Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 1 (10) Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skolbyn läsåret Planen reviderad Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skollagen (2010:800) 6 kap samt Diskrimineringslagen (2008: ). Anmälningsskyldighet enligt Skollagen mot all diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Mallen reviderad april 2011

2 2 (10) Förskolans/skolans/fritidshemmets policy På Skolbyn skall: - Varje elev och personal känna sig trygg - Varje elev tränas i att våga vara sig själv och våga säga ifrån - Varje elev och personal ha modet att berätta om det finns misstanke om diskriminering och/ eller kränkande behandling. - Varje vuxen som iakttar eller hör något som kan misstänkas vara kränkande agerar utan dröjsmål. Resultat från föregående års uppföljning av åtgärder Flytta gungställningen och utöka sandlådan: Har inte gjorts av ekonomiska skäl. Hämta 2 ytterligare mål vid Mo skola: Vi fick två nya fotbollsmål vilket betyder att fler kan spela fotboll och aktivera sig på rasterna. Hämta en lekstuga vid Mo skola: Den har hämtats och används som redskapsbod där elever från åk 4,5,6 turas om att vara "utlånare" och "insamlare". Detta har stärkt ansvarstagandet bland eleverna och det har varit ett tillfälle då de yngre barnen på ett naturligt sätt lärt känna de äldre barnen. Plantera energiskog så att barnen har något att gömma sig i: Efter önskemål från eleverna har pengar som samlats in på "Skolbynsdag" använts till att anlägga en skog där de ska kunna springa på stigar, leka på stenar osv. Det är ett mycket gott exempel på elevinflytande där vi helt tagit fasta på deras önskemål. Fortsätta det ständiga arbetet att agera, reagera och diskutera för att lära barnen hur man blir en god kamrat och en respekterad person: Vi har läst boken som Skolverket har gett ut "Utvärdering av metoder mot mobbing" och utifrån deras slutsatser har vi utarbetat vårt arbete mot kränkande behandling, hur mobbing förebyggs, upptäcks och bemöts. Främjande arbete Ett målinriktat arbete som syftar till att förstärka respekten för allas lika värde och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vårt samlade arbete utgår från läroplanens värdegrund. Vår strävan är att skapa ett arbetsklimat där var och en känner trygghet, glädje och tillfredsställelse i sitt arbete.

3 3 (10) Undervisningen planeras och genomförs så att den skapar engagemang samt lust att lära sig mera. Det främjande arbetet indelas i 3 delar: 1. Skolans organisation som är rektorns ansvar. 2. Den daglig verksamheten som i huvudsak är lärarens och arbetslagets ansvarar 3. Arbetet med eleverna 4. Samverkan med elever och föräldrar, som sker i olika sammanhang. Rektor och lärare är ansvariga. 1.Organisation Skolan är organiserad i 4 arbetsenheter med varsitt arbetslag. - Förskoleklassen - Fritidshemmet - Årskurserna Årskurserna 4-6. Varje vecka sammanträder respektive arbetslag för planering av undervisningen och för att behandla elevfrågor. Elevhälsateam: Var fjärde vecka träffas respektive arbetslag i ett elevhälsamöte. Förutom lärararbetslaget ingår skolsköterskan, kuratorn och specialpedagogen i mötet. På mötet behandlas frågor om inlärning, elevers hälsa och trivsel. Elevhälsamötet leds av rektor. När 1-3 arbetslaget har elevhälsamöte ingår också personal från förskoleklass/ fritids. På skolan finns ett mobbingteam: I mobbningteamet ingår, rektor och personal. Teamet har till uppgift att utreda uppdagad mobbning och annan kränkande behandling. Genomföra samtal med berörda elever och vårdnadshavare. Initiera det förebyggande arbetet på skolan/fritids. Leda och initiera diskussioner i arbetslagen. Under rasterna och fritidsverksamhet finns alltid personal ute på skolgården. Skolan/fritids har utarbetat trivselregler vilka alla skall känna till. 2. Daglig verksamhet i skolan Den dagliga verksamheten leds av respektive lärare och arbetslag, vilket gör det möjligt att att omorganisera grupper och personal när behov av detta uppstår. Dagligen samtalar lärare och elever om den sociala situationen på skolan. Alla vuxna har ett ansvar att ingripa när man ser elever som bråkar eller använder nedlåtande kommentarer, miner eller liknande.

4 4 (10) Eleverna vet var de kan hitta en vuxen om det händer något. Varje elev blir lyssnad på och tagen på allvar. Både personal och elever tar ansvar för att gemensamma regler och förhållningssätt efterlevs. 3. Arbete med elever: här följer exempel på hur vi praktiskt arbetar förebyggande med eleverna. - tjej och killsnack - samarbete med Jakobskyrka/ Hudiksvall, "etik och moral" enligt en plan där varje årskurs har en aktivitet knuten till etik, moral och kyrkans traditioner. - "storyline", ett arbetssätt med verklighetsanknytning och planerade lektioner kring bla ämnet etik och moral. - "vara vänner" ett film och diskussions material med öppna slut som finns på SLI. - fadderverksamhet åk 1 och 4. - "kompissamtal" material med färdiga lektioner och diskussionsunderlag. - samarbetsövningar på musik och idrott. - "skapande skola" gränsöverbyggande tillsammans med Björkbergsskolan. - bestämda "gå-kompisar"och bestämda sittplatser, bla för att undvika att någon blir bortvald. - ständiga diskussioner kring hur man delar in i lag på raster, för att undvika utanförskap osv. 4. Samverkan med elever och föräldrar. Det primära är att undervisningensprocessen är sådan att eleverna känner sig involverade, lyssnade till och blir medvetna om vilka kunskaper som skall inhämtas, samt får god kännedom om den egna inlärningen. Vi har regelbundna klassråd och elevråd. Rektor deltar alltid i elevrådet. Regelbundet diskuteras elevernas arbetsmiljö. Självförvaltningsrådet som har formen av ett samverkansråd sammanträder 2 gånger per termin. I rådet ingår föräldrar från alla klasser, samt personal och rektor. Rektor leder mötet. Anteckningarna liksom dagordningen delges samtliga föräldrar vilket gör det möjligt att hålla sig informerad.

5 5 (10) Ordningsregler Vi har valt att kalla dokumentet: Förväntansdokument Skolbyn Syftet med dokumentet är att ge underlag för gemensamma samtal med målet att skapa en god skolgång för varje elev. Övertygelsen är att det sker säkrast om det finns en öppen och ärlig dialog mellan elever, lärare, föräldrar och rektor. Förväntansdokumentet aktualiseras i klassen varje hösttermin, på föräldramötet och i läsårets första självförvaltningsråd. Från eleverna kan man förvänta sig: Vi bemöter varandra trevligt, t ex hälsar på varandra på morgonen. Vi ser till att alla får vara med. Jag behandlar andra som jag vill bli behandlad själv. Vi ser tillsammans till att alla barn och vuxna får arbetsro. Jag håller fint och städat runt omkring mig, speciellt viktiga är toaletterna. Jag lämnar bara skolan om jag fått lov till detta. Jag väntar ute på morgonen då det annars blir för mycket spring inne i kapprummen. Jag tar av mig huvudbonader under lektionstid och när jag är i matsalen. Jag äter ej godis eller tuggummi på skolan. Privat telefonering sker med lärares tillåtelse. Jag lämnar mobiltelefonen hemma, råkar den komma med är det på mitt eget ansvar. Under rasterna är jag utomhus, om inte vädret säger annat, och minst en vuxen ska finnas med varje rast. Om jag känner mig ensam går jag till en vuxen. Fotbollsspel sker nere på fotbollsplanen, snöbollskastning bakom gymnastiksalarna. Inlines, skateboards, kickboards får användas på löparbanorna och på gångvägen ovanför fotbollsplanen, alltid med hjälm.

6 6 (10) Egna leksaker använder jag bara på fritiden. Jag använder alltid hjälm när jag cyklar för så är lagen. Om skadegörelse sker skall den utredas och ersättas. Hur klassen går till badet beror på ålder och i diskussion med föräldrar och lärare. Jag använder datorerna enligt de regler som finns annars kan jag bli avstängd. Förebyggande och förhindrande arbete Att uppmärksamma och åtgärda förhållanden som bidrar till att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår. Kartläggning - undersökning om förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Eleverna diskuterar i klassråd och elevråd vilka miljöer och situationer som känns otrygga samt trivsel och kamratskap. Kartläggning av skolgården. Lärare genomför samtal i mindre grupper för att få fram miljöer och situaitoner där elever kan känna sig otrygga och där ev. kränkningar förekommer. På utvecklingssamtalen pratar vi om elevernas sociala situation.

7 7 (10) Nulägesanalys - resultat av kartläggningen. Ett stort problem bland alla klasser är att man kan låsa upp toaletterna utifrån. Detta gör att man inte kan känna sig trygg vid toalettbesök. Vid klätterställningen och i sandlådan kastar några barn sand och vatten. Området bakom gymnastiksalen och vid löparbanorna känns otryggt, man hör inte ringsignalen och känner sig orolig över att komma in försent till lektionen. Man upplever att det är trångt i trapporna på väg till matsalen och upp till kapprummet. Många barn trängs på en liten yta under en kort tid. Detta skapar en rädsla för att bli knuffad och ramla. Otryggt när någon släcker lyset i duschen. Det är stressigt när klockorna går olika. Låsen till toaletterna i gympasalen är tröga och man blir rädd för att inte kunna ta sig ut. Lastbilar kör över skolgården med last till matsalen mm. Det finns inget staket som stoppar springande och lekande barn. Hörnet vid gröna ingången och förskolan. Inga vuxna går dit. Det förekommer väldigt lite kränkande ord och trakasserier på skolan till allas stora glädje! Mål formulering av konkreta, uppföljningsbara mål utifrån analys. Att skapa trygghet för eleverna på skolan. Skapa trygga toalettbesök. Skapa trygghet vid duschning. Skapa trygghet i trappor och sandlåda. Se över transport över skolgården. Skapa trygghet på alla delar av skolgården. Fostra våra elever till goda kamrater.

8 8 (10) Åtgärder - insatser som ska göras under året för att nå målen. Se över låsen till toaletterna. Se över lyset i duscharna. Diskutera med eleverna kring hur man går i trappor för att skapa ett lugn för alla, hur man leker i sandlådan. Se över om det behöver byggas ett staket mot norra sidan där lastbilar kör över skolgården. Se över skolans klockor. Se till att ringsignalen hörs över hela skolgården. Fortsätta det ständiga arbetet att agera, reagera och diskutera för att lära barnen hur man blir en god kamrat och en respekterad person. Tidsperiod - när ska dessa insatser genomföras. Insatser genomförs med start direkt under höstterminen och de insatser, tex hur man blir och förblir en god kamrat, som kräver långvarigt arbete fortgår under vårterminen och ska genomsyra all verksamhet. - vem eller vilka har ansvar för att detta genomförs. Rektor tillsammans med övrig personal. Uppföljning av planerade åtgärder - Hur och när ska uppföljning ske? Hur - enkät, samtal eller annat Diskussion i mindre grupper, klassråd, elevråd och självförvaltningsråd. Kartläggning av skolgården och de områden som känns otrygga, tex toaletterna. När - datum, tidsperiod Regelbundet under vårterminen. Rektor tillsammans med övrig personal. Att upptäcka, anmäla, utreda och vidta åtgärder Rutiner för en akut situation - vad gör vi när något hänt? Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (2010:800) kap 6 10

9 9 (10) Rutiner för hur personalen ska agera När vi får vetskap om att något hänt kontaktas någon i mobbningsteamet. Mobbningsteamet kontaktar uppgiftslämnaren och diskuterar, är detta mobbning och hur går vi vidare? Samtal med den vi misstänker bli mobbad eller kränkt. Vad har hänt? Hur ofta? När och var? Namn på personer som nämns antecknas. Vilka är inblandade? En ur mobbningsteamet hämtar oanmält den förmodade mobbaren för ett samtal. Här betonas det allvarliga med mobbning och att det omedelbart skall upphöra. Vi berättar för mobbaren att han/hon inte behöver berätta för någon om vårt samtal om han/hon inte vill. Vårdnadshavre får information om att samtalet ägt rum. Mobbaren ombeds tänka ut vad han/hon ska göra för att mobbningen ska ta slut. Tid för uppföljningssamtal bestäms inom 1-2 veckor både med den mobbade och mobbaren. Händelsen rapporteras till Lärkontoret, blankett "Tillbud/skada/trakasserier" För riktigt allvarliga händelser finns krispärm med instruktioner. Känd av all persona Rektor samt övrig personal. Rutiner för uppföljning av att insatserna har haft effekt Uppföljningssamtal inom två veckor, med den mobbade, mobbare och berörd personal. Rektor och den som håller i inledande samtal. Rutiner för hur händelser och åtgärder ska dokumenteras Dokumenteras på elevhälsamötet. Alla händelser dokumenteras och skickas på avsedd blankett till lärkontoret. Rektor och berörd personal. Rutiner för hur barn och elever ska medverka i arbetet med planen Kartläggning inför revidering i klasserna. Diskussioner kring innehållet i planen sker på klassråd och elevråd.

10 10 (10) Diskussion med enskild elev vid utvecklingssamtal. Rektor och personal Rutiner för hur planen ska göras känd och förankras i hela verksamheten samt hos vårdnadshavarna Planen och förväntansdokumentet diskuteras på arbetsplatsträffarna. Planen och förväntansdokumentet diskuteras på självförvaltningsrådet och mailas till vårdnadshavarna samt tas upp på utvecklingssamtalen. Rektor och personal. Tidpunkt för utvärdering av planen - vilken månad? September 2012