Jonstorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 (13) Jonstorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad: Gäller till:

2 2 (13) Jonstorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. På Jonstorpsskolan skall alla känna sig trygga och respekterade. På Jonstorpsskolan verkar vi för att trygghet och arbetsro råder. Vi arbetar för att goda kamratrelationer utvecklas där alla visar hänsyn och respekt för varandra. Vi arbetar aktivt för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (de sju diskrimineringsgrunderna) och mot alla former av trakasserier och kränkande behandling. Jonstorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller för alla på skolan och utgår från Diskrimineringslagen, Skollagen, Läroplanen samt utbildningsförvaltningens ledord: Hela barnet, hela vägen. Ingen på Jonstorpsskolan ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Varje incident ska resultera i en reaktion från de vuxna. Vi är skyldiga att ta den enskilda elevens individuella upplevelser av en kränkning på fullaste allvar. Skolan är skyldig att agera så snart någon får kännedom om att en elev känner sig kränkt. Kravet på utredning och åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar gäller såväl om eleven kränks eller diskrimineras av personal som om kränkningen utförs av andra elever. Det är viktigt att du som elev känner dig trygg på vår skola. Om du känner dig otrygg prata med någon vuxen eller en kamratstödjare. Vi förväntar oss av dig som elev att du visar hänsyn och respekt för alla elever och vuxna samt följer ordningsreglerna. Vi förväntar oss även att du som elev tar avstånd från och reagerar mot diskriminering och kränkande behandling. Vi förväntar oss av dig som förälder att du tar kontakt med och informerar skolan om du misstänker att ditt eller andras barn är utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Vi förväntar oss också att du respekterar och accepterar att skolans personal tar kontakt med dig när något särskilt hänt.

3 3 (13) Om diskriminering och annan kränkande behandling Diskriminering är när någon vuxen missgynnar en elev på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (de sju diskrimineringsgrunderna). Diskriminering sker alltså inte mellan jämbördiga parter, t ex elev/elev utan mellan någon som befinner sig i en maktposition över någon annan, t ex lärare/elev. Det kan handla om orättvisa regler, att skolan inte anpassar lokalerna så att alla kan ta sig fram eller att undervisningen innehåller orättvis och felaktig information om vissa grupper av människor. Diskriminering är olaglig. Trakasserier har en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det är när någon ur personalen eller en elev förföljer eller talar illa om någon för att hon eller han har en viss religion, kommer från ett visst land, är tjej/kille, har ett funktionshinder, har en viss sexuell läggning, är i en viss ålder eller bryter mot förväntningar på hur man kan förväntas uppföra sig. En kränkande handling saknar koppling till diskrimineringsgrunderna. Det är när man blir illa behandlad så att man känner sig ledsen, sårad eller mindre värd. Det handlar om en behandling som kränker ens människovärde. Kränkningar kan ske på olika sätt: Fysisk slag, knuffar, tafsande etc. Verbal ord och kommentarer som framkallar rädsla eller obehag Psykisk utfrysning, ryktesspridning, himla med ögonen, sucka etc Kränkande text eller bild genom t ex sms, mms eller Facebook och andra sociala medier På Jonstorpsskolan råder nolltolerans mot kränkningar. Mobbning är när någon vid upprepade tillfällen under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar (t.ex. knuffar, psykningar, elaka kommentarer textburna meddelanden, oönskad fotografering, utfrysning, sexuella trakasserier, rasism m.m.) från en eller flera andra.

4 4 (13) Ansvarsfördelning Alla som har sin dagliga arbetsplats på Jonstorpsskolan, såväl personal som elever, ska bidra till att skolan präglas av arbetsglädje och trivsel, arbetsro, ett gott bemötande och ömsesidig respekt. Rektor Rektor har huvudansvaret för att de olika nivåernas ansvarstagande fullföljs. Rektor presenterar planen vid introduktion av ny personal. Rektor rapporterar till huvudman. Rektor stödjer trygghetsgruppen i sitt arbete. Rektor ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och att motverka diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder samt annan kränkande behandling. Rektor uppmuntrar och ger förutsättningar för att kamratstödjarna kan samarbeta med andra skolor i träffar och utbildning. Lärare och annan personal Det är lärares och övrig skolpersonals ansvar att: Följa skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Sträva efter likabehandling och ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som de förmedlar i sin undervisning. Se till att åtgärder vidtas då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks. Bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. Varje arbetslag uppdaterar sin egen plan. Varje arbetslag informerar föräldrarna om sitt aktuella arbete. Elever Det är alla elevers gemensamma ansvar att påtala kränkande behandling och diskriminering som förekommer på skolan samt att bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt. Elevhälsan Elevhälsan har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan. I teamet ingår rektor, kurator, skolsköterska, specialpedagoger/speciallärare, skolpsykolog och skolläkare. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att vara lyhörda för och till berörd rektor föra vidare information kring diskriminering och kränkningar.

5 5 (13) Trygghetsgruppen (består av representanter från samtliga arbetslag samt kurator) Trygghetsgruppen ansvarar för att utredning, åtgärder och uppföljning utförs. Trygghetsgruppen informerar arbetslagen kontinuerligt om det aktuella läget. Trygghetsgruppen sammanträder två gånger per termin, eller när behov finns, oftare. Trygghetsgruppen ansvarar för kamratstödjarna. Utvärdering av plan för läsåret 2013/2014 Föregående läsårs plan har utvärderats genom diskussion och resultatgenomgång med skolledning, trygghetsteam och elevhälsan Mål/Syfte Insats/Åtgärd Utvärdering Främjande insatser: Att föra en aktiv dialog med eleverna kring utanförskap och främlingsfientlighet. Värdegrundsresan till Auschwitz i Polen, resa med åk 9 som redovisas för åk 7-8. Nästan samtliga av åk 9 elever följde med till Polen och deltog aktivt i undervisning, diskussion och dialog med åk Att elever och personal känner till ordningsreglerna och känner sig delaktiga. Att främja kamratskap årskurs och ämnesövergripande. Förebyggande insatser: Att fånga tidigt upptäcka utanförskap och pågående mobbning. Ordningsregler som ses över varje år och diskussion sker i klasserna. Temaarbete två gånger per läsår. Diskussioner och värderingsövningar integrerat i ämnesundervisningen Julshow där eleverna arbetat tillsammans. Vänskapstema för mellanstadiet under vårterminen. Unga kulturgruppen (Artlab, Turbofilm mm.) Kamratstödjare som sammanträder varje månad. Revidering har skett i samverkan mellan elev, arbetslag och skolledning. Tillfredställande, alla elever har varit delaktiga och samarbetat med nya kamrater. Regelbundenhet i mötena har saknats.

6 6 (13) Att arbetet kring kamratstödjarna samordnas och vidareutvecklas samt att åtgärder snabbt sätts in vid kränkningar/mobbning. Att eleverna känner sig trygga när de väntar på skolbussen. Att eleverna känner sig trygga i omklädningsrummet. Att ingen ska känna sig utanför eller bortvald. Att arbeta med elevernas attityder och beteende gentemot varandra på internet. Kartläggning Trygghetsgrupp som sammanträder två gånger per termin. Bussvakt med schemalagd personal. Personal i omklädningsrummet vid behov. Fasta sittplatser i salen. Läraren bestämmer platser och ansvarar för de gruppindelningar som görs. Föreläsning av LAJKS till elever samt personal och föräldrar. Inga formella regelbundna möten under läsåret. Tillfredställande, personal från skolan har funnits på plats. Svårigheter i äldre årskurser att ha personal av motsatt kön närvarande i omklädningsrummet. Samtliga lärare har medverkat till att i största möjliga mån upprätthålla strukturen. Samtliga elever och flertalet lärare och föräldrar har deltagit i föreläsningarna. I Jonstorpsskolans kartläggning av elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling används följande metoder: Samtal med representanter för kamratstödjarna och trygghetsteamet. Enkätresultat från Qualis elevenkät. Synpunkter från hälsosamtal som genomförs av skolsköterskan med elever i förskoleklass, åk 4 och åk 8. Synpunkter från arbetsplatsträffar och samverkansmöten under året.

7 7 (13) Enkätresultat, Qualis elevenkät 120% Qualisenkät % 80% 60% 40% 20% 0% Jag trivs i skolan Jag känner Jag har en mig trygg i skolan kamrat att vara med om jag vill Jag har förtroende för min lärare Om Jag blir mobbad eller trakaserad vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan. Jag får vara med och planera mitt arbete Jag får den arbetsro jag behöver Lag F-3 Lag 4-6 Lag 7-9 Lag F-3 Lag 4-6 Lag 7-9 Gemensamt Jag trivs i skolan 97% 93% 83% 91% Jag känner mig trygg i skolan 95% 95% 89% 93% Jag har en kamrat att vara med om jag vill 99% 96% 93% 96% Jag har förtroende för min lärare 98% 74% 71% 81% Om Jag blir mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan. 96% 84% 76% 85% Jag får vara med och planera mitt arbete 93% 82% 55% 77% Jag får den arbetsro jag behöver 85% 74% 57% 72%

8 8 (13) I de elevundersökningar som gjorts samt i diskussioner med eleverna framkommer att eleverna i det stora hela trivs på Jonstorpsskolan. Några elever trivdes sämre på skolan och ett problemområde som lyftes fram var rasterna där de kände sig otrygga. Utifrån detta informerades rastvakterna om vilka platser på skolgården som känns otrygga och vilka elever som kände sig ensamma för att kunna ha extra koll och stötta. För lågstadiets elever har en kompissol där barnen kan ställa sig om de inte kommer på något att göra på rasten eller inte hittar någon att leka med, alla barn ansvarar för att uppmärksamma om någon står i solen och bjuda in till lek, uppskattas av de yngre elevern. De äldre eleverna har fått utökad tid i fritidsgårdens lokaler där byns pensionärer håller öppet några förmiddagar i veckan. Ett identifierat problemområde är snöbollskastning där de yngre känner sig otrygga och rädda för äldre elever, fortsatt arbete krig detta krävs vintertid. Vid gymnastikundervisning har det framkommit att duscharna är fortsatt ett utsatt område där elever känner sig olustiga och otrygga. Fortsatt arbete kring detta krävs. Under föregående läsår har det framkommit flera händelser där elever känt sig utsatta av andra elever på nätet, fortsatt arbete kring elevernas attityder och nätanvändande krävs. Främjande och förebyggande arbete på Jonstorpsskolan läsåret 2014/2015 Främjande insatser All verksamhet inom skolan ska främja en trygg och gynnsam lärandemiljö. Diskussion om etik, moral, människors lika värde, jämställdhet mellan könen, relationer och demokratins grunder tas naturligt upp i klassrummet. Personal och elever får information om diskrimineringslagen och skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling. Skolledningen, personal, kamratstödjarna och elevrådet samarbetar för att förebygga och förhindra diskriminering och kränkande särbehandling. Verksamhet Information om plan mot diskriminering och kränkande behandling till personal, elever och vårdnadshavare. Mål och uppföljning Att all personal och alla elever känner till planens innehåll och är delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet. Insats Klassläraren informerar tillsammans med kamratstödjarna eleverna i sin klass. Mentorn informerar vårdnadshavare vid föräldramöte i årskurser. Rektor informerar lärarna vid läsårsstart. Ansvarig Datum Rektor Klasslärare Senast

9 9 (13) Aktiviteter som främjar trivsel och delaktighet Att all personal och alla elever vet hur de ska agera i akuta situationer då de själva eller någon annan utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. Att skapa en trygg och trivsam arbetsmiljö för personal och elever. Att ge förutsättningar för elever att lära känna varandra och på så sätt skapa en positiv stämning. Mentor/klassansvarig använder sig av trivselskapande aktiviteter vid introduktionsdagar, välkomstdagar och mentorstider. Arbetsledningen ser till att det finns årskurs- och klassöverskridande aktiviteter där eleverna lär känna varandra. Mentor/ klassansvarig Skolledning Hälsosamtal Erbjuda alla elever i förskoleklass, årskurs 4 och 8 ett hälsosamtal hos skolsköterskan. I hälsosamtalet ta upp frågor om trivsel för att på ett tidigt stadium kunna åtgärda riskfaktorer. Skolsköterskan Elevskyddsombud Att eleverna har en god arbetsmiljö, kartlägga riskfaktorer och ge förslag på åtgärder vid missförhållanden. Rektor

10 10 (13) Förebyggande insatser Verksamhet Kamratstödjarverksamhet Trivselundersökning åk 4-9 Mål och uppföljning Att göra eleverna delaktiga i likabehandlingsarbetet. Kamratstödjarna hjälper till att informera om risker och ger förslag på åtgärder i likabehandlingsarbetet. Att tidigt fånga upp otrygghet och utanförskap. Insats Kamratstödjare utses i alla klasser. De erhåller kamratstödjarinformation/utbildning och träffas stadievis tillsammans med trygghetsteamet för att rapportera missförhållanden och för att ge förslag på åtgärder i likabehandlingsarbetet. Enkätundersökning där åk 4-9 deltar. Vecka 43 samt vecka 13. Ansvarig Datum Trygghetsteamet Klassföreståndare Trygghetsteamet Rast- och matvakt Ökad vuxennärvaro för att tidigt kunna ingripa om konflikter uppstår. Schemalagda rast- och matvakter. Särskillt uppmärksamhet vintertid avseende snöbollskastning. Rektor Extra tillsyn i omklädningsrum vid behov. Att eleverna känner sig trygga i samband med ombyte före och efter idrottslektionen. Extra personal vid behov i omklädningsrummen. Idrottslärare Mentor LAJKS Att arbeta med elevernas attityder och beteende gentemot varandra på internet. Föreläsning för eleverna i åk 6 och åk 7 kring etik och säkerhet på internet. Rektor Rastlek Att erbjuda alla möjlighet till gemensam lek på rasten. Organiserad lek för alla mellan tre dagar i veckan. Fritids

11 11 (13) Rutiner för hur skolan och fritidshem ska utreda, åtgärda och dokumentera trakasserier eller kränkande behandling Om en elev utsätts för kränkande behandling av en annan elev på skolan eller fritidshem 1. Den vuxen som upptäcker eller får kännedom om kränkningen skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats, om sådan finns, meddelas båda elevernas klasslärare och ansvarig pedagog utses (företrädesvis klassläraren eller personal ut trygghetsteamet) 2. Ansvarig pedagog samtalar med den kränkta eleven för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara för eleven att skolan kommer åtgärda detta och vad som kommer ske. Bestäm en tid för uppföljning en vecka senare. 3. Ansvarig pedagog talar sedan med den som utfört kränkningen. Förklara att kränkningar inte accepteras och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan om hur detta ska gå till. Bestäm tid för uppföljning en vecka senare. 4. Kontakta inblandade elevers föräldrar och berätta vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen. 5. Meddela rektor om vad som skett och vad som gjorts. Skriv en anmälan om kränkande behandling för rapportering till huvudman. 6. Uppföljande samtal med de berörda eleverna hålls. Föräldrar kontaktas för att delges information. Dokumentera samtalen. 7. Håll ett nytt uppföljande samtal inom 2 veckor för att kontrollera att kränkningarna har upphört. Åtgärder vid misstänkt upprepad kränkande behandling 1. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphör eller om skolan får kännedom om upprepad kränkande behandling anmäls detta till EHT. 2. Elevhälsoteamet samlas för att bestämma hur man ska arbeta vidare med ärendet. När det är fråga om upprepade kränkningar ska båda parters föräldrar kontaktas omedelbart. 3. Elevhälsoteamet samlar information via pedagogerna kring eleven och eventuellt den utsattes föräldrar. Vid behov får nytt samtal ske med eleverna. 4. Berörda elever och vårdnadshavare kallas till möte som rektor håller i där en handlingsplan upprättas för att komma tillrätta med problemet. Rektor beslutar om annan personal från skolan ska delta på mötet. 5. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elever, vårdnadshavare och rektor. 6. Om kränkningarna trots ovanstående inte upphör samlas Elevhälsoteamet på nytt för att besluta om nya åtgärder. Om kränkningen trots dessa åtgärder fortsätter görs en anmälan till sociala myndigheter. Föräldrar informeras.

12 12 (13) Handlingsplan när elev utsätts för kränkande behandling av vuxen på skolan eller fritidshemmet 1. Händelsen anmäls via blankett till rektor. 2. Vårdnadshavare informeras av rektor. 3. Rektor utreder det inträffade, för att sedan åtgärda och följa upp ärendet med samtal och dokumentation. 4. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. 5. Rektor har regelbundna samtal med den personal som kränkt eleven och tar upp hur nuvarande kontakt med berörd elev fungerar. 6. Rektor rapporterar till huvudmannen. Att tidigt upptäcka och bryta trakasseri, annan kränkande behandling, mobbning, diskriminering: Som vuxen på Jonstorpsskolan måste du reagera och agera direkt när du bevittnar en händelse på eller inom skolans eller fritidshemmets område som kan vara trakasseri, annan kränkande behandling, mobbning eller diskriminering. För råd och stöd kan du vända dig till rektor eller EHT. Du måste även agera om en elev kommer och berättar för dig att den blivit utsatt eller att en kamrat blivit utsatt. Några tecken på att en elev blir utsatt för trakasseri, kränkande behandling, mobbning, diskriminering, som du som vuxen måste vara uppmärksam på, kan vara: Att eleven inte har kamrater i klassen, eller inte tas i försvar av de andra. Att eleven är trött, blek eller håglös och lätt blir sjuk/är frånvarande. Att eleven inte vill gå till skolan och ofta kommer för sent till lektioner. Att eleven undviker att vistas i t.ex. korridorer med andra elever. Dokumentation Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Dokumentation görs på den blankett som finns som bilaga i likabehandlingsplanen och på intranätet. Det är viktigt att ha med vad som hänt, vem som uppmärksammat och vilka samtal som förts samt med vem. Det är även viktigt att dokumentera vilka omedelbara åtgärder som sätts in och vad nästa steg blir. Kom ihåg att boka tid för uppföljning och att ärenden behöver följas upp under lång tid med båda parter. Var noga med vilken vuxen som ansvarar för vilket ärende och för uppföljningen så att det blir tydligt både för de vuxna och för inblandade elever. Dokumentation och anmälan om kränkande behandling lämnas till rektor. Även misstanke om kränkning ska anmälas till rektor.

13 13 (13) Om du som elev känner dig utsatt för diskriminering, trakasseri, annan kränkande behandling eller mobbning: Du måste berätta för någon, en kamrat, mamma el. pappa, någon vuxen på skolan. Vad du kan göra om en kamrat blir utsatt för diskriminering, trakasseri, annan kränkande behandling eller mobbning: Berätta för någon vuxen på skolan eller hemma Följ med kamraten till någon vuxen och berätta hur det är Reagera på orättvisor som kamraten blir utsatt för och berätta för en vuxen Vart ska man vända sig? Om man anser att man har blivit utsatt eller att någon annan blivit utsatt för någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling eller har frågor om likabehandling vänder du dig till: Klassföreståndare/Pedagog (se hemsida för telefonnummer) Niklas Bergman, rektor telefonnummer: mail: Eva-Len Lekståhl telefonnummer: mail: Sanna Löf, skolkurator telefonnummer: mail: Johanna Maan, skolsköterska telefonnummer: mail: Barnens hjälptelefon (BRIS) Barn och elevombudet BEO tel