Kvalitetsrapport. Vård- och Omsorg. Östersunds kommun

Transkript

1 Kvalitetsrapport Vård- och Omsorg 2015 Östersunds kommun

2 Innehållsförteckning Kvalitetsrapportens olika verksamhetsområden...4 Hemtjänst hemsjukvård...6 Enhet kväll natt...11 Mötesplatser...12 Särskilt boende...13 Funktionshinderområdet...19 Bostad med särskild service vuxna LSS och SoL...20 Bostad med särskild service barn och ungdomar LSS...22 Personlig assistans enligt LSS...23 Daglig verksamhet enligt LSS och SoL...24 Korttidsvistelse LSS...26 Fritid och rekreation...27 Boendestöd...28 Personligt ombud...29 Avvikelser Lex Sarah, Lex Maria...30 Patientsäkerhetsberättelse...32 Uppdragsenhetens genomförda kvalitetsgranskningar Grafisk mall: Blackeb Formgivning: Område Kommunikation, Östersunds kommun Foto: Område Kommunikation, Östersunds kommun 2

3 Kvalitetsrapport 2013 Kvalitetsrapport 2015 Kvalitetsrapporten är Uppdragsenhetens kortfattade sammanställning av Vård- och Omsorgsnämndens verksamheter för året som gått. De flesta verksamhetsområdena presenteras med fakta, analys, förbättringsområden och goda exempel. För vissa verksamhetsområden finns i nuläget endast ett begränsat underlag för analys, varför de verksamheterna endast presenteras mycket kortfattat. Syftet med rapporten är att ge medborgarna, nämndens förtroendevalda och olika utförare en överblick över kvalitetsarbetet inom vård- och omsorg. Kvalitetsrapporten kan användas som en del i verksamheternas planering och kommande utvecklingsarbete. 3

4 Kvalitetsrapport 2015 Kvalitetsrapportens olika verksamhetsområden: Äldreomsorg Hemtjänst och hemsjukvård Enhet kväll och natt Mötesplatser Särskilt boende inklusive korttidsverksamhet Anhörigstöd Funktionshinderområdet Bostad med särskild service för vuxna LSS och särskilt boende SoL Bostad med särskild service för barn och ungdomar LSS(elevhem) Personlig assistans enligt LSS Korttidsvistelse enligt LSS Daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet enligt SOL Boendestöd SoL Personliga ombud Fritid och rekreation Uppdragsenheten Uppdragsenheten är Vård- och omsorgsförvaltningens enhet som bland annat arbetar med att utforma uppdrag till samtliga verksamheter inom vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde utifrån politiska direktiv, lagstiftning och riktlinjer. I uppdragen ingår beskrivning av vad uppdraget omfattar och vilka kvalitetskrav som ställs. Uppdragen som riktar sig till interna enheter kallas oftast uppdragsbeskrivningar. Vid externa upphandlingar kallas de förfrågningsunderlag. Uppdragsenheten ansvarar också för att följa upp att ställda krav följs. Det sker genom utförarträffar två gånger per år, enkäter till enheterna, analys av avvikelser, uppföljning av synpunkter och klagomål, olika nationella kvalitetsuppföljningar, socialstyrelsens brukarundersökningar samt kvalitetsgranskning (granskningar) av uppdragsenheten på plats. Före uppföljningsbesöket skickas en enkät ut med frågor till personer med hemtjänst eller boende och/eller till anhöriga till personer som bor i ett särskilt boende. Vid uppföljningsbesöket förs dialog med personal, ledning och legitimerad personal. Nedan finns en beskrivning av de olika underlag som ligger till grund för uppgifterna i rapporten. Utförarträff Uppdragsenheten träffar varje utförare två gånger per år. De som deltar i mötena är sektorschefer och enhetschefer. Syftet med mötet att skapa dialog kring verksamheten och det är en del i uppdragsenhetens uppföljning av respektive verksamhet. Kvalitetsenkäter 2015 Uppdragsenheten skickar ut enkäter med frågor om de kvalitetskritiska områdena till samtliga enheter och olika verksamheter en gång per år under oktober månad. Enheterna får beskriva vad som fungerat bra under året samt vilka områden enheterna tänker utveckla inför Redovisning av avvikelser inom SOL, LSS, HSL, Lex Sarah och Lex Maria All personal är skyldig att inom ramen för sitt yrkesansvar rapportera avvikelser och risker av betydelse för den enskildes säkerhet. Att arbeta med avvikelser är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. Det bidrar till att höja säkerhet och kvalitet för den enskilde. Att lära sig vad som gick fel för att förebygga att händelser ska inträffa igen. Inom socialtjänsten (SoL och LSS) ska en avvikelse, ett missförhållande eller risk för missförhållande rapporteras. Det kan exempelvis gälla när en person inte har fått sin hjälpinsats utförd enligt beviljat biståndsbeslut och genomförandeplan. Det kan röra sig om ovärdigt bemötande, utebliven personlig omsorg eller utebliven serviceinsats. Även våld och hot eller risk för våld och hot mellan brukare ska rapporteras. Exempel på avvikelse inom hälso- och sjukvård kan vara fallskador, brist i läkemedelshanteringen, personskador, utebliven vård med mera. Synpunkter och klagomål Synpunkter som inkommer från medborgare är viktiga och ger verksamheterna möjlighet att förbättra och utveckla arbetet. Inkomna synpunkter är en del av det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten. Ansvarig chef ser till att inkomna synpunkter registreras och handläggs snabbt och tillförlitligt, samt att personen 4

5 Kvalitetsrapport 2015 som lämnat synpunkterna får ett svar så snart som möjligt. Kvalitetsregistren Palliativa registret och Senior alert Det nationella kvalitetsregistret Senior alert används av verksamheten för att systematiskt arbeta med riskbedömningar som utgångspunkt för vårdåtgärder. Palliativa registret används för registrering av vårdåtgärder vid livets slut. Syftet med användandet av de båda registren är att resultaten av registreringarna ska leda till förbättrade vårdåtgärder. Kvalitetsgranskning (på plats) 2015 Målsättningen är att samtliga verksamheter ska bli granskade på plats en gång under en tvåårsperiod. Utgångspunkten vid granskningar är förfrågningsunderlag och kvalitetskrav, kvalitetsrapport med mera. De genomförs av två handläggare på uppdragsenheten genom intervjuer med vårdpersonal vid ett tillfälle och legitimerad personal och ledning vid ett annat tillfälle. En enkät skickas till samtliga personer som har hemtjänst eller boende och/eller anhöriga på särskilt boende. Enkäten innehåller två enkla frågor som besvaras på en skala mellan 1 till 10? - Vad tycker du fungerar bra? - Vad kan förbättras? De får ange hur nöjda de är med insatserna på en skala mellan 1 till 10. I nuläget finns ingen anpassad enkät till personer inom funktionshinderområdet. Resultat från Socialstyrelsens brukarundersökning och Öppna jämförelser Under 2015 har Socialstyrelsen genomfört brukarundersökningar både i hemtjänst och i särskilt boende. Resultaten för brukarundersökningen presenteras utifrån riket, kommun-, och enhetsnivå samt genomsnitt för riket. Där hittar du rapport och tabellbilaga med nationella resultat, inklusive samtliga frågor och svarsalternativ och redovisning för olika kategorier. Öppna jämförelser - enhetsundersökningen. Öppna jämförelser är en sammanställning från Socialstyrelsen av data och statistik från kommunerna i landet och resultatet presenteras i en rapport Öppna jämförelser. Den avser indikatorer inom hemtjänst och särskilt boende. Det är chefer i verksamheten som själv har besvarat enkäten och syftet med resultatet är att verksamheten själv kan använda resultaten i sitt förbättringsarbete. Inom området Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning riktade sig enkäterna 2014, som presenterades 2015 endast till verksamhet med ansvar för myndighetsutövning. Resultat på enhetsnivå saknas därför i rapporten. Servicedeklarationer/Värdighetsgarantier De nuvarande värdighetsgarantierna gäller för kontaktmannaskap, genomförandeplan och tidskontinuitet inom hemtjänst och särskilt boende. Om dessa garantier inte uppfylls kan den person som omfattas av garantin framföra klagomål till ansvarig chef. Chefen ska omgående, senast inom två veckor, vidta nödvändiga åtgärder för att rätta till bristerna. Vid översyn av nuvarande servicedeklarationer/värdighetsgarantier 2015 genomförs ett tillägg i text för garantin genomförandeplanen: Det ska finnas nedskrivet vad som är viktigt för dig i samband med när du får din hjälp utförd. Exempelvis, hur många olika personer som du kan ta emot vid hjälp och stöd, hur meningsfulla aktiviteter ska tillgodoses. Viktigt med brukarundersökningen är att ta resultatet som en fingervisning över vad som behöver utvecklas, och inte som en sanning. Det behövs djupare analyser av resultaten för att kunna tolka resultaten på ett nyanserat sätt. Resultatet från undersökningen finns publicerade på 5

6 Hemtjänst och hemsjukvård Hemtjänst och hemsjukvård består av sjutton enheter varav tolv i kommunal regi och fem i privat regi. Totalt har ca 1300 personer i olika åldrar hemtjänst som omfattas av lagen om valfrihet (LOV). Ca 70 % av personerna med hemtjänst har en aktuell hälso- och sjukvårdsjournal dvs har hemsjukvård. Resultat Kvalitetsenkät Av kvalitetsenkäten framgår att fler kvalitetsområden har utvecklats i jämförelse med 2014: De flesta personer med hemtjänst har en utsedd kontaktman och de träffar sin kontaktman minst en gång per vecka. Ett fortsatt fördjupat arbete med värdegrundsfrågor har genomförts under 2015 Ett förbättringsarbete har genomförts med att förändra och förtydliga arbetsprocessen för upprättande av genomförandeplan har skett under året. Socialstyrelsens brukarundersökning 2015 Område Oftast eller alltid ett bra bemötande av personalen Nöjda eller mycket nöjda med hjälpen Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig Oftast eller alltid kunna påverka vid vilka tider som personalen kommer Mycket trygg/ganska trygg med hemtjänsten Resultat Riket Resultat Östersund 97% 98% VON:s mål 89% 93% 92% 91% 93 % 71% 69% 86% 89% 60% Socialstyrelsens brukarundersökning och öppna jämförelser från procent har svarat på enkäten vilket är 908 svar. 66 procent har själv besvarat enkäten. 6

7 Hemtjänst och hemsjukvård Avvikelser Hälso- och sjukvård Mätperiod Totalt Fallskada Varav fel i dosett Läkemedel Höftfraktur Omvårdnad Utebliven beh/träning Hjälpmedel Övrigt Sociala avvikelser Mätperiod är 1 januari november 2015 Totalt antal Brist i tillsyn Brist i hygien Social aktivitet Mathållning Redovisningen omfattar även inrapporterade avvikelser från enheten för Boendestöd. Lex Sarah och Lex Maria Under 2015 har det inträffat tre händelser i hemtjänst/ hemsjukvård som varit föremål för anmälningar enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Tre händelser har rapporterats som missförhållande enligt Lex Sarah. Av dessa har en händelse bedömts som ett allvarligt missförhållande och anmälts till IVO. Resultat Senior alert Antal personer som har en registrerad riskbedömning ( fall, trycksår, undernäring) År Antal Palliativa registret totalt registrerade Östersunds kommun Av alla avlidna i Östersunds kommun finns 60% registrerade i Palliativa registret. Det nationella målet är 70%. Antal avlidna Allmän Palliativ hemsjukvård Specifik Palliativ hemsjukvård Korttidsboende Särskilt boende Sjukhus Övrigt Ej rapporterade Av de kvalitetsindikatorer som registreras i palliativa registret följs särskilt Närvaro i rummet i dödsögonblicket Erbjudande av eftersamtal Smärtskattning med validerat smärtskattningsinstrument sista levnadsveckan. Resultat Palliativa registret 2015 Enhet Antal registrerade Närvaro vid dödsögonblickesamtal Erbjudande av efter- Smärtskattning med dödsfall validerat instrument Centrala/Lit Frösön Torvalla/Brunflo

8 Hemtjänst och hemsjukvård Kvalitetsgranskning av kvalitetskrav inom hemtjänst och hemsjukvård 2015, brukarenkäter Under 2015 har det genomförts kvalitetsgranskning i hemtjänsten. Tabellen nedan visar resultat avseende nöjdhet på en skala mellan ett och tio samt svarsfrekvens. Enhet Svarsfrekvens Blomängen 50% 7,1 Brunflo 57% 9,0 Frösödal 42% 8,1 Lit 57% 9,0 Poäng på en tiogradig skala (1-10) Resultat av brukarenkät om nöjdhet Exempel på synpunkter från brukare Följande områden fungerar bra enligt enkäter till personer med hemtjänst Personalens bemötande Personalens engagemang Personer med hemtjänst får ofta snabb kontakt med personal vid behov Följande områden behöver förbättras enligt enkäter till personer med hemtjänst Personal har mer inplanerad tid vid besöken Personkontinuiteten behöver förbättras Respektera den enskildes önskemål om val av personal vid duschsituation. Lugnvik 50% 7,8 Staden Nedre 56% 8,6 Valla 58% 8,9 8

9 Hemtjänst och hemsjukvård Analys hemtjänst och hemsjukvård Kvalitetsenkät Förändringsarbetet för upprättande av genomförandeplan innebär att personalen fått ett metodstöd i det praktiska arbetet, vilket stödjer den enskildes inflytande och delaktighet. Arbetet med den nationella värdegrunden har resulterat i att 82 % av enheterna har infört regelbunden reflektionstid för personalen vilket är positivt. Avvikelser Av de ca 900 personer som har en aktuell hälso- och sjukvårdsjournal och har hemtjänst, har flertalet hjälp med sin läkemedelshantering en eller flera gånger per dag. Det innebär att vårdpersonal delar ut väldigt många doser per dag. Att det är läkemedelshantering som står för den enskilt vanligaste avvikelsen, 85% av alla avvikelser, är därför förståeligt. Andelen läkemedelshanteringsfel som beror på fel i dosett har gått ner till 7% från att ha varit 11% förra året. De sociala avvikelserna har näst intill fördubblats i antal under 2015 vilket visar att verksamheterna mer uttalat arbetar kvalitetsförebyggande och att personalens kunskaper och kompetens om riskfaktorer och förebyggande åtgärder ökar. Lex Sarah och Lex Maria De utredningar som lett till Lex Maria är av olika karaktär och har lett till olika åtgärder, både omedelbara och långsiktiga åtgärder. MAS/MAR har utifrån ett av ärendena, där anledningen till anmälan är en konsekvens av felaktig dokumentation, yrkat på att vård- och omsorgsförvaltningen anställer en dokumentationsutvecklare i syfte att förbättra dokumentationen i hälso- och sjukvårdsjournalen. Palliativa registret Resultaten i Palliativa registret visar på lågt antal smärtskattningar som utförts med validerat smärtskattningsinstrument. För personer som befinner sig i livets slut och inte kan tala om att de har smärtor är det extra viktigt att använda validerat smärtskattningsinstrument. Täckningsgraden, dvs antal registrerade dödsfall i förhållande till antalet avlidna, ligger under det nationella målet som är 70%. Täckninggraden beskrivs i % av alla avlidna inom Östersunds kommun, även de som avlider på sjukhus eller på andra sätt utan att kommunal personal är inblandad. Senior alert Resultaten visar att arbetet med riskbedömningar och förebyggande arbete kopplat till registret inte har full genomslagskraft ännu. Endast tredjedel av antal personer som har en aktuell hälso- och sjukvårdsjournal har en registrerad riskbedömning. Socialstyrelsens brukarundersökning och öppna jämförelser från 2015 Östersunds kommun har sammantaget ett bra resultat på vad brukarna tycker om hemtjänsten. Generellt sett ligger nästan samtliga områden över riksgenomsnittet. Goda exempel att lyfta fram Alla enheter har haft fortbildning i vård vid livets slut. Från Hemtjänst/hemsjukvård i Lit: Personalen beskriver ett stort engagemang när det gäller vård i livets slut. De erbjöd sig att sitta hos den enskilde och såg det som en ära att få medverka i våden den sista tiden. Vid provlarm hos personer som enbart har trygghetslarm åker personal alltid hem till den enskilde och utför provlarmningen. Genom hembesöket sker då en uppföljning av insatsen De händelser som har rapporterats som missförhållanden enligt Lex Sarah har utretts och lett till både omedelbara och långsiktiga åtgärder. Rutiner har setts över och reviderats. 9

10 Hemtjänst och hemsjukvård Uppdragsenheten har identifierat följande förbättringsområden Riskbedömningar / Senior alert Av de 900 personer som har en aktuell hälso- och sjukvårdsjournal har ca en tredjedel en riskbedömning registrerad i Senior alert. För att fler personer ska erhålla en riskbedömning behövs ett fortsatt strukturerat arbete för att etablera en metod där riskbedömningar och åtgärder ingår i det dagliga arbetet. Ansvarig för det fortsatta arbetet är chefer inom respektive enheter. Palliativa registret Resultaten i Palliativa registret visar att smärtskattning med validerat smärtskattningsinstrument är ett område som behöver utvecklas. Erbjudande av eftersamtal behöver också förbättras. Antal registreringar i förhållande till antalet avlidna i kommunen behöver öka så att det nationella målet för täckningsgrad nås. Ansvarig för fortsatt arbete är chefer för legitimerad personal. Distriktssköterskans kontakter med distriktsläkare Distriktssköterskornas möjligheter till kontakt med distriktsläkare behöver förbättras. Gäller både tillgänglighet per telefon, regelbundna möten samt hembesök tillsammans med läkare. Ansvarig för fortsatt arbete tillsammans med primärvården är MAS och MAR tillsammans med biträdande förvaltningschef. Nationella värdegrunden för äldre Verksamheten behöver fortsätta utvecklingsarbetet utifrån den Nationella värdegrunden för äldre. Enhetschef ska tillse att personalen ges möjlighet till strukturerad och regelbunden reflektionstid och att personalen ges mer kunskaper om värdighetsgarantierna. 10

11 Enhet kväll och natt Enheten har distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor anställda. De arbetar kvällar och nätter. Leg personalen arbetar kväll och natt, sjuksköterskor inom särskilt boende och distriktssköterskor ute i hemsjukvården. Undersköterskorna arbetar natt och ansvarar för insatser mellan kl Resultat Kvalitetsenkät Av kvalitetsenkäten framgår att ca 240 personer har kontinuerliga insatser från enheten. Utöver dessa finns det ca 1300 personer som enbart har larm. På frågor om i vilken grad ledorden i värdegrunden genomsyrar verksamheten svarar enheten att ledorden genomsyrar verksamheten i hög och mycket hög grad. På frågor om i vilken grad kunskap och tillämpning av basala hygienrutiner sker svarar enheten att tillämpningen är hög och mycket hög. Avvikelsehantering används i mycket hög utsträckning i arbetet med att förebygga nya och upprepade avvikelser. På fråga om i vilken grad läkare finns tillgänglig på te- lefon för distriktssköterskan svarar enheten att tillgängligheten är mycket hög. Personalen ska erbjudas reflektion och handledning i organiserad form. På frågor om hur ofta personalen erbjuds detta svara enheten mer sällan än varje månad. Analys Handledning och reflektion Handledning och reflektion i organiserad form erbjuds mindre än en gång per månad. Det framgår inte av svaren om reflektion och handledning görs på annat sätt eller om behovet inte är större eller om behovet inte tillgodoses fullt ut. Uppdragsenhetens identifierade utvecklingsområden Handledning och reflektion Tid för reflektion och handledning behöver organiseras så att personalen kan erbjudas detta stöd mer frekvent än vad som redovisas. Ansvarig för arbetet är enhetschef 11

12 Mötesplatser Mötesplatser Det finns 11 mötesplatser på olika platser i kommunen. Till mötesplatserna är alla välkomna som vill ha sällskap eller vara med i de olika aktiviteter som arrangeras. De har varierande öppettider och olika verksamheter för olika målgrupper. Att besöka mötesplatserna kostar ingenting. Vid vissa arrangemang betalar besökaren en avgift. Vissa mötesplatser serverar lunch på vardagar och några har lunchservering även under helger. Antalet lunchgäster vid mötesplatserna varierar från personer per dag. Mötesplatsen Prästgatan 58 är navet för alla mötesplatser. Det är en mötesplats för alla åldrar, Verksamheten riktar sig till äldre såväl som personer med funktionsnedsättning. Visionen är att bli Sveriges bästa mötesplats. På mötesplatsen har olika yrkeskategorier sina kontor för att det ska vara lättare att få kontakt med anhörigkonsulent, kurator, demensteamet och utvecklingsinsperatören för mötesplatserna. Mötesplatsen nyttjas även av Vård och omsorgsförvaltningens verksamheter som Boendestöd, kommunens Lssbostäder, Fritid och Rekreation samt av Region Jämtland Härjedalen. Café verksamheten på mötesplatsen drivs av RMSH- Gnistorna (Riksföreningen för Social och Mental Hälsa, Lokalavdelningen i Östersund) i samverkan med vård & omsorgsförvaltningen. Mötesplats Genomsnittligt antal besökare / tillfälle Prästgatan Lövberga 7 12 Genomsnittligt antal lunchgäster Valla Brunflo 33 Ingen lunchservering Torvalla 25 Ingen lunchservering Lit 19 Ingen lunchservering Ljungen 16 Ingen lunchservering Hornsgatan Odensborg 35 Lugnvik Körfältet 15 Kvalitetsenkät Den fysiska miljön på vissa mötesplatser behöver förbättras. Lokalerna är mycket små och det är inte möjligt att ytterligare utöka antalet besökare. Antalet besökare på de olika mötesplatserna varierar mellan cirka personer per tillfälle. Det är mycket olika aktiviteter som sker på de olika mötesplatserna, och på samtliga mötesplatser finns det en personal som är ansvarig för verksamheten. Samverkan sker i hög grad med föreningar, frivillig organisationer och besökare. Tillsammans planerar de programmen för respektive mötesplats. Aktiviteter som föreningarna erbjuder på mötesplatserna är mycket varierande från underhållning, andakt och samhällsinformation. På varje mötesplats finns ett besökarråd som träffas två gånger per år. Syftet är att öka inflytandet och delaktigheten från besökare, föreningar över verksamheten på mötesplatsen. Protokollet delges Vård- och omsorgsnämnden. Värdegrund Samtliga mötesplatser anger att den nationella värdegrunden avseende gott bemötande, självbestämmande, trygghet, respekt för privatliv och integritet, individanpassning och delaktighet samt meningsfullhet och gemenskap genomsyrar verksamheterna i hög grad. Personalen på mötesplatserna har tid för reflektion en gång i veckan. Handledning i organiserad form förekommer mer sällan. Varje mötesplats har genomfört en enkät till besökarna för att ta reda på vad de tycker om verksamheten för att öka inflytandet. Analys Under slutet av 2015 har marknadsföringen av mötesplatserna ökat på sociala medier ex. Facebook för att sprida information om aktiviteter och matsedlar. Syftet är att göra verksamheten mer känd för att locka fler besökare. Förbättringsområden inom mötesplatser som uppdragsenheten identifierat: Fortsätta att utveckla samarbetet med olika föreningar och organisationer och frivilliga personer på samtliga mötesplatser Öka antalet matgäster på mötesplatser med lunchservering per dag eller per vecka. 12

13 Särskilt boende Vid särskilt boende bor personer i olika åldrar som har omfattande behov av stöd och omsorg. Östersunds kommun har 24 särskilda boenden med 670 lägenheter. Antal boenden som drivs i privat regi är 6 st samt 1 boende som drivs som ett kooperativ. Korttidsvistelse, dagverksamhet och anhörigavlösning Korttidsplatser ingår under benämningen särskilt boende. Antalet korttidsplatser uppgår till ca 35 st. Till största delen används platserna för personer som har vistats på sjukhus. Antal platser för anhörigavlösning är 20 st fördelade på boendena Södra Strand och Brännagården. Dessa platser är tillgängliga för personer med stort omvårdnadsbehov och som har anhöriga som behöver återhämtningsperioder. Antalet platser för dagverksamhet är 15 och verksamheten finns placerad vid anhörigavlösningen på Södra Strand. Resultat Kvalitetsenkät för särskilt boende inklusive korttidsverksamhet 19 av 24 enheter har besvarat kvalitetsenkäten Övervägande del anser att ledorden i den nationella värdegrunden gott bemötande, trygghet, självbestämmande, individanpassning och delaktighet, meningsfullhet och gemenskap genomsyrar verksamheten. Verksamheten anser att ledordet respekt för privatliv och integritet skattas lägre. Hälften av verksamheten erbjuder personalen reflektionstid en gång i veckan men strukturerad handledning erbjuds sällan. Verksamheten uppger att de i hög grad uppfyller kraven avseende värdighetsgarantierna för genomförandeplan, kontaktmannaskap samt tidskontinuitet. Ca 90 % av verksamheten erbjuder gemensamma aktiviteter tre gånger i veckan. Ca 70 % av verksamheten uppger att personalen 13

14 Särskilt boende sitter ned vid måltiderna. Det saknas dock överlag dokumentation om vilket stöd den enskilde behöver vid måltiderna. Samtliga verksamheter har bjudit in till boenderåd och 84 % uppger att de har att de har genomfört boenderåd. Ca 95 % har genomfört egenkontroll och hygienrond och personalen har god kännedom om basala hygienrutiner och använder skyddsutrustning vid behov. Individuella utredningar inför förskrivning av inkontinenshjälpmedel sker i mycket låg grad. Omvårdnadsplan avseende nutrition för personer som har risk för undernäring och är undernärda finns i hög grad. Verksamheten uppger att personalen får för lite stöd/handledning av arbetsterapeut och fysioterapeut. Enheten skattar att de till ca 50% följer de krav som ställs i värdighetsgarantierna avseende kontaktmannaskap och genomförandeplan. Enheten skattar att de till 100% följer krav som ställs i värdighetsgarantierna avseende tidskontinuitet. Enheten uppger att måltidssituationen fungerar mycket bra. Enheten anser att de tillgodoser personernas behov av socialt innehåll i vardagen till 100%. Enheten uppskattar att samverkan med anhöriga och godmän fungerar mycket bra. Enheten anser att personalen inte till fullo har kännedom om rutiner för begränsnings- och skyddsåtgärder. Kvalitetsenkät för dagverksamhet och anhörigavlösning Enheten anser att ledorden i den nationella värdegrunden följs. Personalen erbjuds reflektionstid dagligen och handledning 1 gång i månaden. Avvikelser Hälso- och sjukvård Mätperiod 1 december november 2015 Totalt Varav fel i dosett Läkemedel Fallskada Höftfraktur Omvårdnad Utebliven beh./träning Hjälpmedel Kvalitetskrav/ Rehabiliterande insatser Sociala avvikelser Mätperiod 1 december november 2015 Totalt antal Brist i tillsyn Brist i hygien Social aktivitet Mathållning Övrigt Avvikelser gällande arbetsterapeuters och sjukgymnasters möjlighet att följa kvalitetskrav och säkra rehabiliterande insatser för personer på särskilt boende har varit fortsatt högt under året. soner som har behov av detta. Under år 2016 kommer antalet fallhändelser och eventuella höftfrakturer följas för att se effekten av användandet av höftskyddsbyxor vid särskilt boende. Förebyggande av höftfrakturer Under år 2015 har verksamheten fått ökad dygnsersättning för att kunna erbjuda höftskyddsbyxor till per 14

15 Särskilt boende Lex Sarah och Lex Maria Åtta händelser har rapporterats som missförhållanden enligt Lex Sarah. Av dessa har ett bedömts som allvarligt missförhållande och anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Palliativa registret Av alla avlidna personer finns 60% registrerade i palliativa registret. Resultat Palliativa registret 2015 Enhet Antal registrerade dödsfall Närvaro vid dödsögonblicket Erbjudande av eftersamtal Särskilt boende Av de kvalitetsindikatorer som registreras i palliativa registret följs särskilt: Närvaro i rummet i dödsögonblicket Erbjudande av eftersamtal Smärtskattning med validerat smärtskattningsinstrument sista levnadsveckan. Smärtskattning med validerat instrument Socialstyrelsens brukarundersökning procent har svarat på enkäten vilket är 311 svar. 28 procent har besvarat enkäten själva. Område Resultat Östersund Resultat Riket VON:s Mål Sammantaget mycket nöjd eller ganska 81% 82% 85% nöjd med sitt boende Upplevd trygghet vid boendet 85% 89% 55% Att måltiderna är en trevlig stund på 63% 69% 75% dagen Nöjdhet med aktiviteter som erbjuds 46% 63% 60% Oftast eller alltid ett bra bemötande av 95% 94% personalen Förtroende för personalen 86% 87% Maten smakar bra eller mycket bra 72% 76% Att man vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål Att gemensamhetsutrymmena är trivsamma 42% 45% 54% 65% 15

16 Särskilt boende Kvalitetsgranskning (på plats) inom särskilt boende 2015 Under 2015 har Uppdragsenheten genomfört kvalitetsgranskningar (på plats) i särskilt boende. Tabellen nedan visar resultatet av den enkät som görs i samband med kvalitetsgranskningen. Boende svarsfrekvens poäng Bonden 93% 8,6 Häradsgården 50% 7,5 Myran 90% 6,8 Skogsbruksvägen % 5,9 Slåttergården 41% 8,8 Solsången 59% 9,0 Tallbacka 79% 7,0 Trossgränd 46% 7,4 Ängegården 53% 8,1 Följande områden fungerar bra enligt enkäter till personer/anhöriga vid särskilt boende: Personalens bemötande Personalens engagemang En god omvårdnad Följande områden behöver förbättras enligt enkäter till personer/anhöriga vid särskilt boende: Tid för sociala aktiviteter Utevistelse Högre bemanning av personal Bättre personkontinuitet Skydds- och begränsningsåtgärder Det framkommer vid uppföljningar att personalen behöver mer kunskaper kring den nuvarande rutinen för skydds- och begränsningsåtgärder Kost och Nutrition Under år 2015 har en handlingsplan för samtlig verksamhet tagits fram som utgår från Kommunfullmäktiges vision och kostpolicy Kvalitetskrav avseende kost och nutrition vid särskilda boenden har därefter fastställts av Vård- och omsorgsnämnden. Verksamheten har fått information om kraven av dietist. Det har varit mycket stor efterfrågan om stöd av dietist från samtliga verksamheter. 16

17 Särskilt boende Analys Särskilt boende Kvalitetsenkät Det är positivt att verksamheten har påbörjat arbetet med införandet av regelbunden reflektionstid för personalen enligt den nationella värdegrunden. Ca 95 % av enheterna har genomfört egenkontroll och hygienrond och personalen har god kännedom om basala hygienrutiner och använder skyddsutrustning vid behov. I hög grad finns omvårdnadsplaner avseende nutrition för personer som har risk för undernäring eller är undernärda. Stöd och handledning av arbetsterapeut och fysioterapeut ges i för lite utsträckning. Avvikelser Av de ca 670 personer som har en aktuell hälso- och sjukvårdsjournal har flertalet hjälp med sin läkemedelshantering en eller flera gånger per dag. Det innebär att vårdpersonal delar ut väldigt många doser per dag. Att det är läkemedelshantering som står för den enskilt vanligaste avvikelsen, 85% av alla avvikelser, är därför förståeligt. De sociala avvikelserna har näst intill fördubblats i antal under 2015 vilket visar att verksamheterna mer uttalat arbetar kvalitetsförebyggande och att personalens kunskaper och kompetens om riskfaktorer och förebyggande åtgärder ökar. Lex Sarah och Lex Maria De händelser som har rapporterats som missförhållanden enligt Lex Sarah har utretts och lett till både omedelbara och långsiktiga åtgärder. Rutiner har setts över och reviderats. Socialstyrelsens brukarundersökning och öppna jämförelser 2015 Östersunds kommun har sammantaget ett liknande resultat som riket i övrigt. Inom några områden ligger kommunen sämre än riket. Goda exempel att lyfta fram Mobacka arbetar strukturerat med reflektionstid för personalen och tid finns inbokad varje vecka. Vid mötena sker dialog kring hur omvårdnadsarbetet har bedrivits. Dialogen förs utifrån den nationella värdegrunden. Brunkullan arbetar med att förkorta nattfastan genom att registrera klockslag för personernas kvällsmåltider och utifrån det planera eventuella extra måltider. Solsången visar en hög nöjdhet i enkätsvaren från anhöriga. Personal och ledning visar vid uppföljning ett mycket gott intryck och ett stort engagemang i sitt dagliga arbete med personerna som bor vid Solsången. Uppdragsenheten har identifierat följande förbättringsområden Inkontinensvård Individuella utredningar inför förskrivningar av inkontinenshjälpmedel bör ske i högre grad och utifrån nationellt vårdprogram. Sjuksköterskor vid särskilt boende bör ges mer kunskap om det nationella vårdprogrammet Nikola. MAS ansvarar för kompetensutvecklingen. Kost och måltider Dokumentation om vilket stöd den enskilde har behov av vid måltid bör finnas i högre grad. Möjlighet för personalen att sitta ned vid måltider och tydlighet i vilket stöd den enskilde har behov av för att göra måltiden till en trevlig stund. Enhetschefen ska tillse att personal ges möjlighet att sitta ner med personerna vid måltiderna. Rehabilitering Arbetsterapeut och fysioterapeut bör i högre grad ge stöd/handledning till personalen. Det påbörjade arbetet med professionsuppdraget för arbetsterapeut och fysioterapeut vid särskilt boende bör intensifieras under MAR och MAS ansvarar för det fortsatta arbetet. Nationella värdegrunden för äldre Verksamheten behöver fortsätta med att utveckla tid för reflektion till personalen enligt den nationella värdegrunden. Enhetschefen ska tillse att personal ges möjlighet till strukturerad och regelbunden reflektions- 17

18 Särskilt boende tid och att personalen ges mer kunskap om innebörden av värdighetsgarantier. Synpunktshantering Tydlighet i informationsmaterial om var synpunkter/ klagomål kan lämnas. Enhetschefen ska tillse att det i informationsmaterialet finns tydligt beskrivet var synpunkter och klagomål kan lämnas. Skydds- och begränsningsåtgärder All personal bör ges mer kunskap om innebörden av rutin för skydds- och begränsningsåtgärder. Under 2016 bör samtliga särskilda boenden ges utbildning avseende skydds- och begränsningsåtgärder. Demensteamet ansvarar enligt uppdragsbeskrivning för detta. Aktiviteter Möjlighet att komma utomhus bör förbättras Enhetschef bör identifiera behov av utevistelse hos varje enskild person. Enligt kvalitetskrav ska enheterna erbjuda minst 3 gemensamma aktiviteter i veckan. Av enheterna erbjuder 90 % detta. Trots det upplever endast 46%, enligt Socialstyrelsens brukarundersökning, att de är nöjda med de aktiviteter som erbjuds. Då brukarundersökningen till stor del besvarats av anhöriga/närstående är det viktigt med information/ dialog med anhörig/närstående om den enskildes behov och önskemål avseende aktiviteter. 18

19 Funktionshinderområdet De olika verksamhetsområdena inom funktionhinderområdet presenteras nedan var för sig. Den redovisade verksamheten omfattar vissa insatser enligt LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och vissa insatser enl. SoL, Socialtjänstlagen. För vissa verksamhetsområden finns i nuläget endast ett begränsat underlag för analys, varför dessa endast presenteras kortfattat. Kvalitetsenkäterna till de olika verksamheterna skiljer sig åt vad gäller urval och formulering av frågor. Detta gör att det finns svårigheter att presentera jämförbara resultat. Alla enheter ska enligt kvalitetskraven, som en del i verksamhetsplanen, redovisa hur man tänker arbeta för att uppfylla kvalitetskraven. Inför 2016 kommer en gemensam mall för verksamhetsplan att kommuniceras. Mallen har tagits fram inom ramen för arbetet med kvalitetsledningssystemet. Kvalitetkrav och enkät kommer att revideras under Avvikelser, Lex Sarah och Lex Maria redovisas sammantaget för all verksamhet inom funktionshinderområdet i slutet med undantag för Boendestöd som redovisas under område Hemtjänst hemsjukvård. 19

20 Bostad med särskild service för vuxna LSS och särskilt boende SoL Bostad med särskild service för vuxna LSS och särskilt boende SoL Bostad med särskild service för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (LSS-bostad) är en omfattande insats för människor med funktionsnedsättningar enligt lagens personkretsar. Insatsen ges enligt beslut om gruppbostad servicebostad eller särskild anpassad bostad. Insatsen omfattar allt det stöd som behövs för att kunna leva ett så normalt och självständigt liv som möjligt. I vissa speciella fall förekommer det att en LSS-bostad ger stöd till andra personer enligt socialtjänstlagen. Verksamheten omfattar 73 LSS-bostäder och bedrivs av Vård och omsorgsförvaltningen/sektor LSS och en LSS-bostad bedrivs av ett personalkooperativ. Särskild boendeform enligt socialtjänstlagen, SoL (SoL-bostad) för vuxna är en omfattande insats för vuxna med psykisk funktionsnedsättning. Verksamheten omfattar fem SoL-bostäder som bedrivs av Vård och omsorgsförvaltningen/sektor LSS. Antalet personer i december 2015 som bor i LSSbostad och SoL-bostad var ca 520 st Resultat Kvalitetsenkät Kvalitetsenkäten för 2015 omfattar både SoL-bostad och LSS-bostad. Enkäten som följer upp nämndens kvalitetskrav har skickats ut till samtliga enhetschefer och nedan presenteras ett urval av resultatet på frågorna samt exempel på enheternas egna positiva och negativa reflektioner på verksamhetsåret Enheterna har också till viss del redovisat planerat utvecklingsarbete % av anställda vikarier är outbildade 66 % av verksamheten har kartlagt risker för sämre bemötande och identifierade risker som redovisas är bl.a; långa arbetspass, dålig nattsömnsovande jour, ensamarbete och kommunikationssvårigheter; att man inte förstår varandra 94% personerna som får stöd har aktuell genomförandeplan Samtliga enheter redovisar ett aktivt arbete med att tillgodose behov av gemenskap med andra t ex genom att ge anpassad information om tillgängliga aktiviteter, individuellt stöd för att stärka egna sociala nätverk och kontakter 82 % har uppdaterad anpassad informationstavla. Alla löpande anteckningar förs i procapita (utom en bostad pga radiolänk) 88 % har uppdaterad social journal 43 % har boråd 99 % har rutiner för informationsöverföring mellan arbetspassbyten 57 % har samlad kompetensutvecklingsplan, stor variation av fortbildning % har fått muntlig och skriftlig information angående Lex Sarah 71 % har skriftlig verksamhetsplan Enheternas egna reflektioner på 2015 Positivt; Utveckling och uppnådda mål för de som verksamheten ger stöd till, väl fungerande samverkan, utveckling av social dokumentation och genomförandeplaner, stabilitet i personalgrupper och bra vikarier, nya utmaningar och nyinflyttningar Negativt; Ej åtgärdade fastighetsfrågor-privata fastighetsägare, stor personalomsättning, svårt att rekrytera utbildade vikarier, ökad vårdtyngd påverkar boende-arbetsmiljö för personal, dödsfall bland boende, svårigheter i arbetet med personer som tackar nej till insats. Egna angivna utvecklingsområden 2016: Metodutveckling, fortsatt utveckling av social dokumentation, hälsa, kost och rörelse, livsstilsfrågor, kommunikation, att åldras med utvecklingsstörningkunskap, kompetensutveckling utifrån målgruppens behov. Analys och identifierade förbättringsområden Det kan konstateras att det utvecklingsarbete som bedrivits vad gäller social dokumentation under 2015 har gett effekt med förbättrade resultat i alla delar. Social journal till exempel har varit och 20

21 Bostad med särskild service för vuxna LSS och särskilt boende SoL är ett utvecklingsområde men där är resultatet för 2015, att 87.5 % har uppdaterad social journal, en klar utveckling då motsvarande siffra för 2014 var 76,9 Det redovisas ett aktivt arbete med att tillgodose behov av gemenskap med andra och erbjuda anpassad information från samtliga enheter. Detta område bör uppmärksammas eftersom anpassad information är en viktig förutsättning för tillgänglighet och att kunna påverka. 43,2 procent av bostäderna har organiserade boråd och det kan tyckas vara ett lågt resultat. Frågan är vad resultatet säger om förutsättningarna att kunna påverka. Boråd är en form för att skapa påverkansmöjlighet men i praktiken används andra former som till exempel individuella samtal. Dessa alternativa former har inte följts upp i Kvalitetsenkät Inför 2016 kommer frågor i enkäten att anpassas. Identifierat behov av att arbeta vidare med kompetensutvecklingsplaner på enhetsnivå för att se och möta behov av kompetensutveckling i verksamheten Andelen outbildade vikarier är för hög och vi behöver därför få bättre kunskap om hur det ser ut och varför. Gruppen outbildade kan omfatta ett stort spann vad gäller kompetens från universitetsstuderande som kombinerar studier med extraarbete i verksamheten till personer helt utan utbildning. 66,2% har kartlagt risker för sämre bemötande och det är ett förbättringsområde. Aktivt arbete med avvikelser och Lex Sarah verkar ha gett resultat i form av ett ökat antal gjorda rapporteringar (redovisas i slutet) Behov finns av att analysera och omhänderta resultatet av detta mer systematiskt hos verksamheten för att synliggöra mönster och identifiera utvecklingsområden. Slutligen kan konstateras att det finns behov av att kvalitetskrav och enkät för 2016 utformas till LSSbostad och SoL-bostad var för sig för att ge bättre underlag och förutsättningar till analys av resultat. Exempel på verksamhetens egenkontroll/ kvalitetsarbete 2015 Brukarenkät. Sektor LSS har under våren 2015 genomfört en omfattande brukarundersökning med hjälp av det anpassade enkätverktyget Pict-ostat. Utbildade hjälpare har stöttat vid genomförandet. 94 personer fick erbjudande om att delta i undersökningen. De personer som tillfrågades tillhör båda könen har varierande ålder och svårigheter utifrån sin funktionsnedsättning. De frågeområden som valdes ut vid denna undersökning var: Trygghet Delaktighet och inflytande Identifierade utvecklingsområden omhändertas genom bl.a. genom: Att enhetschef erbjuder de boende enskilda samtal minst en gång/år Delaktighetsmodellen - samtals slingor, start hösten Fokus grupper start under Frågelåda används redan nu i enstaka LSSbostäder. Sociala seriesamtal produceras för respektive frågeställning.(klart för användning i verksamheten oktober- november 2015) AKK- alternativ kompletterande kommunikation. Kompetenshöjande insatser för personal planeras. Genomförs hösten 2015 våren Resultatet av undersökningen finns redovisat i sin helhet under Sektor LSS på kommunens web. Följ Länk : Vad tycker du 2015 Kartläggning risk/missbruk. Under 2015 har sektor LSS genomfört en kartläggning av hur många av de personer som bor i LSS/SoL-bostad som bedöms befinna sig i ett riskbruk/missbruk. Bedömningen är en uppskattning som respektive enhetschef gjort. Resultatet visade att av de ca 520 personer som bor i LSS/SoL-bostad så bedöms 56 personer ha problem med riskbruk/missbruk eller beroendeproblematik kopplat till alkohol, droger, spel, mat eller annat. Behov av mer omfattande insatser redovisas av Sektor LSS under Sektorn har arbetat systematiskt med Social dokumentation och har format en organisation för detta med utsedda dokumentationsombud. 21

22 Bostad med särskild service för barn och ungdomar, LSS, (elevhem) Bostad med särskild service för barn och ungdomar, LSS, (elevhem) Bostad med särskild service för barn och ungdomar är en insats för människor med funktionsnedsättningar enligt lagens personkretsar. Insatsen erbjuds till barn och ungdomar från länets övriga kommuner enligt avtal. Insatsen omfattar i de flesta fall elevens gymnasietid men kan även vara aktuell i vissa fall under elevens grundskoletid. Enheten tillhandahåller för närvarande elevhem vardagar, förutom under skollov. Verksamheten omfattade i december elevhem som bedrivs av Vård och omsorgsförvaltningen/sektor FÖS, förvaltningsövergripande sektor. Antal barn/ungdomar som i december 2015 har insatsen elevhem är 28. Resultat Kvalitetsenkät Enkäten som följer upp nämndens kvalitetskrav har skickats ut till enhetschefen och nedan presenteras ett urval ur resultatet på frågorna samt exempel på enhetens egna positiva och negativa reflektioner under verksamhetsåret Utvecklade Bo-råd finns på samtliga elevhem. 100% har kartlagt risker för sämre bemötande och identifierade risker som redovisas är bl.a; när arbetsbelastning blir hög, när elever och anhörigas önskemål ej stämmer överens, om samarbetet i personalgruppen ej fungerar, om personal ej är uppdaterade. 100% har aktuella genomförandeplaner Aktivt arbete med drogprevention på alla elevhem Aktivt arbete med sex och relationer på alla elevhem Sociala journaler är ett utvecklingsområde Alla elevhem har uppdaterad informationstavla till eleverna Kompetensutvecklingsplan för enheten finns Skriftlig verksamhetsplan 2015 med redovisning av kvalitetskrav saknas Endast skriftlig Lex Sarah genomgång 2015 samtliga elevhem Positiv verksamhetstillsyn av Inspektionen för vård och omsorg Elevhemmens gemensamma aktivitetskvällar har varit uppskattade t.ex. Resurshuset varannan tisdag. Organisationsförändringar har skapat viss oro i verksamheten. Hur blir det? Egna angivna utvecklingsområden 2016: Fortsatt arbete med social dokumentation, utveckling av enheten och samverkan. Analys och identifierade förbättringsområden Resultatet visar på positiva, enhetliga svar från samtliga fem elevhem inom flera områden. Detta skulle kunna vara ett positivt resultat av det medvetna arbetet med att jobba ihop enheten. Det aktiva arbete som görs omkring drogprevention och sex och relationer är bra och viktigt. Enheten redovisar goda resultat vad gäller social dokumentation förutom uppdatering av sociala journaler som fortfarande är ett stort förbättringsområde. Enheten ingår i ett sektorövergripande utvecklingsarbete där detta är ett tydligt mål. Enheten saknar verksamhetsplan med redovisning av arbete för att uppfylla kvalitetskrav. Verksamhetens egenkontroll/kvalitetsarbete 2015 Enheten har varit föremål för Inspektion från IVO Inspektionen för vård och omsorg 2 gånger per läsår under de senaste åren. Detta har resulterat i ett systematiskt förbättringsarbete med rutiner som under 2015 bl.a. bestått av att utveckla former för samverkan med de kommuner som köper platser. Enheten har påbörjat ett systematiskt förbättringsarbete omkring social dokumentation med utsedda dokumentationsombud som fortgår under Enhetens egna reflektioner på 2015 Positivt att jobba ihop enheten med en chef för 22

23 Personlig assistans enligt LSS Personlig assistans enligt LSS Personlig assistans enligt LSS är en insats för människor med funktionsnedsättningar enligt lagens personkretsar. Funktionsnedsättningen måste vara stor och orsaka betydande svårigheter i det dagliga livet. Det finns ingen nedre åldersgräns för att få assistansersättning men insatsen måste vara beviljats innan personen fyllt 65 år. Verksamheten bedrivs i egen regi och av privata utförare. Vård och omsorgsförvaltningen/sektor FÖS ansvarar 10 ärenden (dec 2015), 4 ärenden enl. LSS och sex ärenden där individen har ersättning från Försäkringskassan och har valt kommunen som utförare. Utöver kommunen finns 22 privata utförare som ger insatser och ansvarar för sin egen verksamheten och uppföljning. De personer som har privat utförare redovisas inte i kvalitetsrapporten. Resultat Kvalitetsenkät Enkäten som följer upp nämndens kvalitetskrav har skickats ut till samtliga enhetschefer och nedan presenteras ett urval ur resultatet på frågorna samt exempel på enheternas egna positiva och negativa reflektioner på verksamhetsåret Enheten har också till viss del redovisat eget planerat utvecklingsarbete % har uppdaterad social journal 100% har aktuella genomförandeplaner Skriftlig verksamhetsplan finns 60% av vikarierna är outbildade Kartläggning av risker för sämre bemötande saknas Ingen årlig genomgång av Lex Sarah Samlad kompetensutvecklingsplan saknas Analys och identifierade förbättringsområden Enheten för Personlig assistans redovisar mycket goda resultat av arbete med social dokumentation och extra nämnvärt är att 100% har uppdaterad social journal. Skriftlig verksamhetsplan finns. Enheten reflekterar över bra planeringsdagar och utbildningsinsatser. En samlad plan för kompetensutveckling saknas dock. Andelen outbildade vikarier är hög och bättre kunskap behövs om hur det ser ut och varför. Gruppen outbildade kan omfatta ett stort spann vad gäller kompetens från universitetsstuderande som kombinerar studier med extraarbete i verksamheten till personer helt utan utbildning. Övriga förbättringsområden är kartläggning av risker för sämre bemötande och årlig genomgång av Lex Sarah. Verksamhetens egenkontroll/kvalitetsarbete 2015 Under 2015 har ett omfattande arbete med att jobba ihop verksamheten för personlig assistans på enheten som bildades Målet har varit att nå en hög, jämförbar kvalitet i verksamheten och att personal känner samhörighet, stolthet. En mätning av personalens upplevelse gjordes med hjälp av en enkät efter genomförd satsning på kompetensutveckling och planeringsdagar med ett positivt resultatet. Vård- och omsorgsnämndens kvalitetspris vanns av Enheten bostad med särskild service för barn och ungdomar LSS( elevhem) Enhetens egna reflektioner på 2015 Bra utbildningsinsatser under året Givande planeringsdagar Dålig intern samverkan med Hälsofrämjande enhet; HFE Egna angivna utvecklingsområden 2016: Förutom pågående förbättringsarbete samt utveckla Brandskyddsarbete och skyddsronder. 23

24 Daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet enligt SoL Daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet enligt SoL Daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet enligt SoL är en insats för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och utbildning. Insatsen är enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade enligt personkrets 1 och 2 LSS samt Socialtjänstlagen (SoL) för personkrets 3. Verksamheten bedrivs i egen regi av Vård och omsorgsförvaltningen/sektor FÖS Förvaltningsövergripande sektor, MICA; Människan i centrum arbete. Mica erbjuder sysselsättning enligt beslut om daglig verksamhet eller dagverksamhet på olika sätt. Verksamheten är indelad i tre olika steg. Individen ges förutsättning att utvecklas genom ett trestegsarbete. Det slutgiltiga målet för daglig verksamhet och dagverksamhet i steg tre är ett lönearbete. Hösten 2015 fanns följande antal personer aktuella inom Mica i de olika stegen. reflektioner på verksamhetsåret Enheterna har också till viss del redovisat eget planerat utvecklingsarbete 2016 Kartläggning av risker för sämre bemötande gjord. 25% outbildad ordinarie personal Lågt deltagande av enhetschef vid upprättande av genomförandeplan Alla har inte aktuell genomförandeplan Kompetensutvecklingsplan för enheterna saknas Skriftligt mål för samverkan finns 100% Löpande anteckningar förs i Procapita Samtliga personer i steg 3 har uppdaterad social journal men i övrigt är det ett utvecklingsområde. Rutin finns för arbete med avvikelser i förebyggande syfte via samverkansgrupp. Verksamhetsplan finns. Steg 1: 117 personer varav 98 LSS och 19 SoL Personer med stora omvårdnadsbehov som behöver personalstöd. Steg 1 har en egen hyrd arbetsplats med 1-2 personal som ger stöd till 4-6 personer. Verksamheten består av tillverkning av egna produkter, legoarbete, sinnesträning i en strukturerad verksamhet. Steg 2: 229 personer varav 194 LSS och 35 SoL Personen arbetar ute på ett företag i grupp, 1 personal ger stöd till 4-6 personer Steg 2 arbete och stöd utifrån individuella förutsättningar. Steg 3: 89 personer varav 80 LSS och 9 SoL Personen arbetar själv ute på företaget. Arbetskonsult besöker arbetsplatserna vid behov Resultat Kvalitetsenkät Enkäten som följer upp nämndens kvalitetskrav har skickats ut till samtliga enhetschefer och nedan presenteras ett urval av resultatet på frågorna samt exempel på enheternas egna positiva och negativa Enhetens egna reflektioner på 2015 Svårigheter att tillgodose individuell utveckling och individuellt stöd när arbetsgrupperna tenderar att bli för stora. Fortbildningsinsatser har genomförts under året inom flera livsområden Låga sjuktal bland anställda Egna angivna utvecklingsområden 2016 Utveckla genomförandeplaner, utveckla befintlig verksamhet och verksamhet för att möta äldre samt personer med låg närvaro. Kvalitetsgranskning (på plats) Verksamhetsuppföljning har genomförts på enhet Mica C. Uppföljningen gjordes genom intervjuer med ledning och personal från slumpmässigt utvalda arbetsplatser inom steg 1 (2st) Steg 2 (4st) och arbetskonsult för samtliga arbetstagare i Steg 3 på enheten. Förutom intervjuer har uppdragsenheten tagit del av inlämnat material som avidentifierade genomförandeplaner, interna rutiner, verksamhetsplan och övrigt material enl. kvalitetskraven. I verksamhetsuppföljningen konstaterades att enhetens verksamhet överlag höll en god kvalitet med engagerad personal och pågående utvecklingsarbete. Förbätt- 24

25 Daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet enligt SoL ringspunkter finns inom social dokumentation, innehåll i verksamhetsplanen, kartläggning av risker för sämre bemötande, individuellt stöd och kontinuitet. Analys och identifierade förbättringsområden Identifierade utvecklingsområden inom social dokumentation. Resultatet i enkäten är inte helt samstämmigt med resultatet av verksamhetsuppföljningen och det kan tyda på svårtolkade kvalitetskrav och frågor i enkäten. Både resultaten i enkäten och verksamhetsuppföljning tyder på svårigheter att se till varje individs behov då enhetschef ansvarar för stort antal individer och arbetsgrupperna i vissa fall är stora. Anmärkningar och förbättringsområden i verksamhetsuppföljningen omhändertas i separat åtgärdsplan som enheten redovisar inom given tidsram till Uppdragsenheten. Verksamhetens egenkontroll/kvalitetsarbete 2015 Ett systematiskt förbättringsarbete av social dokumentation med utsedda dokumentationsombud som fortgår under Daglig verksamhet MICA har under våren 2015 genomfört en omfattande brukarundersökning med hjälp av det anpassade enkätverktyget Pict-o-stat. Utbildade hjälpare har stöttat vid genomförandet. 64 personer har deltagit i undersökningen. De personer som tillfrågades tillhör båda könen har varierande ålder och svårigheter utifrån sin funktionsnedsättning. Undersökningen har omfattat delaktighet och inflytande. Resultatet av undersökningen kommer att omhändertas genom dialog med personal och målgrupp. Utbildning har genomförts i samtalsverktyget Delaktighetsmodellen för att kunna omhänderta resultatet i brukar enkäten. 25

26 Korttidsvistelse enligt LSS Korttidsvistelse enligt LSS Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt LSS är en insats som erbjuder avlastning till föräldrar. Insatsen ges i form av Korttidshem som företrädesvis tar emot barn och ungdomar i åldern från 0-20 år. Verksamheten bedrivs i egen regi av och består av tre korttidshem med 14 platser. Antalet barn och ungdomar som har beslut om korttidsvistelse i december 2015 var 47. Resultat Kvalitetsenkät Enkäten som följer upp nämndens kvalitetskrav har skickats ut till samtliga enhetschefer och nedan presenteras ett urval ur resultatet på frågorna samt exempel på enheternas egna positiva och negativa reflektioner på verksamhetsåret Enheterna har också till viss del redovisat eget planerat utvecklingsarbete % har aktuell genomförandeplan Kartläggning av risker för sämre bemötande saknas Endast skriftlig genomgång av Lex Sarah för % har mål för samverkan med anhöriga Aktivt arbete med att tillgodose behov av gemenskap med andra Uppdaterad informationstavla till barnen/ungdomarna finns Brist i uppdatering av sociala journaler Skriftlig verksamhetsplan med redovisning av kvalitetskrav saknas Enhetens egna reflektioner på 2015 Stora vårdbehov, omsättning av personal och vikarier upplevs påverka verksamheten negativt Ökad stabilitet i personalgruppen (Slutet av 2015) d.v.s. fler ordinarie personal har gett ökad arbetsglädje Arbete med ökad trygghet har gett positiv utveckling hos ungdomarna. Bra fortbildningsinsatser under året Säkerställa bemanning för att möta behov, utveckla genomförandeplaner, utökning med träningslägenhet och arbeta utifrån ett behovsschema Kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskning har genomförts under hösten på enheten för korttidsvistelse. Granskningen gjordes genom besök och intervjuer med ledning och personal på avdelningarna Fjället, Ripan och Falken. Förutom intervjuer har uppdragsenheten tagit del av inlämnat material som avidentifierade genomförandeplaner, interna rutiner, verksamhetsplan och övrigt material enl. kvalitetskraven. I kvalitetsgranskning konstaterades att enhetens verksamhet höll en god kvalitet med engagerad personal och pågående utvecklingsarbete. Förbättringspunkter fanns inom social dokumentation, innehåll i verksamhetsplanen, bemötande, kontinuitet och rutiner. Analys och identifierade förbättringsområden Anmärkningar och förbättringsområden i verksamhetsuppföljningen omhändertas i separat åtgärdsplan som enheten redovisar inom given tidsram till Uppdragsenheten. Chefen på enheten var vid verksamhetsuppföljningen relativt nyanställd men bedömningen är att det inte nämnvärt påverkat resultatet. Genomförandeplanerna som lämnades till verksamhetsuppföljningen höll en mycket god kvalitet med väl beskrivna individuella målsättningar. Verksamhetens egenkontroll/kvalitetsarbete 2015 Utveckling av enheten i form av samverkan mellan avdelningarna och samverkan med elevhemmen. Ett systematiskt förbättringsarbete med social dokumentation med utsedda dokumentationsombud som fortgår under Egna angivna utvecklingsområden 2016; 26

27 Fritid och rekreation Fritid och rekreation Fritid och rekreation är en verksamhet som är organiserad under Vård och omsorgsförvaltningen/sektor FÖS, Förvaltningsövergripande sektor. Verksamheten har till uppgift att medverka till att ett så brett utbud av fritidsaktiviteter som möjligt erbjuds personer med LSS eller SoL insatser från gymnasieålder som har en intellektuell och eller psykisk funktionsnedsättning. Verksamheten består av aktiviteter som Fritid och rekreation själv anordnar samt samordning/samverkan för att underlätta för den enskilde att ta del av det ordinarie utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter i samhället. En del av verksamheten sker i nära samverkan med fritidsombuden inom sektor LSS. Resultat Kvalitetsenkät Enkäten som följer upp nämndens kvalitetskrav har skickats ut till samtliga enhetschefer och nedan presenteras ett urval av resultatet på frågorna samt exempel på enheternas egna positiva och negativa reflektioner på verksamhetsåret Enheterna har också till viss del redovisat eget planerat utvecklingsarbete 2016 Enheten har en verksamhetsplan Enheten har bidragit till fysisk aktivitet, spridning av aktiviteter som bowling, öppet hus, helgaktiviteter, arbete kring kost och motion genom livsstilsgruppen, disco, rörelse & glädje genom Knutpunkten, roliga prova på aktiviteter på länsfestivalen 5000 deltagare på enhetens aktiviteter 2015 Enheten samverkar med föreningar och intresseorganisationer exempelvis Studieförbunden, brukarorganisationerna, studiefrämjandet och övrig verksamhet inom kommunerna. Information om Lex Sarah saknas 2015 Kompetensutvecklingsinsatser har genomförts till fritidsombuden Enheten har delvis anpassat informationsmaterial Enheten saknar kompetensutvecklingsplan Enhetens egna reflektioner på 2015 Svårt att veta om information når ut till brukarna om de aktiviteter som erbjuds. Härligt driv i länsfestivalgrupp Hög ambition vid informationsspridning, många olika kanaler Bra genomförda tema kvällar och välbesökta arrangemang upplevs positivt Egna angivna utvecklingsområden 2016; Planering av ny mötesplats och en översyn av hur förbättring kan ske av befintlig verksamhet Analys Enhetens verksamhet och det stora deltagandet vid anordnade aktiviteter tyder på att Fritid och rekreation har viktig funktion i vår verksamhet för att skapa aktivitet och delaktighet för målgruppen. Ett brett samarbete inom och utom enheten skapar bra förutsättningar för verksamheten. Behov av fortsatt utvecklingsarbete med information i olika former och informationskanaler finns. Behov av utveckling av rutin för arbete med avvikelser och information om Lex Sarah. Verksamhetens egenkontroll/kvalitetsarbete 2015 Organiserat arbete med brukarinflytande i olika former bland annat genom Fritidsrådet har bidragit till utveckling av verksamheten och aktiviteter som helt genomförs av brukarrepresentanter. Utvecklingsarbete runt spridning av information med hjälp av bland annat sociala medier. 27

28 Boendestöd, insats enligt socialtjänstlagen Boendestöd, insats enligt socialtjänstlagen Boendestöd är en praktisk, social och pedagogisk insats enligt SoL som syftar till att underlätta för den enskilde att hantera sin vardag. Insatsen är inte begränsad till hemmet utan kan även infatta aktiviteter utanför bostaden. Målgruppen är personer med psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning. Verksamheten bedrivs av Vård och omsorgsförvaltningen, sektor hemtjänst och omfattar hela kommunen. Antal personer som hade insatsen boendestöd i december 2015 var 75. Resultat Kvalitetsenkät 2015 Enkäten som följer upp nämndens kvalitetskrav har skickats ut till enhetschef och nedan presenteras ett urval av resultatet på frågorna 90% uppskattas ha en aktuell genomförandeplan 90% uppskattas ha en kontaktman enl. krav. 100% uppskattas följande krav som ställs i värdighetsgarantierna avseende tidskontinuitet 100% uppskattas tillgodose en god personkontinuitet enligt kvalitetskraven för personer som har insatser en gång per vecka 70% uppskattas använda sig av avvikelsehanteringen i det förebyggande kvalitetsarbetet 100% har handledning i organiserad form ca 1 gång i månaden saknas eftersom stor del av frågorna bygger på enhetschefens uppskattning av måluppfyllelse. Redovisade resultat tyder på en hög skattad måluppfyllelse vad gäller genomförandeplaner, kontaktman och kontinuitet. Avvikelsehantering som en del i förebyggande kvalitetsarbete bör utvecklas. De resurser som avsatts för rehabiliterande insatser till personer med boendestöd har inte varit tillräckliga för att möta behoven. Ett stort antal avvikelser visar att det är flera månaders väntan på rehabbedömning och därmed rehabinsatser som kan öka personens oberoende och förmåga att själv styra sin vardag. Under våren 2016 kommer därför resurser för arbetsterapeut att utökas. Verksamhetens egenkontroll/kvalitetsarbete 2015 Handledning och utbildning i organiserad form pågår under hösten. Samverkan med Psykiatri och andra i olika forum, bl.a. UMA, unga med aktivitetsersättning. En planerad brukarstyrd brukarrevision under 2016 ska genomföras av JLB Jämtlands läns brukarråd. En organiserad planering av brukarstyrda Aktivitetsgruppen finns för att ta fram uppskattade och anpassade aktiviteter för målgruppen. Genomförd enkät till personal planeras som del i utvärdering av verksamheten Analys och identifierade förbättringsområden Boendestöd har tagit del av samma enkät som Hemtjänst /Hemsjukvård för 2015 och jämförbara resultat 28

29 Personligt ombud Personligt ombud Verksamheten med personligt ombud riktar sig till personer som är 18 år eller äldre, som har psykiska funktionsnedsättningar och betydande och väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter inom olika livsområden. Stödet är kostnadsfritt och tidsbegränsat och bygger helt på den planering som görs utifrån individens önskemål och uppdrag. Verksamheten Personligt Ombud bedrivs av Vård och omsorgsförvaltningen/sektor FÖS, förvaltningsövergripande sektor i samverkan med Åre, Strömsund och Härjedalens kommuner. Personliga Ombud omfattade i december ,8 årstjänster totalt varav Östersunds kommuns verksamhet motsvarar 2,55 årstjänster. Verksamheten är till 50% finansierad av stadsbidrag. Vid sammanställning i slutet av 2015 hade 41 personer pågående stöd, 27 personer avslutat stöd och 28 personer stod i kö för att få stöd av Personligt Ombud. Verksamheten syftar till att den enskilde genom ett personligt ombud ska ges; bättre möjligheter att påverka sin livssituation och vara delaktig i samhället, möjligheter att leva ett mer självständigt liv och få en förbättrad livssituation möjligheter att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika sysselsättningsfrågor och stöd i kontakter med t.ex. Arbetsförmedlingen, psykiatri och andra vårdgivare samt rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån egna önskemål och behov. möjligheter att påverka myndigheter, kommuner och landsting att samverka utifrån sina önskemål och behov Resultat Ingen kvalitetsenkät har gått ut till verksamheten för Personligt ombud. Resultatet för uppföljning 2015 grundar sig på den redovisning som gjorts i samband med stadsbidragsansökan och dialog med verksamheten i samband med revidering av uppdragsbeskrivning. Utifrån underlagen som fylls i, i samband ansökan kan konstateras att gruppen kvinnor mellan år är den grupp som ökar. I stödplaneringssamtalen framträder tre områden. Det är önskan om stöd runt ekonomifrågor och kontakter med t.ex. Försäkringskassan, Socialförvaltningen,. Väntetiden för att få stöd av Personligt Ombud var i dec 2015 ca.7 månader. En stor andel av de som söker har inga andra pågående insatser från vård och omsorgsförvaltningen. Analys och identifierade förbättringsområden Antalet ansökningar och synpunkter från målgruppen visar på att detta är en uppskattad verksamhet som svarar mot behov som är viktiga för den enskilde. Sättet att arbeta genom att jobba enbart utifrån den enskildes uppdrag skulle kunna vara en viktig del i att stärka känslan av egenmakt och självständighet hos personer med psykisk funktionsnedsättning och på så sätt minska risken för behov av större och mer omfattande insatser senare. Att minska väntetid och kö är ett förbättringsområde och detta har även identifierats av verksamheten själv och ansökan om utökning av årstjänster till 2,80 på vård och omsorgsförvaltningen inför 2016 är gjord. Uppdragsenheten ansvarar för fortsatt dialog och uppföljning under Verksamhetens egenkontroll/kvalitetsarbete 2015 Verksamheten har systematiskt inhämtat synpunkter från personer som haft stöd genom att lämna ut underlag för synpunkter i samband med första planeringsträff. Redovisade synpunkter har gett uttryck för att stödet upplevts positivt och stärkt känslan av att kunna påverka. 29

30 Avvikelser, Lex Sarah och Lex Maria Avvikelser, Lex Sarah och Lex Maria Nedan presenteras avvikelser och Lex Sarah och Lex Maria sammantaget för all verksamhet inom funktionshinderområdet med undantag för Boendestöd som redovisas under område Hemtjänst hemsjukvård. Arbetet med avvikelser är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att analysera händelser kan arbetsmetoder i det dagliga arbetet förbättras och kvalitetssäkras. Resultat Avvikelser Hälso- och sjukvård Mätperiod 1 december november 2015 Totalt läkemedel omvårdnad fallskada höftfraktur övrigt Avvikelser LSS Mätperiod 1 januari November 2015 Totalt antal Personlig omsorg Stöd & Service Psykosocialt Övrigt Avvikelser SoL Mätperiod 1 januari November 2015 Totalt antal Personlig omsorg Service i hemmet Hot o Våld Övrigt Lex Sarah och Lex Maria Nio händelser har rapporterats som missförhållanden eller risk för missförhållanden enligt Lex Sarah Av dessa har sex bedömts som allvarliga och anmälts vidare till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har ingen Lex Maria rapporterats. Analys och identifierade förbättringsområden Avvikelser Antalet avvikelser har under året ökat markant inom område LSS-bostad. Det gäller såväl avvikelser inom LSS som för hälso- och sjukvård. Sektorledningen har arbetat aktivt för att öka avvikelserapporteringen. Ökningen bedöms inte bero på att kvalitén försämrats utan tvärtom, ett ökat medvetande om vikten av att utveckla kvalitén genom rapportering. För övriga LSSområden är avvikelserapportering fortfarande ett stort utvecklingsområde. En stor del av avvikelserna rör kategorin Stöd och service och en del har handlat om att individen tackat nej till insats. Detta område bör analyseras och utforskas vidare. Kategorin Övrigt döljer en del avvikelser som hör hemma i andra kategorier och för att få bättre underlag till analys bör blanketten och kunskapen om hur den ska fyllas i utvecklas. Ansvarig för detta är respektive enhetschef. Blankett för avvikelse ses över av uppdragsenheten. 30

31 Avvikelser, Lex Sarah och Lex Maria Vid genomgång av rapporteringen av avvikelser för hela funktionshinderområdet kan konstateras att den är ojämn och viss underrapportering kan misstänkas inom samtliga LSS-områden utom LSS-Bostad. Detta är ett förbättringsområde som även identifierades vid de verksamhetsuppföljningar som gjordes på plats ute i verksamheten. Enhetschef är ansvarig för fortsatt arbete med avvikelser. Uppdragsenheten kommer som en del i utvecklingsarbetet under 2016 att utveckla metoder för analys och uppföljning av avvikelser. Lex Sarah och Lex Maria Antalet Lex Sarah som rapporterats från LSS-verksamheten har ökat under De utredningar som avser Lex Sarah är av olika karaktär och har därför olika åtgärder, både omedelbara och långsiktiga. Ett förslag angående Lex Sarah som skickats till kommunen 2015 har efter utredning påvisat ett behov av revidering av gällande riktlinjer. Riktlinjerna har reviderats och utifrån e-förslaget till att omfatta en återkommande diskussion av begreppet Lex Sarah ute i verksamheten. Behov av fortsatt implementering och kontinuerlig dialog finns i verksamheten av Lex Sarah. 31

32 Patientsäkerhetsberättelse Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren är ytterst ansvarig för patientsäkerheten. Verksamhetschef och MAS/MAR har huvudansvar för patientsäkerhetsarbetet enligt Ansvarsfördelning mellan vårdgivare, verksamhetschef för hälso- och sjukvård, MAS/MAR avseende hälso- och sjukvård inom Östersunds kommun Antagen i vård- och omsorgsnämnden mars

33 Patientsäkerhetsberättelse Struktur för uppföljning/utvärdering/egenkontroll Analys av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella kvalitetsregister och öppna jämförelser Analys av årlig kvalitetsenkät på enhetsnivå. Strukturerade granskningar av all verksamhet genomförs. Analys av Uppdragsenhetens brukarenkät i samband med granskning av verksamheten. Analys av avvikelser. Analys av klagomål/synpunkter. Analys av genomförd egenkontroll/ hygienrond. Analys av registrerade vårdrelaterade infektioner vid särskilt boende. Analys av genomförda journalgranskningar Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Vård- och omsorgspersonalen inklusive legitimerad personal rapporterar avvikelser enligt rutin. Verksamheten har regelbundna träffar där avvikelser analyseras och åtgärder diskuteras. Avvikelserna ska inkomma till MAS/MAR inom en månad efter inträffad händelse. MAS/MAR gör omedelbar bedömning när avvikelse inkommit. Eventuella krav på åtgärder ställs till berörd verksamhet. MAS/MAR analyserar 1g/månad inkomna avvikelser för att eventuellt se mönster i arten av avvikelser och vidta revideringar, åtgärder, skapa nya rutiner. Vid allvarliga händelser där patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada sker lex Maria anmälan. Avvikelsestatistik redovisas 1g/år till vård- och omsorgsnämnden. Utredning efter klagomål/synpunkter redovisas till verksamhetschef HSL. Enligt kvalitetskrav ska informationsmaterial lämnas till patient och/eller närstående där det finns beskrivet hur klagomål/synpunkter lämnas. IT-stöd för registrering av klagomål/synpunkter finns. Alla klagomål utreds av den chef som är ansvarig för berörd verksamhet. Klagomål som inkommer till MAS/MAR utreds av dessa. Klagomål/synpunkter kan föranleda granskning av verksamhet. Statistik över klagomål/synpunkter redovisas till vård- och omsorgsnämnden 1g/år. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkansforum, Torsdagsgruppen med Patientsäkerhetsenheten, Region Jämtland Härjedalen, där specialiserade vården, primärvården och kommunen deltar för analys och dialog om avvikelser/händelser avseende samverkan i vårdens övergångar. Regelbundna möten med patientnämnden. Regelbundna MAS/MAR möten. Samverkan med patienter och närstående Vårdplaneringsrutinerna stödjer patientens och närståendes delaktighet i planeringen av hälso- och sjukvårdsinsatser. Vid de strukturerade granskningarna som genomförs lämnas brukarenkät där patient och/eller närstående kan beskriva vad man anser behöver förbättras i verksamheten. Hantering av klagomål och synpunkter Utredning, analys och sammanställning Antalet klagomål/synpunkter som gäller hälso- och sjukvård är få till antalet. 33

34 Patientsäkerhetsberättelse Uppföljning år 2015 Övergripande mål och strategier för år Utveckla den kommunala rehabiliteringen och det rehabiliterande arbetssättet Resultat: Ett professionsuppdrag för arbetsterapeuter och fysioterapeuter som arbetar med personer boende i särskilt boende är framtaget tillsammans med representanter från verksamheten. Arbetsättet har inte prövats under 2015 Antalet dokumenterade beslutsunderlag i Procapita från legitimerad personal till biståndshandläggare har under året varit 303 stycken, målet var minst % av de personer med hemtjänst som aktualiseras under uppföljning i mars-maj för arbetsterapi eller fysioterapi har minskat sitt beroende i vardagsaktiviteter. 56% har oförändrat beroende. 2. Förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom Resultat: Under 2015 har några enheter för särskilt boende påbörjat arbetet med utbytet av madrasser till bättre kvalitet. Vid uppföljningar/granskningar har framkommit att kunskapen om rutin för användning av skydds- och begränsningsåtgärder inte är optimal Ett fåtal av den fast anställda personalen på SÄBO har genomgått Demens ABC. Målet var 50%. Uppdragsbeskrivning för demensteamet har reviderats. Ansvaret för att utbilda BPSD- användare och informera om rutin för användning av skyddsåtgärder har tydliggjorts. 3. Förbättra vården och omsorgen för personer som vårdas i livets slut Resultat: Antalet dokumenterade smärtskattningar har i Procapita har minskat jämfört med Smärtskattningarna görs inte alltid med evidensbaserat instrument. Antalet dokumenterade brytpunktsamtal har ökat något. Antalet dokumenterade erbjudanden av eftersamtal är på samma nivå som Förebygga näringsbrist och säkerställa en god nutrition för personer inom särskilt boende och ordinärt boende Resultat: Rutin för förebyggande av näringsbrist är reviderad och publicerad. Insatserna för utbildning inom kost och nutrition för personal inom hemtjänsten har inte påbörjats enligt handlingsplan. Rutin för samverkan med regionens dietist är framtagen och kommer att börja gälla under första halvåret Antalet dokumenterade munhälsobedömningar har ökat med 200%. 5. Minska antal fallskador/fallhändelser Resultat: Vård- och omsorgsnämnden har tagit beslut om att erbjuda höftskyddsbyxor kostnadsfritt till personer med fallrisk som bor i särskilt boende Samtliga rutiner för fallpreventivt arbete har reviderats och publicerats Personer med hemtjänstinsatser och bedömd fallrisk erbjuds enligt framtaget program för fysioterapi, ett individuellt träningsprogram. Vid uppföljning under året har 62% av de som genomfört träningsprogram förbättrat sin balans utifrån bedömningsinstrument. 34

35 Patientsäkerhetsberättelse Antalet höftfrakturer hos personer som bor i särskilt boende har ökat under Minska antalet olämpliga läkemedel för äldre Resultat: Antalet dokumenterade Phase 20, SMA och Läkemedelsgenomgångar i Procapita har ökat med 30 st jämfört med 2014 Läkemedelshanteringsrutinen har reviderats. 7. Förbättra dokumentationen i patientjournalen Resultat: Journalgranskning har genomförts, dock i begränsad omfattning. Resultatet visar på stora brister i journaldokumentationen. Som en följd av resultatet har MAS/MAR yrkat om en tjänst som dokumentationsutvecklare inom hälso- och sjukvårdsområdet. Andelen arbetsterapeuter som ofta eller alltid använder den framtagna strukturen för dokumentation av målsättning och utvärdering har ökat och är nu ca 30%. Motsvarande siffra för dokumentation av status/aktivitetsbedömning är oförändrat och ligger på ca 30 %. 35

36 Patientsäkerhetsberättelse Övergripande mål och strategier för år 2016 Utveckla den kommunala rehabiliteringen och det rehabiliterande arbetssättet Förbättra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom Delmål: Säkerställa att personer som bor i särskilt boende ska erbjudas bedömning av rehabiliteringsbehov av arbetsterapeut och fysioterapeut. Säkerställa att personer som vistas på korttidsboende ska erbjudas bedömning och insatser av arbetsterapeut och fysioterapeut och att en individuell rehabplan upprättas. Inför vårdplanering på korttidsboende ska beslutsunderlag till biståndshandläggare finnas. Antalet dokumenterade beslutsunderlag i Procapita från legitimerad personal till biståndshandläggare ska under året uppgå till minst 400 stycken. 35% av de personer med hemtjänst som aktualiseras under uppföljning i mars-maj för arbetsterapi eller fysioterapi ska minska sitt beroende i vardagsaktiviteter. Planerade aktiviteter: På utvalda boenden prova att använda det framtagna professionsuppdraget för arbetsterapeuter och fysioterapeuter som arbetar med personer boende i särskilt boende. Kartlägga processen Vistelse på korttidsboende. Ta fram ett professionsuppdrag för arbetsterapeuter och fysioterapeuter som arbetar med personer som vistas på korttidsboende. Följa upp hur beslutsunderlaget fungerar i verksamheten och vid behov revidera arbetssätt. Uppföljning av hemrehabilitering via webenkät. Delmål: Förbättra vila och nattsömn för personer med demensdiagnos på särskilt boende som känner oro utifrån framtagen modell vid äldreboendet Mobacka All personal ska ha kännedom om rutinen för användning av skydds- och begränsningsåtgärder. 50% av alla fast anställda personal vid särskilda boenden och inom hemtjänst ska genomgå Demens ABC Öka antalet dokumenterade skattningar i BPSDregistret Planerade aktiviteter: Ta fram riktlinjer för inköp av basmadrass till särskilt boende. Demensteamets uppdragsbeskrivning innebär att de ska årligen hålla utbildning om rutinen för skydds- och begränsningsåtgärder MAS/MAR ska informera enhetschefer inom hemtjänst och särskilda boenden om webutbildningen Demens ABC. Demensteamet ska vid ärenden vid särskilda boenden efterfråga BPSD-skattningar som underlag för insatserna. 36

37 Patientsäkerhetsberättelse Förbättra vården och omsorgen för personer som vårdas i livets slut Delmål: Öka antalet dokumenterade smärtskattningar i Procapita enligt evidensbaserat instrument för personer som vårdas i livets slut. Öka antalet dokumenterade brytpunktsamtal Öka antalet dokumenterade erbjudanden av eftersamtal Planerade aktiviteter: MAS ska 2 ggr under året redovisa statistik från Palliativa registret till verksamheten. MAS ska rekommendera enhetschefer att använda webutbildningen i palliation. Förebygga näringsbrist och säkerställa en god nutrition för personer inom särskilt boende och ordinärt boende Delmål: Öka kunskapen hos personal inom hemtjänsten inom området kost och nutrition enligt handlingsplanen. Den enskildes behov av måltidsstöd ska finnas tydligt dokumenterat och tillgängligt för personalen. Öka antalet dokumenterade munhälsobedömningar Planerade aktiviteter: Verkställa framtagen plan för utbildning av kommunens dietist i kost och nutrition till personal inom hemtjänsten. MAS ansvarar för att utveckla dokumentationen om kost och nutrition i Procapita. Minska antal fallskador/ fallhändelser Delmål: Minska antalet höftfrakturer hos personer som bor i särskilt boende Planerade aktiviteter: Följa upp effekten av användning av höftskyddsbyxor genom att alla särskilda boenden ska registrera alla fallhändelser och om personen använt höftskyddsbyxa vid fallet. Minska antalet olämpliga läkemedel för äldre Delmål: Öka antalet dokumenterade Phase 20 och SMA i Procapita. Öka antalet dokumenterade läkemedelsgenomgångar Planerade aktiviteter: MAS ansvarar för att färdigställa och implementera samverkansdokument avseende läkemedelsgenomgång. MAS ansvarar för utbildning för sjuksköterskor och distriktssköterskor i Phase20 och SMA. Förbättra dokumentationen i patientjournalen Delmål: Öka kvalitet och omfattning av status, planer och uppföljning i patientjournalen. Planerade aktiviteter: Anställa en dokumentationsansvarig för HSL som ska påbörja arbetet med införandet av ICF i Procapita Genomföra journalgranskning och utifrån resultaten planera åtgärder. 37

38 Uppdragsenhetens genomförda kvalitetsgranskningar 2015 Uppdragsenheten genomför på-platsgranskningarna av hur kvalitetskraven i förfrågningsunderlag och uppdragsbeskrivningar uppfylls. Målet är att alla enheter ska granskas minst vartannat år. Varje kvalitetskrav bedöms enligt utvärderingsinstrumentet på andra sidan. Verksamhet Enhet Utförare Total poäng vid granskning Hemtjänst/ hemsjukvård Särskilt boende LSS Antal 1:or Antal 2:or Åtgärdsplan Brunflo byar/ sydväst Kommunen Ja - klar Brunflo inre/ centrala Kommunen ej aktuellt Staden nedre Kommunen ej aktuellt Frösödal Kommunen ej aktuellt VallaCentrum/Orrviken Kommunen ej aktuellt Valla Byar Kommunen ej aktuellt Blomängen Område 1(Ljungen) Attendo Care AB ej aktuellt Häradsgården Kommunen ej aktuellt Bonden Kommunen Ja - klar Solsången Kommunen ej aktuellt Trossgränd Kommunen ej aktuellt Tallbacka Kommunen ej aktuellt Slåttergården Kommunen Ja - klar Ängegården Kommunen Ja - klar Barkvägen Kommunen Ja - klar Myran Strukturrutan AB ej aktuellt Skogsbruksvägen 133 Vardaga AB Ja - klar Önevägen 196 Kommunen Ja - klar MICA C Kommunen Under granskning Korttidsvistelse Fjället Kommunen Ja - klar Korttidsvistelse Ripan Kommunen Ja - klar Korttidsvistelse Falken Kommunen Ja - klar

39 Utvärderingsinstrument och sanktioner Omdöme/Värdering Åtgärd 0 Ja - klar "Utmärkt kvalitet, systematik Inga åtgärder i utförande och rutiner" 1 Viss/a brister "Bra kvalitet men ej helt systematisk " "Följs upp vid nästa planerade uppföljning. Brist som inte åtgärdas föranleder anmärkning (2:a)." 2 Anmärkning "Fel och brister i större omfattning" "Åtgärdsplan inom två veckor viktiga kriterier omedelbart. Brist som inte åtgärdas föranleder stor anmärkning (3:a)" 3 Stor anmärkning "Stora brister ingen systematik och/eller allvarlig kritik från MAS/MAR/SAS eller IVO" "Omgående rättelser, åtgärdsplan för löpande uppföljning, sanktion 1% av kontraktssumman per stor anmärkning (3:a). Vid återkommande stora anmärkningar hävning." Samlad bedömning Totalpoängen vid en granskning Poäng Åtgärd 0-10 Ingen åtgärd Samlad åtgärdsplan och avgift 1% av kontraktssumman per år per poäng över 10 >20 Samlad åtgärdsplan och avgift 15% av kontraktssumman per år samt omedelbar rättelse Om bristerna ej åtgärdas i tid är poäng över 20 grund för hävning av avtalet. Sanktionsavgifter regleras vid nästkommande månads ordinarie ersättningsutbetalning. 39