KFN Kommunledningskontoret Björn Franke Administrativ chef Godkänd av: Björn Franke Titel: Datum:

36

37

38 Kommunstyrelsens arbetsutskott Protokollsutdrag AU 171 Dnr KS 550 Motion angående att återinföra badbussarna från Sollebrunn till Nolhagabadet - Thomas Pettersson med flera (C) Ärendebeskrivning Thomas Pettersson (C), Susanna Nerell (C) och Staffan Albinsson (C) har till kommunfullmäktige den 29 april 2015, 51 lämnat en motion om badbussar från Sollebrunn till Nolhagabadet. Motionärerna yrkar följande: -att återinföra badbussarna i Bjärke att gå 8 ggr/termin. -att utreda kostnader och frekvens av att införa badbussar även i södra kommundelen Arbetsutskottets beslut: Motionen lämnas till kommunledningskontoret för beredning. Exp: Klk-HTN Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

39 Kommunfullmäktige Protokollsutdrag KF 51 Dnr KS 550 Motion angående att återinföra badbussarna från Sollebrunn till Nolhagabadet - Thomas Pettersson med flera (C) Thomas Pettersson (C), Susanna Nerell (C) och Staffan Albinsson (C) lämnar en motion om badbussar från Sollebrunn till Nolhagabadet. Motionärerna yrkar följande: -att återinföra badbussarna i Bjärke att gå 8 ggr/termin. -att utreda kostnader och frekvens av att införa badbussar även i södra kommundelen Kommunfullmäktiges beslut: Motionen lämnas till kommunstyrelsen för beredning. Exp: KS Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

40 Motion till kommunfullmäktige i Alingsås Återinföra Badbussar till Nolhagabadet När Bjärkehallen i Sollebrunn byggdes 1973 grävdes det ut under själva hallbyggnaden för att senare kunna anlägga en simbassäng. När Bjärke kommun 1974 gick upp i Alingsås kommun, beslutade politikerna att badbussar skulle sättas in istället så att eleverna regelbundet skulle kunna ta sig in till Nolhagahallen i staden, för all framtid, vilket fick till följd att planerna på en simhall i Sollebrunn helt bordlades. Från 1974 och framåt kunde barn och unga, samt några aktiva föräldrar, boende i samhällen och byar utefter väg 190 och väg 42 ta sig in till Nolhagabadet på ett tryggt och säkert sätt för att träna simning och vattenvett. Utöver det så bidrog badbussarna också till att främja den sociala samvaron både under bussresan och under själva badstunden men framförallt verkade det hälsofrämjande. Bussarna var oftast fulla och Bjärkeborna var tacksamma att Alingsås kommun prioriterade dessa badbussar. Badbussarna gick då ca 8 dagar/termin, men verksamheten lades ner från och med Turerna såg då ut enligt följande: Sollebrunn Magra Loo Långared Nolhagabadet i Alingsås (hemresa kl.18:30) Stora Mellby Sollebrunn Gräfsnäs Kvarnabo Anten Nolhagabadet (hemresa kl.20:00) Kostnaden för att återinföra badbussar i norra kommundelen är ca kr per baddag (t.ex. med Ängbergs Busstrafik) och med samma frekvens (16 ggr/år) blir den årliga kostnaden knappt kr/år. Införas det i södra kommundelen blir det totalt < kr/år. Centerpartiet vill att Alingsås Kommun prioriterar landsbygden, och våra ungdomar där, genom att återinföra badbussarna i norra kommundelen, samt även utreder möjligheten att på motsvarande sätt starta badbussar i södra kommundelen. Vi vill värna om våra barn och ungdomar på landsbygden och att det löfte som kommunen gav till Bjärkeborna om tillgång till badhall 1974 skall återuppfyllas. Detta är en liten kostnad som ger stora hälsofrämjande vinster och bidrar till målet om en hållbar kommun! Med ovanstående i beaktande yrkar vi i Centerpartiet på: - att återinföra badbussarna i Bjärke som går 8 ggr/termin - att utreda kostnader och frekvens av att införa badbussar även i södra kommundelen För Centerpartiet i Alingsås Susanna Nerell (C) Thomas Pettersson (C) Staffan Albinsson (C)

41 Ärende 8 Årsredovisning för kommunstyrelsen 2015

42 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Sara Brodin Direktnr: Beteckning: KS Årsredovisning för kommunstyrelsen 2015 Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har upprättat förslag till årsredovisning för år 2015 med tillhörande bokslut för kommunstyrelsens verksamhet. Förvaltningens yttrande Kommunledningskontoret har till största delen fullföljt de åtaganden och uppdrag som kommunstyrelsen beslutat om i Flerårsstrategi Det är enbart ett åtagande som avviker och det är åtagandet om att implementera kriterier för hållbara upphandlingar med fokus på miljö- och klimatpåverkan. I övrigt är samtliga åtaganden antingen genomförda eller påbörjade och pågående. Kommunledningskontoret har fokuserat på budget i balans och för att klara av det har verksamheterna fått prioritera bland aktiviteter, uppdrag och projekt samtidigt som en generell återhållsamhet har varit rådande. Kommunstyrelsen uppvisar ett positivt resultat vid årets slut. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Upprättad årsredovisning inkl. bokslut 2015 för kommunstyrelsens verksamhet godkänns. Exp: Avdelningschefer KLK Maria Wallmyr Erik Stenkil-Olsson Sara Brodin Annica Nordmark Kommunledningskontoret Magnus Haggren Kommundirektör Sara Brodin Kvalitetsstrateg Godkänd av: Magnus Haggren Titel: Datum:

43 Kommunstyrelsens årsredovisning 2015

44 Innehåll Verksamhet och måluppfyllelse i korthet...3 Åtaganden och nyckeltal...4 Uppdrag...9 Internkontrollplan...9 Omedelbar åtgärd Redovisning av uppdragsföretag Ekonomi Drift Prognossäkerhet Investeringar Personalredovisning Personal och kompetensförsörjning Löner Arbetsmiljö Sammanfattande analys för året

45 Kommunstyrelsens årsredovisning 2015 Verksamhet och måluppfyllelse 2015 i korthet Utredning om ny organisation för kommunens näringslivsarbete, Alingsås Business Center (ABC) Byggpakten har etablerats Arbete kring E20 och området A+ Beslut om E-strategi Framtagande av miljöstyrande indikatorer för kommunen Utredning och framtagande av nytt reglemente för kommunstyrelsen Organisationsöversyner inom kommunledningskontoret har pågått och medfört förändringar Beslut om organisationsförändring avseende tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden Samordning och hantering av uppkommen flyktingsituation i landet Kommunstyrelsens ekonomiska resultat är + 2,9 mnkr Kommunledningskontoret har till största delen fullföljt de åtaganden och uppdrag som kommunstyrelsen beslutat om i Flerårsstrategi Det är enbart ett åtagande som avviker och det är åtagandet om att implementera kriterier för hållbara upphandlingar med fokus på miljö- och klimatpåverkan. I övrigt är samtliga åtaganden antingen genomförda eller påbörjade och pågående. Utöver åtaganden och uppdrag har kommunstyrelsens kärnverksamhet fortlöpt under året. Inom vissa av kontorets verksamheter har upplevelsen av obalans mellan uppdrag och resurser gjort sig tydlig. Olika åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med den upplevda obalansen. Exempel på åtgärder som har vidtagits är organisationsöversyn inom bland annat ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen. Ekonomiavdelningen är på god väg i sin målsättning att nå en effektiv organisation med hög spjutspetskompetens och administrativa avdelningen har förändrat den inre organisationen på kanslienheten och inrättat en ny tjänst som kanslistrateg. Kommunledningskontoret har fokuserat på budget i balans och för att klara av det har verksamheterna fått prioritera bland aktiviteter, uppdrag och projekt samtidigt som en generell återhållsamhet har varit rådande. Kommunstyrelsen uppvisar ett positivt resultat vid årets slut. 3

46 Åtaganden och nyckeltal Mål 1: Indikatorer: Åtagande: I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i kommunen ska förbättras Kommunstyrelsen åtar sig att utveckla den styrning som sker för att motverka utanförskap Demokratiforum har under året fokuserat på möjligheter för ökad delaktighet för kommunens invånare och lämnat ett förslag till kommunstyrelsen som bland annat innebär att kommunens projektmodell ska kompletteras med ett systematiskt arbetssätt kring medborgardialoger, utbildning i medborgardialog för förtroendevalda, införande av e- petitioner samt fortsatt samarbete med ungdomsrådet. Under året har Alingsås kommun ansökt och blivit uttagen till ett utvecklingsarbete inom ramen för Sveriges kommuner och landstings projekt Mänskliga rättigheter i styrning och ledning. Kommunens utvecklingsarbete har som målsättning att identifiera indikatorer för social hållbarhet med koppling till mänskliga rättigheter samt öka medvetenhet och kunskap bland förtroendevalda och medarbetare om mänskliga rättigheter. Arbetet förväntas också bidra till en samordning av de olika rättighetsområden som kommunen arbetar inom. De insatser som kommunledningskontoret har gjort under året handlar om att skapa förutsättningar och strukturer för att på sikt minska utanförskap och öka invånarnas möjligheter till delaktighet. Kommunledningskontoret bedömer att kommunstyrelsens åtagande är gröngult, så till vida att genomförda insatser är avklarade och/eller pågående i någon form. Kommunledningskontoret kommer fortsatt att fokusera på insatser och utvecklingsarbete inom ramen för åtagandet under Det är svårt att bedöma hur kommunstyrelsens åtagande bidrar till att indikatorn som är kopplad till det prioriterade målet utvecklas i önskvärd riktning. Medborgarundersökningen visar att invånarens upplevelse av trygghet varierar marginellt under åren, och för år 2015 är trygghetsindex 1 63 vilket är en ökning från föregående år och även jämförbart med övriga deltagande kommuner i medborgarundersökningen under samma år. De frågor som ställs i medborgarundersökningen avseende trygghet handlar om utomhusvistelse på kvällar och nätter, hot, rån och misshandel samt inbrott i hemmet. 1 Index där 100 är eftersträvansvärt 4

47 Mål 2: Indikatorer: Åtagande: Åtagande: I Alingsås finns det goda möjligheter till arbete och företagande Medborgarnas upplevelse av arbetsmöjligheterna ska förbättras Antalet nystartade/nyetablerade företag ska bli fler Kommunens näringslivsranking ska förbättras Kommunstyrelsen åtar sig att initiera 100 företagsbesök per år från och med 2015 Kommunstyrelsen åtar sig att i dialog med det lokala näringslivet stärka kommunens attraktionskraft Under året har kommunledningskontoret fokuserat på olika aktiviteter inom ramen för kommunstyrelens åtaganden. Stort fokus har legat på tillkomsten av en förändrad och ny organisation för kommunens näringslivsarbete, Alingsås Business Center (ABC), som startas upp i januari Arbetet med tillkomsten av ABC har skett i bred samverkan och dialog med kommunens näringsliv. Företagsbesök har genomförts kontinuerligt under året där både politiker och tjänstemän har deltagit. Kommunledningskontoret har samordnat besöken och samtliga företagare som visade intresse har besökts. Målsättningen var att 100 besök skulle genomföras under året, vilket inte har lyckats. Utfallet vid årets slut är 50 genomförda besök. Besöken har till viss del bidragit till att kommunen har fått en fördjupad förståelse för företagarnas förutsättningar samt att relationer skapas. Det finns behov av att systematisera och sätta företagsbesöken i ett sammanhang med koppling till mål och strategier för att de ska ge bästa effekt. Kommunledningskontoret har på olika sätt och i olika sammanhang marknadsfört Alingsås kommun i syfte att attrahera fler besökare och nå ut med de arrangemang som genomförts under perioden. I juni blev Lights in Alingsås kvalitetsmärkt av European Festivals Association (EFA) vilket innebär att Lights in Alingsås räknas som en europeisk kvalitetsfestival. Kvalitetsmärkningen bidrar till att marknadsföra Alingsås utanför Sveriges gränser. Det är svårt att bedöma om det finns ett direkt samband mellan de aktiviteter som har vidtagits inom ramen för kommunstyrelsens åtagande och det faktum att Alingsås kommun växer, såväl med nya invånare som med nya företag. En fördjupad analys kring indikatorerna som tillhör det prioriterade målet görs i kommunens årsredovisning. Mål 3: Indikatorer: Åtagande: I Alingsås finns det attraktiva boendemöjligheter Medborgarnas nöjdhet med bostadssituationen ska förbättras Antalet nybyggda bostäder av olika upplåtelseform ska bli fler Kommunstyrelsen åtar sig att verka för att en byggpakt kommer till stånd Under året har stort fokus legat på att öka få igång byggnationen av framför allt hyresrätter. Kommunstyrelsens roll i arbetet har varit att, tillsammans med berörda tjänstemän och politiker, fastighetsbolag, byggföretag, Hyresgästföreningen, Sparbanken 5

48 Alingsås samt Sparbanksstiftelsen i Alingsås, identifiera gemensamma problemformuleringar och förslag på lösningar för en ökad byggnation. En efterfrågeanalys samt en övergripande markinventering har tagits fram under året. Samarbetet som går under namnet Byggpakten har framför allt bidragit till ett förbättrat samtalsklimat mellan bostadsmarknadens olika aktörer. Medborgarnas nöjdhet med bostadssituationen ligger kvar på samma nivå som föregående år (indexvärde 54) och det är i nivå med övriga kommuner som har genomfört medborgarundersökningen under Det är svårt att bedöma om och hur kommunstyrelsens åtagande bidrar till medborgarnas nöjdhet med bostadssituationen. Syftet med byggpakten är att få igång bostadsbyggnationen i kommunen, framför allt byggnationen av hyresrätter. På sikt torde en ökad byggnation leda till mer nöjda invånare och att det finns attraktiva boendemöjligheter i kommunen. Fördjupad analys av indikatorerna ges i kommunens årsredovisning. Mål 4: Indikatorer: Åtagande: Åtagande: Åtagande: Åtagande: I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än summan av skatteintäkter och skattebidrag Kommunstyrelsen åtar sig att se över kommunens samlade verksamhet i syfte att finna kostnadsbesparingar Kommunstyrelsen åtar sig att stärka intern kontrollen och tillsynen över kommunens samlade verksamhet Kommunstyrelsen åtar sig att ta fram förslag på riktlinjer för kommunens exploateringsprocess med utgångspunkt i god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen åtar sig att ta fram en övergripande kvalitetsstrategi för Alingsås kommun i syfte att uppnå effektiv resursanvändning Under året har kommunledningskontoret genomfört flera aktiviteter inom ramen för kommunstyrelsens åtaganden. Avseende åtagandet att se över kommunens samlade verksamhet i syfte att finna kostnadsbesparingar har en stor del av arbetet fokuserats på att hitta bättre samordning mellan kommunledningskontoret och förvaltningarna. Som exempel kan nämnas processerna för kommunens investeringsplanering och framtagande av Tillväxtprogram där förbättrade samverkansformer mellan kommunledningskontoret, samhällsbyggnadskontoret och tekniska kontoret har kommit till stånd. Utöver ovanstående har kommunledningskontoret medverkat i flera utredningar som syftar till att på sikt finna kostnadsbesparingar, till exempel utredning av kommunens leasingkostnader, utredning av tekniska nämndens kapitalkostnader, utredning av standardkostnadsnivåer i vård- och äldreomsorgsnämnden, socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden. 6

49 Kommunfullmäktige har beslutat om en e-strategi som bland annat syftar till en smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet och en högre kvalitet och effektivitet i kommunens verksamheter. Andra aktiviteter som har pågått inom ramen för e- samhället är: kommunens hemsida och kommunportal (intranät) har fått en bättre sökfunktion etapp 1 i projektet Arena för lärande är en portallösning för skolan där tjänster, digitala läromedel och molntjänster samlas har genomförts förstudie kring digitala trygghetslarm inom äldreomsorgen har genomförts en pilot kring mobil åtkomst till omvårdnadssystemet har genomförts ökning av både enkla och inbyggda e-tjänster ny jämförelsetjänst på hemsidan Genom projektet Smartare bemanning har vikarierekryteringen och vikariebemanningen samordnats i en central enhet på kommunledningskontoret och verksamheten har utvecklats under året. Kommunledningskontoret, tillsammans med berörda förvaltningar, behöver ha fortsatt fokus på utveckling av verksamheten för att nå projektmålen (att bidra till ökad effektivitet i verksamhet och större kontinuitet för brukare, barn och elever). Inom kommunledningskontoret har bland annat ekonomiavdelningen vidtagit konkreta åtgärder för att optimera och effektivisera central ekonomihantering, bland annat genom att konkurrensutsätta skanningsfunktionen. Avseende åtagandet om att stärka intern kontrollen och tillsynen över kommunens samlade verksamhet har fokus legat på att tydliggöra nämndernas ansvar för intern kontroll, bland annat genom utbildningsinsatser. Vidare har kommunstyrelsen fattat beslut om utvecklade arbetsformer och arbetssätt som bland annat ska stödja ökad styrning och ledning samt förbättra arbetet med uppsiktsplikt och intern kontroll. Uppföljning av nämndernas internkontrollplaner sker kontinuerligt i samband med tertialuppföljning, både genom inlämning av dokumenterad uppföljning och genom dialog. Riktlinjer för kommunens exploateringsprocess är framtagna men på kommunstyrelsens sammanträde i november återremitterades riktlinjerna för vidare handläggning. En övergripande kvalitetsstrategi har arbetats fram och varit ute på remiss bland kommunens nämnder och bolag under sen höst. Kvalitetsstrategin kommer upp för vidare hantering under första kvartalet Bedömningen är att kommunstyrelsens åtaganden både direkt och indirekt bidrar till att kommunens resurser används på ett effektivare sätt. En fördjupad analys kring indikatorn nettokostnaderna ska inte öka snabbare än summan av skatteintäkter och skattebidrag presenteras i kommunens årsredovisning. 7

50 Mål 5: Indikatorer: Åtagande: Åtagande: Åtagande: I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet Nöjd-medarbetar-index ska höjas Medborgarnas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen ska förbättras Kommunstyrelsen åtar sig att aktivt minska osakliga löneskillnader Kommunstyrelsen åtar sig att utbilda samtliga lönesättande chefer i syfte att skapa en saklig lönesättning Kommunstyrelsen åtar sig att utveckla och uppdatera tillgänglighetsdatabasen Varje år genomförs en lönekartläggning som syftar till att minska osakliga löneskillnader. På kommunledningskontoret har inte några osakliga löneskillnader identifierats. En fördjupad analys kring osakliga löneskillnader ges i kommunens årsredovisning. Kommunledningskontoret har under året fokuserat på att öka medvetenheten och kunskapen bland kommunens chefer i syfte att skapa en saklig lönesättning. En utbildning har genomförts, men tyvärr var deltagandet inte så stort bland cheferna, vilket bland annat kan förklaras av att utbildningen genomfördes under en period med hög intensitet i verksamheterna. Kommunledningskontoret bedömer att det är viktigt att ha fortsatt fokus på frågan om saklig lönesättning under Som ett led i att öka informationen om tillgängligheten till offentliga lokaler och platser har arbetet med Tillgänglighetsdatabasen fortskridit under året. Inventering och publicering av information om bland annat turistbyrån, bibliotek och kontor för kommunala bolag och förvaltning har tillkommit. I augusti började en tillgänglighetsstrateg för att intensifiera inventerings- och publiceringsarbetet. Det är svårt att bedöma om det finns något direkt samband mellan kommunstyrelsens åtaganden under året och utvecklingen av indikatorerna. Vad gäller indikatorn nöjdmedarbetar-index ges en fördjupad analys under personalavsnittet som kommer senare i dokumentet. Inom ramen för kommunens kvalitet i korthet har en servicemätning genomförts under hösten 2015 och den indikerar att kommunledningskontoret bör utveckla tillgänglighet och svarskvalitet både avseende telefoni och e-post bland chefer och handläggare. Kommunledningskontoret får högsta betyg avseende bemötande i mätningen. 8

51 Mål 10: Indikatorer: Åtagande: I Alingsås skapar infrastrukturen möjlighet för tillväxt Medborgarnas upplevelse av infrastrukturen i kommunen ska förbättras Kommunstyrelsen åtar sig att verka för en hållbar utveckling av E20, Västra stambanan och A+ Kommunstyrelsen har åtagit sig att verka för en hållbar utveckling av E20, Västra sambanan och området A+. Kommunledningskontoret har under året tagit på sig rollen att leda och samordna kommunens interna utredningsarbete kring E20 och A+, men även att samordna arbetet med externa aktörer. Arbetet med att ta fram ett detaljplaneprogram har påbörjats men det har avbrutits med hänvisning till att projektet är underfinansierat i gällande nationell plan. I stället ligger fokus på att utreda huruvida området A+ kan vara kommunens nästa stora utvecklingsområde efter Stadsskogen. Kommunstyrelsens åtagande bedöms vara genomfört i och med de insatser som har pågått under året. Åtagandet är emellertid inte uppnått, utan det är mer långsiktigt än så. Kommunledningskontoret kommer att ha fortsatt fokus på utvecklingen av området A+ under 2016, dock inte som åtagande utan som ett utredningsuppdrag. Samhällsutveckling tar tid och kommunen är beroende av flera aktörer för utvecklingen av E20, Västra stambanan och området A+. Därför är det svårt att bedöma om kommunstyrelsens åtagande bidrar till att indikatorn som är kopplad till det prioriterade målet utvecklas i önskvärd riktning. De delfrågor som ställs i medborgarundersökningen handlar om gång- och cykelvägar, kollektivtrafik, förbindelser för längre resor samt möjligheterna att enkelt kunna transportera sig med bil. En fördjupad analys kring indikatorn presenteras i kommunens årsredovisning. Mål 12: Åtagande: I Alingsås minskar vi vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning Kommunstyrelsen åtar sig att implementera kriterier för hållbara upphandlingar med fokus på miljö- och klimatpåverkan Kommunledningskontoret har inte prioriterat åtagandet på grund av resursbrist. Uppdrag De uppdrag som riktades till kommunstyrelsen i Flerårsstrategi för Alingsås kommun har hanterats som åtaganden. Internkontrollplan Kommunstyrelsen har fyra internkontrollpunkter i nämndens internkontrollplan. Två av punkterna berör IT-verksamheten och införandet av tjänstekatalogen. Eftersom tjänstekatalogen inte infördes under 2015 har internkontrollpunkterna inte genomförts. 9

52 Totalt har sex stickprovskontroller genomförts för internkontrollpunkten som handlar om fullödiga beslutsunderlag. Fem stickprov var utan anmärkning och i det sjätte upptäcktes ett skrivfel som har rättats med ett yrkande i kommunfullmäktige. Vikariehanteringen vid vård- och äldreomsorgsförvaltningen, socialförvaltningen och barnoch ungdomsförvaltningen har följts upp månadsvis i styrgruppen för projektet Smartare bemanning. Uppföljningen har medfört upprepade justeringar av arbetssätt och rutiner. Internkontrollpunkten kvarstår till 2016 års internkontrollplan. Omedelbar åtgärd I kommunstyrelsens flerårsstrategi framhålls att kommunledningskontoret måste vidta särskilda åtgärder för att klara av en budget i balans. Under hela året har allmän återhållsamhet varit rådande och verksamheterna har prioriterat bland aktiviteter, uppdrag och projekt. Kommunstyrelsen uppvisar ett positivt resultat vid årets slut. Redovisning av uppdragsföretag Kommunstyrelsen har avtal med Samhall avseende städning i kommunala verksamhetslokaler. Avtalet följs upp kontinuerligt av kommunledningskontoret. 10

53 Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter Personalkostnader Lokalhyror Köp av tjänster Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Årets resultat Årsbokslut för kommunstyrelsen visar en positiv budgetavvikelse med 2,9 mnkr. Det finns negativa budgetavvikelser för bland annat upphandling, politisk verksamhet och gemensamma kostnader. Det vägs upp av att kommunledningskontoret har haft en återhållsamhet under året. Det finns även positiv budgetavvikelse avseende kollektivtrafik. Årets resultat skiljer sig från föregående år års negativa resultat påverkades av avsättning i slutet av året för medfinansiering av ombyggnation av väg E20. Under år 2014 flyttades verksamheten för Passivhuscentrum till AB Alingsås Rådhus, men regleringar kvarstår fortfarande i redovisningen. I utfall ingår personalkostnader för Passivhuscentrum, men också motsvarande intäkt från Alingsås Rådhus AB. Därav differens mellan budget och utfall på dessa rader. 11

54 Kommentarer till resultat och budgetavvikelse Kommundirektör Central budget visar en positiv avvikelse mot budget med 3,1 mnkr. Det beror på att avsatta medel i flerårsstrategi inte nyttjats fullt ut under året, till exempel utökade hyreskostnader för ridanläggning på Nygård och prioritering av näringslivsfrämjande åtgärder. Årets imageinvesteringar är gjorda i slutet av året och kapitalkostnader visar positiv avvikelse mot budget. Hållbar tillväxt och näringsliv Avdelning för hållbar tillväxt och näringsliv visar en positiv avvikelse mot budget med 1,0 mnkr. Budget för byggpakten och turistbyrån har överskridits, men vägs upp av överskott som beror på tillfälliga vakanser. Kostnader för tilläggsköp inom kollektivtrafiken har inte haft full effekt under året och linjeutredning planeras till år 2016, vilket ger en positiv budgetavvikelse med 0,6 mnkr. Återhållsamhet inom kommunikation, bland annat nytryck av Kafébok och förskjutning av webbutveckling till år 2016, genererar överskott med 0,3 mnkr. Ekonomiavdelning Ekonomiavdelningen visar en negativ avvikelse mot budget med -0,4 mnkr. Orsaken är i huvudsak obalans mellan budget och främst personalkostnader på upphandlingsenheten. Effekten av obalansen på helårsbasis lindras av att bidrag ej nyttjats för bland annat Leader. Prognosen vid våruppföljning och delårsbokslut baserades på att totaleffekten av en för stor personalstyrka skulle ge en effekt på -1,5 mnkr, förutsatt att samtliga övriga kostnadsposter föll ut. Avdelningen har haft vakanta tjänster under året och har inte behövt erlägga bidrag till bland annat Leader, vilket lindrar den negativa budgeteffekten något. Personalavdelning Personalavdelningen redovisar en positiv avvikelse mot budget med 0,3 mnkr. Det beror främst på ej tillsatta vakanser. Administrativ avdelning Administrativ avdelning visar en negativ avvikelse mot budget med -1,5 mnkr. Avvikelsen består av -1 mnkr avvikelse för politisk verksamhet och beror på högre kostnader för arvoden och aktiviteter för förtroendevalda än budgeterat och jämfört med föregående år. Resterande del avser avvikelser inom IT/telefoni och gemensamma kostnader. Inom IT/telefoni beror avvikelserna främst på att utbyggd fiber till socialförvaltningens arbetsplatser genererade extra kostnader för hyra av förbindelser. De gemensamma kostnader som är högre än budgeterat avser kommunledningskontorets lokaler och försäkringar. 12

55 Revision Revisionen visar en positiv budgetavvikelse med +0,4 mnkr. Prognossäkerhet Månad Prognos Avvikelse från bokslut Oktober September Delårsbokslut Maj Vårbokslut Bokslut I vårbokslutet prognosticerades en negativ avvikelse mot budget med -1,5 mnkr då kostnader för personal och köp av tjänster beräknades överstiga budget inom ekonomiavdelningen. I följande prognoser gjordes bedömning att den negativa avvikelsen kvarstår, men vägs upp av andra positiva avvikelser. Tillfälliga vakanser, prioritering och allmän återhållsamhet beräknades ge effekt och bedömningen var att kommunstyrelsen håller budget år I månadsuppföljning per oktober prognosticerades en positiv avvikelse mot budget med 1,0 mnkr. Årsbokslut för kommunstyrelsen visar en positiv budgetavvikelse med 2,9 mnkr. Det är en förbättring jämfört med senaste prognos med 1,9 mnkr. Det beror framför allt på att underskottet för ekonomiavdelningen inte blev så stort som befarat och att medel för utökade hyreskostnader för ridanläggning på Nygård inte har nyttjats fullt ut under året. 13

56 Investeringar Tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse helår Bokslut 2014 Imageinvestering Imagesatsning i Bjärke Utsmyckning stadskärnan Utökad busshållplats För senare behandling Totalt imageinvestering Re- och anpassningsinvestering Inventarier IT-utrustning Beslutsstöd, budget och prognos Totalt re- och anpassning Totalt utgifter Investeringar för år 2015 uppgår till 5,1 mnkr, vilket medför en positiv avvikelse mot budget med 3,5 mnkr. Imageinvesteringar visar positiv avvikelse mot budget medan reoch anpassningsinvesteringar visar negativ avvikelse avseende investeringar i beslutsstödssystem budget och prognos. 14

57 Personalredovisning Personal och kompetensförsörjning Kompetensförsörjning Antal anställningar 2 i november 2015 Antal personer Antal anställningar Antal årsarbetare Medelålder Sysselsättnigsgrad i (snitt) Administration ,2 68,7 47,6 47,2 96% 97% Handläggar- och ,2 54,7 47,5 46,9 95% 96% administratörsarbete Ledningsarbete , ,1 48,4 100% 100% Kultur turism och ,7 1,7 47,0 48,0 85% 85% fritidsarbete Teknikarbete ,8 13,8 42,1 43,1 92% 92% TOTAL ,7 84,1 46,6 46,5 95% 96% Antalet årsarbetare vid kommunledningskontoret har minskat jämfört med samma period föregående år. Den främsta orsaken är Passivhuscentrums övergång till ABAR vid årsskiftet Kontoret har under året påbörjat en översyn av kontorets organisation. Initialt har ekonomiavdelningen påbörjat en anpassning till nya förutsättningar vilket inneburit såväl avveckling av personal som rekrytering av nya kompetenser. Vidare har personalavdelningens bemanningsenhet utökats med en rekryteringsfunktion. Kommunledningskontorets ekonomiska läge har medfört en allmän restriktivitet kring återbesättning av tjänster. En pensionsavgång har skett under året. Fördelning arbetad tid % 77% Arbetad tid Frånvaro 2 Redovisningen ingår tillsvidareanställningar i enlighet med Allmänna Bestämmelser (AB). Anställda enligt beredskapsavtalet (BEA), PAN-avtalet, förtroendevalda, uppdragstagare m fl samt tidsbegränsad, inkl timavlönad, personal ingår inte. Årsarbetarna är beräknade på tillsvidareanställningar, genom att sysselsättningsgraderna summeras till heltidstjänster. Även de som var tjänstlediga är medräknade. 15

58 Fördelningen av den arbetade tiden och frånvarotiden är i princip oförändrad jämfört med föregående år. Av frånvarotiden kan anges att den totala sjukfrånvaron för 2015 motsvarade i snitt 6 årsarbetare, vilket inneburit att den totala sjukfrånvaron ökat i förhållande till Kompetensutveckling Under perioden har kompetensutveckling genomförts bland annat inom IT, upphandlingoch finans, arbetsmiljö- och arbetsrättsområdet samt för att stärka kompetensen inom enkätområdet. Kontorets omvärldsbevakning har omfattat bland annat deltagande i mässor, i SKL:s arbetsgivarforum och studieresa inom EU-projekt i Belgien. Kompetensförsörjningsinsatserna har främst riktat sig till enskilda medarbetare. Löner Medianlön 3 10:e percentil 2015 Medianlön :e percentil 2015 Medianlön 2014 Män Kvinnor Totalt Kommunledningskontoret är en del i kommunens övergripande lönekartläggning. Lönekartläggningen har inte kunnat identifiera några osakliga löneskillnader inom kontoret. Arbetsmiljö Arbetsmiljömål Enligt arbetsmiljölagen ska det finnas mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som syftar till att främja hälsa samt öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. Även kommunens riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet anger att nämnden varje år ska anta ett eller flera arbetsmiljömål. Kommunledningskontorets mål för arbetsmiljöarbetet 2015 var att utveckla samordningen för och systematisera kontorets interna arbetsmiljöarbete. Som ett led i detta arbete har kontoret återupprättat en personalutvecklingsgrupp med uppdraget att bidra till att detta mål kan uppnås. Gruppen har under 2015 tagit fram en handlingsplan med det uttalade syftet att samordna kontorsgemensamma utvecklingsområden inom arbetsmiljön. Genomförandet av handlingsplanen har påbörjats och kommer att fullföljas under Medianlön 1 november

59 Nöjd medarbetarindex Nöjdmedarbetarindex är en indikator i styrmodellen och utgörs av medelvärdet av ett antal utvalda frågor inom olika områden i medarbetarenkäten. NMI-värdet mäts på en femgradig skala. Som framgår av tabellen nedan blev NMI oförändrat i förhållande till 2014, vilket tyder på att arbetet med dessa frågor måste ges fortsatt uppmärksamhet. Svarsfrekvensen för 2015 års mätning för kommunledningskontoret uppgick till 95,3%, vilket innebär en fortsatt hög svarsfrekvens likställt med föregående år. Område /- Jämförelse Kommun 2015 HME - Motivation 4,2 4,1 0 4,1 HME - Ledarskap 4 4,1 0,1 4,1 HME -Styrning 3,7 3,7 0 4,1 Attraktiv arbetsgivare 3,5 3,4-0,1 3,6 Medarbetarskap 3,5 3,8 0,3 3,8 Arbetsbelastning 3,2 3,3 0,1 3,1 Mångfald 4,1 4,3 0,2 4,3 TOTALT NMI 3,7 3,7 0 3,7 Avdelningarna har under perioden arbetat vidare med sina handlingsplaner och åtgärder utifrån medarbetarenkäten, där insatserna långsiktigt syftar till att öka nöjd medarbetareindex. Den största positiva förändringen av Nöjd-medarbetarindex har skett inom området för Mångfald samt Medarbetarskap. Även upplevelsen har arbetsbelastning har förbättrats något sedan föregående år. Ett identifierat utvecklingsområde i medarbetarenkäten är styrning. Den viktigaste arbetsmiljöåtgärden under perioden är det organisatoriska utvecklingsarbetet. En central del i detta arbete har utgjorts av en översyn av kommunstyrelsens reglemente. Bedömningen är att detta tillsammans med anpassningar av organisationen kommer att leda till ökad tydlighet i kontorets uppdrag och en organisation som är anpassad till uppdraget. Översynen har inneburit påfrestningar på kontorets psykosociala arbetsmiljö men kommer långsiktigt att bidra till att arbetsmiljön förbättras. Utöver detta så samordnar kontoret kommunens arbete med att stärka kommunens varumärke som arbetsgivare i projektet Arbetsgivarmärke 2016 samt Alingsås kommun en mönsterarbetsgivare. Båda projekten skapar förutsättningar för att stärka bilden av kommunen som en god arbetsgivare. 17

60 Systematiskt arbetsmiljöarbete I den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet framgår att arbetsmiljöarbetet i huvudsak har fungerat väl. Några utvecklingsområden har dock identifierats. Kommunledningskontoret kan förbättra rutinerna för introduktion av nyanställda, öka tydligheten kring verksamhetens mål och uppdrag till sina medarbetare. Chefer inom kommunledningskontoret bör vidare öka sin kompetens kring arbetsmiljölagstiftningen samt få mer kunskap om vilka faktorer som främjar en god psykosocial arbetsmiljö. Kommunledningskontoret kan vidare förbättra rutinerna för att upprätta handlingsplaner utifrån medarbetarenkäten. Sjukfrånvaro 4 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro Skillnad i %- enheter Totalt 5,04 2,8 +2,24 < 59 dagar 2,45 2,07 +0,38 > 60 dagar 3,5 1,16 +2,34 <29 år 0,8 1,9-1, år 2,94 2,7 +0,24 >50 år 8,94 3,1 +5,84 Man 1,9 2,08-0,18 Kvinna 6,65 3,26 +3,39 Den totala sjukfrånvaron vid kommunledningskontoret har ökat under 2015 jämfört med Sjuklönekostnaden 5 för kontoret för perioden har varit 580 tkr jämfört med 365 tkr föregående år. Det är främst långtidssjukfrånvaron (> 60 dagar) som har ökat inom kontoret. Den totala sjukfrånvaron är som högst inom åldersintervallet över 50 år. Sjukfrånvaron återfinns främst inom administrativa avdelningen och inom avdelningen för hållbar tillväxt och näringsliv. I likhet med kommunen i stort kan vi se att kommunledningskontoret har en högre sjukfrånvaro bland kvinnor i förhållande till män. Det finns ingen ensidig förklaring till sjukfrånvaron vid kontoret. Sjukfrånvaron kan indikera en obalans mellan uppdrag och resurser inom delar av kontoret vilket bör beaktas när kontorets framtida organisation formas. Utöver långtidsjukfrånvaron utgjorde årets influensaperiod en stark påverkan på kontorets sjukfrånvaro. Området behöver analyseras ytterligare och åtgärder behöver formuleras och genomföras i kontorets framtida arbetsmiljöarbete. Det handlar bland annat om att fortsätta att genomföra ett aktivt rehabiliteringsarbete för de som är sjuka länge och att erbjuda stöd hos till exempel företagshälsovården för de som är sjuka ofta. 4 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 5 Exkl PO-påslag 18

61 Arbetsskador och tillbud Antal Arbetsskador 0 2 Under året har inga arbetsskador anmälts. Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet för 2015 kan indikera att alla anställda på kontoret inte har full kunskap om när och hur ett tillbud eller arbetsskada ska anmälas. Under 2016 behöver kontorets chefer utbildas och uppmanas att informera sina anställda vilka rutiner som gäller kring detta. Sammanfattande analys för året Kommunstyrelsens verksamheter har fortlöpt enligt plan under året och aktiviteter och insatser är genomförda eller påbörjade och pågående inom samtliga nämndens åtaganden förutom ett. De ekonomiska förutsättningarna under året har inneburit att viss verksamhetsutveckling har fått stå tillbaka och inom flera avdelningar har det varit en obalans mellan tillgängliga resurser och givna uppdrag. Åtgärder har vidtagits under året som ett led i att nå större resurseffektivitet och en ändamålsenlig verksamhet. Kommunstyrelsen uppvisar ett positivt resultat vid årets slut. Den totala sjukfrånvaron har ökat under året i jämförelse med

62 Ärende 9 Samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning för GR år samt budget för GR 2017

63 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Kjell Hult Direktnr: Beteckning: KS Samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning för GR år samt budget för GR 2017 Ärendebeskrivning Förbundstyrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund har upprättat ett förslag till verksamhetsinriktning för GR samt budget för GR Förslaget översänds för samråd med medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april Kommunledningskontorets yttrande Verksamheten inom GR är indelad i åtta olika s k utmaningar. Dessa är: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Livslångt lärande Boende och bostäder En fungerande arbetsmarknad En hållbar livsmiljö Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Digital utveckling och välfärdsteknologi. Medlemsavgiften är föreslagen till 74,11 kr per invånare, samma nivå sedan Det innebär för Alingsås del att avgiften för 2017 kommer att ligga på tkr, en ökning med 23 tkr beroende på befolkningsökning.. Kommunledningskontoret anser förslaget väl genomarbetat och finner inte att Alingsås skulle behöva ha några ytterligare infallsvinklar i de olika temaområdena eller medlemsavgiften, varför förslaget föreslås tillstyrkas. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Förslag till verksamhetsinriktning samt budget 2017 för Göteborgsregionens kommunalförbund godkänns. Exp: GR Kommunledningskontoret Kjell Hult Utvecklingschef

64 Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

65 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning för GR samt budget för GR 2017 Enligt förbundsordningen ska förbundsstyrelsen bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig över ett samrådsunderlag avseende budget för nästkommande år. Under arbetet med samrådsunderlag inför budget 2015 startade en diskussion kring behov av att fr.o.m ta fram en flerårig verksamhetsinriktning för GR som åtföljs av en årligen framtagen rambudget. Syftet med en flerårig verksamhetsinriktning är att befästa långsiktigheten i GRs uppdrag, förtydliga förbundets målformuleringar samt bättre tillgodose kraven på uppföljning. En flerårig verksamhetsinriktning anger huvuddragen för verksamheten och spänner över ett brett spektrum av frågor och områden. Årliga verksamhetsprioriteringar styr medlemskommunernas behov av regionalt samarbete samt ger ekonomiska förutsättningar. I slutet av varje budgetår föreslås därför att den övergripande verksamhetsinriktningen och gällande rambudget, på styrgruppsnivå kompletteras med en mer detaljerad aktivitetsplan och detaljbudget för kommande budgetår. Inför 2016 antog förbundsfullmäktige för första gången en långsiktig verksamhetsinriktning för GR med sikte mot att den från och med kommande år, 2017, skulle bli flerårig. Föreliggande förslag till verksamhetsinriktning bygger alltså på verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktningen kommer tillsammans med rambudget 2017 att behandlas av förbundsstyrelsen den 13 maj och av förbundsfullmäktige den 14 juni Förslag till beslut Att översända föreliggande samrådsunderlag för verksamhetsinriktning samt budget 2017 till medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1 april 2016.

66 Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

67 Samrådsunderlag Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen Verksamhetsinriktning och budget 2017 för Göteborgsregionens kommunalförbund 1

68 2

69 Verksamhetsinriktning lyfter medlems kommunernas gemensamt beslutade långsiktiga utmaningar för det regionala arbetet inom Göteborgs regionens kommunalförbund (GR). Utgångspunkten är mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt, med en utveckling av det sociala perspektivet för att bredare beskriva GRs verksamhetsområde. I kompletterande ettåriga verksamhetsplaner beskrivs vilka insatser som prioriteras under de aktuella åren. Dessa innehåller också en detaljbudget. GRs medlemskommuner är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenung sund, Tjörn och Öckerö. 3

70 Vet du att regionen växer vart tionde år med lika många invånare som det finns sammantaget i kommunerna Partille, Lerum och Alingsås. GR är en av landets största projektägare när det gäller projekt finansierade av den Europeiska Socialfonden (ESF). varje år deltar omkring personer i kurser och konferenser som GR arrangerar i samarbete med de tretton medlemskommunerna. GR anordnar mässan Gymnasiedagarna som brukar ha drygt besökare varje år. FoU i Väst/GR medverkar som en aktör i ett antal forskningsnätverk tillsammans med universitet och högskolor, bland annat CERA som verkar för forskning och utbildning om riskbruk, missbruk och beroende. GRs gymnasieantagning hanterar drygt ansökningar till regionens 67 gymnasieskolor, både kommunala och fristående. GR-kommunerna erbjuder en gemensam och regional samhällsorientering för alla nyanlända som deltar i etableringsreformen. Under året 2015 deltog 1412 personer. Det är ett lägre antal jämfört med året innan. Detta beroende på att antalet kommunmottagna nyanlända med uppehållstillstånd också är lägre. cirka av Göteborgsregionens invånare får sitt dricksvatten från Göta älv. GRs mediebibliotek har omkring artiklar fria för skolorna att använda. Huvuddelen är strömmande distribution för åtkomst via internet. Runt elever har registrerat sig för användning av medietjänsten. det planeras 75 km nya cykelvägar på kort sikt (fram till 2015) och 164 km nya cykelvägar på längre sikt (fram till 2021) i Göteborgsregionen. I samarbete med 11 medlemskommuner samt Senior Göteborg, Västra Götalandsregionen, Johanneberg Science Park, Sahlgrenska Science Park, forskningsmiljöerna AgeCap och GPCC vid Göteborgs universitet, CVA vid Chalmers tekniska högskola, MedTech West, pensionärsorganisationerna PRO och SPF Seniorerna samt fastighetskoncernen Framtiden AB undersöker GR förutsättningarna för att etablera ett utvecklings- och innovationscenter kring tillgängliga boendemiljöer och välfärdsteknologi i Göteborg. under 2015 erbjöd GR-kommunerna feriejobb till närmare 5900 ungdomar. GR har tagit fram ett femtiotal rapporter inom äldreområdet sedan år 2010, bland annat efterfrågade studiematerial om palliativ vård och äldres läkemedelsbehandling. omkring 4000 företag engageras genom GR i olika typer av samverkansaktiviteter och varje år förmedlar vi cirka praktikplatser. omkring 3000 ansökningar görs varje år till de regionalt sökbara yrkesutbildningarna för vuxna, som erbjuds via GRvux.se. yrkesutbildningar med språkstöd startade som ett pilotprojekt 2013, då erbjöds tre inriktningar. Idag ingår utbildningarna i det ordinarie utbudet av yrkesutbildningar för vuxna och antalet inriktningar har hittills breddats till åtta. GR är en av åtta regioner i landet som medverkar i Plug In, Sveriges största projekt för att få fler unga att fullfölja gymnasieskolan. Framtidens Ledare utbildar varje år flera hundra ledare och chefer. Pedagogiskt Centrum möter varje år omkring elever i regionen. 4

71 En stark Göteborgsregion skapar förutsättningar för det goda livet Göteborgsregionen ska vara en stark, framgångsrik och tydlig tillväxtregion. En region som är attraktiv att leva och verka i och som många vill besöka. Regionens kvaliteter stärker vi allra bäst genom att tillsammans arbeta målinriktat för att möta framtidens utmaningar. Ett starkt näringsliv och en hållbar tillväxt är förutsättningar för det goda livet för oss alla. För oss i Göteborgsregionen utgör inte kommungränserna något hinder. Man kan bo i en av GRs medlemskommuner, utbilda sig i en annan och arbeta i en tredje. Det är en utveckling som blir allt tydligare i takt med att arbetsmarknadsregionen växer. Inom GR har vi nått stora framgångar med vårt unika samarbete på utbildningsområdet. Det arbetssättet vidareutvecklar vi under de närmaste åren när vi fortsätter att arbeta med den regionala utvecklingen ur flera perspektiv och ännu tydligare ser till att arbetsmarknad och utbildning, social välfärd, bostadsförsörjning, infrastruktur och näringsliv länkas samman och bidrar till hållbar tillväxt i en inkluderande region. Verksamhetsinriktningen har sin utgångspunkt i de av medlemskommunerna politiskt antagna strategiska dokument som ligger till grund för arbetet i Göteborgsregionen. Vårt gemensamma långsiktiga arbete inom GR bidrar till de övergripande regionala målen för Västra Götaland och visionen Det goda livet. Vi berättar också hur vi tar oss an de särskilda utmaningar som vår växande storstadsregion står inför. En sådan utmaning är flyktingtillströmningen till Sverige som under 2015 har uppnått en omfattning som vi ser kommer att påverka kommunerna under lång tid framöver. Hur vi lyckas med flyktingmottagandet och inkluderingen har betydelse för den sociala hållbarheten. Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen, både kortsiktigt och långsiktigt, är en integrerad och viktig del av hur vi tillsammans utvecklar det goda livet i Göteborgsregionen. Jonas Ransgård Förbundsstyrelsens ordförande Helena Söderbäck Förbundsdirektör Vi vill tillsammans utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och Västsverige 5

72 GR arenan som gör samverkan möjlig uppgift är att verka för samarbete över GR kommungränserna samt vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Vi ska medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder. För att nå målen måste den politiska viljan omsättas till praktisk handling och det kräver ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. GRs verksamhet ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna inom ramen för den kommunala självstyrelsen. Inom GR har medlemskommunerna möjligheter att samverka för att gemensamt nå målen för en hållbar tillväxt. Vi verkar också för att utveckla mötesarenor för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan regionens politiker på alla nivåer. På så sätt kan kommunikationen mellan politiker och tjänstemän öka för samsyn kring de gemensamma målen. Inom GR finns både stora och små kommuner som är ömsesidigt beroende av varandra. Vi arbetar för att hantera de skiftande behoven hos alla våra medlemskommuner. GR skapar och driver nätverk samt erbjuder medlemskommunerna service och samverkan på områden där det ger större effekt att agera tillsammans än på egen hand. Samverkan kan bidra till att effektivisera, förenkla, förbättra och öka kvaliteten på det kommunala serviceutbudet för medborgarna. Traditionella planeringsarbeten ersätts alltmer av processer där man involverar olika aktörer. Västsveriges och Göteborgsregionens utveckling bestäms och genomförs inte av ett fåtal parter utan ställer krav på samverkan mellan offentliga, privata och frivilliga organisationer, både inom regionen och nationellt och internationellt. Genom en kontinuerligt pågående dialog mellan samhällets aktörer förstärks regionens utveckling och vi skapar en gemensam bild av vad som ska åstadkommas. Det gör att startsträckan blir kort när vi påbörjar processer och projekt. GR är ett av de fyra regionala kommunalförbunden i Västra Götalands län. De fyra kommunalförbundens samarbetsorganisation heter VästKom. Genom vårt samarbete med Göteborg & Co och Västsvenska turistrådet utvecklar vi också regionen som destination för turism, möten och evenemang. Vi strävar efter ett utvecklat och fördjupat samarbete med Business Region Göteborg, länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland, Västra Götalandsregionens (VGRs) olika nämnder och beredningar, Region Halland, kommunalförbunden i Västra Götaland, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), statliga verk och departement, näringslivet, intresseorganisationer, universitet och högskola samt de kommuner som under perioden ingår eller kommer att ingå i vår arbetsmarknadsregion; i skrivande stund Bollebygd, Falkenberg, Orust, Vårgårda och Varberg. Som ett led i vår egen kunskapsuppbyggnad och omvärldsbevakning är vi medlemmar i en rad nationella och internationella organisationer. 6

73 Vi förstärker varandras arbete det ger mervärde både för regionen och för den enskilda kommunen. EU Staten Västra Götalandsregionen GR och medlemskommunerna GR och medlemskommunerna är en del av en stark och tydlig tillväxtregion och agerar som sådan i samklang med många andra aktörer och som ett led i en nationell tillväxtstrategi. Kommunal samverkan ger regional styrka, samtidigt som den regionala samverkan är kommunernas styrka. Utveckling i balans GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Den kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner; den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Genom ekonomisk hållbarhet hushåller vi med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Miljömässig eller ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vår jord och att minska påverkan på naturen och människans hälsa. Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Vi ska integrera jämställdhetsperspektivet, barnperspektivet och perspektiv som omfattar de sju diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, funktionshinder, ålder i analys och planering samt i alla insatser vi genomför. EU och det internationella perspektivet Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra förbundets verksamhet och bidra till hållbar tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. GR ska bidra till att det internationella perspektivet integreras som en naturlig del i medlemskommunernas verksamheter. Detta sker i form av gemensamma utvecklingsprojekt, men också genom omvärldsbevakning, strategiskt påverkansarbete och kompetensförstärkning på EU-området. En utgångspunkt är de möjligheter 7

74 som EUs fonder och program erbjuder under den innevarande programperioden Jämfört med tidigare programperiod ligger ett ökat fokus på implementering, uppföljning och resultat, vilket speglar GRs arbete. Forskning och utveckling GR ska bedriva integrerat forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) som ska bidra till att synliggöra och skapa ny kunskap samt ge stöd i att sprida och implementera kunskap. Resultaten ska återföras i GRs olika nätverk genom exempelvis publikationer, studiematerial och seminarier. Resultaten ska vara användbara i kommunernas förbättringsarbete och stödja utvecklingen mot en praktik som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Detta innebär en sammanvägning av relevant forskning, brukarens erfarenhet och vilja samt den professionellas kompetens. Kunskap är också en förutsättning för god samverkan. Kompetensutveckling i medlemskommunerna Den samverkan som GR som kompetens resurs har etablerat har som mål att främja och utveckla en kunskapsbaserad praktik. Målgrupper är i första hand yrkesverksamma och förtroendevalda i kommunerna. Syftet med kompetensutvecklingsinsatser är att lyfta och dela erfarenheter samt hämta inspiration i aktuell kunskap från olika håll. Detta ska ske genom omfattande kursverksamhet, professionsinriktade fortbildningar och utvecklingsprogram samt skräddarsydda projekt och insatser på såväl enhetsnivå som i hela kommuner. På så sätt hjälper vi medlemskommunerna att hålla sig uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. GR ska även bygga vidare på den uppskattade traditionen av mötesplatsarrangemang. GR-kommunerna står inför en stor utmaning när det gäller personalförsörjning, dels på grund av att en stor andel av arbetskraften går i pension och dels för att allt färre deltar i arbetslivet. Kommunernas möjlighet att kompetensförsörja vård, omsorg och skola samt nyckelpositioner är ytterligare en stor utmaning. Att stärka medlemskommunernas attraktivitet som arbetsgivare är en viktig del i att attrahera ny arbetskraft och det är angeläget att såväl kvinnor som män ser välfärdssektorn som en spännande arbetsmarknad. Finansiering Verksamheten, huvudsakligen våra grundläggande processer och basverksamhet, finansieras till viss del genom årliga medlems avgifter från kommunerna utgjorde de cirka 20 procent av den totala omsättningen. Medlemsavgiften från kommunerna utgörs av ett fastställt belopp per invånare vilket gör att den står i proportion till kommunens storlek. Huvuddelen omkring 80 procent år 2015 finansieras på andra sätt, exempelvis genom statsbidrag. intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbeten, forskningsuppdrag och EU-projekt. Medfinansiering är vanligt förekommande och innebär att GR står för en del av finansieringen tillsammans med en aktör, exempelvis staten eller EUs fonder och program. Vi har historiskt sett varit framgångsrika i att generera denna typ av extern finansering, vilket sker på uppdrag av en eller flera medlemskommuner. 8

75 9

76 Utmaningar för Göteborgsregionen de kommande åren Vi har här valt att lyfta ett antal områden där vi ser utmaningar för regionen och för de enskilda kommunerna under de kommande åren. Utgångspunkten är fastställda mål och strategier samt nuläges- och omvärldsanalyser. GRs roll är att vara ett stöd och en resurs för medlemskommunerna i deras arbete inom dessa områden. GR och medlemskommunerna strävar efter att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar därmed till att uppnå Vision Västra Götaland. Västra Götaland 2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren 2014 och Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Västra Götalandsregionen har som organisation ansvaret för att ta fram strategin och driva arbetet framåt. Men ett framgångsrikt genomförande kräver att vi är många som medvetet arbetar mot målen och drar åt samma håll. Där har vi alla ett individuellt ansvar som organisationer i att stämma av våra egna verksamheter mot VG2020-strategin. Västra Götalandsregionen har identifierat 32 prioriterade frågor på vägen mot visionen som GR tagit hänsyn till och arbetat in i de utmaningar som här beskrivs, se bilaga. Vi ska tillsammans bidra till att uppnå det goda livet genom: Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga. En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet. Livslångt lärande. Boende och bostäder. En fungerande arbetsmarknad. En hållbar livsmiljö. Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande. Digital utveckling och välfärdsteknologi. 10

77 Goda livsvillkor och framtidsutsikter för barn och unga Vid sidan av föräldrarna är skolan ofta den viktigaste resursen under barns uppväxt. Skol resultaten spelar stor roll för alla barns och ungas livsvillkor. Möjligheten till fortsatt utbildning, arbete och egen försörjning är viktig för att unga människor ska nå oberoende, vuxenidentitet och delaktighet i samhället, därför är stora satsningar på att motverka utanförskap en viktig del i arbetet med att nå en region med goda framtidsutsikter för alla. Barn och unga som lever med sämre socioekonomiska resurser och/eller i riskmiljöer har sämre förutsättningar för goda livsvillkor och hälsa än andra barn. Den relativa fattigdomen bland barnfamiljer har ökat på senare år och störst risk för ekonomisk utsatthet för barn finns i hushåll med en ensamstående utlandsfödd förälder. En annan utmaning är att allt fler barn anländer till Göteborgsregionen utan vårdnadshavare. Sociala risker i lokalsamhället måste också uppmärksammas. För barn som riskerar utsatthet kan tidiga och förebyggande insatser ha stor betydelse. Personalomsättning och rekryteringssvårigheter inom den sociala barn- och ungdomsvården har lett till brister i kompetens och stabilitet som riskerar att den vård som socialtjänsten ger inte blir trygg och säker. GR ska bidra till kunskaps- och verksamhetsutveckling för att föräldrar ska kunna få stöd i sitt föräldraskap samt att barn och unga ges förutsättningar för att kunna fullfölja och lyckas i skolan. Genom GR kan medlemskommunerna få stöd för goda insatser riktade till ensamkommande barn och unga. Att stärka arbetet med tidiga och förebyggande samordnade insatser samt en trygg och säker vård ska fortsatt vara en uppgift för GR. Vi ska samordna strategiska introduktionsoch fortbildningsinsatser för kommunerna i syfte att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Risker för att unga människor ska utveckla ett missbruk ska uppmärksammas. GR ska vara en resurs för att skapa, sprida och göra utvecklingssatsningar tillgängliga för elever, lärare, skolledare och andra aktörer på skolans område. Vi ska fortsätta att tillsammans med medlemskommunerna bedriva skolutvecklingsprojekt för att bland annat motverka utanförskap, tillvarata framgångsfaktorer samt göra kartläggningar, utvecklingsarbeten och stödja lokala processer direkt riktade till medlemskommunerna. Likaså ska GR vara den självklara samarbetspartnern för alla skolformer när det gäller samverkan mellan skola och arbetsliv. 11

78 En inkluderande region för goda livsvillkor hela livet Delaktighet har nära samband med upplevelsen av goda livsvillkor. Trots att mycket pekar på att allt fler människor fått det bättre har de sociala skillnaderna mellan olika grupper ökat. Kommunerna står för en stor del av de välfärdsinsatser som ska bidra till att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunerna har ett särskilt ansvar i förhållande till vissa grupper som riskerar en utsatthet. För att människor ska vilja bo och leva i Göteborgsregionen ska den sociala välfärden vara tillgänglig och hålla en hög kvalitet. Den demografiska utvecklingen, som innebär att vi blir allt fler som lever allt längre, ställer krav på kommunerna. Den ökande andelen äldre beskrivs ofta som en utmaning ur ett vård- och omsorgsperspektiv, bland annat för att klara personalförsörjningen. I både kommuner och landsting bedrivs hälso- och sjukvård. Behovet av en sammanhållen vård och omsorg ökar i takt med att andelen äldre ökar och ställer krav på god samverkan såväl inom som mellan olika huvudmän för att vården och omsorgen ska bli god, säker och effektiv. GR ska fortsatt bidra till kunskapsutveckling i samverkan med olika vårdaktörer för att stärka en sammanhållen vård och omsorg. GR ska arbeta för att bidra till att stärka utvecklingen av tidiga och förebyggande insatser som anpassas utifrån individen för att främja ett gott liv och förlänga den aktiva tiden av livet. Vi ska ta vara på och utveckla kunskaper som ökar förutsättningarna för äldre människors och anhörigas engagemang och delaktighet. Utbildning är nyckeln till en god folkhälsa. En väl fungerande förskola och skola är avgörande för att som ung människa få chans till ett bra liv. Medlemskommunernas samarbete inom GR syftar till att ge alla människor förutsättningar för att gå ur skolan med goda betyg och därmed en möjlighet till en god framtid. Ekonomisk utsatthet har ett nära samband med möjligheten till arbete och därigenom egen försörjning. GR-samarbetet ska öka möjligheten att finna lösningar som kan bromsa utvecklingen av långvarigt utanförskap. Sociala indikatorer vid upphandling samt utvecklingen av sociala företag kan ge en alternativ arbetsmarknad för personer med långvarigt utanförskap. Det är även angeläget att involvera den privata arbetsmarknaden genom företagens samhällsansvar. Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande som kräver samarbete mellan kommun och stat och aktörer som arbetsförmedlingen, migrationsverket och länsstyrelsen. Ett bra etableringsarbete främjar tillväxten och bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Göteborgs regionen står inför en stor utmaning vad gäller ett ökat mottagande av nyanlända vuxna asylsökande, ensamkommande barn samt en betydande anhöriginvandring. Inom GR samordnas de regionala insatserna som samhällsorientering och yrkesutbildning med språkstöd och ytterligare områden som kan bli aktuella. Ohälsan är generellt sett högre bland personer som har funktionsnedsättningar än i den övriga befolkningen. Det har oftast inte med funktionsnedsättningen att göra utan med bristen på delaktighet i samhället. Viktiga förutsättningar för delaktighet är möjligheten till arbete och ett så självständigt boende som möjligt. GR ska bidra till en kunskapsutveckling som stärker att människor med funktionsnedsättningar och i alla åldrar ges stöd som bidrar till delaktighet i samhället. 12

79 Livslångt lärande Vid sidan av ett tillväxtfrämjande perspektiv bidrar investeringar i livslångt lärande till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. Gemensamma satsningar på strategisk kompetensförsörjning och ett livslångt lärande blir en garanti för medborgarkraft, bärkraft, konkurrenskraft och för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. Arbetet på det livslånga lärandets område inrymmer två utmaningar; dels att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Arbetet med att kvalitetssäkra utbildningsområdet utifrån en vetenskaplig grund har ökat markant under de senaste åren. Medlemskommunerna i GR har etablerat en för landet unik samverkan på utbildningsområdet som idag inbegriper alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. Genom fortsatt satsning på regional samverkan inom GR kring utbudet av gymnasieutbildningar får kommunerna bättre möjligheter att i tider av minskande elevkullar kraftsamla kring vissa utbildningar, samtidigt som de tillsammans kan tillhandahålla ett utbud som tillgodoser elevernas önskemål om valfrihet. Genom den gemensamma gymnasieantagningen står elevens perspektiv och möjlighet att välja i centrum. Stort fokus ligger även på att få fler elever att fullfölja en gymnasieutbildning och därmed minska risken att hamna i utanförskap. GR arbetar för att den som studerar ska ha stor frihet att, i progressiva och spännande fysiska och digitala lärmiljöer av god standard, utveckla sina kunskaper och insikter. Det ska vara tillgängligt för alla oavsett socioekonomiska faktorer, geografisk hemvist samt administrativa, tekniska, sociala eller kulturella skillnader. Studerande ska också ha likvärdiga möjligheter oberoende av etnisk bakgrund, kön, ålder eller funktionshinder. För många grupper av äldre är samhället inte tillgängligt och skapar upplevelser av ofrivillig ensamhet. Det ger sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. GR ska verka för att idén om det livslånga lärandet tas på allvar och inkluderar alla åldrar. För den som har yrkeserfarenhet men saknar den formella kompetensen är validering en möjlighet att få formell behörighet i sitt yrke. Valideringsinsatser är en del av den regionala kompetensplattformen och GR ska bygga upp en regional valideringskompetens för metod och kvalitetstöd. Vi ska fortsätta att utveckla delregionala strukturer för att koppla samman valideringens aktörer, kartlägga behov samt planera och implementera verksamhet. 13

80 Boende och bostäder Att ha ett funktionellt boende är en av de viktigaste grundförutsättningarna för möjligheten till trygga levnadsförhållanden och att bli självförsörjande. En regional utmaning är att skapa boende för de grupper i samhället som inte själva har förutsättningar att realisera önskat boende. För att Göteborgsregionen ska fortsatta utvecklas positivt krävs ett ökat och varierat bostadsbyggande. Näringslivets investeringar styrs i hög grad till regioner där människor väljer att bosätta sig. Genom att stimulera befolkningstillväxten kan vi ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger. GR har som regionplaneorgan uppgiften att arbeta med och skapa en gemensam plattform kring boendefrågan. Vi ska verka för att ny bebyggelse stärker en hållbar regionstruktur, en samsyn i boendefrågan genom en regional boendeplanering samt effektivisera bostadsbyggandet som en av förutsättningarna för en ökande befolkning. GR bidrar genom detta till att skapa möjligheter till effektivare infrastruktur och större rörlighet på arbetsmarknaden. Med regionalt kunskapsbyggande får kommunerna lokalt underlag för sin bostadsförsörjning. Bostadssituationen är kritisk för många grupper i regionen. GR ska beakta behovet av bostäder för grupper som har en svag förankring på bostadsmarknaden, som exempelvis nyanlända, och i samverkan finna gemensamma lösningar. GR ska också fortsätta verka för strategisk bostadsplanering och arbeta med tillgänglighetsfrågor. 14

81 En fungerande arbetsmarknad Arbetslösheten har under en längre tid legat på en hög nivå samtidigt som många branscher aviserar att de inte kan rekrytera rätt kompetens. Det råder en obalans på arbetsmarknaden mellan utbud av och efterfrågan på arbetskraft. Det beror bland annat på generationsskifte och att nya arbetsuppgifter kräver ny kompetens. Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvarsområde, men det finns ett kommunalt intresse av att arbetsmarknaden fungerar och att arbetslösheten hålls nere. De som står utanför arbetsmarknaden ska ha möjlighet till kompetensutveckling och att delta i arbetsmarknadsinsatser så att deras anställningsbarhet ökar. Det behöver också ske en rörelse på arbetsmarknaden genom att de som har en anställning får möjlighet att vidareutvecklas och ta mer kvalificerade arbetsuppgifter. På så sätt skapar vi tillgång till fler ingångsjobb. Vi behöver även skapa incitament för en ökad rörlighet. Där spelar bland annat vår satsning på bättre pendlingsmöjligheter, främst med kollektivtrafik, en viktig roll. För personer som befinner sig i en ekonomisk utsatthet och tillhör en grupp där kommunen kan ha ett särskilt ansvar ska samverkan inom GR syfta till att kontakterna stärks mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt hälso- och sjukvården. GR arbetar aktivt och strategiskt tillsammans med medlemskommunerna kring kompetensförsörjning. Arbetet innebär att synliggöra kompetensbehov och skapa samverkansformer för arbetsmarknadens parter. Det är viktigt att identifiera rekryteringsbehov inom branscher som har en bristsituation och skapa förutsättningar för samverkan som stödjer en struktur som minskar obalansen missmatchningen på arbetsmarknaden. 15

82 En hållbar livsmiljö Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Regional utveckling av stad och land får inte ske på bekostnad av vår livsmiljö; alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten. Negativ påverkan på klimatet måste begränsas, samtidigt som vi anpassar regionen till framtida klimat förändringar. GR har ställt sig bakom klimatstrategi för Västra Götaland och ska bidra till att säkra samhället mot effekterna av klimatförändringen. I en storstadsregion är grönska och vatten ovärderligt. Med ökad urbanisering måste miljöer utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv och erbjuder attraktiva mötesplatser. GR har påbörjat ett långsiktigt arbete för att ta tillvara och utveckla regionens grön- och blåstruktur. När Göteborgsregionen växer krävs ökad samverkan för att hitta bra helhetslösningar när ny bebyggelse och infrastruktur tillkommer. Vi ska också verka för att ta fram gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden, bland annat för att få beslutsunderlag som speglar effekter över kommungränserna. Kusten och havet är en gemen sam resurs som kräver mellankommunalt och regionalt samarbete för att förvaltas och nyttjas på ett klokt sätt. Avfalls-, vatten- och avloppshantering är en grundläggande del av samhällets infrastruktur. Allt högre krav ställs på god service, robusta system och effektivitet för att klara morgon dagens utmaningar och behov. För avfallshanteringen gäller att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och det växande sopberget. GR bistår kommunerna i arbetet med att omsätta intentionerna i praktiken i de gemensamt antagna planerna Avfallsplan A2020 och Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. En ökad befolkningstillväxt ställer större krav på en säker vattenförsörjning av god kvalitet. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning är avgörande för ett fungerande samhälle, vilket i sin tur ställer krav på väl fungerande avloppssystem som knyter samman kretsloppscirkeln. VA-frågorna är således viktiga i arbetet med att skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Samarbetet i GR ger kommunerna möjlighet att följa utvecklingen och ta initiativ till åtgärder så att kommunerna klarar miljökvalitetsnormer och når klimatmålen. Vi ska fortsätta samverkan med övriga delar av Västra Götaland för att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet samt vara aktiva i vattenvårdsförbundens och vatten rådens arbete. I storstadsmiljöer är avvägningen mellan kvaliteter i stads- och tätortsmiljöer ofta svåra. Inte sällan står frågor om ett gott läge för olika etableringar i konflikt med exempelvis trafikmiljön. Genom Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen fortsätter vi att kartlägga luftmiljön och ge underlag för att verka för en bättre luftmiljö. GR bygger också kunskap för framtiden och är en av flera aktörer bakom Mistra Urban Futures ett internationellt centrum med koppling mellan forskning och praktik för hållbar stadsutveckling. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i staden. 16

83 Infrastruktur för effektivt och klimatsmart resande Transportsystemet är en viktig pusselbit för att utveckla en attraktiv region där fler får tillgång till bland annat jobb, studier, bostäder, kultur, natur och fritidsaktiviteter. En växande befolkning skapar ett ökat behov av effektiva transporter som möter klimatmålen. Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen (K2020) och Västsvenska paketet är viktiga satsningar för att utveckla en attraktiv region med ökad tillgänglighet. Göteborgsregionen har satt som mål att Göteborgs lokala arbetsmarknad år 2030 ska öka till 1,75 miljoner invånare, vilket kommer att förbättra arbetsmarknadens villkor genom att både arbetstagare och arbetsgivare får fler valmöjligheter. Strategiska satsningar skapar möjligheter för fler att välja var de vill bo och arbeta, och därför verkar medlemskommunerna för att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik. Det sker genom att goda förutsättningar för investeringar i väg och järnväg skapas. Det sker också genom överenskommelser om enhetliga regelsystem i kollektivtrafiken, exempelvis när det gäller resor med färdtjänst. För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi i Västra Götaland år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbets- och fritidsresor till cykel är en viktig del i den omställningen. GR fortsätter att för medlemskommunerna bevaka och delta i statens och Västra Götalandsregionens infrastrukturplanering med syftet att kunna tillvara Göteborgsregionens intressen. GR medverkar i och stödjer arbetet med att genomföra K2020 och Västsvenska paketet. GR är också medlem i Europakorridoren som verkar för att förverkliga Götalandsbanan en järnväg mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. Regionen ska även ges en ökad internationell tillgänglighet genom utbud av destinationer och resmöjligheter till och från Landvetter flygplats. Människors köp- och resmönster har regional betydelse. Det är viktigt att handelsetableringar som kan få påverkan på den regionala strukturen och trafiken lokaliseras i lägen som bidrar till hållbar utveckling. För att kunna bedöma enskilda projekt och den samlade effekten behöver vi kunskap om handelns utveckling i regionen. GRs arbete ska syfta till att tydliggöra handelns villkor och betydelse som näringsgren i Göteborgsregionen, bland annat genom att lyfta strategiska frågor som rör handelns utveckling och skapa gemensam kunskap om utmaningar inför framtiden. All samhällsbyggnad förutsätter en fungerande och långsiktigt hållbar materialförsörjning, det vill säga samhällets behov av sand, grus och sten. En mycket begränsad tillgång på grustäkter i regionen, stora transportkostnader, miljöpåverkan med mera ställer krav på en effektiv och hållbar materialförsörjning. GR ska medverka till en god regional hantering av materialförsörjning till byggoch anläggningsverksamhet. 17

84 Digital utveckling och välfärdsteknologi Den digitala utvecklingen är både en möjlighet och en utmaning för den enskilda kommunen. Här kan samverkan inom Göteborgsregionen vara den avgörande faktorn. E-förvaltning är verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. E-förvaltningsarbetet ska leda till att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av service. Offent lig information och e-tjänster är samhälls gemensamma resurser som kan användas av många olika aktörer och därigenom bidra till samhällets tillväxt. Den höga förändringstakten i samhället förutsätter att även utbildningslandskapet fortsätter vara en arena för innovation. Detta gäller såväl processer och former som relevanta verktyg för digitaliserat och interaktivt lärande. GR har via IT-system för antagning och kommunal ungdomsuppföljning tillgång till data som gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommuner. Jäm förelserna ska ligga till grund för strategisk och regional utbildningsplanering. Genom de samordningsverktyg GR utvecklat samlar vi utbildningsdata som kan kopplas samman med prognoser på arbetsmarknaden samt effektivisera anskaffning och förmedling av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Utvecklingen på utbildningsområdet ställer allt högre krav på digital kompetens. För unga människor innebär det bland annat en förmåga att hantera digitala verktyg och att finnas på digitala arenor. GR stödjer skolor och skapar förutsättningar för att både elever och personal ska kunna följa med i den digitala utvecklingen. IT skapar möjligheter för att utveckla en individanpassad vård och omsorg, effektivera insatserna samt underlätta kommunernas samverkan med olika samhällsaktörer. GR kommer fortsatt att ansluta till det arbete med e-hälsa som pågår nationellt och regionalt för att skapa tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. 18

85 Detta styr vår verksamhet Det finns ett antal beslutade och väl förankrade strategier som styr och vägleder verksamheten inom Göteborgsregionens kommunalförbund. Förbundsordningen, som beslutas av förbundsfullmäktige i GR, beskriver vårt uppdrag som är att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgsregionen. Verksamheten ska vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamhetsinriktning och budget på uppdrag av förbundsstyrelsen har GR utvecklat denna fleråriga verksamhetsinriktning med ett långsiktigt, strategiskt perspektiv. Verksamhetsplan (ettårig) varje år från och med 2016 kompletteras inriktningen med mer konkreta verksamhetsplaner och detaljbudget för det kommande året. Hållbar tillväxt mål och strategier med fokus på regional struktur är resultatet av ett brett politiskt samarbete mellan samtliga GRs medlemskommuner. Det lägger en stabil grund för vårt gemensamma arbete med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Kort sammanfattat handlar det om att skapa ett framtida, hållbart Västsverige som är välmående och attraktivt. Hållbar tillväxt har ett särskilt fokus på hållbar regional struktur, men uttrycker också vikten av att samtidigt ta ett ansvar för den sociala hållbarheten. I denna fleråriga verksamhetsinriktning är därför den sociala aspekten inkluderad. Strukturbild för Göteborgsregionen är en överenskommelse mellan kommunerna inom GR att gemensamt ta ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Den beskriver också hur medlemskommunerna lokalt ska ta ansvar för att den regionala strukturen blir långsiktigt hållbar genom att i sin planering utgå från och följa strukturbild och överenskommelse. Handelsstrategi för Göteborgsregionen Den regionala handelsstrategin är en överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala handelsstrukturen är långsiktigt hållbar samt bidrar till att stärka Göteborgs regionen och Göteborg som handelscentrum. K2020 är ett kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. 19

86 Vision Västra Götaland Det goda livet är en ledstjärna i GRs arbete. Den har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna genom GR och de tre andra kommunalförbunden. Visionen är en plattform för arbetet med att stärka regionen som attraktiv att bo och verka i. VG2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland är det gemensamma styrdokumentet och den gemensamma vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling under huvudområdena En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar samt En region som syns och engagerar. Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. GRs samverkan i dessa frågor omfattar samtliga 49 kommuner i Västra Götaland. Klimatstrategi för Västra Götaland GR har ställt sig bakom den klimatstrategi som har som huvudmål att den västsvenska ekonomin ska vara oberoende av fossil energi till år Samtliga dokument hittar du direkt på vår webbplats grkom.se. 20

87 Så här är vi organiserade Förbunds- Förbundsfullmäk gstyrelsen Förbundsledning Högsta beslutande organ Förbundsdirektören rapporterar ll förbundsstyrelsen Arbetsmarknad De poli ska styrgrupperna bereder frågor ll förbundsstyrelsen Sociala Miljö och samhällsbyggnad ADA Administra va avdelningen Avdelning Ekonomi Avdelning Välfärd Avdelning Planering Utbildning Avdelning Utbildning Cirka 50 nätverk Nätverken utgörs av tjänstemän i kommunerna FAKTA Dotterbolag och delägarskap ISGR Internationella skolan i Göteborgsregionen (helägt) Gryning Vård (delägt) GR samarbetar i stiftelseform med Universeum, Västkuststiftelsen GR samarbetar avseende näringslivsutveckling med och destinationsutveckling med Business Region Göteborg och Göteborg & Co GRs högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Mandatperioden är densamma som för riksdags- och kommunalval. Förbundsfullmäktige utser GRs förbundsstyrelse och Utbildningsgruppen. 21

88 Styrgrupper Utöver förbundsstyrelsen utser förbundsfullmäktige Utbildningsgruppen som bland annat ansvarar för den regionala gymnasiesamverkan och även regionalgemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Förbundsstyrelsen utser ytterligare tre politiska styrgrupper med olika ansvarsområden: Arbetsmarknad: följer arbetsmarknadens utveckling, nyanlända flyktingars etablering, validering och kommunernas roll som arbets givare. Sociala området: verkar för en socialt hållbar utveckling med social sammanhållning och trygga levnadsförhållanden för god social välfärd. Miljö och samhällsbyggnad: företräder det regionala perspektivet i olika planprocesser och samordnar planering av transportinfrastruktur. Styrgrupperna, som består av förtroendevalda politiker från medlemskommunerna, har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommun gemensamma aktiviteter. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en annan viktig del. GR strävar efter att vara en flexibel organisation där verksamhet och insatser snabbt anpassas till förändringar i omvärlden och i medlemskommunernas behov. Arbetet med den politiska beredningen i styrgrupperna och den professionella utvecklingen i nätverken är helt centrala i GRs verksamhet. Frågeställningarna som bereds inom respektive sakpolitiskt område är komplexa och gränsöver- Styrgrupperna och nätverken är kärnan i GRs verksamhet 22

89 skridande och interaktionen mellan styrgrupperna och nätverken är både nödvändig och värdefull. Initiativ till ett projekt eller uppdrag vid GR kan komma från de politiska styrgrupperna, förbundsstyrelsen, ett nätverk eller direkt från medarbetare eller chefer i en av medlemskommunerna. Nätverken Nätverk och arbetsgrupper för olika kategorier kommunanställda och förtroendevalda träffas regelbundet i GRs regi. I dessa nätverk föds de idéer och tankar som så småningom leder fram till utvecklingsprojekt eller andra gemensamma aktiviteter i regionen. Idag är flera hundra personer från medlemskommunerna engagerade i de omkring 50 nätverken. Myndighetsutövning GR är ett kommunalförbund, en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner. Men GR har även kommunförbundsuppgifter. GR har viss myndighetsutövning inom två områden: GR svarar för antagningen till gymnasie skolan enligt skollagen och anordnar lärandet för vuxna. GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen. Genom det ska GR bära det regionala perspektivet i olika planprocesser. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har förbundsstyrelsens uppdrag att leda det arbetet och bereda frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Det är i kommunerna det händer! 23

90 24

91 Ekonomi Budgetöversikt GR har i detaljbudgeten för 2016 budgeterat med ett nollresultat. Enligt SCB:s befolkningsstatistik per den 31/ uppgår antalet invånare i Göteborgsregionen till st vilket är en ökning med invånare jämfört med 31/ Faktisk årsavgift för 2017 baseras på befolkningstal per 31/ Angiven årsavgift för 2017 ska därmed ses som preliminär. Årsavgiften utgör cirka 20 procent av den beräknade omsättningen 2017 på GR. Resterande del av omsättningen består av flera olika finansieringskällor, såsom staten, EU, Västra Götalandsregionen och medlemskommunerna genom samverkansavtal. Kostnadsnivån är anpassad efter erhållen finansiering där prognosen för rambudget 2017 är ett nollresultat. Budgetöversikten nedan visar horisontellt budgeten uppdelad på styrgruppernas verksamhet och övriga verksamheter. För varje verksamhet anges en totalsumma för intäkter samt en specifikation av summan av intäkter som utgörs av årsavgiften till GR från kommunerna (medlemsavgift). Vertikalt är indelningen för respektive år budgeterade intäkter, budgeterade kostnader och budgeterat resultat. 25

92 Tabell sammanställning budget VERKSAMHET STYRGRUPPERNAS VERKSAMHET Budgeterade intäkter ÅR 2015 ÅR 2016 ÅR 2017 Budget - erat Budgeterade Budget - erade Budget - erat Budgeterade Budget - erade resultat intäkter kostnader resultat intäkter kostnader Budget - erade kostnader Budget -erat resultat Sociala området varav årsavgi Arbetsmarknad varav årsavgi Miljö och samhällsbyggnad varav årsavgi Utbildningsgruppen varav årsavgi Styrgruppernas verksamh. totalt ÖVRIG VERKSAMHET Gemensam verksamhet varav årsavgi Transfereringar varav årsavgi Poli sk organisa on varav årsavgi Övrig verksamh. totalt Verksamhet totalt Balansbudget och nyckeltal GR använder sig av nyckeltalen Soliditet och Likviditet för att säkerställa den finansiella ställningen på kort och lång sikt. Soliditet definieras här som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, det vill säga den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar. Likviditet definieras här som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. 26

93 Budget Budget Budget Belopp i mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar 7,1 4,8 2,9 Finansiella anläggningstillgångar 17,6 17,6 18,8 Summa anläggningstillgångar 24,7 22,4 21,7 Omsättningstillgångar Varulager m.m. 8,0 8,1 8,0 Kortfristiga fordringar 43,4 45,9 46,4 Likvida medel 68,6 68,7 69,4 Summa omsättningstillgångar 120,0 122,6 123,7 SUMMA TILLGÅNGAR 144,7 145,0 145,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 40,6 40,6 40,6 därav årets resultat -4,4 0,0 0 Avsättningar 0,0 0,0 0 Kortfristiga skulder 104,1 104,4 104,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 144,7 145,0 145,4 Soliditet 28,1% 28,0% 27,9% Likviditet 115% 115% 118% Eget kapital För att säkerställa god ekonomisk hushållning har GR tagit fram en beräkningsmodell som identifierar GRs behov av eget kapital i riskhänseende specifikt för varje år. GR har ett preliminärt eget kapital per på 44,7 mkr.* GRs behov av eget kapital i riskhänseende bedöms vara ca 35 mkr. GR har ett tillräckligt stort eget kapital i riskhänseende och är därmed väl konsoliderat. * Årsresultatet för 2015 är ej fastställt och revision är ej genomförd. 27

94 Medlemskommunernas årsavgifter GRs årsavgift beräknas sedan 2011 som 74,11 kr per kommuninvånare och föreslås vara oförändrad år Befolkningsutvecklingen inom Göteborgsregionen kommer att ge en ökning av den totala årsavgiften till GR på cirka 1 procent. Av den totala budgeterade årsavgiften från medlemskommunerna år 2017 beräknas cirka 38 procent eller 28,10 kr per kommuninvånare transfereras vidare till andra regionala organisationer (se tabell Transfereringar år 2017). Årsavgiftens fördelning Utbildningsgruppen 33% Miljö och samhällsbyggnad 19% Gemensam verksamhet och politik 26% Styrgruppen för sociala området 14% Arbetsmarknad 8% Tabell: Årsavgiftens fördelning per kommun (kkr) Kr Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Summa kr/inv 74,11 74,11 74,11 Årsavgiften 2017 är beräknad utifrån SCB:s befolkningsdata per den 30/ Avgiften skall baseras på befolkningstal per 31/ , och skall därför ses som preliminär. GR transfererar till följande organisationer: Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Transfereringar till resterande organisationer har ett fastställt belopp. Årsavgiften till GR beräknas uppgå till 72,6 mkr år Business Region Göteborg (BRG): ett aktiebolag som är helägt av Göteborg stad. Uppdraget är att bidra till hög sysselsättning, investeringar och ett diversifierat näringsliv i Göteborgsregionens medlemskommuner. Västkuststiftelsen: en stiftelse med huvudmännen Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Uppdraget är att bevara och vårda den västsvenska naturen och stimulera friluftslivet. Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (Västkom) är en sammanslutning av kommunalförbunden i Västra Götaland. Uppdraget är att företräda och samordna kommunernas intressen på en regional nivå. Göteborg & Co är ett aktiebolag med Göteborgs stad som huvudägare. GR äger 15 procent. Uppdraget är att Göteborg & Co ska vara en, i internationell jämförelse, ledande samverkansplattform för destinationsutveckling. Europakorridoren är en ideell förening där medlemmarna är kommuner och andra offentliga företrädare i Sverige, Norge och Tyskland. Uppdraget är att verka för att Europakorridoren byggs ut och knyter samman Sveriges höghastighetsnät med Europas. Mistra Urban Futures är en verksamhet inom Chalmers och ett centrum för hållbar stadsutveckling med ambitionen att på några års sikt bli världsledande. Europa Direkt är EU-kommissionens informationsnätverk. Uppdraget är att kostnadsfritt sprida information om den Europeiska Unionen till allmänheten och främja den lokala och regionala debatten. 28

95 Miljösamverkan i Väst drivs av Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götaland, de fyra kommunalförbunden och länets fyrtionio kommuner. Uppdraget är ett samverkansprojekt i Västra Götaland för effektivare miljö- och hälsoskyddstillsyn. Airport Region Conference (ARC) är en ideell förening. Medlemmarna på frivillig basis är regioner, kommuner och andra offentliga organisationer i Europa som har en internationell flygplats i grannskapet. Uppdraget är att balansera de ekonomiska fördelarna med att ha en flygplats i regionen mot dess miljöpåverkan och livskvalitet för medborgarna. Logistik- och transportstiftelsen (LTS) är en stiftelse med 70 intressenter. Uppdraget är att etablera och utveckla forskning och utbildning rörande logistik, transporter och anknytande IT för att öka konkurrenskraften i samhälle och näringsliv genom sänkta logistikkostnader. Reväst är en enhet inom Handelshögskolan. Uppdraget är att genom seminarier, konferenser och samtal stärka banden mellan de olika aktörerna samt vara ett informationsforum och kontaktnät för regional forskning, både inom och utanför Västsverige. 29

96 Bilaga GR och medlemskommunerna strävar efter att utveckla det goda livet i Göteborgsregionen och bidrar därmed till att uppnå Vision Västra Götaland. Västra Götaland 2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren 2014 och Strategin syftar till att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion. Västra Götalandsregionen har som organisation ansvaret för att ta fram strategin och driva arbetet framåt. Men ett framgångsrikt genomförande kräver att vi är många som medvetet arbetar mot målen och drar åt samma håll. Där har vi alla ett individuellt ansvar som organisationer i att stämma av våra egna verksamheter mot VG2020-strategin. Västra Götalandsregionen har identifierat 32 prioriterade frågor på vägen mot visionen. Dessa frågor har vi tagit hänsyn till och arbetat in i de utmaningar för GR som beskrivs i detta dokument. VG EN LEDANDE KUNSKAPSREGION 1.1 Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande 1. Stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap 2. Skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag 3. Främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag 1.2 Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden 1. Attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden 2. Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer 3. Utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik 4. Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation 5. Stärka den stödjande infrastrukturen för en ledande kunskapsregion 2. EN REGION FÖR ALLA 2.1 Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv 1. Skapa en sammanhållen arena för ungas möjligheter till praktik, ferieplatser, mentorer 2. Kraftsamling på ökad samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet 3. Främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom 4. Lösa urbana utmaningar i de större städerna 2.2 Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft 1. Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska 2. Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering 3. Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer 4. Utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov 2.3 Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet 1. Investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling 2. Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet 3. Bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet 4. Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland 30

97 3. EN REGION DÄR VI TAR GLOBALT ANSVAR 3.1 Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan 1. Göra offentlig sektor i Västra Götaland ledande på utveckling av hållbara lösningar 2. Genomföra fler breda överenskommelser för hållbar utveckling i Västra Götaland 3. Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land 4. Utveckla miljölösningar med ambition att påverka globalt via affärsdriven miljöutveckling 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer 1. Driva frågan om resurseffektiv konsumtion och kommunicera hållbara värderingar 2. Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling 4. EN REGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR 4.1 En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet 1. Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland 2. Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden 1. Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt 2. Satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen 3. Riva gränshinder och öka samverka med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund 4. Driva offensiva insatser för att etablera nya arbetsplatser i Västra Götaland 31

98 GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka invånare och omkring medarbetare. Göteborgsregionens kommunalförbund Anders Personsgatan 8, Göteborg Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 32

99 Ärende 10 Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet år 2015 mellan HSN och Alingsås kommun

100 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Malin Wallin Direktnr: Beteckning: KS Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet år 2015 mellan HSN och Alingsås kommun Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har sammanställt ett förslag till verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Det finns ett folkhälsoavtal mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och Alingsås kommun som gäller från och med I enlighet med den ska en årlig verksamhetsberättelse inklusive ekonomisk redovisning tas fram och lämnas till parterna senast den 31 mars året efter verksamhetsåret. Genom avtalet med HSN har kommunen erhållit 17 kr/invånare, 656 tkr till att stimulera och initiera folkhälsoinsatser. Av dessa medel har 100 tkr kunnat sökas av externa partners, som exempelvis föreningar. Förvaltningens yttrande Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet mellan HSN och Alingsås kommun. Verksamhetsberättelsen följer den gemensamma mall som HSN har tagit fram. Kommunens insatser inom verksamhetsberättelsen ligger på 700 tkr. Dessa medel har funnits inom berörda nämnders budget och har ej varit samlade i en gemensam pott. Kommunens insatser under 2015 har bestått av; alkohol- och drogsamordnartjänsten, föräldrautbildningar, samordningen av Kom loss föreningsmässan och medborgadialogen i Noltorp. Kommunledningskontoret föreslår att verksamhetsberättelse för folkhälsoarbetet 2015 godkänns. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2015 mellan HSN och Alingsås kommun godkänns.

101 Exp: Hälso- och sjukvårdsnämnden Väster Kommunledningskontoret Cecilia Reuterberg Chef Hållbar tillväxt och näringsliv Malin Wallin Folkhälsostrategl Godkänd av: Cecilia Reuterberg Titel: Datum:

102 Uppföljning av Folkhälsoavtal 2015 Frågorna i uppföljning 2015 utgår från det gemensamt tecknade folkhälsoavtalet mellan kommunen och hälso och sjukvårdsnämnden. Om det finns ytterligare dokumentationer som genomförts inom ramen för det lokala folkhälsoarbetet t.ex. projekt, utvärderingar, verksamhetsberättelse så kan dessa skickas in tillsammans med uppföljningen. Maila in uppföljningen till caroline.oskarsson@vgregion.se senast den 25 januari 2016

103 Besvara frågorna kortfattat och undvik att hänvisa till annat medsänt material. 1. Utvecklingsområden utifrån Hälso och sjukvårdsnämndens Mål och beställningsunderlag samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser a) Har folkhälsoarbetet egna mål eller finns det folkhälsomål övergripande i kommunen som gäller för alla förvaltningar? Alingsås folkhälsomål 2019 antogs av kommunfullmäktige och gäller alla förvaltningar i kommunen. Under 2016 kommer dessa att ses över i samband med uppdraget att se över mål och indikatorer och ta fram styr och kontrollindikatorer inom Mänskliga rättigheter/social hållbarhet. b) Hur går processen i kommunen att integrera folkhälsoarbetet i ordinarie verksamhet I kommunen pågår det olika insatser som kan kopplas till folkhälsoarbete, till exempel integration, tillgänglighet, jämställdhet och social hållbarhet. Arbetet är dock inte samordnat och det finns inte heller någon tydlig koppling till styrmodellen. Därför kommer vi under 2016 att tillsätta en parlamentarisk grupp, styrgrupp och arbetsgrupp för att få fart i arbetet med att få fram nya mål, indikatorer och socialt bokslut som tydligt blir kopplat till kommunens styrning och ledning. c) Har folkhälsorådet/lokala folkhälsoarbetet prioriteterat insatser med fokus på livsvillkor och/eller minska skillnader i hälsa? Beskriv processen. Ja! Kommunens största folkhälsoprioritering är Hälsonavet och Stadsförnyelse Noltorp som har som huvudfokus att skapa bättre livsvillkor och minska skillnader i Hälsa i stadsdelen Noltorp. 2. Prioriteringar och mål a) Beskriv kortfattat utgångspunkterna för arbetet t.ex. planer, prioriteringar m.m. b) Beskriv kortfattat och övergripande rådets insatser under året (kopiera och använd en mall per mål) ange de kommunspecifika målen som verksamhetsplanen har utgått ifrån. Mål: Goda Levnadsvanor och psykisk hälsa BUS samverkan: Alkohol och droger: Drogförebyggaren har under hösten 2015 besökt alla föräldramöten i åk 7 9, vilket omfattar ca 700 föräldrar. Under året gavs även information till gymnasieettornas föräldrar på Alströmer och Yrkesgymnasiet (ca 200 föräldrar). Föreläsningarna har dels handlat om varför unga inte ska använda droger och hur man som förälder förhindrar detta, samt moment av mer peppande stärkande karaktär. Föräldrautbildningar: Kommunen har under de två senaste åren ökat insatserna inom Home Start. Tjänstgöringsgraden hos koordinatorerna för Home Start har ökat från %. Detta har resulterat

104 i bland annat att fler familjer och barn har tillkommit inom Home Start under Tre kurser inom Cope har genomförts under året: två kurser för föräldrar med barn i åldern 3 12 år (varav en av dessa var på arabiska) och en tonårs cope. Nätverket för Cope har träffats kontinuerligt för att stärka arbetet med Cope. Circle of Security (COS): Ett föräldrastödsprogram som uppmuntrar till reflektion och bygger på känslomässiga anknytningen mellan föräldrar och barn. En kurs med COS genomfördes i Sollebrunn med ca 8 föräldrar. Övrigt har COS används individuellt i flera familjer genom socialtjänstens Stöd och behandlingsenheten. Yoga i skolan; Under våren 2015 har 250 elever, 9 klasser under 8 veckor fått testa yoga i skolan. Projektet har innefattat klasser från förskoleålder upp till högstadiet. Det övergripande målet var att främja hälsan för att öka lärandet. Syftet med yogan har varit att ge verktyg och övningar som barnen kan använda sig av för bättre koncentration, hälsa och närvaro. Och även att ge verktyg till lärarna för att de ska kunna fortsätta arbeta med yogan som ett sätt att skapa lugn och höja studiekvalitén. Vintercyklister : Syftet med projektet Vintercyklisten är att få människor som cyklar på sommaren men ställer cykeln under vinterhalvåret att fortsätta cykla året runt. Projektet pågår under hösten 2015 och fram till mars 2016, med uppföljning I projektet deltar Alingsås (tio personer), Ale, Mölndal, Lidköping, Stenungsund och Öckerö. Vintercyklisterna får bland annat stöd av cykelinspiratör, dubbdäck och däckbyte och olika typer av material. I gengäld åtar sig vintercyklisterna att rapportera om sina resvanor och hur de upplever cyklingen i kommunen under den kalla perioden av året. Hälsonavet; Fokus under 2015 har varit relationsbyggande arbete och aktiva insatser i samverkan med förvaltningar inom kommunen samt verksamheter i stadsdelen Noltorp. Fem olika arbetsgrupper kom igång med olika inriktningar (sociala mötesplatser, trygghet, hälso och sjukvård, utbildning, hälsocertifiering) och utifrån dessa grupper har olika aktiviteter planerats och genomförts. Exempelvis köptes en gemensam anslagstavla in och sattes upp centralt i Noltorp för att underlätta medborgardialoger samt informationsspridning, dialogfika för boende tillsammans med polis, hyresgästföreningen och Alingsåshem genomfördes, en simtid för enbart kvinnor togs fram tillsammans med kostnadsfri simträning (simtiden utökades och implementerades via Kultur och fritid i augusti), 4 utbildningstillfällen med hälsotema för personal och boende i Noltorp har skett, fokusgrupper genomfördes under hösten, en Hälsovecka under vecka 19, sommarcafé under vecka och lek på gårdarna i Noltorp. Utöver detta har interna initiativ tagits av medverkande verksamheter genom exempelvis; pallkragsodling via Alingsåshem, små godispåsar infördes i den lokala Ica affären och Apelsinen förskolan har aktivt påbörjat ett mer hälsofrämjande arbete med både personal och barn. I slutet av 2015 beviljades en förlängning av Hälsonavet som projekt med slut Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Alkohol och droger: Alkoholundersökningen som genomfördes 2015 visar att allt färre 7 9 klassare har testat alkohol. Året innan 2014 var det 24,4 procent som svarade att de någon gång hade testat alkohol är siffran nere på 18,8 procent. Det är en oerhörd vinst för alla dessa ungdomar som inte dricker, röker eller använder narkotika. Samma undersökning visar att allt fler föräldrar inte tillåter sina barn att dricka alkohol var det drygt 79 procent har siffran höjts till 85,9 procent. Modellen som används i det alkohol och drogförebyggande arbetet kallas för Öckerömetoden och upplevs av kommunen som lyckosam utifrån den positiva trend som blivit under de år den har används. Yoga i skolan: I maj så utvärderades pilotprojektet yoga i skolan och den visar att metoden;

105 Fungerar både för yngre och äldre barn (5 till 16 år) Liten utbildningsinsats till pedagoger ger stort stöd i att hantera en klass Elever upplever ökad koncentration Kompisrelationer har påverkats positivt Elever och pedagoger har upplevt stressreducering Klassrumsmiljön har påverkats positivt; lugnare en stund Förutom utvärderingen har även en film gjorts om pilotprojektet. Hälsonavet: Pilotprojektet Hälsonavet börjar forma en modell/arbetsmetod som resulterar i: Lokalt engagemang Når grupper/människor som annars inte tar del av samhällets insatser Hälsofrämjande miljöer och sociala mötesplatser Använder befintliga verksamheter istället för att skapa nya Aktörer: Alkohol och droger och föräldrastöd: Barn och ungdomsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen och Kultur och fritidsförvaltningen. Vintercyklister: Kommunledningskontoret, Tekniska kontoret och Göteborgsregionens kommunalförbund. Yoga i skolan: Närhälsan VGR, Barn och ungdomsförvaltningen, Kommunledningskontoret, och Shri Yoga. Hälsonavet: Integrationsavdelningen, Alingsås lasarett, Jujutsuklubben, Alströmergymnasiet, PRO, Globen, Alingsås Triathlonklubb, Närhälsan, Polisen, Bräcke Diakoni, Vintergatans ungdomsboende, Fältsekreterare, Studiefrämjandet, Arbetsmarknadsenheten, Barnmorskemottagningen, Folkuniversitetet, Noltorps Vårdcentral, Alingsåshem, Hagagårdens äldreboende, Ica Supermarket, Noltorpsskolan, Kultur och fritid, Kvinnliga idrottsklubben, Rikets sal, Noltorpskyrkan, Irakiska kvinnoföreningen, Hyresgästföreningen, Hjälmareds Folkhögskola, Familjecentralen, Social Förvaltningen, Ulna förskola (Apelsinen), MMA klubben och Ungdomsmottagningen. Mål: Delaktighet och inflytande & ekonomiska och sociala förutsättningar Insatser: Stadsförnyelse Noltorp; Syftet är att genom en god medborgardilalog kring stadsdelens utveckling medverka till att öka livskvaliteten hos medborgarna. När vi under förra året frågade Noltorpsborna vad de skulle vilja ändra i sin stadsdel, var det många som svarade att Noltorp är dåligt upplyst. Förutom att mörkret gör att det blir svårt att se var man går, bidrar mörkret till en känsla av otrygghet. Tillsammans med Alingsåshem, Fabs och kommunen har en plats valts ut som pekades ut som särskilt mörk dvs Hagastråket i centrala Noltorp. Med hjälp av en ljusdesigner har en ljusplan för området tagits fram. Den har sedan omsatts till en ny och bättre ljussättning av stråket.

106 Samverkan kring Kom loss mässa: Kom loss, mässan om tillgänglighet, delaktighet och hälsa, växer. Mässan genomfördes i september för tredje året i rad, denna gången på Estrad Arena. Cirka 40 föreningar och verksamheter deltog i mässan vars syfte är att främja en aktiv fritid för alla oavsett funktionsförmåga. Intressanta föreläsningar, provapå aktiviteter och möjligheter att få information från föreningar och verksamheter lockade över 900 personer till Estrad. Det är en tredubbling av besökare sedan starten Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Stadsförnyelse Noltorp: Medborgardialogen i Noltorp har varit viktig för att få legitimitet för de insatser som planeras i stadsdelen men också för att få rätt kunskap om vilka prioriteringar/beslut som bäst möter invånarnas behov i området. Kom loss mässa: Förutom att Kom loss visar på möjliga aktiviteter där också personer med funktionsnedsättning kan delta, så bidrar mässan till att skapa kontakter och nätverk mellan föreningar och verksamheter vilket har uppskattats hos deltagarna. Sist men inte minst så bidrar Kom loss till att höja medveternheten om funktionshinderfrågor i stort och till att sprida ett gott rykte om Alingsås som en aktiv stad i dessa frågor och där antal föreningar som har verksamhet för alla, ökar för varje år. Aktörer: Stadsförnyelse Noltorp: Kommunen, Fabs AB (kommunens fastighetsbolag), Alingsåshem (kommunens bostadsbolag), White Arkitekter, Eltjänst i Lerum. Kom loss mässa: Kommunledningskontoret, Kultur och fritid och ca 40 föreningar i Alingsås. Mål: Trygghet och välkomnande Insatser: Seminarium Hedersrelaterat våld och förtryck: Catharina Berndtsson, VD för Mannegården, ett skyddat boende för flickor utsatta för hedersproblematik, föreläste om Hedersproblematik. Catharina hyrdes in vid två föreläsningstillfällen och hade vid bägge tillfällena med sig en flicka som själv bor på boendet och berättade om sin väg ut ur hederskontexten och hur hon lever och mår idag. Seminarierna riktande sig mot personal inom skolans värld; både grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Sammanlagt deltog 60 personal. Föreläsningar Vad gör unga på nätet?: Jonas Jonsson föreläste under två dagar och en kväll både för ca 600 elever (främst årkurs 5), pedagoger och föräldrar (ca 50) om vad unga gör på nätet. Detta utifrån att det finns många utmaningar som möter dagens barn och unga i och med vårt digitala samhälle. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Seminarium Hedersrelaterat våld och förtryck: Uppföljning visar att föreläsningarna var mycket uppskattade och viktig ögonöppnare. Många angav dock att de skulle behöva ännu mer information

107 och kunskap om ämnet för att kunna bemöta det som de möter ute i kommunens skolor. Aktörer: Seminarier/utbildningar: Integrationsavdelningen och Barn och ungdomsförvaltningen. Mål: Sökbara medel till externa partners som exempelvis frivilligorganisationer Insatser: Blå Bandet: Föreläsningar med Henrik Sköld om internet och sociala medier i Sollebrunn för åk 4 6 och åk 7 9 (ca 250), alla pedagoger i Sollebrunn, Magra och St Mellby (ca 30), samt för föräldrar (14) på kvällen. Dagen blev mycket lyckad och föreläsningen vinklades och lades på en nivå som passade den målgrupp Henrik mötte. De som kom var mycket nöjda och såg gärna att det blir fler tillfällen. Kvinnoföreningen Olivia: Arrangerade en halvdagsutbildning med temat Vad har våld mot djur med våld mot kvinnor att göra? Se sambandet. Inbjudna föreläsare var Carin Holmberg, sociolog och författare, samt Nathalie Nordén, ordförande i VOOV s Riksförbundsstyrelse (Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta). Ca 50 personer deltog. Det var deltagare från bland annat Socialförvaltningen vuxenenheten, familjerätten, utförandeenheten, Mjörngatans serviceboende, föräldrarådgivningen, social service, personliga assistenter, 12 stegsprogrammet, psykiatrin, personliga ombud, öppenvården och BOJ. Halvdagen var mycket lärorik och tillförde nya och andra tankar kring våld i nära relationer. Globulen: Inspirationsträffar och praktisk matlagning i syfte att öka medvetenheten om olika perspektiv på hälsa och demokrati. Samtalar om hur situationen kan förbättras för personer som idag känner sig stå bredvid arbetsmarknad och samhälle. Globulen nådde en bred målgrupp; ca 50% var anhöriga, ca 25% hade psykisk ohälsa och 25% var personer som arbetar med långtidsarbetslösa och med personer med psykisk ohälsa. Studiefrämjandet: Genomförde ett antal arrangemang i Alingsås för att främja och uppmärksamma odlingens hälsogörande effekter. Exempelvis bjöd de in Sara Bäckmo känd bloggare som är självförsörjande på grönsaker sju månader om året. Till föreläsningen kom 80 personer. Föreläsning med Gustav och Marie Mandelmann från Mandelmanns trädgårdar lockade 130 personer. Föreläsningen gjorde nästintill succe och blev en snackis. Studiefrämjandet arrangerade även stadsodlingskurs. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Vi kan genom extra bidrag till föreningar och studieförbund få hjälp med att samordna arrangemang som syftar till att stötta befolkningen/personal/elever med kunskapshöjande insatser inom hälsa och välbefinnande. Aktörer: Blå Bandet, Globulen, Studiefrämjandet och Kvinnoföreningen Olivia

108 3. Ekonomisk redovisning Denna redovisning avser uppföljning av utfall i förhållande till budgetunderlag Budget Utfall Ingående från föregående år: Folkhälsosamordnare - lön (inkl. lönebikostnader) - omkostnader (admin., kostnader, resor, kurser etc.) Folkhälsoinsatser enligt folkhälsoplanen: HSN Kommun Övrigt HSN Kommun Övrigt BUS samverkan Föräldrautbildningar Yoga i skolan Vintercyklister Tryggt och välkomnande Utbildning hedersproblematik Medborgardialog/utv. Noltorp Kom loss mässa Sökbara medel för externa Hälsonavet (ligger utanför budget i en egen post) SUMMA

109 4. Övrigt Om ni har något ytterligare ni vill förmedla som kanske inte passat in under övriga rubriker kan det skrivas här kr kommer att föras tillbaka till HSN. De kr som avser Hälsonavet ingår ej i den totala summan för HSN eller kommunen.

110 Ärende 11 Detaljplan, Förskola vid Borgmästarevägen 6 (kv Braxen), granskning

111 Datum: Kommunstyrelsen Handläggare: Johanna Carlsson Direktnr: Beteckning: KS Detaljplan för Alingsås, Förskola vid Borgmästarevägen 6 (kv Braxen), granskning Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadskontoret har, på delegation av samhällsbyggnadsnämnden, skickat ett förslag till detaljplan för Alingsås, Förskola vid Borgmästarevägen 6 på granskning till kommunstyrelsen. Sista svarsdatum är den 2 februari 2016 men kommunstyrelsen har fått dispens till den 7 mars Planläggningen sker med utökat förfarande vilket innebär att kommunstyrelsen yttrar sig vid två tillfällen, dels under samrådet och dels under granskningsskedet. Beslut om antagande fattas sedan i samhällsbyggnadsnämnden. Planområdet ligger öster om Boråsvägen ca 1,5 km sydost om Alingsås centrum. Planområdet är ca 0,5 ha. I norr gränsar planområdet mot Häradsberget och några villatomter och i söder mot Borgmästarevägen. Syftet med planen är att möjliggöra permanent bygglov för den befintliga skolbyggnaden samt ge möjlighet att uppföra en ny byggnad inom fastigheten. Förslaget överensstämmer med kommunens översiktsplan. Samhällsbyggnadskontoret bedömer att förslaget inte ger en betydande miljöpåverkan. Detaljplaneförslaget har inte ändrats på något principiellt sätt sedan samrådsskedet. Kommunledningskontorets yttrande Kommunledningskontoret ställer sig fortsatt positivt till detaljplanen som möjliggör för befintlig verksamhet att finnas kvar och utökas. Även bra att detaljplanen innehåller viss flexibilitet så att användningen kan ändras över tid. Kommunledningskontoret önskade i samrådsskedet att en fortsatt utredning bör visa skillnaden i livscykelkostnad för nybyggnationen om den uppförs i passivhusteknik kontra om den uppförs med enligt vanlig standard gällande energieffektivitet. Kontoret anser fortfarande att en sådan utredning vore värdefull för att synliggöra kostnaden för olika alternativ. Separat yttrande kommer från kommunala rådet för funktionshinder. Förslag till beslut i Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt.

112 Exp: Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret, Leila Bonnier Kommunledningskontoret Cecilia Reuterberg Avdelningschef Johanna Carlsson Strategisk samhällsplanerare Godkänd av: Cecilia Reuterberg Titel: Datum:

113

114 Underrättelse Enligt Samhällsbyggnadsnämndens planbeställning ska följande förslag till detaljplan gå ut på granskning under våren 2016: Detaljplan för Alingsås, Förskolan vid Borgmästaregatan 6 (Kv Braxen) Planområdet ligger öster om Boråsvägen ca 1,5 km sydost om Alingsås centrum. Syftet med planen är att möjliggöra att den aktuella skolverksamheten kan få permanent bygglov samt att ge möjlighet att bygga en ny byggnad inom fastigheten. Förslaget överensstämmer med kommunens översiktsplan. Kommunen bedömer att förslaget inte ger en betydande miljöpåverkan. Planläggningen sker med standardförfarande i enlighet med plan- och bygglagens 5:e kapitel (PBL 5). 1. Samråd har pågått under tiden 5 26 maj Granskning enligt PBL 5:18, 2 veckor under tiden 19 januari 2 februari 2016 Granskningshandlingarna består av Plan- och illustrationskarta och Planbeskrivning. De finns tillgängliga på följande platser: Kommunens webbplats (välj Bygga, bo och miljö under det översta fotot finns symbolen Detaljplanering att klicka på) Samhällsbyggnadskontoret, Sveagatan 12, Alingsås Utställningen är öppen mån-fre kl 8-17 Om öppettiderna inte är tillräckliga kan kvällsmöte bokas med handläggaren Leila Bonnier, tfn på Samhällsbyggnadskontoret. Synpunkter önskas i första hand via e-post, i andra hand skriftligt till adresser enligt nedan. Synpunkter ska vara samhällsbyggnadskontoret tillhanda senast Den som inte framfört skriftliga synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att överklaga beslut att anta detaljplanen. 3. Antagande Synpunkter från samråd och granskning sammanställs i ett Granskningsutlåtande. Efter vägning av synpunkterna förs planen till samhällsbyggnadsnämnden för antagande. Alingsås den 18 januari 2016 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Sveagatan 12 Telefon: Fax: E-post: samhallsbyggnad@alingsas.se Webbplats:

115 Handläggare: Leila Bonnier, tfn Dnr Detaljplan för Alingsås, Förskola vid Borgmästarevägen 6 (kv Braxen) Samrådsredogörelse Ett förslag till rubricerad plan har varit ute på samråd under 5-26 maj Inkomna synpunkter har sammanfattats nedan. Följande skriftliga yttranden har inkommit (om anmärkningar finns mot den handling som kommer att bli juridiskt bindande, nämligen plankartan, har detta markerats med ett x): Myndigheter, nämnder m.fl.: 1. Länsstyrelsen, samrådsyttrande Trafikverket, skrivelse Kommunstyrelsen, protokoll , KS Barn- och ungdomsförvaltningen, Rådet för Funktionshinderfrågor, KRF, Lantmäteriet, Västtrafik, Polisen, Telia Sonera Skanova, Svenska Kraftnät, Sakägare 11. Hyresgästföreningen, Boende på fastigheten Braxen 12, Anmärkn x Nedan följer en sammanfattning av i första hand de synpunkter som berör plankartan. Samhällsbyggnadskontorets kommentarer och förslag till åtgärder redovisas också. Synpunkter Kommentarer 1. Länsstyrelsens hela yttrande citeras nedan: Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning: Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör hälsa och säkerhet måste lösas på ett tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte ska prövas av Länsstyrelsen. Motiv för bedömningen: Hälsa och säkerhet De geotekniska förutsättningarna för ett plangenomförande är sannolikt gynnsamma. De faktiska förhållandena behöver dock redovisas bättre i planhandlingarna. Tillräckligt underlag för En aktuell geoteknisk utredning har gjorts Geoteknisk PM av Norconsult AB inom planområdet. Utredningen har undersökt markförhållandena och den geotekniska stabiliteten inför byggnation. Dessutom har fältbesiktning utförts 1

116 detta bör finnas i den utförda utredningen (från 1949) tillsammans med topografiska uppgifter. I planbeskrivningen anges att det krävs en aktuell geoteknisk utredning för att klargöra eventuell rasrisk i närheten av berget. Länsstyrelsen och Statens Geotekniska Institut (SGI) delar detta ställningstagande. Länsstyrelsen och SGI anser att utredningen behöver genomföras i planskedet - inte i detaljprojekteringen - för att klarlägga markens lämplighet med avseende på risk för bergras. Visar det sig att restriktioner eller åtgärder krävs med hänsyn till risk bör dessa säkerställas på lämpligt sätt i planen. Se också yttrande från SGI, daterat för att kontrollera risken för blockutfall. Utredningen har även kartlagt översiktliga rekommendationer gällande grundläggning och schakt i området. Planbeskrivningen kompletteras med information om den geotekniska utredningen. Synpunkter i övrigt: Plangenomförande För plangenomförandet viktiga frågor där planen behöver förbättras se Lantmäteriets yttrande, daterat Trafikbuller I närhet av planområdet finns väg 180, med en årsdygnstrafik på for-don (varav tung trafik utgör ungefär 550 fordon).1 Trafikmängden på väg180 är ökande. Bullerkartläggning från 2009 visar att bullernivåerna är relativt höga i planområdet. Hur kommer nivåerna att bli sett till framtida trafikökningar? Behovsbedömning: Kommunen bedömer att förslaget inte innebär en betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen delar kommunens åsikt. Beredning: Yttrandet har beslutats av Roger Lind efter föredragning av Torbjörn Sahl. Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika framförda synpunkter. 2. Trafikverket Trafikverket nämner att det finns en risk att överskrida 55 db på innegården om det blir en framtida utökning av trafik eller en annan bullerkälla i området. Trafikverket skulle därför föredra att den nya byggnaden placeras längs gatan för att utgöra en naturlig bullerskydd mot Borgmästaregatan. Trafikverket anser att det bör göras en ny bullerberäkning som tar höjd för framtida trafikökningar längs väg 180. Placeringen av den nya byggnaden har analyserats ifrån olika aspekter. Kommunen har valt att ta största hänsyn till den kulturhistorisk värdefulla miljön kring huvudbyggnaden som är skyddad med q-bestämmelse enligt den gällande detaljplanen. Förslaget bevarar huvudbyggnadens överordnade karaktär i en öppen gårdsmiljö. Ny bebyggelse får stöd mot berget i sin underordnade placering på tomten. En bullerutredning har utförts (PM ) av Gärdhagen Akustik AB, med en prognos på framtida buller, med hänsyn till eventuell trafikutökning längs väg 180. Planbeskrivningen kompletteras med information om att enligt kartläggningen klarar 2

117 den nya bebyggelsen buller rekommendationer inomhus och vid fasad även år Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret är positivt till att ytterligare en byggnad kan anläggas på tomten. Omsorg om den nya byggnadens arkitektur och energieffektivitet bör iakttas. 4. Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsförvaltningen tillstyrker det utskickade remissförslaget med ett information tillägg om Nolbyskolans behov för att kunna flytta två förskoleavdelningar till annan lokal. 5. Kommunalla Rådet för Funktionshinderfrågor, KRF Kommunalla Rådet för Funktionshinderfrågor anser att byggnadens placering är bra och önskar sig att handikapparkeringen ligger närmare huvudingången. Planbeskrivningen kompletteras med hänvisning till riktlinjer för fysisk tillgänglighet. I planbeskrivningen under Tillgänglighet bör finnas hänvisning till Västra Regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet. 6. Lantmäteriet För plangenomförandet bör vissa revideringar göras på planbeskrivningen. Till exempel uppgifter om fastighetsägaren till Braxen 13, och förtydligande om önskemål om framtida fastighetsbildningen (överförande från och till vilka fastighet). Exploateringsavtalet kommer att reglera i detalj marköverföranden inför antagande. Planbeskrivningen kompletteras med en förtydligande i frågan. 7. Västtrafik Västtrafik ser positivt för utökad förskoleverksamhet i nära anslutning till god kollektivtrafik. 8. Polisen Polisen har inget att erinra. 9. Telia Sonera Scanova Skanovas anläggningar ligger i konflikt med föreslagen nybyggnation och måste flyttas. Denna flytt bekostas av exploatören. Planbeskrivningen kompletteras under genomförandet att ett avtal mellan fastighetsägaren och ledningsägaren måste tecknas före planantagande. 10. Svenska Kraftnät Svenska kraftnät har inga ledningar i anslutning till aktuellt område och har inget att erinra. 3

118 11. Hyresgästföreningen Hyresgästföreningen tycker att det är bra med utökning av skolverksamheten och uppmärksammar dock behov av ökad trafiksäkerhet eventuell med en förhöjd övergångställe vid korsningen Sjömansvägen- Borgmästarevägen mellan cykel och biltrafik. 12. Fastighetsägare till Braxen 12, Hemmansvägen Elaine Mårtensson och Torbjörn Sandblom har funderingar angående hur avgränsningar utformas vid lekytan mot grannfastigheterna norrut. Det finns funderingar kring placering av vändzonen, vid nordvästra delen av planområdet, med hänsyn till buller störningar vid fastigheterna på Hemmansvägen. Önskemål om bevarande av samtliga ekar angränsande fastigheterna på Hemmansvägen. Planbeskrivningen kompletteras under trafiksäkerhet. Informationen meddelas vidare till Tekniska förvaltningen. Förskolan följer sina interna regler om säkerheten för de mindre barnen och avgränsar lekytan för detta ändamål med staket. De äldre barnen får gå på upptäcksfärd inom hela planområdet. Utanför planområdet, sydväst om Braxen 12, är det sedan tidigare allmän platsmark där allmänheten har obegränsat tillträde. Rondellen ska utformas enligt rekommendationer så att tillräcklig svängradie finns för service fordon. Vid en platsbesiktning bedömde kontoret att det är lämpligare med en vändzon ca 2 meter söderut på planmark, än tidigare redovisat på samrådshandlingar. Plankartan justeras. Ambitionen med planen är att bevara alla värdefulla ekar som finns inom planområdet. De ekar som finns på berget vid angränsade fastigheter mot norr kommer att få en skyddsbestämmelse, bygglov krävs för fällning av träd. Det finns en risk att ett par mindre träd som på grund av sina rotsystem kan komma att skadas vid grundläggningen av den nya byggnaden vid foten av berget. Plankartan justeras med en mindre byggrätt ca 2 meter söderut än tidigare för att öka säkerheten mot ekarnas rotsystem. Sammanfattning och revideringar Med anledning av framförda synpunkter föreslår samhällsbyggnadskontoret följande tillägg i planbeskrivning och plankartan: Geoteknisk- och bullerutredning Byggrätten justeras på plankartan med en 2 meter förflyttning söderut för att säkerställa bevarande av ekarnas rotsystem vid berget. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner revideringarna av detaljplaneförslaget samt beslutar att hålla det tillgängligt för granskning enligt planoch bygglagen 5: Planavdelningen Birgitta Wiktorson Ekman Planchef Leila Bonnier Planarkitekt 4

119 Leila Bonnier, tfn Inger Ernstson, tfn Dnr Granskningshandling Ny infart Detaljplan för Alingsås, Förskola vid Borgmästarevägen 6 (Kv Braxen) Planbeskrivning

120 2

121 1. Inledning Syfte Planhandlingar Läge och areal Markägare Syftet med planen är att möjliggöra att den aktuella skolverksamheten kan få permanent bygglov samt att ge möjlighet att bygga en ny byggnad inom fastigheten. Den juridiskt bindande handlingen är plankarta med bestämmelser. Till detaljplanen fogas en planbeskrivning och en illustrationskarta. Dessa har ingen rättsverkan utan ska underlätta förståelsen av planen och vara vägledande vid tolkningen av den. Efter att samråd har skett och planförslaget varit tillgängligt för granskning upprättas också ett Granskningsutlåtande med samtliga skriftliga synpunkter på förslaget. En övrig handling är en Fastighetsförteckning. Planområdet ligger öster om Boråsvägen ca 1,5 km sydost om Alingsås centrum. Planområdet är ca 0,7 ha. I norr gränsar planområdet mot Häradsberget och några villatomter och i söder mot Borgmästarevägen. I väster gränser planområdet mot en gång- och cykelväg och i öster sker planavgränsningen mot en parkering. Fabs AB äger kvartersmarken Braxen 10 och Braxen 13. Kommunen äger allmän platsmark som finns däremellan. 2. Tidigare ställningstaganden Uppdrag Detaljplaner Samhällsbyggnadsnämnden beslutade om Planbeställning våren 2015-hösten 2018 där uppdraget att upprätta denna detaljplan ingår. För området gäller detaljplan Dp 9, Kv Borgmästaren, Rådmannen m.fl. Ny skolbyggnad möjliggörs med ny detaljplan som ersätter den nordvästra delen av ovanstående plan. Genomförandetiden har gått ut för ovanstående plan. När den nya detaljplanen vunnit laga kraft kommer den att upphäva den äldre planen i berörda delar. 3

122 Vision 2019 Kommunens flerårsstrategi Alingsås kommun har antagit Vision 2019 som en ledstjärna för all planering. Bl.a. anges att Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har invånare år I Flerårsstrategi anges bl.a. följande prioriterade mål: 1. Alingsås kommun leder utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle 2. Alingsås kommuns organisation är miljö- och klimatsmart och på sikt fossilbränslefri 3. Alingsås kommun erbjuder goda möjligheter till arbete och företagande 6. Alingsås kommun ger möjlighet för alla barn och ungdomar att växa upp i en trygg och utvecklande miljö 7. Alingsås kommun utvecklar samhället tillsammans med medborgaren. Alingsås miljömål Kommunen har också antagit Alingsås miljömål De är grupperade i de tre huvudområdena rik natur, friskt vatten och det goda samhället. Inom det sistnämnda området är det främst följande nationella miljökvalitetsmål som är aktuella för detaljplaneringen: begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö och frisk luft. Energimålen beskrivs närmare nedan under rubriken Teknisk försörjning. Ett övrigt övergripande mål är att de nationella miljömålen avseende luftföroreningar ska klaras i hela kommunen. De aktuella detaljerade miljömålen beskrivs nedan under olika rubriker. Översiktsplanen I fördjupning av översiktsplanen för staden Alingsås (antagen ) har området beteckningen Område med detaljplan. Planförslaget överensstämmer med översiktsplanen. Program Enligt plan- och bygglagen 5:10 kan kommunen, om man bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet, ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program. Kommunen bedömer att nu aktuell detaljplan inte är så komplicerad att ett särskilt program behövs. Mangårdsbyggnaden till Stockslycke gård uppförd

123 3. Förutsättningar och förändringar Natur och kultur Mark och vegetation Vid berget finns en del stora värdefulla ekar. Ambitionen med detaljplanen är att bevara så mycket av de värdefulla ekar som möjligt. Därför innehåller planförlaget en skydds bestämmelse som krav på bygglov för att fälla träd på berget. Trädplan Jordarter och risk för skred Tekniska nämnden har i februari 2012 antagit Trädplan för Alingsås kommun. Till trädplanen kopplas en trädvårdsplan som beskriver olika objekt och de insatser som behöver göras. Planområdet nämns inte i Trädplanen. En geoteknisk utredning har utförts inom kvarteret Borgmästaren och en översiktlig stabilitetskartering har utförts av Sweco VBB under 2004 i Alingsås kommun. En aktuell geoteknisk utredning har gjorts Geoteknisk PM av Norconsult AB inom planområdet. Utredningen har undersökt markförhållandena och den geotekniska stabiliteten inför byggnation. Dessutom har fältbesiktning utförts för att kontrollera risken för blockutfall. Utredningen har även kartlagt översiktliga rekommendationer gällande grundläggning och schakt i området. Stabilitetsutredning av Norconsult daterad

124 Slutsatsen var att området kan betecknas som tillfredställande angående den geotekniska stabiliteten. Beträffande bergras och blocknedfall behöver inga åtgärder vidtas så länge sprängningen inte kommer att ske. Om sprängningen sker skall blocket bult förankras för att undvika utfall vid ett intill liggande bostadshus. Vid jämna jorddjup samt lättare belastning kan grundläggningen ske med platta på mark. Vid schakt och grundläggningsarbete ska det beaktas att den naturliga lagrade jorden kan vara flytbenägen och tjälfarlig. Schakt kan utföras ned till 2 cm djup med lutning 1:1 utan förstärkningsåtgärder. Mätningarna tyder på att marken bör klassas som högradonmark och nytillkomna byggnader skall utformas med radonsäkert utförande. Markföroreningar Risk för översvämning eller erosion Radon Historisk utredning av tidigare verksamheter i området har inte gett indikation på att föroreningar finns. Miljöteknisk markundersökning har inte utförts. Om föroreningar påträffas ska, enligt Miljöbalken, Miljöskyddsnämnden underrättas om den påträffade föroreningen. Innan avhjälpandeåtgärder vidtas ska åtgärderna anmälas till Miljöskyddsnämnden i god tid innan planerad åtgärd. Planområdet ligger på 200 meters avstånd från närmaste vattendrag som är sjön Gerdsken. Området ligger ca 4 meter över sjön någon risk för översvämning eller erosion föreligger inte. Radon är en ädelgas som ger upphov till joniserande strålning. Radon finns i marken i stora delar av Sverige och kan tränga in i byggnader genom otätheter i grunden eller i källaren. Jordarten är lera där den befintliga förskolbyggnaden finns och där den nya byggnaden placeras. Berget finns dock alldeles intill den nya byggrätten. Bostadsbyggnad/Skola/Förskola/Kontorsbyggnad inom högriskområde ska normalt utföras med radonsäker konstruktion alternativt ska motsvarande åtgärder vidtas så att högsta tillåtna radonhalt inte kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och att vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger den som ska bygga. Inget byggnadsmaterial får användas som är radongenererande. Kunskap måste finnas om varifrån makadamfyllningen till grundläggningen, ballasten i betongen etc härrör. Frågan om radonmätning på schaktbotten tas upp på det tekniska samrådet. Fornlämningar/kulturminnen Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Om man vid grävning eller annat arbete påträffar fornlämning föreligger anmälningsplikt enligt Kulturmiljölagen (2 kap. Fornminnen). Riksintressen Riksintresse - natur Planområdet ligger inte i närheten av något riksintresse för naturvård, kultur- och miljövård eller kommunikationer. 6

125 Bebyggelseområden Bebyggelse Inom planområdet ligger en f d mangårdsbyggnad till Stockslycke gård uppförd Byggnaden är uppförd i tidsenlig träpanelarkitektur med högt mansardtak, frontespis, och entréparti med kolonner. Både byggnaden och dess omgivande trädgårdsanläggning har stort kulturhistoriskt värde enligt länsmuseet. Byggnaden får inte förvanskas exteriört. En planbestämmelse q skyddar dess kulturhistoriska värde. Byggnaden har använts som elevhem under många år och används sedan 1990-talet som förskola, Herrgårdens förskola. I detaljplanen regleras största byggnadsarea. Service och verksamheter i närområdet I framtiden kan behovet av barnomsorg minska i närområdet. Användningen Bostäder tillåts därför också, så att det ska kunna vara möjligt att bygga om den ena eller båda byggnaderna till bostäder. Herrgårdens förskola tillhör Ängabo enhet. Den ligger i direkt anslutning till skogen och i närheten av sjön Gerdsken. Här finns stora möjligheter att ta vara på naturen som lekplats och lärmiljö för barnen. Utomhus finns tillgång till både trädgård, naturtomt och klassiska lekredskap. På Herrgårdens förskola finns två avdelningar, en avdelning för barn i åldern 1-3 år och en avdelning för barn i åldern 3-5 år. I den tillkommande byggnaden kommer det att finnas plats för ytterligare två avdelningar. I närområdet finns även Stockslycke förskola och Ängaboskolan. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Regionmuseum Västra Götaland har 2006 utarbetat rapporten Bebyggelsehistorisk inventering av Alingsås stad, utom stadskärnan. Den f.d. mangårdsbyggnaden har utpekats som en viktig kulturhistorisk miljö. En planbestämmelse reglerar att ändring av byggnaden inte får förvanskas dess yttre form eller allmänna karaktär. 7

126 Gestaltning Gestaltningsfrågor vidareutvecklas och preciseras tillsammans med miljöfrågor vid bygglovsprövning. Fasader och stomme bör i huvudsak utgöras av trä, om detta inte visar sig olämpligt från t.ex. konstruktions- eller brandskyddssynpunkt. Terränganpassning Gaturum Ny bebyggelse ska anpassas till terrängen så långt det är möjligt. Den nya byggnaden placeras vid gränsen för byggrätten mot berget norrut så att gaturummet mot Borgmästaregatan påverkas så lite som möjligt. Det befintliga huset och dess kulturhistorisk värdefull miljö behåller sin karaktär på tomten. 8

127 Hustyper Lamellhus finns längs gatorna utanför planområdet mot söder. Områdena består av slutna bostadskvarter. Offentligt-privat Gatan är den offentliga zonen och gångstråken ligger längs Borgmästarevägen. Huvudentréer till husen är synliga från gatan. Parkeringsplatser och angöringszon är en halvoffentlig zon. Därifrån kan man bara nå den privata zonen via entréer med grindar, portar eller portiker för att markera att det inte är allmänna gångstråk och för att säkerställa barnens säkerhet. Tillgänglighet För nybyggnad av förskola ska markplaneringen utföras så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan nå målpunkter som entréer m.m. utan problem. Föreskrifter finns i Boverkets Byggregler, BBR. Ramp med maximal lutning 1:12 ska dock kunna anordnas till entré. Önskvärt är att ramper har maximal lutning 1:20. En Policy för funktionshinderfrågor i Alingsås kommun antogs 2011 och den är vägledande för arbetet med tillgänglighetsfrågor. Västra Götalandsregionen har tagit fram mer detaljerade riktlinjer: Tillgängliga och användbara miljöer (se Den är antagen av Kommunfullmäktige december 2012 och gäller vid kommunal byggnation. Riktlinjerna innefattar krav på tillgänglighet och användbarhet enligt länken: Bilden visar rampen vid den befintliga byggnaden vid gavel ingången Den nya byggnaden nås från markplan direkt från angöringsplatsen vid parkeringen. 9

128 Trygghet Ljussättning Trygghetsskapande aspekter är viktiga såsom god belysning både inomhus och utomhus på parkeringar och allmänna ytor (se nedan under Ljussättning). Manualen BoTryggt05 ger mer detaljerade anvisningar för planeringen. Riktlinjer för ljussättning finns i Alingsås ljusguide (antagen av kommunstyrelsen 2004) samt i rapporten Tryggt och jämställt ljus (Alingsås kommun 2010). Ljussättningen bör gestalta rummet, framhäva karakteristiska detaljer/miljöer och underlätta orientering. För belysning på kvartersmark och används stolpar med ca 4 m höjd till armaturen, alternativt låga pollare eller vägghängning på byggnader. Samtliga armaturer inom kvarteret bör ha en enhetlig karaktär för att upplevelsemässigt hålla samman området. Ljuskällor ska ha god färgåtergivning och neutral färgtemperatur. Enligt 8 kap 3 plan- och bygglagen ställs krav på ljusanordningar likaväl som på byggnader. Kommunens antagna riktlinjer tillämpas vid bygglovprövning. Samlingsplatser och aktivitetsytor Lekområden och aktivitetsytor finns enligt rekommendationer. Gården är en naturlig samlingsplats och berget är en naturlig rekreationsyta. Friytor Ianspråktagande av allmän plats Friytor Mellan Braxen 10 och 13 finns en markremsa som enligt gällande detaljplan är Park. Den är dock till största delen asfalterad och används som tillfartsväg. Denna mark föreslås bli kvartersmark men ska fortsätta att vara tillfart vilket innebär att den kan användas av gående som vill nå naturområdet omedelbart norr om planområdet. Friytor för lek och utevistelse ska finnas för både befintlig och tillkommande förskola och eventuella framtida bostäder. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering ska man, enligt PBL 8:9, i första hand ordna friyta. 10

129 Inom planområdet finns tillräckligt med friytor för lek och utevistelse. Utanför planområdet intill berget finns ett stort naturområde för längre utevistelse. Strandskydd Grönområde Enligt miljöbalken kapitel 7 råder strandskydd vid bl.a. insjöar och vattendrag och syftet är att tillgodose allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Något strandskydd finns inte inom planområdet. Närmaste grönområde är Häradsberget vid fastighetens norra gräns. Sjön Gerdsken med dess omgivning ligger västerut på ca 200 meters avstånd. Våtmarker Planområdet berörs inte av någon våtmark. Nybyggnationen placeras på en mindre del av gårdsytan och som kompensation utökas därför gårdsytan österut där man tar bort en del av dagens asfaltsyta. Trafik och gator Trafiksäkerhet Under hösten 2014 har kommunen beslutat och genomfört en sänkning av hastighetsbegränsningen från 60 km/tim till 40 km/tim utmed Boråsvägen (väg 180) från korsningen med Borgmästarevägen mot väg E20. Hastigheten 40 km/tim har även införts på Borgmästarevägen samt på i området intilliggande gator. 11

130 Trafiksäkerheten har dessutom genom olika åtgärder, t ex skyltar, förbättrats för alla trafikanter. Räddningsvägar Ett brandkrav är att släckbil ska ha högst 50 meter till alla ytterdörrar på byggnad där insats kan behöva göras. För gruppbostäder samt för skolor krävs två av varandra oberoende utrymningsvägar. Gång-, cykeloch mopedtrafik I direkt anslutning till planområdet finns en väl utformad gång- och cykelväg. Parkering för bilar Bilinnehav förändras över tiden och kommunen strävar efter att förstärka cykel- och kollektivtrafik. Parkeringstalen för bil vid förskolor består av tal för anställda (långtidsparkering) och besökande (korttidsparkering för hämtning och lämning av barn). Talen för sysselsatta bygger på platsens tillgänglighet med kollektivtrafik. All parkering sker på kvartersmark. Barn- och ungdomsförvaltningen önskar sig ca 6 p-platser per 2 st avdelningar. Inom planförslaget förbereds möjlighet för ca 18 p-platser för långtidsparkering som samnyttjas av personal och föräldrar. En trafiksäker angöring utformas med 4 p-platser för lämning och hämtning av barn. 12

131 Parkering för cyklar Kollektivtrafik Ett lokalt trafikmål är att utveckla cykeltrafiken. För att göra cykelåkande attraktivt behöver cykelparkeringar finnas. Tillräckligt med cykelparkering ska redovisas vid bygglovsprövning. Platserna ska vara bekvämt belägna nära entréer, tillräckligt stora samt säkra. De kan utformas som låsbara cykelrum alternativt cykelställ under skärmtak med t.ex. kablar för fastlåsning. En planbestämmelse anger att cykelparkering ska finnas. I kommunens Flerårsstrategi finns indikatorn Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka. Närmaste busshållplatser är Rådmansvägen på ca 50 meters avstånd och Borgmästaregatan på ca 100 meters avstånd. För närvarande avgår bussar varje kvart på morgnar och eftermiddagar måndag-fredag linje 1-Ängabo, samt även varje halv timma linje 550-Borås och 554-Olofsered. Teknisk försörjning Vatten/avlopp Dagvatten Energitillförsel Den föreslagna nybyggnaden skall anslutas till befintlig VA-servis till fd Braxen 13. Anslutning av dricksvatten kan väljas antigen via VA-servis till fd Braxen 13 (genererar en ny abonnent vid debitering av brukningsavgift) eller via dricksvattenanslutningen till Braxen 10 (genererar ingen nyabonnent vid debitering av brukningsavgift). Anläggningsavgift för tillkommande våningsyta (BRA) debiteras enligt gällande taxa. Dagvatten ska alltid tas om hand lokalt där så är möjligt och lämpligt samt om så behövs genomgå rening innan det avleds till recipient. Kommunfullmäktige har i oktober 2010 antagit Dagvattenstrategi för Alingsås tätort (en bilaga till Strategi för vatten & avlopp i Alingsås kommun ). Tekniska nämnden har också godkänt Dagvattenplan för Alingsås tätort, Del I, daterad mars Dagvatten från parkering och kvartersgata ska renas från slam- och oljeföroreningar i lokal behandlingsanläggning i anslutning till fastigheten innan det når recipient. Fastighetsägaren är ansvarig för kontroll och skötsel av oljeavskiljaren. Inom planområdet tar man i anspråk en gräsyta för nybebyggelse och kompenserar med en mindre grönyta vid rondellen. Det är ytterligare önskevärt med gräs på taket och eventuell armerad betong på parkeringen. Den hårdgjorda ytan ökar inte väsentligt och dagvatten kommer även fortsättningsvis att ledas bort till det kommunala dagvattennätet. Kommunfullmäktige har antagit Alingsås miljömål Målen är i huvudsak att energianvändningen per invånare och utsläppen av växthusgaser per invånare ska minska, andelen förnyelsebar energi ska öka samt att nya byggnader ska kännetecknas av en mycket hög energieffektivitet. Kommunfullmäktige har också antagit Alingsås energiplan Förskolan är redan ansluten till fjärrvärmen i Alingsås. Energieffektiva byggnader I kommunens Flerårsstrategi finns indikatorn Antalet energieffektiva byggnader ska bli fler. Riktlinjer för miljöanpassat byggande har antagits av Alingsås kommunfullmäktige De övergripande målen är att begränsa vår klimatpåverkan och att byggnader inte ska påverka människors hälsa negativt. Vad gäller energianvändning krävs bättre energieffektivitet än gällande 13

132 byggnorm. Byggnadens behov av köpt energi av olika slag ska räknas samman (för värme, varmvatten och driftel men exklusive hushållsel) och olika energislag viktas beroende på deras verkningsgrad. Eftersom tillkommande el i Sveriges energisystem huvudsakligen kommer från energikällor med höga omvandlings- och distributionsförluster ska köpt el till byggnaden räknas upp med en faktor 2,5. Grundprincip: Byggnaden har ett behov av köpt energi, viktat enligt beräkningsmodellen, av maximalt 90 kwh/kvm och år (högst ca 60 kwh/kvm och år för uppvärmning och varmvatten + ca 12 kwh/kvm och år för driftel). Alternativ princip: Byggnaden uppfyller kriterierna för passivhus enligt kravspecifikation (nu aktuell specifikation är FEBY 12 från Sveriges centrum för nollenergihus som anger högst 55 kwh/kvm och år för byggnader mindre än 400 kvm). Miljöanpassat byggande El Enligt Riktlinjer för miljöanpassat byggande ska dels bygg- och installationsteknik användas som medför låg vatten- och energianvändning, dels individuell mätning ske av tappvarmvatten och el för varje bostad eller verksamhet. I byggnaden bör femledaresystem installeras för att minska elektromagnetiska fält. Transformator station finns i området. Restprodukter/avfall För avfallsfordon krävs rundkörningsmöjlighet på 4 m bred väg eller vändplan med ett vändutrymme om meter alternativt en vändradie om 9 meter. Längsta tillåten dragväg för avfallskärl är 25 meter. Avfallskärl för brännbart hushållsavfall, kärl för komposterbart hushållsavfall samt eventuella sorteringskärl för fastighetsnära insamling (tidningar, förpackningar av plast, glas, metall och papper/kartong m.m.) ska finnas under tak och med god tillgänglighet. Avfallsbehållare ska vid hämtningstillfället vara uppställd i omedelbar anslutning till hämtningsfordonets körväg. Utomhus ska plats finnas för kompostering av trädgårdsavfall. 4. Konsekvenser Hållbar utveckling Ekologiska konsekvenser Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Bebyggelsens energianvändning minimeras genom att kommunen har strängare krav än Boverkets byggregler. Anslutning kommer också att ske till kommunal fjärrvärme vars energi till ca 95 % kommer från koldioxidneutralt biobränsle. Transporternas energianvändning och miljöbelastning är svårare att påverka. Exploateringen sker dock i ett bra kommunikationsläge med närhet till kollektivtrafik och goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Förbättrad tillgänglighet erhålls eftersom handikapparkering placeras i direkt anslutning till den nya byggnadens entré. Trygghetsskapande åtgärder är att all trafik med angöring, t ex matleverans och föräldrars hämtning och lämning av barn, sker på kvartersmark, i direkt anslutning till entré. Förtätning i områden där infrastruktur redan är utbyggd ger lägre byggkostnader. 14

133 Miljö Naturmiljö Kulturmiljö Planförslaget bedöms vara förenligt med de grundläggande bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden och skydd av naturen i miljöbalken kapitel 3 och 7. Det finns inga intressen vad gäller flora, fauna eller rödlistade arter registrerade inom planområdet. Området har inte bedömts som ekologiskt särskilt känsligt i kommunens översiktsplan. Planen innebär inte någon negativ förändring av kulturhistoriskt värdefull miljö. Trädgården är sparad i sin helhet i västra delen av tomten. Det befintliga husets karaktär och gestalt är bevarad i sin helhet. Den nya byggnaden är av underordnad karaktär med låga byggnadshöjd och är placerad mot berget långt från gaturummet. Miljökvalitetsnormer för luftkvalitet Buller Miljökvalitetsnormer finns för kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och ozon i utomhusluft. Följande mål finns i Alingsås miljömål : De nationella miljömålen avseende luftföroreningar ska klaras i hela kommunen. Halten bensen ska understiga lågrisknivån som årsmedelvärde. Nya bostäder ska om möjligt lokaliseras till platser där miljömålet för Frisk luft klaras. Luftkvalitén i Alingsås kontrolleras regelbundet i stadens centrala delar och vid E20. Nu aktuell plan bidrar till en viss ökning av trafiken i närområdet, vilket påverkar buller och avgaser negativt. I det aktuella närområdet bedöms att miljökvalitetsnormer och miljömål för luft klaras. Riksdagen har 1997 fattat beslut om riktvärden för bostäder för bullernivåer från trafik. Enligt Boverkets allmänna råd 2008:1, Buller i Planeringen, är huvudregeln att följande ljudnivåer ska klaras: - 30 dba ekvivalentnivå inomhus - 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad och på uteplats - 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (kl 22-06) - 70 dba maximalnivå på uteplats Enligt Plan- och bygglagen 4 kap 33a ska en redovisning ske av beräknade värden för omgivningsbuller vid bostadsbyggnadens fasad och vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Enligt Bullerkartläggning som Gärdhagen Akustik AB har tagit fram ( ) är ljudnivån för befintligt hus följande: - Gavel mot Borgmästarevägen: 54 dba ekvivalent ljudnivå 15

134 - Långsida vinkelrätt mot Borgmästarevägen: 51 dba ekvivalent ljudnivå - Maximal ljudnivå mitt på långsidor: dba En kompletterande beräkning har gjorts (PM ) av Gärdhagen Akustik AB, en prognos på framtida buller, med hänsyn till den nya bebyggelsen. Enligt bullerkartläggningen är ljudnivån år 2030 för det blivande huset följande: - Långsida mot Borgmästarevägen: 48 dba dygnsekvivalent ljudnivå och 67 maximal ljudnivå - Gavlarna vinkelrätt mot Borgmästarevägen: respektive 45 och 44 dba dygnsekvivalent samt 64 och 66 maximal ljudnivå - Del av uteplatsen närmaste Borgmästarevägen kommer att överskrida rekommenderade maximal ljudnivå 75 dba med dagens beräknings på utökning av trafik flödet Den nya bebyggelsen klarar buller rekommendationer inomhus och vid fasad även år Trots att enligt beräkningsmetoden kan en mindre del av uteplatsen komma att överstiga rekommenderade maximal ljudnivå så är största delen av uteplatsen relativt tyst med maximal ljudnivå 70 dba samt ekvivalent ljudnivå 50 dba, är största delen av uteplatsen inom godtagbart ljudnivån. A-vägd dygnsekvivalent ljudnivå från väg- och tågtrafik år A-vägd maximal ljudnivå från väg- och tågtrafik år Strålning I Alingsås miljömål finns följande mål: Den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Det har tidigare exemplifierats med: "Vid nybyggnation ska riktvärdet 0,2 mikrotesla för magnetfält klaras." Ingen kraftledning eller transformatorstation inom planområdet 16