Trafikverkets åtgärdsplanering Nationella planen Nils Ahlm

Transkript

1 Trafikverkets åtgärdsplanering Nationella planen Nils Ahlm

2 Innehåll Nya inslag i planeringsprocessen Process och tidplan Trafikverkets uppdrag Trafikverkets region Nords inspel till planen

3 Nya inslag i planeringsprocessen

4 Regeringens proposition 2011/12:118 Planeringssystem för transportinfrastruktur antogs av vårriksdagen 2012 Ökad flexibilitet Kommande långsiktiga planer omfattar år på samma sätt som dagens Trafikverket ges i uppdrag att lämna årliga förslag till regeringen om genomförande av infrastrukturåtgärder de följande sex åren Den nationella planen delas i tre tidsperioder, År 1-3 Förslag till byggstart År 4-6 Förslag till förberedelse för byggstart År 7-12 Trafikverkets tolkning är att perioden domineras av viktigare brister som kräver fortsatt utredning om lämpliga åtgärdskombinationer

5 Årliga beslut Riksdagen om budgetpropositionen Regeringen om regleringsbrevet med utpekande av objekt för år 1-3 resp 4-6 Förberedande studier enligt fyrstegsprincipen, s k åtgärdsvalsstudier Förutsättningslös trafikslagsövergripande analys enligt fyrstegsprincipen Sammanhållen fysisk planeringsprocess från 1 januari 2013 En process Den fysiska planeringen enligt väg- och banlagen ska leda till en väg- eller en järnvägsplan

6 Nytt ekonomiskt planeringssystem Bygger på regeringens prop 2011/12:118 Planeringssystem för transportinfrastruktur Beslut varje mandatperiod om en 12-årig plan Den nationella planen delas i tre tidsperioder, År 1-3 Förslag till byggstart År 4-6 Förslag till förberedelse för byggstart År 7-12 Viktigare brister som kräver fortsatt utredning Inför år 1 År 1-3 År 4-6 År 7-12 Trafikverket ges i uppdrag att lämna årliga förslag till regeringen om genomförande av infrastrukturåtgärder de följande sex åren Inför planens år 2 Kommande 3 år År 4-6 Inför planens år 3 Kommande 3 år År 4-6 Inför planens år 4 Kommande 3 år År

7 Processen

8 Inriktningsplanering Analyser Infrastrukturproposition Riksdagsbeslut (Kapacitetsuppdraget) okt 2012 dec 2012 Åtgärdsplanering Uppdrag att upprätta planer Planförslag Fastställande av planer Genomförande dec juni 2013 våren

9 Jan Ramberäkningar Arbete med bristbeskrivningar Feb Regionala och nationella bristbeskrivningar Arbete med geografiska lösningar - åtgärder Mars Prioriterade brister Geografiska lösningar - åtgärder April Maj Juni Förankring av strategiska ställningstaganden och prioriteringar så här långt Preliminär rapport och delrapporter Leverans till regeringen Arbete med rapporter och delrapporter Förankring inom Trafikverket

10 Länens/Regionernas Kommunikationsexperter/REGSAM Avstämning av förslag till brister och åtgärder Näringslivet/ Myndigheter Regionala seminarier februari-mars om nationella planen och länsplanerna

11 Uppdrag till Trafikverket för åtgärdsplanering

12 Bygger vidare på Framtidens resor och transporter (prop 2008/09:35) Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:93) Nytt planeringssystem Planeringssystem för transportinfrastruktur (prop. 2011/12:118) Kapacitetsutredningen Den nationella planen för Sveriges transportsystem Medfinansieringsutredningen (SOU 2011:12, SOU 2011:49) Riksrevisionens granskningar

13 Hastighetsöversynen Trafikverkets förslag våren 2012 Fossiloberoende fordonsflotta regeringsuppdrag klart 31 oktober 2013 Färdplan 2050 Naturvårdsverkets uppdrag klart december

14 Åtgärdsområden som ska omfattas av nationell plan Drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar Drift och underhåll av vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar och statlig medfinansiering till enskilda vägar Investeringar i järnvägar och vägar Trimningsåtgärder i syfte att öka kapaciteten, kvaliteten, tillgängligheten och säkerheten i transportsystemet Miljöåtgärder i den befintliga infrastrukturen Övriga insatser för effektivisering av transportsystemet, däribland insatser för forskning, utveckling och innovation Statlig medfinansiering till regionala kollektivtrafikanläggningar Medfinansiering till stora och strategiska åtgärder i farleder och slussar Driftbidrag till icke statliga flygplatser Bidrag till Inlandsbanan AB och Öresundsbro Konsortiet

15 Transportpolitiska mål (justering av hänsynsmålet: generationsmål) Transportpolitiska principer Fyrstegsprincipen Användningen av befintligt transportsystem bör optimeras före nybyggnation

16 Ett robust transportsystem Kapacitet för effektivare arbetspendling Näringslivets behov av effektivare transporter

17 522 miljarder 86 miljarder drift och underhåll järnväg 155 miljarder drift och underhåll väg 281 miljarder utveckling av transportsystemet Ostlänken för snabbtåg Dubbelspår Göteborg - Borås Gruvnäringen Tunnelbana till Nacka Ett nationellt trafikledningssystem

18 Övriga namngivna investeringsprojekt Olika åtgärdsalternativ för den sista etappen av fyrspårsutbyggnad Malmö Lund Kvarvarande enkelspårsträckor Ängelholm Helsingborg Godsstråket genom Skåne Godsstråket genom Bergslagen, särskilt Hallsberg Degerön (de mest belastade sträckorna längs banan) Åtgärder för att säkerställa säkerheten på broarna över Söderström, Tegelbacken, Norrström, Riddarholms- och Södermalmstunneln Mälarbanan, bandelen Barkarby - Tomteboda Förbifart Stockholm: analysera åtgärder i anslutning till färdigställandet E4 Ljungby Toftanäs: kapacitetsåtgärder och förebyggande vattenskyddsåtgärder E22 delar av sträckan genom Lund E20 Vårgårda Vara Utred ytterligare åtgärder på Ostkustbanan

19 Tidigareläggningar till 2014 Dubbelspårsutbyggnad Hamnbanan Göteborgs hamn E22 Rinkabyholm Rv 26 Månseryd Mullsjö E4 Kongberget Gnarp E20 genom Alingsås Rv 56 Valsjön - Mackmyra

20 Fördelning av verksamhet - Förslag Tilldelade medel total Nya satsningar Nya objekt i gamla plan Pågående objekt i gamla plan Åtgärdsområden Bidrag (IB och ÖK inkl Luftfart) Räntor och amortering Regional plan Drift och underhåll järnväg Drift och underhåll väg

21 Region Nords inspel till Nationella planen

22 Metodik Åtgärdsplanering Mål/Funktion Brister Åtgärder

23 Punktlighet Funktionsmålet Tillgänglighet Hänsynsmålet Trafiksäkerhet Hänsynsmålet Miljö och hälsa Kapacitet Robusthet Användbarhet Säkerhet Miljö och hälsa

24 Brister region Nord- Trafikverket Region Nords inspel Umeå-Haparanda Luleå-Riksgränsen (Narvik) Umeå-riksgränsen (Mo I Rana) (Östersund)-Karesuando Kaunisvaara-Kiruna Gruvnäring Besöksnäringen

25 Åtgärder i Nationella planen Norrbotten Trafikslag Stråknamn Åtgärd /Objekt Järnväg Malmbanan Malmbanan, ökad kapacitet Järnväg Haparandabanan Kalix-Morjärv-Boden, elektrifiering och upprustning samt Haparanda - Kalix, ny bana Lägesbeskrivning Objektet är tidigarelagt och genomförs Projektet färdigställs i sin helhet under 2013 och invigt januari Järnväg Malmbanan Kirunaprojektet, ny järnväg förbi Kiruna Kiruna ny järnväg invigdes hösten Återstående delar är ny godsbangård samt nytt stationsläge. Järnväg järnväg Järnväg Malmbanan Malmbanan Malmbanan Kirunaprojektet, ny järnväg förbi Kiruna (Banverkets andel) Luleå Riksgränsen - (Narvik), införande av ERTMS Malmbanan, Övriga uppgraderingsåtgärder Järnväg Malmbanan Malmbanan, ökad kapacitet Järnväg Järnväg Järnväg Stambanan genom övre Norrland Stambanan genom övre Norrland Inlandsbanan Sunderbyns sjukhus, ny sidoplattform mm Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet Inlandsbanan, införande av GSM- R Projektet pågår och återstående delar genomförs under Projektet är ej påbörjat. Projektet är genomfört och färdigställt Projektet är genomfört och färdigställt Projektet är genomfört. Projektet är genomfört och färdigställt Projektet pågår och färdigställs 2013 Väg E10 E10 Kiruna Vägutredning pågår. Väg E4 E4 Boviken - Rosvik Projektet genomförs Väg E4 E4 genom Kalix Projektet är delvis genomfört. Återstående brobyte genomförs som reinvesteringsobjekt. [1] Kostnaden ska finansieras genom banavgifter alternativt medfinansiering. [2] Kostnaden avser hela Inlandsbanan. Väg E4 E4 Töre - Kalix [3] Ombyggnad finansieras av LKAB. Ej kostnadsberäknad. Projektet pågår och beräknas färdigställs Etappen 2 är dock överklagad vilket kan försena etappen

26 Åtgärder i Nationella planen Västerbotten Trafikslag Stråknamn Åtgärd /Objekt Lägesbeskrivning Resecentrumet är färdigställt och invigt hösten Utbetalning av Stambanan genom övre Statsbidrag till Järnväg statsbidrag var planerat till Norrland resecentrum Umeå C men delbetalning på 50 % är gjord Järnväg Botniabanan Statsbidrag till Resecentrum (Örnsköldsvik C och N, Husum, Nordmaling, Resecentrumen har varit färdigbyggda sedan Statsbidragen är är färdigutbetalade Hörnefors samt Umeå Ö) Järnväg Stambanan genom övre Norrland Umeå, ny godsbangård inklusive ombyggnad av personbangård Objektet färdigställs under Godsbangården invigdes 2010 och personbangården Järnväg Botniabanan Nyland- Umeå Botniabanan, nytt enkelspår Objektet är färdigställt och invigt Järnväg Stambanan genom övre Norrland Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet Objektet är färdigställt Järnväg Inlandsbanan Inlandsbanan, införande av GSM-R Projektet pågår och färdigställs 2013 [1] Avser hela inlandsbanan. Väg E4/E12 E4/E12 Umeå Objektet pågår och är invigt till 75 % under Återstående delar beräknas pågå till 2016/

27 Utpekade objekt i Infrastrukturpropositionen och i Direktiven Gruvnäringen Malmbanan 7 bangårdsförlängningar 1 mötesstation Upprustning av vägen mellan Pajala och Svappavaara Utreda förutsättningarna för en järnvägsförbindelse mellan gruvområdet Kaunisvaara och befintlig järnväg i Svappavaara

28 Goda utmanare Stråk/plats Luleå-Riksgränsen Luleå-Riksgränsen Skellefteå Umeå-Haparanda Luleå bangård Umeå-Boden Luleå Hamn Malmbanan Kiruna-Riksgränsen Åtgärd Paket E10 Avakko-Skaulo Skellefteåprojektet, ny dragning E4 mm. Mötesseparering av E4 Nytt signalställverk Ökad kapacitet, järnväg Farledsåtgärd Dubbelspår Mötesseparering på E4 ligger i nu gällande plan som trimning och effektivisering

29 Funktionsbeskrivning (Örnsköldsvik)-Umeå- Haparanda Stråket är den pulsåder som förbinder norra Sverige med övriga landet och kontinenten. Norra Sverige försörjer stora delar av Europa och även övriga världen med råvaror och en stor del av detta går via kuststråket. Stråket omfattar också 85 % av befolkningen i Norrbotten och Västerbotten, eller ca personer, vilket innebär att stråket är av största vikt för regionala och nationella persontransporter. För arbetspendling, sjukvårdsresor och resor för studier För tjänsteresor (även till flygplatserna) För fritidsresor och turism För regional godstrafik samt långväga godstrafik till/från Norrbotten/Västerbotten För transit trafik till/från Norge, Finland, Östeuropa och övriga Barentsregionen

30 (Örnsköldsvik)-Umeå-Haparanda (Kuststråket) Brist Funktion och Hänsyn Långa restider mellan kuststäderna Kapacitetsbrister och trängselproblem Begränsningar av användbarheten för godstrafik Kapacitetsbrist och robusthetsbrist på Luleå bangård Allvarliga olyckor pga korsande trafik och avsaknad av mötesseparering Oskyddade trafikanter Miljökvalitetsnormer i Umeå och Skellefteå överskrids pga biltrafik i centrum Åtgärd Åtgärd År Åtgärdsvalsstudier Umeå-Boden, järnväg kapacitet Cykelmöjligheter längs det mötesseparerade vägnätet Steg 1-3: Trimningsåtgärder väg E4 för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet Trimningsåtgärder järnväg för ökad kapacitet och tillgänglighet på stationer Stationsåtgärder Boden- Haparanda Steg 4: Ny ringled runt Umeå Mötesseparering 2+1, ökad framkomlighet, trafiksäkerhet Steg 1-3: Trimningsåtgärder E4 för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet Utbyggnad av gång och cykelnätet längs E4 Trimningsåtgärder järnväg för ökad kapacitet och tillgänglighet på stationer Trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs järnvägen Steg 4: Ny E4 förbi Skellefteå Mötesseparering 2+1, ökad framkomlighet, trafiksäkerhet Nytt signalställverk, Luleå Kapacitetshöjande åtgärder järnväg Umeå- Boden Namgivna brister: Torneå/Haparanda, gemensam terminal Norrbotniabanan Ca 9 korsningar på E4 som ej är planskilda

31 Luleå-Riksgränsen (Narvik) Stråket fyller en viktig funktion: För arbetspendling, sjukvårdsresor och resor för studier, särskilt inomregionalt För tjänsteresor (även till flygplatserna) För fritidsresor och besöksnäringen För regional godstrafik och specifikt malmtrafiken från malmfälten till hamn För transit trafik till och från Norra Norge och övriga Barentsregionen

32 Luleå-Riksgränsen (Narvik) Brist Funktion och Hänsyn Åtgärd Åtgärd År Långa restider med bil och kollektivtrafik Framkomlighetsproblem efter väg E10 och brist på omledningsmöjligheter Kapacitetsbrist och brister i punktlighet järnväg Effektivitetsbris i Luleå hamn Brister i tillgänglighetsanpassning i stationsmiljöer Brister för oskyddades framkomlighet Låg trafiksäkerhet på väg E Åtgärdsvalsstudier Luleå-Boden och Kiruna- Riksgränsen, dubbelspår Steg 1-3: Trimningsåtgärder väg för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet Trimningsåtgärder järnväg för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet på stationer Steg 4: E10 Morjärv-Svartbyn E10 Avakko-Skaulo Malmbanan ökad kapacitet Malmbanan bangårdsförlängningar Luleå bangård, nytt signalställverk Steg 1-3: Trimningsåtgärder väg för ökad framkomlighet och trafiksäkerhet Trimningsåtgärder järnväg för ökad kapacitet och förbättrad tillgänglighet på stationer Trimningsåtgärder för att effektivisera näringslivets transporter Steg 4: E10 Kauppinen-Kiruna ERTMS Luleå- Riksgränsen Malmbanan Kiruna- Riksgränsen, dubbelspår etapp 1 Namngivna brister: Luleå hamn, farledsåtgärder Dubbelspår Luleå- Boden Åtgärder för att uppnå målstandard för E10 Luleå bangårdsombyggnad

33 Inlandsstråket E45/Inlandsbanan) Ca en tredjedel av Sveriges skogsareal ligger på 5 mils radie längs med inlandsbanan och ett flertal gruvor planeras längs stråket, till exempel Stekenjokk, Rönnbäcken/Tärnaby och Kallak i Jokkmokk. Stråket utgör funktionell förbindelse: För arbetspendling För fritidsresor och besöksnäringen För regional och nationell godstrafik För transit trafik till och från Sverige, Finland och Norge För regional utveckling

34 Inlandsstråket E45/Inlandsbanan Brist Funktion och Hänsyn Åtgärd Åtgärd År Långa restider för persontrafik Kapaciteten och bärigheten på Inlandsbanan och E45 (omledningsbana, Jokkmokk Iron Mines) E45 passerar på dammkroppen i Ligga och Vattenfall vill att en ny bro över älven byggs för att få bort trafiken Rast och Vilomöjligheter saknas Åtgärdsvalsstudier Malmtransporter Jokkmokk via Gällivare E45 Dorotea- Karesuando, framkomlighet och trafiksäkerhetshöjande åtgärder Steg 1-3: Trimningsåtgärder på väg E45 för ökad framkomlighet, trafiksäkerhet Steg 4: Steg 1-3: Trimningsåtgärder på väg E45 för ökad framkomlighet, trafiksäkerhet Steg 4: Namngivna brister Åtgärder för att möjliggöra malmtransporter Jokkmokk-Gällivare Åtgärder för att uppnå målstandard för E45 Ny bro över Luleåälven vid Ligga kraftstation E45 genom Gällivare

35 Tidigare och nuvarande inriktning av bärighetsanslaget Tidigare inriktning ( ) BK1 Bro på utpekade näringslivsvägar BK1 väg på utpekade näringslivsvägar Beläggning av grusväg Tjälsäkring på utpekade näringslivsvägar Anpassning till dagens laster Fria medel (Förstärkning av mötesseparerade vägar) Riskreduktion klimatanpassning av infrastrukturen Flexibilitet pga. ökande antal specialdispenser Nuvarande inriktningsförslag BK1 Bro på utpekade näringslivsvägar Tjälsäkring på utpekade näringslivsvägar Anpassning till dagens laster Riskreduktion ett robust transportsystem Uppgradering av vägnätet för långväga tunga transporter på ett utpekat vägnät Uppgradering av vägnätet för speciellt utpekade behov för näringslivet