Socialnämnden och socialförvaltningen är kommunens organ för att ge kommunens invånare social omsorg och service.

Transkript

1 Socialnämndens verksamhetsberättelse 2003 Socialnämnden och socialförvaltningen är kommunens organ för att ge kommunens invånare social omsorg och service. Nämndens verksamhet grundas i sina huvuddrag på Socialtjänstlagen, (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso- och sjukvårdslagens (HSL) bestämmelser. Till var och en av dessa huvudområden finns dessutom knutit en rad andra detaljreglerande lagar samt dessutom diverse förordningar och allmänna råd. Årets resultat Brutto budget Netto budget Utfall Förv.gemensamma kostn Äldreomsorg Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Flykting verksamhet Totalt socialnämnden Fördelning av nettokostnad år 2003 Individ- och familjeomsorg 17 % Flyktingverksamhet 1 % Förvaltningsgemesamma kostnader 4 % Handikappomsorg 16 % Äldreomsorg 62 % 1

2 FÖRVALTNINGSGEMENSAM VERKSAMHET Året som gått Kvalitetsarbetet har under 2003 avancerat ytterligare: Nya kvalitetsgarantier har tagits fram för äldreboendena och individ- och familjeomsorgen. Utvärdering har skett av kvalitetsgarantierna för hemtjänsten. Synpunktshanteringen har fortsatt och resultatet har redovisats halvårsvis till socialnämnden. Hela socialförvaltningen strävar mot att vara en hälsoinriktad förvaltning (HIF). Det innebär t ex att en motionskväll på Ålleberg har arrangerats, Sluta-röka-kurser har genomförts, hälsoinspiratörer finns på alla arbetsplatser, varje APT tar upp olika hälsofrågor och den årliga arbetsmiljödagen hade denna inriktning. Arbetsmiljöarbetet har utvecklats med bl. a en ny arbetsmiljöpärm där nödvändig kunskap på området finns samlad. Arbetsmiljödagen, som omfattar alla skyddsombud, arbetsledare och hälsoinspiratörer i hela förvaltningen arrangerades nu för femte gången. I samband med denna dag formulerades socialförvaltningens tre arbetsmiljösatser: Vi är varandras arbetsmiljö. Jag vill trivas på jobbet och vara en god arbetsmiljö för alla andra. Socialförvaltningen ska inte producera sjukdom. Tvärtom; vi ska producera hälsa. Det ska vara lika roligt att gå till jobbet som att gå hem. Rehabiliteringsverksamheten för medarbetare inom förvaltningen har utvecklats i två steg. Dels har särskilda insatser gjorts i ett första steg för de medarbetare som har mer än ett års sjukskrivning utan förändringar i situationen, dels har förvaltningen i ett andra steg startat samma process med de medarbetare som har mer än tre månaders sjukskrivningsperiod. Förvaltningen genomför en egen uppföljning av hälsoläget 31/8 och 28/2 varje år och syftet är bl. a att mäta hälsotalet. Mätningen kompletteras med arbetsledarnas synpunkter kring rehabiliteringsmöjligheterna, om sjukdomen kan vara arbetsrelaterad, etc. Hittills har hälsotalet legat på ca 90 %, detta är alltför lågt i förvaltningen som helhet och arbetet med att göra vad som kan göras från arbetsgivarhåll för att öka hälsotalet måste fortsätta. En nyhet under året var att arbetsgivaren från 1 juli 2003 fick ett fullt ekonomiskt ansvar även för den tredje sjukveckan. Rekryteringsarbetet genomförs med flera olika inriktningar, bl. a genom en aktiv rekryteringsgrupp tillsammans med arbetsförmedlingen och personalkontoret. Dessutom genomförs varje år i februari en särskild rekryteringskväll för att rekrytera kommande sommars vikarier. Denna brukar locka ca 150 deltagare. 2

3 Arbetet med att stötta anhöriga och frivilliga har fortsatt med seminarier, planering för en kommande festkväll, etc. Genom de förändrade ekonomiska ramarna som KF beslöt om i juni 2003 har nämnden omedelbart stoppat alla utbildning som kräver vikarieinsatser för resten av året. Socialförvaltningens jämställdhetsarbete har löpt vidare och jämställdhetsplanen har reviderats. Det finns idag ingen anledning att vidta särskilda åtgärder internt i förvaltningsarbetet för att förbättra jämställdheten. Falköpings kommun startade under hösten 2003 ett arbete med jämtegreringsperspektiv på alla verksamhet. Detta har använts konkret för första gången då kvaliteten i äldreboendena utvärderats. Det visade sig svårt att genomföra detta i det praktiska arbetet. Bevarandeområden För arbetet inom individ- och familjeomsorg och äldreomsorg behövs personalresurser. Socialförvaltningens eget personalarbete är därför den allra viktigaste ingrediensen för att socialnämndens arbete ska bli framgångsrikt. Dessutom behövs ökade resurser för att bemanna organisationen på ett rimligt sätt så att arbetet upplevs som mindre pressande och mer attraktivt, t ex fortsatt satsning på kompetensutveckling. Den stora personalomsättningen för vissa grupper inom individ- och familjeomsorgen har mötts med att en lönestege införts som premierar att medarbetarna stannar kvar i Falköpings kommuns tjänst. De stora personalförändringar som genomförts under 2003 har kunnat genomföras på ett kontrollerat sätt. Grunden för detta är att samtliga medarbetare varit medvetna om att ingen tillsvidareanställd kommer att sägas upp samt att förändringarna genomförs sedan varje enskild medarbetare som berörts av förändringen fått lämna en intresseanmälan om var han/hon och med vilken typ av verksamhet önskar arbeta. Arbetsbytarbanken används av relativt många medarbetare. Ungefär varannan vecka byter någon medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen arbetsplats genom att man utan utannonsering flyttar till önskade tjänster. Bakom detta ligger ett omfattande arbete att matcha behov hos såväl medarbetare som arbetsgivare och minst hälften tackar nej till den erbjudna tjänsten även om det är precis den som man önskat komma till. Utvecklingsområden Ytterligare satsningar som gör att hälsotalet ökar kommer att bli nödvändiga. Dessa insatser gör också förvaltningen mer intressant som framtida arbetsplats och går därför hand i hand med det långsiktiga rekryteringsarbetet. Jämtegreringsarbetet bör utvecklas. 3

4 ÄLDREOMSORG Året som gått Grunden för verksamheten måste vara att de äldre i kommunen får en god omvårdnad. Då man gör en samlad bedömning av kvalitetsarbetet är det socialnämndens uppfattning att så har varit fallet under juli, 2002 infördes maxtaxan inom äldreomsorgen. Den andra etappen i reformen trädde ikraft 1 januari 2003 och innebar förändringar i bostadstilläggen, vilket i sin tur kom att påverka kommunernas avgiftsmöjligheter. Arbetet med att genomföra regelrätt förhandlade hyror i äldreboendena har fortsatt under hela året. Regionen verkställde sitt beslut om att inte längre använda bemanningsföretag för rekrytering av sjuksköterskor. Detta ledde omedelbart till att bemanningsföretagen minskade på marknaden och rekryteringsläget för sjuksköterskor ändrades drastiskt även i kommunerna. Resursförmedlingen byggs successivt ut och förbättras för att hitta vikarier till enheterna inom äldreomsorgen. För närvarande klarar man 96 % av alla anmälda vikariebehov. Man klarar detta genom att använda resursteamet, deltidsanställda med flexibel arbetstid samt i sista hand timanställda. Under året har man segrat i den nationella tävlingen Users Award om bästa IT-program på hela den svenska arbetsmarknaden med sitt lokalt gjorda program FreeTime. Tävlingen arrangerades av bl. a LO, TCO och Linköpings universitet. Hjälpmedelsförrådet har flyttat från skyddsrum i källarlokaler på Ranliden till lämpliga lokaler på Verkstadsgatan. Strax därefter drog sig primärvården ur samarbetet med samtliga kommuner kring hjälpmedel eftersom man inte ville betala mer än ca 8 % av kostnaderna för hjälpmedelshanteringen, men utnyttja ca 35 % av den. För närvarande förs politiska diskussioner på högre regionnivå om det rimliga i att primärvården bygger upp egna förråd i kommunerna. Arbetsbelastningen har ökat ytterligare i äldreboendena, vilket på sikt påverkar personalens hälsa och möjligheter att åstadkomma en god kvalitet i arbetet. Inför 2003 beslöt KF att minska de ekonomiska ramarna till äldreomsorgen med 2,5 Mkr, trots att antalet personer som skulle ha äldreomsorgsinsatser ökade. I juni 2003 beslöt KF om ytterligare lägre nya ekonomiska ramar. I augusti fattade socialnämnden detaljbeslut och fram till 1 oktober hade en avdelning vid Björktuna samt korttidsavdelningen i Stenstorp avvecklats. Det ledde också till utbildningsstopp för stora delar av äldreomsorgen. Arbetsterapi och sjukgymnastik i Stenstorp flyttades till Falköping som en konsekvens av att korttidsplatserna tagits bort. 4

5 Färdtjänstens kostnader har stigit långt mycket mer än verksamhetens volymökning under 2002 och En ny upphandling från Västtrafiks sida skulle ge betydande besparingar, men därav blev i stort sett intet. Däremot har resandet minskat med ca 15 %, vilket sannolikt beror på att taxorna justerades. Ombyggnationen av Björktuna var en stor fråga vid ingången av Efter att ha tagit del av kalkylerna beslöts att hela projektet skulle kopplas till äldreomsorgsutvecklingen i för hela kommunen och en särskild arbetsgrupp tillsattes för detta. Bevarandeområden Försöksverksamhet har genomförts med förstärkning av arbetsledningsresurserna i olika former, vilket utvärderas under Nämnden har som långsiktigt mål att varje arbetsledare ska leda ca 20 medarbetare 2006 i enlighet med KF:s beslut. Utvärderingarna av kvalitetsgarantierna är ett nytt och positivt inslag i verksamheten, vilket kommer att gynna kvaliteten på verksamheten eftersom riktade insatser nu kan förbättra verksamheten. Förbättringsområden Datoriseringen av dokumentationen fortsätter. Ytterligare kraft måste läggas på organisationen för att bättre leva upp till lagstiftningens krav på dokumentation. Personaltätheten i äldreboendena är ett stort problem, liksom arbetsledartätheten. Dessa frågor måste lösas för att inte man långsiktigt ska ha onödigt höga kostnader för sjukskriven personal. Delvis hänger dessa frågor samman med varandra. Nyckeltal i jämförelse mellan åren Antal invånare 65-w år Antal invånare 80-w år Äldreboende Ålderdomshem, sjukhem, demens- och korttidsboende, delegerad sjukvård, exkl. sjuksköterskor Kostnad för äldreboende per invånare 80-w år(kr) Bruttokostnad Nettokostnad

6 Antal platser Kostnad per plats (kr) Bruttokostnad Nettokostnad Nettokostnad/dygn (kr) Kostnadstäckning i % 20,8 24,5 21,4 Beläggningsgrad i % (ej korttid) 97,4 94,9 96,5 Ordinärt boende Hemtjänst i ordinärt boende och servicelägenheter, inkl delegerad HSL, exkl. sjuksköterskor, trygghetslarm och natt. Kostnad för insatser i ordinärt boende per invånare 80-w år(kr) Bruttokostnad Nettokostnad Antal servicelägenheter Antal hjälptagare med beviljad hemtjänst/hemsjukvård under året: Antal utförda timmar hemtjänst/hemsjukvård Utförda timmar/månad och hjälptagare I genomsnitt 15,3 16,8 16,6 Kostnad per hjälptagare (kr) Bruttokostnad Nettokostnad Kostnadstäckning i % 13,3 18,0 17,0 Övrig hemvård Färdtjänst inkl resor till dagvård och dagcenter Antal färdtjänstberättigade Varav utnyttjande tillstånd Antal enkelresor Dagvård- och dagcentralsresor Övriga färdtjänstresor

7 Transportkostnad per enkelresa 1 (kr) Bruttokostnad exkl. egenavgift, taxiresor 192,8 187,8 107,12 Betalningsansvar Antal dagar med betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade Nyckeltal i jämförelse med andra kommuner, 2002 (Källa: SCB) Andel invånare år år 85 år och äldre Falköping 9,8 8,0 3,2 Mariestad 9,6 7,4 2,6 Ulricehamn 9,1 7,8 3,1 Vara 9,4 8,4 2,8 Kostnader för äldreomsorg, totalt kr/inv 85 år och äldre Falköping Mariestad Ulricehamn Vara Kostnader för särskilt boende, kr/inv 85 år och äldre Falköping Mariestad Ulricehamn Vara Kostnader för särskilt boende, kr/boende Falköping Mariestad Ulricehamn Vara Kostnader för äldreomsorgslokaler, brutto, kr/inv 85 år och äldre Falköping Mariestad Ulricehamn Vara Kostnader för ordinärt boende, kr/inv 85 år och äldre Falköping Mariestad Ulricehamn Vara Inkl administrationskostnader till Samresor 7

8 Kostnader för öppen verksamhet utan bistånd, kr/inv 85 år och äldre Falköping Mariestad Ulricehamn Vara 0 HANDIKAPPOMSORG Året som gått KF beslöt i juni om nya ekonomiska ramar. För handikappomsorgen fattade SN därefter beslut i augusti om att halvera bemanningen vid dagcenter Freja. Förändringen var genomförd 1 oktober och innebar att personalstyrkan ändrades från 15 till 8 personer. Förändringen innebar i praktiken ännu större förändringar vid själva dagcentret eftersom verksamheten också bedrivs i andra lokaler, t ex Gyllensvaans och på Annexet. Förändringen blev möjlig att genomföra genom förändrad samverkan mellan dagcenter och gruppbostäderna. Den verksamhet med personlig assistans enl. LASS som bedrivs i kommunal regi har genom åren emellanåt varit ett stort bekymmer ur arbetsmiljösynpunkt. Sedan ca två år tillbaka har socialnämnden därför upprättat ett avtal med ömsesidiga spelregler mellan vårdtagaren och kommunen i dess roll som arbetsgivare för personliga assistenter. Under 2003 har det för första gången uppstått situationer när vårdtagaren fått lösa sin personliga assistans på annat sätt med hänvisning till de överenskommelser som tidigare träffats. Detta har skett genom att vårdtagaren hänvisats till att arrangera verksamheten i egen regi, använda något av de kooperativ som utför tjänsterna eller att man flyttar till ett kommunalt särskilt boende. Arbetet med att planera ett fungerande system med boende och korttidsplatser för personer autism och autismliknande beteende har pågått under hela året, men verksamheten har ännu inte startat. De förändringar som planeras kommer sannolikt att kunna genomföras under Det finns inga möjligheter att förändra kostnaderna för LASS och kommunens nettokostnader kommer därför att öka, eftersom staten inte täcker de första 20 timmarna, introduktionstimmar, dubbelbemanning, etc. Dessutom ska kommunen betala sjukvikariekostnaderna för andra aktörer, t ex privata vårdföretag. Riksdagen har beslutat om ett nytt framtida utjämningssystem mellan kommunerna för LSS-kostnaderna. Problemet med det nya systemet är att det är utformat så att det är kostnadsdrivande, varför det avstyrktes av 276 kommuner och Kommunförbundet i remissarbetet. Detta utjämningssystem kommer framöver att styra kommunens kostnader för LSS. Om man lyckas väl i sin spariver kommer man istället att tvings betala till utjämningssystemet. 8

9 Bevarandeområden Handikappomsorgen har för närvarande kommit in i en fas av förändringar. Hittills har dessa förändringar kunnat göras utan att de enskilda vårdtagarna har drabbats i alltför stor utsträckning. Denna inriktning måste fortsätta. Förbättringsområden Autismsystemet måste slutföras snarast, med såväl korttidsplatser som boende. Nyckeltal i jämförelse mellan åren LSS, LASS 2 insatser Personer som tillhörde någon personkrets Personlig assistent LASS Personlig assistent LSS Ledsagare Kontaktperson Avlösare Korttidsvistelse Korttidstillsyn Familjehem barn Familjehem vuxen Bostad med särskild service barn Bostad med särskild service vuxen Daglig verksamhet Antal utförda LSS-timmar, dag- och nattetid Antal, av kommunen, utförda LASS-timmar, dag- och nattetid ? Utförandet av personlig assistent LASS Kommunen Egna företagare Kooperativ Kostnad per insatsberättigad (kr) Bruttokostnad Nettokostnad Lagen om assistansersättning 9

10 Nyckeltal i jämförelse med andra kommuner, 2002 Kostnader för LSS/LASS exkl ersättning från FK, totalt kr/inv 0-65 år Falköping Mariestad Ulricehamn Vara Kostnader för LSS/LASS, boende kr/inv 0-65 år Falköping Mariestad Ulricehamn Vara 886 Kostnader för LSS/LASS, daglig verksamhet kr/inv 0-65 år Falköping 319 Mariestad 642 Ulricehamn 467 Vara

11 INDIVID- OCH FAMILJE- OMSORG Året som gått Personalomsättningen har varit hög inom socialsekreterargruppen. Genom detta har vi inte fullt ut den stabilitet som borgar för kontinuitet och kompetens. Under senhösten 2003 genomfördes justeringar i lönesättningen som innebär att man premieras om man stannar kvar i tjänst i Falköpings kommun. Detta har hittills mottagits positivt. Under året har Bläckfisken, dagverksamheten för alkohol- och drogberoende personer som blivit nyktra och drogfria, avvecklats som en sparåtgärd efter KF:s junibeslut. Efter nedläggningen har erbjudande lämnats om att utnyttja Bruk för Allas och AMEs verksamheter. Två av deltagarna har utnyttjat dessa möjligheter. Arbetet med missbrukare av alkohol och andra droger har utvecklats enligt planerna, så att förebyggande arbete prioriteras hårdare än förut. Av de resurser som satsas går nu en ännu större andel till förebyggande arbete inom alkohol- och narkotikarådgivningen, efter Bläckfisken nedläggning. Grannarna till ett av de kategoriboenden som finns, har under året vid ett flertal olika tillfällen framfört kritik mot förhållandena. Problematiken beror huvudsakligen på att det inte finns någon stationerad personal på plats. Åtgärder har satts in för att komma till rätta med problemen. Slutenvården inom Skaraborgs psykiatri är koncentrerad till Falköping. Utskrivningsförberedelserna blir därför också koncentrerade till Falköping och många av dem som slutligt skrivits ut stannar också kvar i Falköping. För närvarande omfattar den kommunala verksamheten ca 100 personer, varav 80 st. har flyttat till Falköping från andra kommuner som en följd av vårdperioder på sjukhuset. Inför varje år fastställer regeringen den nationella normen för försörjningsstöd. Denna innebar en höjning med 3,5 % för 2003, dvs. det motsvarar ca 0,8 Mkr i merkostnader. Det bör noteras att ramuppräkningen endast är 1 %, dvs. däri ligger ett automatiskt sparkrav på 0,6 Mkr för Från 1999 beräknas socialnämnden ha förlorat ca 2,5 Mkr. För personer som ofta hamnar i skärningspunkten mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten drivs ett projekt, Spåret. Förutsättningen för att man ska få delta är att man är aktuell vid minst två av dessa organ. Det finns två faktorer som mer än något annat under 2003 påverkat utveckling av försörjningsstödet i Falköping: Överskottet på lägenheter i tätorterna/hus på landsbygden, vilket ofta resulterat i inflyttning av personer som haft för svag ekonomisk situation eller av andra skäl inte kunnat få bostad på annat håll. Den snabbt växande arbetslösheten bland unga under 25 år, där Falköping utmärker sig negativt genom att vid årets slut ha den allra högsta ungdomsarbets- 11

12 lösheten av alla kommuner, 13,1 %, av Västra Götalands kommuner. För länet som helhet var siffran 6,8 %. I budget inför 2003 beslutades att förändringar skulle ske i samarbetet mellan socialtjänsten och AME kring personer med behov av försörjningsstöd. Detta har under året behandlats i den särskilda Spargruppen. För att samverkan ska kunna genomföras på ett bra sätt har båda personalgrupperna utbildats till att arbeta efter en särskild metod som kallas lösningsfokuserat arbetssätt. Effekterna av den förändrade samverkan kan inte ses förrän tidigast under 2004, men svårigheterna i att se de direkta effekterna framgår av att omvärldens förutsättningar ändras mycket snabbt, t ex i form av ungdomsarbetslösheten och statens skiftande åtgärder för att komma tillrätta med olika arbetsmarknadsfenomen. Bevarandeområden Samverkan med AME har utvecklats positivt under Den utvecklingen bör fortsätta. Den kompetens som finns uppbyggd inom den psykosociala sektionen behöver behållas, vilket kommer att kräva särskilda åtgärder. Förbättringsområden Verksamheten för personer med allvarliga psykiska funktionshinder utvidgas hela tiden genom inflyttning till Falköping av personer som skrivs ut från sjukhuset. Vid kommunaliseringen överfördes mer resurser än vad som idag finns till hands för verksamheten, men verksamheten är idag fyra ggr större än vid kommunaliseringen för åtta år sedan. Förutom att resurserna per vårdtagare nu är ¼ av vad det var vid kommunaliseringen har vårdtyngden ökat drastiskt genom förändrade möjligheter till inläggning på sjukhus. Resurserna är därför idag ansträngda och risken är uppenbar att verksamhetens kvalitet kommer att försämras. Gruppen av psykiskt störda missbrukare behöver mera stöd än vad den kan få idag och risken är för närvarande uppenbar att Falköping ska få helt bostadslösa personer i denna kategori. 12

13 Nyckeltal i jämförelse mellan åren Psykosociala sektionen Antal hjälpmottagare (inskrivna) Antal serviceboende Antal besökare på Hattstugans dagverksamhet Kostnad per hjälpmottagare (kr): Bruttokostnad Nettokostnad Kostnadstäckning i % 16,0 11,4 9,0 Ekonomisektionen Antal hushåll med försörjningsstöd under året: Kostnad per bidragshushåll och år (kr) Barn- och familjesektionen Familjehem enligt SoL och LVU 3 Antal vårddagar Bruttokostnad per vårddag (kr) Antal barn placerade i familjehem under året Bruttokostnad per barn (kr) Hem för vård eller boende (HVB) Antal vårddagar Bruttokostnad per vårddag (kr) Antal barn placerade i hem för vård eller boende under året Bruttokostnad per barn (kr) Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga 13

14 Vuxensektionen Familjehemsvård Antal vårddagar Bruttokostnad per vårddag (kr) Antal vårdtagare Bruttokostnad per vårdtagare (kr) HVB enligt SoL och LVM 4 Antal vårddagar Bruttokostnad per vårddag (kr) Antal vårdtagare Bruttokostnad per vårdtagare (kr) Genomsnitts. antal vårddagar per person Öppenvårdsinsatser gm Bläckfisken och Stöd- och behandlingsteamet Antal insatser Kategoriboendet Linnégatan, Järnvägsgatan och överföringslägenheter Antal boendedygn i bistånd som avser boende Antal personer ANE, Alkohol- och narkotikaenheten Antal besök Råd- och service sektionen Antal barn för vilka faderskap fastställts Serverings- och automattillstånd Serveringstillstånd Allmänhet Permanent tillstånd Tillfälligt tillstånd Slutet sällskap Permanent tillstånd Tillfälligt tillstånd Automattillstånd Antal tillstånd Antal maskiner Lagen om vård av missbrukare i vissa fall 14

15 FLYKTINGVERKSAMHET Året som gått I början av 2002 önskade Migrationsverket träffa överenskommelse med Falköpings kommun om att ta emot asylsökande. Falköping sade, som alla andra kommuner, nej till en sådan modell, där den ekonomiska ersättningen var synnerligen oförmånlig. Migrationsverket har under 2003 öppnat verksamhet för asylsökande personer i kommunen. Som en konsekvens av de förändrade förhållandena i Irak har gruppen av kurdiska flyktingar som kommer till Sverige minskat. Gruppen av nyanlända flyktingar till Falköping blir därför mera blandad. Samverkan mellan AME och socialtjänsten kring försörjningsstödets omfattning påverkar också SFI-insatserna för flyktingar. SFI för flyktingar i Falköping har länge spridits ut under en lång studietid, många av de studerande haft svårt att komma in på arbetsmarknaden därefter på grund av att de fastnat i bidragsberoende under studietiden. Nämnden har också kunnat konstatera att det från socialnämnden satts av stora belopp utöver vad som är vanligt i kommuner för SFI till flyktingar. Socialnämnden har därför i anslutning till KF:s juni beslut om nya ekonomiska ramar minskat ersättningen till KAN för SFI för flyktingar. Bevarandeområden Samverkan med AME och SFI bör utvecklas ytterligare. Förbättringsområden Socialbidraget bör ersättas med integrationsersättning. Nyckeltal i jämförelse mellan åren Flyktingverksamhet Antal mottagna flyktingar under året Antal utländska medborgare i kommunen vid årets slut Procent av befolkningen 2,8 2,7 2,6 15

16 Nyckeltal i jämförelse med andra kommuner, 2002 (Källa: SCB) Socialbidrag kr/inv. exkl. flyktingar inkl flyktingar Falköping Mariestad Ulricehamn Vara Mottagna flyktingar per inv. perioden Falköping 5,35 Mariestad 2,74 Ulricehamn 1,48 Vara 0 16