Kvalitetsrapport. Innehåll

Transkript

1 Kvalitetsrapport Innehåll Introduktion... 4 Sammanfattande metodbeskrivning... 4 Presentation av alla verksamhetsområden... 6 Biståndsenheten... 6 Hemtjänst och hemsjukvård... 7 Socialstyrelsens brukarundersökning... 7 Nationella kvalitetsregister... 9 Avvikelser Enkäter till enheterna Granskning Slutsatser hemtjänst och hemsjukvård Enhet kväll och natt Enkät till enheten Slutsats enhet kväll och natt Mötesplatser Kvalitets- och brukarenkät Slutsats mötesplatser Särskilt boende SoL Socialstyrelsen brukarundersökning Nationella kvalitetsregister Reflektion över resultat Palliativa registret Avvikelser Enkäter till enheterna Granskning Slutsatser särskilt boende Korttidsverksamhet Avvikelser Enkäter till enheterna

2 Slutsats korttidsverksamhet Anhörigstöd Enkäter till enheterna Slutsats anhörigstöd (korttidsverksamhet och dagverksamhet) Dietist Enkät till enheten Slutsats dietist Demensteam Enkät till enheten Slutsats demensteam Bostad med särskild service för vuxna LSS Avvikelser Enkäter till enheterna Granskningar Slutsats LSS-bostad Bostad med särskild service enligt SoL/ SoL bostad Avvikelser Enkäter till enheterna Slutsatser SoL-bostad Bostad med särskild service för barn och ungdomar LSS (elevhem) Avvikelser Enkäter till enheterna Slutsats LSS-bostad barn och unga Personlig assistans enligt LSS Avvikelser Enkäter till enheterna Granskningar Slutsatser personlig assistans Korttidsvistelse enligt LSS i form av korttidshem Avvikelser Enkäter till enheterna Slutsatser korttidshem Daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet enligt SoL Avvikelser Enkäter till enheterna Granskning Slutsatser daglig verksamhet LSS, dagverksamhet SoL

3 Boendestöd SoL Brukarrevision Enkäter till enheten Slutsatser boendestöd Fritid och rekreation Enkäter till enheten Slutsatser fritid och rekreation Personligt ombud Slutsats personligt ombud Uppföljning synpunkter och klagomål Diskussion Arbetet med avvikelser Identifiera, dokumentera och arbeta utifrån individens behov Hur arbetar vi med synpunkter och klagomål Kompetens och rekrytering Metoder för kvalitetsuppföljning Genomförda granskningar

4 Kvalitetsrapport 2016 Introduktion Kvalitetsrapporten sammanställs årligen av Uppdragsenheten* och beskriver vård- och omsorgsnämndens verksamheter. Syftet med rapporten är att ge medborgare, förtroendevalda och nämndens olika utförare en överblick över kvalitén i de olika verksamheterna. Rapporten kan därför användas som en del i verksamheternas planering av fortsatta utvecklingsarbeten. Utgångspunkten för kvalitetsrapporten är Vård och omsorgsnämndens mål och de kvalitetskrav som varje utförare har att arbeta utifrån. Nytt för årets kvalitetsrapport är att rapporten belyser fler delar av verksamheten än tidigare och även hur rapporten är strukturerad. Kvalitetsrapporten publiceras som en kort version och som en mer detaljerad version där bl.a. metoderna för kvalitetsuppföljningar beskrivs utförligt och resultat presenteras i sin helhet. Den korta versionen trycks upp för att vara lättillgänglig för allmänheten och båda versionerna publiceras via kommunens hemsida. Sammanfattande metodbeskrivning De områden som ingår i kvalitetsrapporten presenteras i tabell 1 tillsammans med en redovisning av de underlag som ligger till grund för uppföljningen av kvalitén. I nästa del av rapporten presenteras varje område var för sig. I varje del beskrivs: de metoder som använts resultatet och en kort reflektion över resultatet För varje område, t.ex. särskilt boende, presenterar vi en avslutande slutsats där kvalitetskritiska områden diskuteras. Denna slutsats är en sammanvägd bedömning utifrån de olika metoder som använts. * Uppdragsenheten är Vård- och omsorgsförvaltningens enhet som bland annat arbetar med att utforma uppdrag till samtliga verksamheter inom Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde utifrån politiska direktiv, lagstiftning och riktlinjer. I uppdragen ingår beskrivning av vad uppdraget omfattar och vilka kvalitetskrav som ställs. Uppdragen som riktar sig till interna enheter kallas oftast uppdragsbeskrivningar. Vid externa upphandlingar kallas de förfrågningsunderlag. 4

5 Tabell 1. Kvalitetsrapportens olika verksamhetsområden och underlag för kvalitetsuppföljning Område Enhetens uppgifter Brukar revision Socialstyrelsens brukar undersökning Nationella register* Avvikelser Uppföljning synpunkter och klagomål Enkäter till enheterna Granskning Biståndsenheten X X Hemtjänst och X X X X X X hemsjukvård Enhet kväll och X X X natt Mötesplatser X Särskilt boende X X X X X X Korttidsverksamh X X X et Anhörigstöd och X X anhörigavlösning Dietist X Demensteam X Bostad med särskild service för vuxna LSS X X X X SoL-bostad X X X Bostad med särskild service för barn och ungdomar LSS(elevhem) X X X Personlig assistans enligt LSS Korttidsvistelse enligt LSS Daglig verksamhet enligt LSS och dagverksamhet enligt SOL X X X X X X X X X X X Boendestöd SoL X X X X Fritid och X X X rekreation Personligt Ombud *Riskbedömning enligt Senior alert (trycksår, undernäring, fall) samt palliativa registret. 5

6 Presentation av alla verksamhetsområden Biståndsenheten För första gången är Biståndsenheten med i kvalitetsrapporten. Biståndsenheten ansvarar för myndighetsutövning inom lagen om särskilt stöd och service för personer med vissa funktionsnedsättningar (LSS), socialtjänstlagen (SoL) samt handläggning av avgifter. Vård och omsorgsnämnden har tydliggjort följande mål och kvalitetskrav för biståndsenheten. Enheten består i slutet av 2016 utav fem handläggare inom LSS, 19 handläggare inom SoL, en avgiftshandläggare, en projektledare för individens behov i centrum (IBIC), en metodhandledare samt en chef. Två SoL-handläggare arbetar i vårdplaneringsteam på sjukhuset och två med handläggning av individbeslut på särskilt boende. Metod Underlaget för kvalitetsrapporten har tagits fram och sammanställts av Uppdragsenheten utifrån dialog med Biståndsenhetens metodhandledare och chef. Underlaget omfattar antalet nya ärenden inom SoL och LSS, antalet bokade vårdplaneringar och antalet ärenden. Uppgifter från Socialstyrelsen har även använts. Resultat Antal nytillkomna SoL-ärenden under perioden 1/1-31/10 var 486 vilket kan jämföras med hela 2015 då antalet ärenden var 605. Antal nytillkomna LSS-ärenden under perioden 1/1-31/10 var 62 vilket kan jämföras med hela 2015 då antalet nytillkomna ärenden var 91. Antalet bokade vårdplaneringar på sjukhus under perioden 1/1-31/10 var 738 vilket kan jämföras med hela 2015 då antalet var 886. Enligt Socialstyrelsens uppgifter är det 1321 personer 65+ som har hemtjänst i Östersund. Enligt Biståndsenheten är det ytterligare ca 240 personer som är yngre än 65 år som har hemtjänst. Av mål och kvalitetskraven framgår det att uppföljning av beslut enligt SoL ska ske regelbundet dock minst en gång per år. De mätningar som enheten gör månadsvis har under året visat på att SoL-handläggarna inte hunnit med alla planerade uppföljningar varje månad. Inom LSS har det inte funnits möjlighet att systematiskt följa upp vissa typer ärenden (exempelvis daglig verksamhet och LSS bostad) mer än vid påkallat behov. De beslut som framförallt prioriterats för uppföljning inom LSS är ärenden gällande barn. När det gäller enhetens handläggningstid i ärenden så finns inga faktiska siffror att redovisa men enhetens uppfattning är att målen nås. Reflektion över resultat Antalet nytillkomna ärenden inom SoL och LSS, antalet vårdplaneringar på sjukhus, samt antalet personer som har hemtjänst är i stort sett detsamma som Det är positivt att enheten uppfattar att målen avseende handläggningstid nås. Ett tydligt utvecklingsområde är dock att enheten följer upp sina beslut i högre utsträckning. 6

7 Beslutet att presentera biståndsenheten i årets kvalitetsrapport togs under hösten 2016 vilket innebar de underlag som kunde tas fram och resultaten endast beskriver vissa perspektiv av Biståndsenhetens verksamhet. Inför 2017 kommer fler kvalitetsaspekter att följas upp. Hemtjänst och hemsjukvård Hemtjänst och hemsjukvård har 4 utförare, Östersunds kommun, Omsorgskooperativet Brännagården, Attendo, och Förenade Care och består av 18 enheter varav 12 i kommunal regi och 6 i privat regi. Totalt har 1600 personer i olika åldrar hemtjänst, av dessa har ca 75 % också hemsjukvård. Hemtjänsten är en praktisk, social och pedagogisk insats enligt SoL som syftar till att underlätta för den enskilde att hantera sin vardag. Socialstyrelsens brukarundersökning Socialstyrelsen genomför årligen en rikstäckande enkätundersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och på äldreboenden. Metod I 2016 års undersökning deltog totalt personer, varav personer med hemtjänstinsatser. I Östersund deltog 769 personer i undersökningen, vilket motsvarande en svarsfrekvens på 64 %. Resultat Resultatet för Östersunds kommun presenteras med hela Sveriges resultat inom parentes. I tabell 2 presenteras även resultatet för åren tillsammans med resultatet för hela Sverige. Fler äldre i Östersund bedömer sin hälsa högre än riket som helhet. Till exempel säger 38 % (30 %) att det allmänna hälsotillståndet är mycket eller ganska gott, 56 % (50 %) besväras inte av ängslan oro eller ångest och 37 % (28 %) går utan svårigheter inomhus. I både Östersund och riket bor 75 % personer ensamma. Andelen som besvarade enkäten själv eller tillsammans med någon annan var 61 % i Östersund jämfört med 57 % i riket. Av anhöriga som varit delaktiga i att svara på frågorna anger 91 % (89 %) att samarbetet med hemtjänsten är mycket eller ganska bra. Personer som har hemtjänst är nöjda I år, liksom alla år sedan 2013, säger många äldre att de är nöjda med hemtjänsten. 98 % (97 %) anser att personalen har ett bra bemötande 93 % (91 %) känner förtroende för alla eller de flesta av personalen som kommer hem till dem 93 % (89 %) är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten 88 % (85 %) uppger att det känns mycket eller ganska tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten 89 % (87 %) anser att personalen utför sina arbetsuppgifter mycket eller ganska bra Andelen som anger att personalen utför sina arbetsuppgifter mycket eller ganska bra har minskat något för varje år sedan 2013, då andelen var 92 %. 7

8 Lätt att få kontakt med personalen men många känner sig ensamma 83 % (78 %) uppger att det är mycket eller ganska lätt att få kontakt med hemtjänstpersonalen när de behöver det. I årets rapport lyfte Socialstyrelsen särskilt fram att många äldre känner sig ensamma. I Östersund säger 11 % (14 %) att de känner sig ensamma ofta och 34 % (41 %) att de känner sig ensamma då och då. Tabell 2. Andel i procent som svarat Ja på frågor gällande biståndsbeslut och hemtjänst Ja % 2014 Ja % 2015 Ja % 2016 Ja % Riket 2016 Ja % Är handläggarens beslut anpassat efter dina behov? Fick du välja utförare av hemtjänsten? Vet du vart du ska vända dig om du vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten? Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Brukar personalen komma på avtalad tid? Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Reflektion Resultaten från Socialstyrelsens undersökning är genomgående bättre än genomsnittet för riket och resultaten är stabila över flera års tid. Nöjdhet med hemtjänsten har nämnden valt som indikator för brukarnöjdhet vilket är kopplat till ett socialt hållbart Östersund. Målet att minst 91 % av de som har hemtjänstinsatser ska vara ganska eller mycket nöjda uppnås. Det är samma resultat för privata utförare som för kommunens utförare. Även om hälsan bland personer som har hemtjänstinsatser i Östersund är bättre än genomsnittet för riket har de flesta någon grad av svårighet att förflytta sig inomhus, upplevelser av ensamhet är vanligt och besvär med ängslan, oro eller ångest är vanligt. Dessa faktorer innebär ökade risk för framtida aktivitetsbegränsningar och ökat behov av hjälp. Vi konstaterar därför att resultatet visar på behovet av förebyggande, hälsofrämjande åtgärder och rehabiliterande åtgärder för att främja den fysiska och psykiska hälsan. Resultatet visar även att det finns utrymme för förbättringar när det gäller personens möjligheter att kunna påverka vid vilken tid personalen kommer, att få besked om tillfälliga förändringar och att veta var personen ska vända sig om hen vill framföra synpunkter eller 8

9 klagomål. Ungefär var femte person tycker att handläggarens beslut inte är anpassat eller endast delvis är anpassat efter de behov personen har. I linje med utvecklingen nationellt, att arbeta mer utifrån personens behov, har förvaltningen börjat införa Individens Behov I Centrum (IBIC). I vilken utsträckning det nya arbetssättet kommer att ha effekt på om handläggarens beslut är anpassat efter personens behov kommer att följas under kommande år. Eftersom en hög andel av enkäterna har besvarats helt eller tillsammans med någon annan än personen som har hemtjänstinsatser är det viktigt att jobba för att skapa delaktighet med närstående. I denna strävan är det dock viktigt att utgå från den enskilda personens vilja och samtycke. Nationella kvalitetsregister Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister inom områdena fall, undernäring, trycksår, munhälsa och blåsdysfunktion. Inom hemtjänst/hemsjukvård erbjuds personer inom vissa riskgrupper, exempelvis personer med kroniska sjukdomar, bedömning utifrån senior alert. Om bedömningarna visar att det finns risker planeras åtgärder utifrån det. Palliativa registret är ett kvalitetsregister där uppgifter om vård i livets slut registreras. Syftet är att utveckla och förbättra kvaliteten av den palliativa vården. Metod Underlaget består av de registreringar som enheterna gjort under sista kvartalet 2015 till kvartal 3 under Resultat Senior alert Tabell 3. Antal personer inom hemtjänst/hemsjukvård som har en registrerad riskbedömning i Senior alert (fall, trycksår, undernäring). År Antal Reflektion Senior alert Antal riskbedömningar i Senior alert har ökat inom hemtjänst/hemsjukvård men vi kan anta att fler riskbedömningar skulle kunna genomföras då det totala antalet personer överstiger Det är dock en fråga som handlar om vilka målgrupper som ska erbjudas riskbedömningar. Resultat palliativa registret Av alla avlidna i Östersunds kommun finns 63 % registrerade i Palliativa registret. Det nationella målet är 70 %. Tabell 4. Totalt antal personer som registrerats i Palliativa registret samt i vilken verksamhet registreringen skett. Antal avlidna och Registrerade Allmän palliativ hemsjukvård Specifik palliativ hemsjukvård Korttids boende Särskilt boende Sjukhus Övrigt Ej rapporterade

10 Hemtjänst/Hemsjukvård Med valda enheter i diagrammet nedan menar vi alla enheter, interna och externa utförare, inom Östersunds kommuns hemtjänst/hemsjukvård och hälsofrämjande enhet. Figur 1. I vilken omfattning (%) som verksamheten når de nationellt ställda målen kring vård i livets slut. Reflektion över resultat Palliativa registret Vid vård i livets slut visar resultaten att 50 % av de avlidna erhåller smärtskattning med väl beprövade instrument. Alla personer som vårdas i livets slut bör smärtskattas enligt validerat smärtskattningsinstrument. Bedömning av munhälsa är eftersatt och vi kan därför anta att åtgärder för en god munhälsa därmed inte utförs optimalt. Det är mycket positivt att alla personer som registrerats har någon person, personal eller anhörig, vid sin sida i dödsögonblicket. Där når vi upp till det nationella målvärdet. Avvikelser Med en avvikelse menas att en enskild person inte får hjälpinsats eller hälso-och sjukvårdsinsats enligt beslut, ordination och/eller planering Metod Den som upptäcker en avvikelse är skyldig, inom ramen för sitt yrkesansvar, att rapportera händelsen till ansvarig chef och legitimerad personal beroende på händelsens karaktär. Rapporteringen sker på avsedd avvikelseblankett beroende på vilket lagrum händelsen omfattas av. Rapporten lämnas till närmsta chef som ansvarar för bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas. Vid en händelse som är av medicinsk karaktär ska också legitimerad personal ta del av rapporten för bedömning av åtgärder. Om händelsen är av allvarlig medicinsk karaktär ska personal alltid ta telefonkontakt med ansvarig sjuksköterska/distriktssköterska. Rapportering till MAS/MAR/SAS/handläggare LSS ska ske senast inom en månad efter inträffad händelse. Respektive handläggare registrerar avvikelserna och bedömer om vidtagna åtgärder är tillräckliga. Vid tveksamheter ansvarar MAS/MAR/SAS/handläggare LSS för 10

11 fortsatt utredning. Vid misstanke om Lex Sarah ska ansvarig chef alltid kontakta socialt ansvarig samordnare (SAS) eller handläggare LSS och informera om händelsen. Vid anmälan om Lex Sarah eller Lex Maria genomförs utredning enligt gällande föreskrifter som innehåller tydliga mallar för respektive område. Privat utförare utreder och bedömer själva missförhållanden som ska rapporteras enligt Lex Sarah. Resultat Tabell 5. Avvikelser HSL, hemtjänst/hemsjukvård mätperiod 1 december 2015 till 30 november 2016 Totalt Läkemedel Varav dosettfel Fall fraktur Höft fraktur Omvårdnad Utebliven Behandling Träning Hjälp Medel Övrigt Tabell 6. Avvikelser SoL hemtjänst inklusive boendestöd mätperiod 1 december 2015 till 30 november 2016 Totalt antal Brist i tillsyn Brist i hygien Social aktivitet Mathållning Övrigt Under 2016 har det inte rapporterats någon händelse inom hemtjänsten som missförhållande enligt Lex Sarah. Reflektion Rapporterade avvikelser HSL har ökat från 871under 2015 till 966 under De områden som står för de största ökningarna jämfört med föregående år är läkemedelshantering och utebliven behandling träning. En del av ökningen kan bero på en ökad kunskap/medvetenhet om vad som är en avvikelse. Personalen fick i november 2016 en funktion i sina mobiler som påminner om hälso-och sjukvårdsinsats, ex läkemedel. I vilken mån det kommer att minska avvikelser gällande läkemedel kan visa sig under Rapporteringar om sociala avvikelser för hemtjänsten har ökat med 70 stycken sedan 2015 under samma period. Ökningen kan bero på en ökad kunskap om förebyggande kvalitetsarbete. Under rubriken övrigt för hemtjänsten finns ett ökat antal avvikelser avseende boendestöd som inte blivit tillgodosett enligt beslut och planering. Enkäter till enheterna Kvalitetsenkäten är en del i Uppdragsenhetens uppföljningsmodell. Metod Enkäten skickas årligen till alla enhetschefer och är en självskattning av den egna verksamhetens kvalité. Enkäten består av frågor som är formulerade utifrån kvalitetskraven, skapas i webbverktyget Easyreserach och skickas ut via mail i oktober. Verksamheterna har en månad på sig att besvara frågorna. Enkätsvaren sammanställs av Uppdragsenheten som gör en bedömning om de olika verksamheterna upprätthåller den kvalité som beskrivs i kvalitetskraven. 11

12 Resultat Tabell 7. Uppföljning av kvalitetskrav för alla enheter. Kvalitetskrav Inte alls Delvis Acceptabelt Bra Mycket bra Hur uppfyller ni kvalitetskravet som ställs kring Nationella värdegrunden? Uppskatta hur ni följer de krav som ställs i värdighetsgarantierna avseende genomförandeplan Uppskatta hur ni följer de krav som ställs i värdighetsgarantierna avseende kontaktmannaskap Uppskatta hur ni följer de krav som ställs i värdighetsgarantierna avseende tidskontinuitet I hur stor grad tillgodoser ni en god personkontinuitet enligt kvalitetskraven för personer som har insatser en gång per vecka? I hur stor grad tillgodoser ni en god personkontinuitet enligt kvalitetskraven för personer som har insatser en gång per dag? I hur stor grad tillgodoser ni en god personkontinuitet enligt kvalitetskraven för personer som har insatser flera gånger per dag? I vilken grad använder ni er av avvikelsehanteringen i det systematiska förbättringsarbetet? Hur väl fungerar teamsamarbetet på enheten? Hur väl fungerar samarbetet med biståndshandläggare? Uppskatta hur väl personalen har kännedom om basala hygienrutiner? Uppskatta hur väl personalen använder skyddsutrustning? (ex. handskar och förkläden) I vilken omfattning görs individuella utredningar enligt rutin, vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel? Uppskatta hur väl personalen har kännedom om rutinen för skydds- och begränsningsåtgärder? I vilken grad har demensteamets arbete varit ett stöd för att möta behoven hos personer med demenssjukdom? I vilken utsträckning är personalens behov av handledning från arbetsterapeut och fysioterapeut tillgodosett? I vilken omfattning får distriktssköterskan stöd från läkare när det gäller hembesök? I vilken omfattning har distriktssköterskan regelbundna möten med läkare?

13 I vilken grad finns läkare tillgänglig på telefon för distriktssköterskan? Hur bedömer ni vård- och omsorgspersonalens kompetens inom följande områden Lex Sarah Avvikelsehantering gällande socialtjänst Social dokumentation Avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Hjälpmedel Läkemedelskunskap Vård i livets slut När det gäller det webbaserade utbildningsmaterialet omkring kontaktmannaskap säger 6 enheter att de använder det återkommande eller vid introduktion, 5 att personalen använder det på eget initiativ och 6 enheter att de inte använder det alls. Tabell 8. Visar hur svaren i kvalitetsenkäten fördelar sig enheter har svarat. Kvalitetskrav Ja Nej Finns en handlingsplan upprättad för Nationella värdegrunden? 16 2 Har enheten under perioden 1/ till 30/ haft 11 6 kontakt med kommunens demensteam? Har ni en plan för vård- och omsorgspersonalens 17 0 kompetensutveckling på enheten? Har ni en plan för kompetensutveckling för legitimerad personal på enheten? 7 10 Reflektion Alla enheter uppfyller kvalitetskravet som ställs om Nationella värdegrunden En klart övervägande del av frågorna har besvarats med Bra eller Mycket bra vilket visar att enhetscheferna uppfattar att verksamheten håller en hög kvalitet. För två kvalitetskrav har fem enhetschefer svarat Inte alls. Det gäller frågan om stöd från demensteamet och om distriktssköterskan har regelbundna möten med distriktsläkaren. Frågan om kompetensutvecklingsplan för leg personal har varit tvetydig eftersom enhetschefen inom hemtjänsten inte är chef för leg personal och det kan inte utläsas av svaren om man har kontrollerat svaren med de enskilda legitimerade personerna. Granskning Målsättningen är att samtliga verksamheter ska följas upp genom en kvalitetsgranskning en gång under en tvåårsperiod. Utgångspunkten vid uppföljningar är Vård- och omsorgsnämndens kvalitetskrav. Metod Inför 2016 valde MAR MAS och SAS ut de enheter som inte granskats under de senaste två åren, eller där tidigare granskning, avvikelser, klagomål och andra faktorer exempelvis öppna jämförelser visat på behov av ytterligare uppföljning. Målgrupp/urval Av totalt 17 enheter med hemtjänst/hemsjukvård valdes nedanstående ut för granskning under hösten. 13

14 Tabell 9. Granskade enheter inom hemtjänst/hemsjukvård. Enhet Antal personer Utförare Torvalla 28 Östersunds kommun Odenslund 46 Östersunds kommun Erikslund 60 Östersunds kommun Marielund 42 Östersunds kommun Staden övre 68 Östersunds kommun Hornsberg 31 Attendo Odensala 36 Attendo Totalt 311 Procedur Vid möte med sektorsledningen informerades ledningen muntligt om de kommande granskningarna under hösten. Extern utförare informerades muntligt på utförarträff. Det gjordes ca 4 veckor före de planerade granskningarna. De olika enheterna fördelas mellan handläggare, sas och mas och mar. Skriftlig information om dag och tid skickades till respektive enhetschef ca 3 veckor före de planerade granskningarna. I samma i brev begärs ett antal skriftliga rutiner in från enheten inför granskningen, se nedan. Vidare beskrivs hur granskningen på plats går till. En adresslista till personer som har hemtjänst/hemsjukvård inom de aktuella områdena tas fram ur Procapita. Adresslistorna lämnas till respektive biståndshandläggare för kontroll/granskning. Rutiner som begärs in före granskning: Kvalitetskrav, Dokument Handlingsplan för arbetet med Värdegrunden Rutin för hur ärendemöten genomförs Enhetens skriftliga informationsmaterial Rutin för hur personal erbjuds etisk reflexion kring personer som vårdas i livets slut samt för allmän reflexion och handledning. Lokal rutin för läkemedelshantering Den senast genomförda Egenkontrollen gällande hygien Plan för hur verksamheten uppfyller samtliga Kvalitetskrav Beskrivning över vilka riskanalyser och egenkontroller som genomförs i verksamheten. Enhetens rutin för hur avvikelser analyseras och återförs i verksamheten. Kompetensutvecklingsplan Rutiner för informationsöverföring mellan legitimerad personal och vårdpersonal samt vid arbetspassbyten. Enkät till personer med hemtjänst För att belysa nöjdhet bland de personer som har hemtjänst/hemsjukvård skickas en enkät till de enskilda personerna. Enkäten innehåller frågor om hur nöjd man är helhetsmässigt. Den innehåller också frågor om kontaktman samt personkontinuitet. I ett följebrev beskrivs granskningen samt sista datum för svar på enkäten. Utskicket görs ca 3 veckor före granskningsbesöket. Svarskuvert bifogas. Enkäterna sammanställs av respektive handläggare. 14

15 Granskning MAR MAS och SAS förbereder besöket på enheten genom att gå igenom inkommet material, samt den senaste granskningen. En dokumentationsgranskning av vissa sökord i hälso-och sjukvårdsjournalen till exempel vårdplaner och läkemedelsgenomgångar görs. Handläggare tar även ut statistik från Senior Alert (riskbedömningar för fall, trycksår och nutrition). De som genomför granskningen träffar 2-3 vårdpersonal under ca 2 timmar, därefter legitimerad personal och enhetschef i ca 2 timmar. Vid besöket på enheten genomförs en strukturerad intervju med utgångspunkt i kvalitetskraven för särskilt boende och korttidsverksamhet. Svaren dokumenteras. Tid bokas med enhetschef för återföring ca 2 veckor senare. Beroende på resultat av granskningen kan även sektorchef/ regionchef kallas. Vidare tittar granskande handläggare på intervjumallen för kvalitetskraven, bedömningsmallen som innehåller intervjusvaren, enkätsvaren från anhöriga/boende, dokumentationsgranskning till exempel genomförandeplan samt resultat ur Senior Alert Analys Efter genomförda intervjuer och granskning av övrigt material gör handläggare, MAR MAS och SAS en gemensam bedömning av hur väl kvalitetskraven uppfylls. Svar från intervjuerna poängsätts enligt ett särskilt utvärderingsinstrument. Uppdragsenhetens handläggare, MAR MAS och SAS kvalitetssäkrar bedömningarna genom att tillsammans diskutera bedömningarna så att de är samstämmiga för alla granskade enheter. Resultat Årets granskningar visar att verksamheten till stora delar uppfyller kvalitetskraven. Av totalt mer än 40 kvalitetskrav uppfyller alla enheter minst 25 krav (spridning ). 7 av totalt 17 enheter granskades under I tabell 10 presenteras ett urval av områden där positiv utveckling skett under de senaste åren. Tabell 10. I vilken grad kvalitetskrav inom hemtjänsten uppfylls. Kvalitetskrav Antal Beskrivning uppfylls enheter Synpunkter och klagomål 7 av 7 enheter Information om vad man vänder sig med synpunkter och klagomål ska enligt kvalitetskrav finnas i enheternas Upprättande av genomförandeplaner 7 av 7 enheter Tid för reflektion 7 av 7 enheter Otillräcklig kvalité Kunskaper om riktlinjen kring användning om skydds- och begränsningsåtgärder Personalen ska ha förmåga att förstå och göra sig förstådd 4 av 7 enheter 2 av 7 enheter informationsmaterial. När en genomförandeplan skrivs sker det med den enskildes delaktighet. Planen ska beskriva hur, när och på vilket sätt den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Enligt nationella värdegrunden ska personalen få möjlighet att reflektera över sitt arbete med den enskilde. Reflektionstiden ska vara strukturerad och tid ska avsatt för den. Reflektion ska erbjudas t ex. i samband med arbetsplatsträffar eller andra strukturerade möten. Det finns inget stöd i någon lag att begränsa den enskildes rörelsefrihet. Riktlinjer finns som ska se till att skyddsåtgärder och skyddsutrustning aldrig används så att den upplevs som begränsande och frihetsberövande av personen. För att den enskilde ska få rätt vård och omsorg måste personalen kunna förstå det svenska språket både muntligt och skriftligt. 15

16 på det svenska språket Användning av vårdprogrammet Nikola Registrering i kvalitetsregistret Senior alert 2 av 7 enheter använder inte 5 av 7 enheter Vårdprogrammet Nikola säkrar att den enskilde får en god inkontinensvård. Arbetet med Senior alert ska säkra att bedömning av risker görs inom områdena fall, nutrition och trycksår för att ge den enskilde rätt insatser. Tabell 11. Medborgares nöjdhet med hemtjänst.vid aktuell granskning Enhet Svarsfrekvens Medelpoäng (skala 1-10*) Erikslund 62 % 8,4 Hornsberg 41 % 8,2 Marielund 50 % 8,2 Odensala 62 % 8,5 Odenslund 52 % 7,0 Staden övre 54 % 8,3 Torvalla 54 % 8,5 *1 är minst nöjd och 10 är mest nöjd. Reflektion Samtliga enheter arbetar utifrån kvalitetskraven på ett tillfredsställande sätt. Redovisade rutiner utgår från kvalitetskraven och är kända av personalen. Rutinen för upprättande av genomförandeplaner är väl känd hos personalen och används i det dagliga arbetet. Det är otillfredsställande att personalen saknar kunskap om rutinen för skydds-och begränsningsåtgärder då det kan medföra risk för att personer otillåtet begränsas i sin möjlighet att röra sig. Antal riskbedömningar som utförts inom hemtjänst/hemsjukvård är få i förhållande till patientantal. Resultaten av riskbedömningar utgör grunden för vårdåtgärder, det finns därför risk för att relevanta vårdåtgärder uteblir. Enkäten om nöjdhet hos de personer som har hemtjänst visar att de upplever en hög nöjdhet med den hjälp och det stöd dom får vid aktuellt granskningstillfälle. Slutsatser hemtjänst och hemsjukvård Utifrån Socialstyrelsens brukarundersökning och granskningar kan vi se en positiv utveckling inom hemtjänst och hemsjukvård under Brukarundersökningen visar att 90 % anser att personalen tar hänsyn till den enskildes önskemål om hur hjälpen ska utföras. Fortbildningsinsatser för personal om den Nationella värdegrunden för äldre som har pågått från 2011 har gett personalen en ökad kunskap och förståelse för brukarens delaktighet i hur hjälpen ska utföras. Av brukarundersökningen framgår att 11 % ofta känner sig ensamma. Ett sätt att möta ensamheten är informera om och erbjuda hjälp att besöka någon av Mötesplatserna samt att fortsätta utveckla kulturutbudet inom den verksamheten. Verksamheten har inte någon uttalad strategi för arbetet med riskbedömningar. Det finns behov av metodutveckling för att komma vidare i arbetet. Det finns enstaka enheter som arbetar systematiskt med riskbedömningar, då synliggörs exempelvis fallrisk och risk för undernäring och relevanta åtgärder kan sättas in i förebyggande syfte. Antalet läkemedelsavvikelser har ökat jämfört med tidigare år. Den vanligaste avvikelsen är att personal har glömt att ge läkemedlet. I november 2016 infördes ett mobilstöd hos intern 16

17 utförare, det ska påminna personalen om att läkemedel ska ges i samband med besöket. Funktionen är också ett stöd för dem som planerar hemtjänstens dagliga insatser. Resultaten av kvalitetsgranskningarna visar att kvalitetskraven är kända i verksamheten och det utgör en grund för en förbättrad kvalitet i hemtjänst och hemsjukvård. Inom ett par områden finns det ett behov av förbättrade kunskaper hos personalen för att tillgodose den enskildes behov. Kunskapen om att inte få vidta åtgärder för att begränsa den enskildes rörelseförmåga behöver förbättras. Det förekommer kunskapsbrister hos personal när det gäller att förstå det svenska språket både muntligt och skriftligt som kan innebära missförstånd eller risker i vården. För dem som redan är anställda och har svårigheter med språket behöver verksamheten ha en gemensam modell för hur man kvalitetssäkrar språkförståelse. I kvalitetsenkäten svarar 5 av 17 enheter att distriktssköterskan inte har regelbundna möten med patientansvarig distriktsläkare. Enligt samverkansavtal med primärvården ska tid avsättas för regelbundna möten med distriktssköterska och det är ytterst en patientsäkerhetsfråga. Uteblir den kontinuerliga kontakten med distriktsläkaren finns risk för sämre kvalitet i vården. Enhet kväll och natt Östersunds kommun, enhet kväll och natt ansvarar för alla SoL insatser för alla personer som är beviljade hemtjänst eller larm nattetid oavsett utförare. Enheten ansvarar även för alla HSL insatser (distriktssökterska och sjuksköterska) kväll och natt oavsett utförare. Enkät till enheten Metod Se avsnitt hemtjänst. Enheten har en chef som har besvarat enkäten. Resultat Tabell 12. Kvalitetsenkät enhet kväll och natt (en enhet) Kvalitetskrav Inte alls Delvis Acceptabelt Bra Mycket bra Hur uppfyller ni kvalitetskravet som ställs kring Nationella värdegrunden? Uppskatta hur ni följer de krav som ställs i värdighetsgarantierna avseende genomförandeplan Uppskatta hur ni följer de krav som ställs i värdighetsgarantierna avseende kontaktmannaskap Uppskatta hur ni följer de krav som ställs i värdighetsgarantierna avseende tidskontinuitet I hur stor grad tillgodoser ni en god personkontinuitet enligt kvalitetskraven för personer som har insatser en gång per natt I hur stor grad tillgodoser ni en god personkontinuitet enligt kvalitetskraven för personer som har insatser fler gånger per natt I vilken grad använder ni er av avvikelsehanteringen i det systematiska förbättringsarbetet?

18 Tabell 13. Kvalitetsenkät (fortsättning) enhet kväll och natt (en enhet) Kvalitetskrav Ja Nej Finns en handlingsplan upprättad för Nationella värdegrunden? 0 1 Har ni en plan för vård- och omsorgspersonalens 1 0 kompetensutveckling på enheten? Har ni en plan för kompetensutveckling för legitimerad personal på 1 0 enheten? Tabell 14. Kvalitetsenkät (fortsättning) enhet kväll och natt (en enhet). Kvalitetskrav Inte alls Delvis Acceptabelt Bra Mycket bra Uppskatta hur väl personalen har kännedom om basala hygienrutiner? Uppskatta hur väl personalen använder skyddsutrustning? (ex. handskar och förkläden) Uppskatta hur väl personalen har kännedom om rutinen för skydds- och begränsningsåtgärder? I vilken omfattning får distriktssköterskan stöd från läkare när det gäller hembesök? I vilken grad finns läkare tillgänglig på telefon för distriktssköterskan? Tabell 15. Kvalitetsenkät (fortsättning) enhet kväll och natt (en enhet). Kvalitetskrav Inte alls 18 Delvis Acceptabelt Bra Mycket bra Hur bedömer ni vård- och omsorgspersonalens kompetens inom följande områden: Lex Sarah Avvikelsehantering gällande socialtjänst Social dokumentation Avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Hjälpmedel Läkemedelskunskap Vård i livets slut Slutsats enhet kväll och natt Som underlag till bedömningen finns enbart ett underlag, kvalitetsenkäten. Av kvalitetsenkäten framgår att enheten saknar upprättad handlingsplan för arbete med Nationella värdegrunden. Syftet med handlingsplanen är att den ska vara ett stöd för personalen i bemötande i det vardagliga arbetet, vilket är viktigt även nattetid. Enheten uppger att

19 personalens kunskaper om avvikelser både inom socialtjänst och hälso-och sjukvård är mycket bra vilket är positivt då avvikelserapportering är en del i kvalitetsarbetet. Mötesplatser I kommunen finns 11 mötesplatser varav 4 drivs av extern utförare, Attendo. Till mötesplatser är alla välkomna som vill ha sällskap eller vara med i olika aktiviteter. Verksamheten riktar sig till personer i alla åldrar. Kvalitets- och brukarenkät Metod Kvalitetsenkät till samordnare för mötesplatser intern utförare, enhetschefer extern utförare, samt enheternas egen brukarenkät. Resultat Alla mötesplatser har en gemensam samordningsfunktion som enligt kvalitetskrav ansvarar för att det sker erfarenhetsutbyten varje år för samtlig personal inom mötesplasterna. Detta har skett vid fyra tillfällen under 2016.Man arbetar utifrån nationella värdegrunden och har organiserad reflektionstid för personalen på alla mötesplatser. Besöksråd är genomförda på alla mötesplatserna. Enkät till personer som är på mötesplatserna (177 svar) visar bland annat att alla utom en person är nöjda med bemötandet och att 68 % av de som svarat tycker att de kan påverka innehållet på mötesplatserna. Slutsats mötesplatser Mötesplatserna är en viktig del i kommunens verksamhet, särskilt ur ett hälsofrämjande perspektiv. Kvalitetsenkäten visar att alla mötesplatser följer de kvalitetskrav som ställs. Enkätundersökning visar att majoriteten av besökare tycker att de kan påverka vad som sker på mötesplatsen vilket är betydelsefullt för att antalet besökare ska öka. I nämndens budget finns målet att antalet besökare ska öka med 10%. Framräknat målvärde för varje mätperiod är 315 besökare. Verksamheten har under året redovisat följande siffror; Jan-Apr : 296 besökare Maj-Aug: 321 besökare Sep-Dec: 685 besökare Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamheten nått uppställda mål och att besöksantalet har ökat markant under året. Särskilt boende SoL I Östersunds kommun finns 22 särskilda boenden inklusive korttidsboende. Totalt finns 615 lägenheter med beslut om särskilt boende och ca 50 lägenheter avsedda för korttidsboende. Femton boenden drivs i kommunalregi, 6 boenden i privat regi och 1 korttidsboende drivs som ett kooperativ. Socialstyrelsen brukarundersökning Socialstyrelsens genomför årligen en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och på äldreboenden. 19

20 Metod I 2016 års undersökning deltog totalt personer som bor på särskilt boende vilket var 57 % av de tillfrågade. I Östersund deltog 282 personer i undersökningen om särskilt boende, vilket var 57 % av de tillfrågade. Resultat Här nedanför presenterar vi resultatet för Östersunds kommun med hela Sveriges resultat inom parentes. Trettiofyra procent av de som besvarade enkäten gjorde det själv eller tillsammans med någon annan, övriga enkäter besvarades av någon annan. Äldre som bor på särskilt boende i Östersund skattar sin hälsa ungefär jämförbart med övriga Sverige. 31 % (33 %) säger att hälsan är ganska eller mycket dålig, 63 % (61 %) besväras av ängslan oro eller ångest, 23 % (18 %) besväras ofta av ensamhet, och 45 % (47 %) har stora svårigheter eller kan inte förflytta sig självständigt inomhus. Upplevelse av boendet I Östersund fick 87 % (88 %) plats på det äldreboende de ansökte om. 75 % (83 %) är mycket eller ganska nöjda med det särskilda boendet. När det gäller upplevelsen av boendet säger: 86 % (89 %) att det känns mycket eller ganska tryggt att bo på sitt äldre boende 64 % (75 %) att de trivs med sitt rum eller lägenhet 54 % (65 %) att de trivs med de gemensamma utrymmena 57 % (67 %) att de trivs med utomhusmiljön 50 % (58 %) att det är ganska eller mycket bra möjligheter att komma utomhus 51 % (63 %) att de är ganska eller mycket nöjda med de aktiviteter som erbjuds 42 % (47 %) vet var de ska vända sig om de vill framföra synpunkter eller klagomål på äldreboendet. Möjligheterna att komma i kontakt med olika personalgrupper varierar. 65 % (57 %) tycker det är ganska eller mycket lätt att få träffa läkare vid behov. 81 % (85 %) tycker det är ganska eller mycket lätt att komma i kontakt med personalen. 84 % (77 %) som tycker det är ganska eller mycket lätt att komma i kontakt med sjuksköterska. 85 % (88 %) tycker att samarbetet med äldreboendet fungerar bra. Upplevelse av personalen 84 % (87 %) känner förtroende för alla eller de flesta av personalen 65 % (73 %) tycker att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete 77 % (80 %) tycker att personalen tar hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras 59 % (61 %) tycker att de kan påverka vid vilken tid de får hjälp 43 % (49 %) att personalen meddelar i förväg om det blir förändringar 78 % (76 %) tycker att maten smakar bra eller mycket bra 65 % (70 %) tycker att måltiderna är en trevlig stund på dagen Reflektion över resultat På ett flertal frågor visar resultatet att Östersund ligger under genomsnittet för Sverige. Nöjdhet med det särskilda boendet har nämnden valt som indikator för brukarnöjdhet vilket är kopplat till ett socialt hållbart Östersund. Målet att minst 83 % av de som bor på särskilt boende ska vara ganska eller mycket nöjda uppnås inte. Endast 75 % säger att de är ganska eller mycket nöjda. Dessutom är det skillnader mellan privata och kommunens egna särskilda 20

21 boenden. Av de som bor på kommunens särskilda boenden har 78 % angett att de är ganska eller mycket nöjda. Motsvarande andel för personer som bor på privata särskilda boenden är 68 %. Resultaten visar att flera områden kan förbättras vilket i sin tur skulle kunna leda till att nämndens mål uppnås. T.ex. är det endast hälften av de som svarat på enkäten som tycker att aktiviteter som erbjuds och möjligheterna att komma ut är bra. Trivseln i de gemensamma utrymmena och det egna rummet är andra områden som kan förbättras. Positiva resultat som kan lyftas fram är att en hög andel tycker att det är lätt att komma i kontakt med personal vid boendet, känner förtroende för personalen och känner att det känns tryggt att bo på det särskilda boendet. Eftersom en hög andel av enkäterna har besvarats helt eller tillsammans med någon annan än personen är det viktigt att hela tiden jobba för att skapa delaktighet med närstående. En del i att skapa delaktighet är att den enskilda personen och även närstående vet var de ska vända sig om de vill framföra synpunkter eller klagomål på äldreboendet. I strävan mot att öka närståendes delaktighet är det dock viktigt att utgå från den enskilda personens vilja och samtycke. Nationella kvalitetsregister Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister inom områdena fall, undernäring, trycksår, munhälsa och blåsdysfunktion. På särskilt boende erbjuds varje person 65 år eller äldre att delta i riskbedömning vid inflyttning. Om bedömningarna visar att det finns risker planeras åtgärder utifrån det. Palliativa registret är ett kvalitetsregister där uppgifter om vård i livets slut registreras. Syftet är att utveckla och förbättra kvaliteten av den palliativa vården. Metod Underlaget består av de registreringar som enheterna gjort från kvartal 4 under 2015 till kvartal 3 under Resultat Senior alert Tabell 16. Antal personer inom särskilt boende som har en registrerad riskbedömning År Antal Reflektion Senior alert Antal riskbedömningar i Senior alert har ökat inom särskilt boende. Även om antalet riskbedömningar har ökat så kan vi anta att fler riskbedömningar skulle kunna genomföras inom särskilt boende. Det är dock en fråga som handlar om vilka målgrupper som ska erbjudas riskbedömningar. Resultat palliativa registret Av alla avlidna i Östersunds kommun finns 63 % registrerade i Palliativa registret. Det nationella målet är 70 %. Tabell 17. Registreringar i Palliativa registret samt i vilken verksamhet registreringen skett. Antal avlidna och Allmän palliativ Specifik palliativ Korttids Boende Särskilt boende Sjukhus Övrigt Ej rappor- 21

22 registrerade hemsjukvård hemsjukvård terade Kvalitetsmål i palliativa registret redovisas i figur 2. Med valda enheter menas alla särskilda boenden, interna och externa utförare, inom Östersunds kommun Figur 2. I vilken omfattning (%) verksamheten når de nationellt ställda målen inom beskrivna omvårdnadsområden. Reflektion över resultat Palliativa registret. Vid vård i livets slut visar resultaten att ca 50 % av de avlidna fått en bedömning av smärta med beprövade metoder. Alla personer som vårdas i livets slut bör smärtskattas enligt validerat instrument. Läkarinformation till närstående och den enskilde är bristfällig och kan förbättras. Bedömning av munhälsa är eftersatt och vi kan därför anta att åtgärder för en god munhälsa därmed inte utförs optimalt. Det är mycket positivt att alla personer som registrerats har någon person, personal eller anhörig, vid sin sida i dödsögonblicket. Där når vi upp till det nationella målvärdet. Avvikelser Med en avvikelse menas att en enskild person inte får hjälpinsats eller hälso-och sjukvårdinsats enligt beslut, ordination och/eller planering. Metod Se beskrivning under Hemtjänst/hemsjukvård, sid 11. Resultat Tabell 18. Avvikelser HSL särskilt boende under perioden 1 december 2015 till 30 november 2016 Totalt Läkemedel Varav dosettfel Fall fraktur Höft fraktur Omvårdnad Utebliven Behandling Träning Hjälp medel Övrigt 22

23 Tabell 19. Avvikelser SoL särskilt boende inklusive korttidsboende perioden 1 december 2015 till 30 november 2016 Totalt antal Brist i tillsyn Brist i hygien Social Mathållning Övrigt aktivitet Under 2016 har 11 händelser rapporterats på särskilt boende i kommunens regi som missförhållande enligt Lex Sarah. Av dessa har 4 händelser bedömts som allvarliga missförhållande och anmälts till IVO. Från privata utförare har Vård- och omsorgsnämnden informerats om 3 händelser om missförhållande enligt Lex Sarah. De händelserna har privat utförare utrett och fattat beslut om. Ingen av händelserna har bedömts som allvarliga missförhållande och har därför inte anmälts till IVO. Reflektion Rapporterade HSL avvikelser har ökat med 213 stycken jämfört med Det område som står för den största ökningen jämfört med föregående år är läkemedelshantering. Antal fel i dosetter har fördubblats jämfört med föregående år. Antalet rapporterade höftfrakturer har minskat från till 19 under Under övrigt finns ett stort antal avvikelser som beskriver att arbetsterapeut och fysioterapeut inte har tillgodosett enskildas behov av rehabiliterande insatser. Rapporteringar om sociala avvikelser för särskilt boende har ökat med 196 stycken sedan 2015 under samma period. Under rubriken social aktivitet finns inga avvikelser rapporterade vilket är anmärkningsvärt då det förekommer synpunkter och klagomål från personer som bor på särskilt boende och anhöriga om brister inom området. Under rubriken övrigt är brister i hanteringen av trygghetslarm och passiva larm en vanlig återkommande avvikelse. Passiva larm är individuellt förskrivna av legitimerad personal men det förekommer att larm inte är individuellt förskrivna. Vid vissa särskilda boenden finns gammal larmteknik som kräver manuell hantering av personalen och som kan innebära att personal glömmer att aktivera passiva larm inför natten. Enkäter till enheterna Metod Se avsnitt hemtjänst och hemsjukvård, sidan 11. Resultat Tabell 20. Enheternas uppfyllelse av kvalitetskrav på utifrån enhetsenkät. Kvalitetskrav Inte alls Delvis Acceptabelt Bra Mycket bra Hur uppfyller ni kvalitetskravet som ställs kring Nationella värdegrunden? Uppskatta hur ni följer de krav som ställs i värdighetsgarantierna avseende kontaktmannaskap Uppskatta hur ni följer de krav som ställs i

24 värdighetsgarantierna avseende genomförandeplan Uppskatta i vilken omfattning ni använder er av ny teknik, surfplattor, TV-spel, bildtelefoni etc. för att främja den enskildes aktivitet och delaktighet? Uppskatta hur fungerande er samverkan är med anhöriga, närstående och godemän. I vilken grad använder ni er av avvikelser i det systematiska förbättringsarbetet? Uppskatta hur väl personalen har kännedom om basala hygienrutiner? Uppskatta hur väl personalen använder skyddsutrustning? (ex. handskar och förkläden) I vilken omfattning görs individuella utredningar enligt rutin, vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel? Uppskatta hur väl personalen har kännedom om rutinen för skydds- och begränsningsåtgärder? I vilken grad har demensteamets arbete varit ett stöd för att möta behoven hos personer med demenssjukdom? I vilken omfattning har ni idag samverkan med arbetsterapeut och fysioterapeut? I vilken utsträckning får personerna på särskilt boende sina behov av rehabilitering tillgodosedda? I vilken utsträckning är personalens behov av handledning från arbetsterapeut och fysioterapeut tillgodosett? Hur bedömer ni vård- och omsorgspersonalens kompetens inom följande områden Inte alls Delvis Acceptabelt Bra Mycket bra Lex Sarah Avvikelsehantering gällande socialtjänst Social dokumentation Avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Hjälpmedel Läkemedelskunskap Vård i livets slut Tabell 21. Enheternas uppfyllelse av kvalitetskrav (fortsättning). Kvalitetskrav Ja Nej Finns en handlingsplan upprättad för Nationella 16 5 värdegrunden? Uppfyller ni kravet att erbjuda någon form av 18 3 aktivitet tre gånger i veckan? Har ni boenderåd? 16 5 Har enheten under perioden 1/ till 30/ haft kontakt med kommunens demensteam?