Kvalitetsberättelse Socialförvaltningen

Transkript

1 Kvalitetsberättelse 2014 Socialförvaltningen

2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 Bakgrund Syfte Hur långt har vi kommit i kvalitetsarbetet? Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Gap- analys Riskanalys Egenkontroll Öppna jämförelser SCB:s medborgarundersökning Alingsås kommun Brukarundersökningar Revisorers granskningar Utredning av avvikelser Missförhållanden enligt lex Sarah Synpunkter och klagomål Personalens medverkan Samverkan Dokumentation Analys Bilagor Bilaga 1 GAP-analys ledningssystem enligt SOSFS 2011: Bilaga 2 Styrande författningar lagar och föreskrifter (17))

3 2 BAKGRUND Socialnämnden beslutade , SN 88, då Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete antogs, att en årlig kvalitetsberättelse ska utarbetas. Beslutet grundade sig på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9), där det framgår att den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS varje år bör upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. 3 SYFTE Uppföljning av hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår. Underlag för planering av nästkommande års kvalitetsarbete. 4 HUR LÅNGT HAR VI KOMMIT I KVALITETSARBETET? 4.1 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014 utarbetades Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.-grundstruktur/ramverk för Socialförvaltningen i Alingsås. Det antogs av SN , som ett styrande dokument för det fortsatta kvalitetsarbetet. God kvalitet för socialtjänsten i Alingsås antogs och omfattar följande kvalitetsområden. 1. Självbestämmande och integritet 2. Helhetssyn och samordning 3. Trygghet och säkerhet 4. Kunskapsbaserad verksamhet 5. Tillgänglighet 6. Effektivitet Inventering genomfördes av de lagar och föreskrifter som styr socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och Förteckning över gällande författningar- aktualitet upprättades som bilaga till Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förteckningen är reviderad , se bilaga GAP- ANALYS En GAP-analys har genomförts utifrån den mall som Sveriges Kommuner och Landsting utarbetat. Den belyser vad som uppnåtts hittills och vilka aktiviteter som återstår innan socialförvaltningen i Alingsås har ett komplett fungerande ledningssystem. Se bilaga RISKANALYS Förvaltningsledningen har gjort en förvaltningsgemensam väsentlighets- och riksanalys. Den ligger till grund för Socialnämndens flerårsstrategi , och uttrycks i socialnämndens åtaganden och 2(17))

4 internkontrollpunkter för att uppnå kommunfullmäktiges prioriterade mål. Identifierade riksområden är kvaliteten i beroendeverksamheten och barn- och ungdomsverksamheten. Utvecklingsbehov: I bestämmelserna för Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten, krävs att risk-och händelseanalyser görs fortlöpande i samband med att händelser inträffar som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Riskanalysen skall uppskatta sannolikheten för att något inträffar eller inträffar återigen och vilka negativa konsekvenser som kan bli följden. Riskanalyserna skall dokumenteras. Informations-insatser och rutiner för hur risk- och händelseanalys genomförs behövs. Sammanställning av genomförda riskanalyser och hur man arbetat förebyggande för att hantera eventuella risker görs i kommande årliga kvalitetsberättelser. 4.4 EGENKONTROLL Egenkontroll definieras som systematsikt uppföljning och utvärderinga av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivits enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Enligt socialstyrelsens allmänna råd kan egenkontrollen till exempel omfatta: jämförelser av verksamhetens resultat med andra, analys av uppgifter från andra instanser, inhämtande av uppgifter från revisorer och andra intressenter, brukarundersökningar, granskning av journaler, akter och annan dokumentation. Nedan beskrivs resultatet av utförd egenkontroll. JÄMFÖRELSER MED ANDRA KOMMUNERS KVALITET Nedan under redovisas resultat av det arbete socialförvaltningens samtliga enheter och planeringsavdelningen utfört under året för att mäta och besvara enkätfrågor rörande kvalitet för Öppna Jämförelser. Redovisningen nedan omfattar inte verksamheternas volymer och ekonomi utan endast kvalitetsaspekter. För äldreomsorgen ingår även brukarundersökningar i Öppna Jämförelser, men inte för våra målgrupper. Ett försök att starta upp jämförande brukarundersökningar har genomförts av Socialstyrelsen/SKL, i vilket vi deltagit tillsammans med 27 kommuner. Detta redovisas under avsnitt Brukarundersökningar ÖPPNA JÄMFÖRELSER Kvaliteten i landets kommuner undersöks av Socialstyrelsen/SKL i Öppna jämförelser, genom enkätfrågor som besvaras av kommunerna. Enkätresultaten med jämförelser av kommunerna publiceras årligen och har utvecklats succesivt sedan Det är frivilligt för kommunerna att delta och socialförvaltningen har deltagit sedan några år. Öppna jämförelser mäter struktur- och processindikatorer, som pekar på förutsättningar för god kvalitet i verksamheten. En indikator påvisar (indikerar) ett underliggande förhållande. Strukturindikatorer pekar på organisatoriska förutsättningar och processindikatorer på aktiviteter/ vad som görs för att skapa resultatet god kvalitet. Verksamhetens resultat och effekter för brukarna mäts bland annat genom brukarundersökningar och andra resultatindikatorer. Idag sker ett omfattande arbete från socialförvaltningens personal med att besvara de sju olika Öppna Jämförelse-enkäterna från Socialstyrelsen som år 2014 omfattade totalt ca 265 frågor/indikatorer. Varje enkät omfattar frågor som berör flera olika avdelningars och enheters verksamheter. Därför krävs 3(17))

5 samordning av varje enkät. Planeringsavdelningens utvecklingsledare samordnar arbetet med att besvara frågorna, och försöker så långt det är möjligt kvalitetssäkra svaren. Ytterst hänger dock svarens kvalitet på var och en som bidrar med svar. År 2014 överlämnades en lista på förbättringsområden till förvaltningsledningen att användas för prioritering och planering av kommande förbättrings- och förändringasarbete inför Flerårsstrategin ALINGSÅS RESULTAT JÄMFÖRT MED VÄSTRA GÖTALANDREGIONEN OCH RIKET Verksamhetsområde (Antal frågor/indikatorer) Hemlöshet/utestängning från bostadsmarknaden (18) Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (36) Andel indikatorer med ja- svar % Alingsås GR Riket Rangordning Alingsås av GR (kommuner/stadsdel ar) av 22 LSS utifrån myndighetsperspektiv (27) av 22 Ekonomiskt bistånd (30) Missbruk o beroende (32) av 22 Stöd till brottsoffer (57) av 22 Social barn- och ungdomsvård (62) Av ovanstående tabell framgår att Alingsås har betydligt bättre resultat i jämförelse med medel för GR kommuner/ stadsdelar och medel för de ca 200 kommuner som deltar i Öppna Jämförelser. I rangordning kommer Alingsås på 2:a till 6:e plats när det gäller att ha uppfyllt flest kvalitetsindikatorer. Eftersom Öppna Jämförelsers kvalitetsindikatorer mäter förutsättningar för god kvalitet är slutsatsen att Alingsås har bättre förutsättningar att uppnå kvalitet än de flesta kommuner. Positiva svar (ja-svar) på Öppna jämförelser kan inte direkt översättas till kvalitet för målgruppen, och är ingen garanti för resultatet god kvalitet för målgruppen eller en bra omsorg i det enskilda fallet. Den information som Öppna jämförelser ger behöver kompletteras med andra underlag bland annat brukarundersökningar och mätning av resultat för att ge en heltäckande bild av uppnådd kvalitet. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN ALINGSÅS Förbättringsområden sorterat efter respektive verksamhetsområde och olika kvalitetsområden har utarbetats. Den innehåller en lista på de indikatorer för kvalitet som socialförvaltningens verksamheter svarat nej på, (d.v.s. de kvalitetsindikatorer som inte uppfyllts). Listan överlämnas till verksamheterna i syfte att det ska användas för att utveckla och förbättra förutsättningarna för kvalitet. Nedanstående diagram redovisar en analys och bearbetning av socialförvaltningens sammantagna resultat i Öppna jämförelser utifrån frågorna: Vilka kvalitetsområden har de sämsta förutsättningarna för att uppnås? Vilka är våra förbättringsområden? Vilka ska vi prioritera? 4(17))

6 Kvalitetsområden som Öppna Jämförelser i huvudsak utgår ifrån i samtliga sju Öppna Jämförelseenkäter är: helhetssyn och samordning, självbestämmande och integritet, kunskapsbaserad verksamhet, tillgänglighet, trygghet/säkerhet och effektivitet. Dessa kvalitetsområden överensstämmer väl med dem som socialnämnden i Alingsås beslutat att vårt kvalitetsarbete ska utgå ifrån. Flest negativa svar/ kvalitetsindikatorer finns inom kunskaps- och kompetensområdet, självbestämmande/ brukarinflytande och systematisk uppföljning. 18 Förbättringsområden Socialförvaltningen Alingsås Antal indikatorer med negativa svar- Öppna jämförelser KUNSKAPSBASERAD KOMPETENS SJÄLVBESTÄMMANDE BRUKARINFLYTANDE SYSTEMATISK UPPFÖLJNING TRYGGHET SÄKERHET HELHETSSYN SAMORDNING TILLGÄNGLIGHET INFORMATION Denna typ av bearbetning har inte gjorts i Öppna jämförelser så det går inte att få fram hur vi ligger till i förhållande till andra kommuner. FRAMTID- HUR BÖR VI ARBETA MED ÖPPNA JÄMFÖRELSER? Öppna jämförelser bör fortsätta användas så som förvaltning och nämnd gjort nu med risk- och väsentlighetsanalys inför flerårsstrategin. I förbättringsarbetet ska fokus vara på de åtaganden som nämnden har i flerårsstrategin, beroendeverksamheten och barn- och ungdomsverksamheten. Mer fokus bör läggas på att använda resultaten inom dessa områden. Medarbetarnas delaktighet i såväl analys som planering och genomförande av utvecklingsarbetet är en förutsättning för att verklig förändring och förbättringar ska äga rum. Ordentlig analys av resultaten så att de inte misstolkas och leder till fel fokus i förbättringsarbetet är viktigt SCB: S MEDBORGARUNDERSÖKNING ALINGSÅS KOMMUN HÖSTEN 2014 Medborgarundersökningen mäter bland annat Nöjd-Medborgar-Index (NMI) med frågor om hur medborgarna i Alingsås bedömer kommunens olika verksamheter. Ett av de 14 uppmätta betygsindexen berörde Socialförvaltningens verksamhet, nämligen Stöd för utsatta personer. Frågan Vad tycker du om den det 5(17))

7 stöd och den hjälp utsatt personer får i din kommun? fick det lägsta betygsindexet (46) som Alingsås hade, men det ligger i nivå med kommunernas medelvärde. Värdena varierade mellan 38 och 59. Jämfört med mätningen 2013 sjönk betygsindexet för Stöd till utsatta personer från 52 till 46. Indexet varierar efter ålder. Lägst betyg ger åldersgrupperna år (39) och år (35). Högst ger åldersgruppen 75 eller äldre (66) BRUKARUNDERSÖKNINGAR Brukarundersökningar ger kunskap om vad som behöver förbättras. Syftet är att kunskapen ska användas i arbetet med ständiga förbättringar. Under 2014 har brukarundersökningar genomförts inom IFA och inom daglig verksamhet. BRUKARUNDERSÖKNING IFA MYNDIGHETSUTÖVNING NOVEMBER 2014 Brukarundersökningen för IFA myndighetsutövning omfattade områdena barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd och missbruk och beroende. Den genomfördes november 2014 och är en pilotundersökning som Alingsås deltagit i tillsammans med 27 andra kommuner i syfte att pröva och utveckla en enkät för IFO- området. Nedan redovisas resultatet för Alingsås. Jämförelser med de andra kommunerna kommer under våren. % ja svar Socialsekreteraren är mycket eller ganska kunnig 95 Är mycket eller ganska nöjd med hur socialsekreteraren bemöter mig 91 Mycket eller ganska lätt att förstå information 86 Socialsekreteraren visar mycket eller ganska stor förståelse för min situation 77 Socialsekretereren frågar efter mina synpunkter 73 Min situation har förbättrats 54 Har kunnat påverka mycket eller ganska mycket vilken typ av hjälp jag fått 53 Genomsnitt 76 Brukarundersökningen omfattar områdena missbruk/beroende, barn- och ungdomsvård och ekonomiskt bistånd. Redovisningen ovan avser det samlade resultatet för dessa områden. Enkätens sju frågor berör kvalitetsområdena information, delaktighet, bemötande och förändring. 76 % är nöjda i genomsnitt för de sju frågorna. För enskilda frågor varierar nöjdheten mellan 53 % och 91 %. Mest nöjda är de tillfrågade med socialsekreterarens kunnighet och bemötandet. Lägst värde får frågorna Hur mycket har du kunnat påverka vilken typ av hjälp du fått av socialtjänsten? och Har din situation förbättrats?. BRUKARUNDERSÖKNING DAGLIG VERKSAMHET NOVEMBER 2014 Daglig verksamhet har utarbetat en brukarenkät. Den omfattar frågor som berör kvalitetsområdena delaktighet/ självbestämmande, trygghet, bemötande och utvecklingsmöjlighet. 87 % av brukarna i daglig verksamhet är nöjda i genomsnitt för nedanstående elva frågor. Mest nöjda är man med personalens bemötande, 98 % anser att de blir bra bemötta. Tycker vi är lagom många på jobbet och Är inte orolig, rädd för något på jobbet ligger lägst. Två frågor i enkäten fick också låga värden, men har tagits bort från listan nedan, och ingår inte i genomsnittsvärdet. Anledningen är att frågornas låga värde inte entydigt kan ses som låg nöjdhet. Frågeställningarna handlade om att kunna pröva annan arbetsplats/grupp (75) och att vara med och 6(17))

8 bestämma vad man ska göra på jobbet (69). Då en del brukare faktiskt inte kan bestämma själva på grund av låg utvecklingsnivå m.m., så kan låga värden inte entydigt betraktas som dåliga. Brukarundersökning daglig verksamhet november 2014 % ja svar Blir bra bemött av personalen på jobbet 98 Känner mig välkommen på jobbet 98 Får stöd och hjälp av personalen när jag behöver 95 Trivs bra med personalen på jobbet 94 Jag vet vad jag ska göra på jobbet 92 Trivs bra på jobbet 86 Trivs bra med arbetskamrater 86 Tycker bra om arbetstiden 83 Jag får pröva nya uppgifter på jobbet 81 Är inte orolig rädd för något på jobbet 71 Tycker att vi är lagom många på jobbet 69 Medel 87 UPPGIFTER FRÅN ANDRA INSTANSER Tillsynsrapporter, revisorers granskningar och liknande är viktiga källor för egenkontroll/ uppföljning som kan ligga till grund för till förbättringsåtgärder/kvalitetsutveckling REVISORERS GRANSKNINGAR Revisionsrapport Granskning av socialnämndens förebyggande arbete för att skapa goda uppväxtvillkor och förhindra missbruk bland barn och ungdomar inkom Granskningen visade att det är svårt att identifiera en röd tråd i socialnämndens styrning då spårbarheten av nämndens åtaganden i flera fall inte går att följa ned på enhetsnivå. Programmet mot tobak, alkohol, narkotika, doping och spel hade inte följts upp dels på grund av att handläggare slutat och tjänsten inte ersatts fullt ut. 4.5 UTREDNING AV AVVIKELSER Enligt de krav som finns lagreglerad för socialtjänsten så skall socialtjänsten utreda avvikelser. Vad är avvikelser? I SOSFS 2011:9 4 kap 3-6 framgår att de avvikelser som avses är 1) rapporterade missförhållanden enligt lex Sarah samt 2) synpunkter-och klagomål från vård-och omsorgstagare, personal, vårdgivare, de som bedriver socialtjänst, de som bedriver verksamhet enligt LSS, myndigheter och föreningar, andra organisationer och intressenter. De avvikelser som rör hälso- och sjukvård d.v.s. fall, läkemedel och hjälpmedel mm utreds, och analyseras och sammanställs av vård- och äldreomsorgsnämnden i Alingsås kommun, som ansvarar för hälso-och sjukvården i socialförvaltningen. Hälso-och sjukvårdens lagstiftning styr deras avvikelsehantering och patientberättelse. Dessa avvikelser redovisas därför inte i denna kvalitetsberättelse som utgår från de författningar som styr socialnämndens verksamhet. Vård-och äldreomsorgsnämnden redovisar avvikelserna i en årlig Patientberättelse. 7(17))

9 4.5.1 MISSFÖRHÅLLANDEN ENLIGT LEX SARAH Antal inkomna rapporter enl. lex Sarah Lex Sarahrapporter därav anmälda till IVO * * saknas uppgift Antalet lex Sarahrapporter har ökat succesivt år från år. Mellan 2013 och 2014 fördubblades antalet. Ökningen kan bero på ökad benägenhet att rapportera. I början av 2014 utgick påminnelse om chefernas ansvar enligt befintlig lex Sarahrutin, att informera sin personal om lex Sarahrutinen minst en gång per år samt se till att informationen finns med i introduktionsprogrammet till nyanställda och praktikanter. Få inkomna rapporter kan bero på bristande kunskap/ information om skyldigheten att rapportera. Av tjugotre rapporter år 2014 kom arton från utförararavdelningen (en volymmässigt mycket stor avdelning med verksamhet dygnet runt), fyra från individ- och familjeavdelningen och en från serviceavdelningen. Ett av tjugotre rapporterade missförhållandena år 2014 har efter utredning bedömts som allvarligt och anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). År 2013 anmäldes också en av de inkomna rapporterna till IVO inkom IVO:s beslut att avsluta ärendet då det bedömdes tillräckligt utrett, orsaker hade identifierats och åtgärder vidtagits för att förhindra att liknande händelser inträffar igen. Lex Sarahprocessen Socialnämnden antog Riktlinjer vid missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden-lex Sarah. I riktlinjerna ingår rutin -vem gör vad, informationsbevis och folder om rapporteringsskyldigheten samt en blankett för lex Sarah-rapportering. Vid uppföljning av lex Saraharbetet 2013 konstaterades att det i rutinen inte framgick vem som skulle genomföra det mer långsiktiga förbättringar som börjar efter att akuta brister åtgärdats i respektive verksamhet och som handlar om att förebygga så att liknande händelser/missförhållanden inte inträffar återigen. Förvaltningens ledningsgrupp har under 2014 beslutat att uppdragen fördelas vid ledningsgruppens möten olika personer och redovisning av genomförda åtgärder görs till ledningsgruppen. Utvecklingsbehov: Följsamhet till befintlig lex Sarahrutin särskilt när det gäller kravet på skyndsamhet och dokumentation. Återkommande information om befintlig lex Sarahrutin en gång per år vilket framgår av befintlig rutin. Ökat fokus på förbättring av bakomliggande orsaker till missförhållanden samt kunskapsutveckling, lärande, dialog och kunskapsspridning mellan verksamheter så att missförhållandena inte uppstår igen. Missförhållanden enlig lex Maria redovisas av vård- och äldreomsorgsförvaltningen som ansvarar för hälsooch sjukvård i socialförvaltningens verksamhet. 8(17))

10 Antal inkomna synpunkter och klagomål SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL Klagomål Synpunkter Mellan 2013 och 2014 ökade det sammanlagda antalet synpunkter och klagomål från 17 till 21. Antalet inkomna synpunkter har varit oförändrat lågt, 6 per år sedan Antal klagomål har också varit relativt konstant under åren. De flesta klagomålen under 2014, sju av femton, rörde handläggningen vid individ-och familjeavdelningen, främst barnärenden. Fem av klagomålen rörde utförararavdelningen, främst boendeenheter. En kommungemensam rutin Registrering och handläggning av synpunkter för Alingsås kommuns förvaltningar finns sedan , men ingen specifik för Socialförvaltningen. Utvecklingsbehov Rutin för synpunkts- och klagomålshantering behöver arbetas fram under PERSONALENS MEDVERKAN I KVALITETSARBETET Den enskilde medarbetaren är en viktig tillgång i arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten genom att rapportera om missförhållanden och avvikelser. Stor personalomsättning och hög arbetsbelastning har hindrat deltagande i bl.a. kartläggning av de processer som behövs för att säkra verksamheternas kvalitet. Utvecklingsbehov Ytterligare stärka medarbetarnas medverkan när det gäller att rapportera vidare synpunkter och klagomål som de fångar upp bland brukare och anhöriga. Uppmuntra och möjliggöra medarbetarnas deltagande även i andra delar av kvalitetsarbete i syfte att förankra kvalitetstänkande, skapa engagemang för förbättringar och inte minst ta tillvara deras kunskap. En del i att öka medarbetarnas delaktighet är utbildning i ständiga förbättringar som chefer kommer att gå under SAMVERKAN Samverkan i enskilda ärenden mellan olika verksamheter internt och externt är ett viktigt kvalitetsområde. Den bidra till att hjälpen fungerar bättre och den enskilde slipper bollas runt. Det finns goda förutsättningar för intern samverkan inom socialförvaltningen i Alingsås, vilket framgår av Öppna jämförelser. Det finns aktuella rutiner för samverkan i enskilda ärenden mellan olika verksamheter. 83 % av brukarna, som har flera socialsekreterare, upplever att de samarbetar. Detta framgår av IFA:s brukarundersökning. Förutsättningarna för extern samverkan är också goda. Det finns skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med externa parter, bland annat med 9(17))

11 hälso-och sjukvården, där samverkan dessutom är lagstyrd och gäller för all åldersgrupper och all behov. Det gäller alla åldersgrupper och alla behov om hälso-och sjukvård och socialtjänst är involverade i de enskilde. Trots goda förutsättningar och skyldighet att samverka sker detta i praktiken i liten utsträckning, visar mätningar av antalet samordnade individuella planer (SIP). 4.8 DOKUMENTATION Alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet skall dokumenteras enligt gällande bestämmelser och SN beslut. Utvecklingsbehov: Dokumentation som visar att socialförvaltningen har identifierat, beskrivit och fastställt de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. som visar att socialtjänsten fortlöpande bedömer om det finns risk att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet samt för varje händelse bedömt sannolikheten att den skulle kunna inträffa igen och vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden. som visar hur egenkontroll utförs inom verksamheterna. som visar vilket kvalitetsarbete och vilka förbättringsåtgärder som genomförts. som uppfyller lagstadgade krav i den nya föreskriften SOSFS 2014:5 om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS och som trädde i kraft 1 januari Dokumentationsbrister kan medföra allvarliga konsekvenser för enskilda brukare och har lett till att missförhållanden återupprepats. Detta har uppmärksammats i samband med utredningar av missförhållanden enligt Lex Sarah. Vid chefsbyten har bristande dokumentation/ avsaknad av dokumentation av förbättringsarbete i vissa fall lett till att åtgärder inte genomförts. Brister i medarbetares dokumentation av händelser/missförhållanden har lett till att Lex Sarahutredningar försvårats, fördröjts eller att vad som egentligen hänt inte kunnat klarläggas fullt ut. 5 ANALYS Socialförvaltningen i Alingsås når mycket goda resultat vid en jämförelse med andra kommuner vid mätning av förutsättningar för god kvalitet. I rangordning kommer Alingsås på 2:a till 6:e plats bland GR- kommuner när det gäller att ha uppfyllt flest kvalitetsindikatorer. Detta kan inte direkt översättas till kvalitet för våra målgrupper/brukarna i de enskilda fallen. Den information som öppna jämförelser ger behöver kompletteras med andra underlag bland annat brukarundersökningar för att ge en heltäckande bild av uppnådd kvalitet. De brukarundersökningar som genomförts under året indikerar att brukarna är mycket nöjda. 86 % av brukarna i daglig verksamhet är nöjda i genomsnitt för de frågor som ställts. Mest nöjda är de med personalens bemötande. 98 % tycker det. Även för IFA:s myndighetsutövning visar brukarundersökningen på goda resultat, 76 % är nöjda i genomsnitt för de frågor som besvarats. Mest nöjda är de tillfrågade med socialsekreterarens kunnighet och bemötandet vilket 95 % resp. 91 % uppger. Trots det sammantaget goda resultat finns det delar som behöver förbättras. Självbestämmande får lågt värde i brukarundersökningarna. Självbestämmandet är begränsat för IFA:s brukare på grund av regler vid myndighetsutövning. Daglig verksamhet har brukare som inte kan bestämma själva på grund av låg 10(17))

12 utvecklingsnivå. Men behovet av att förbättra förutsättningarna för självbestämmande framgår i Öppna jämförelser där detta kvalitetsområde har näst flest ouppfyllda kvalitetsindikatorer, tillsammans med Systematisk uppföljning som avser avsaknad av uppföljning av resultat och måluppfyllelse på såväl individnivå som gruppnivå. Ytterligare ett resultat i IFA:s brukarundersökning får lågt värde. Endast 53 % av de tillfrågade brukarna upplever att deras situation förbättrats, vilket förtjänar särskild uppmärksamhet eftersom detta handlar om vad verksamheten ytterst är till för, dess huvuduppgift och förväntade resultat. Brukarnas upplevelse kan inte bekräftas eftersom systematisk uppföljning av resultat/ måluppfyllse inte sker varken på individ- eller gruppnivå. Att nå målet brukarnas situation förbättras på IFA kan ha kopplingar till kvalitetsområdet Kunskapsbaserad verksamhet där resultaten i Öppna jämförelser visar det största behovet av förbättringsåtgärder. Följande kvalitetsförutsättningar saknas i Alingsås: kompetensutvecklingsplaner, strukturerad inskolningsperiod, uppföljningssystem (individärenden), manualbaserade metoder, samverkan med forskning och högskola, sammanställning av behov och resultat på gruppnivå m.fl. Samordning och samverkan i enskilda ärenden mellan olika verksamheter internt och externt kan vara viktigt för att nå målet brukarnas situation förbättras. Samverkan och samordning bidrar till att hjälpen fungerar bättre när alla som arbetar runt en individ drar åt samma håll, mot samma mål. Internt verkar detta fungera men inte externt i alla avseenden. Förutsättningarna för extern samverkan är goda men fungerar inte i praktiken mot hälso-och sjukvården. Det finns skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med externa parter, bland annat med hälso-och sjukvården, där samverkan dessutom är lagstyrd och gäller för alla åldersgrupper och alla behov om hälso-och sjukvård och socialtjänst är involverade i de enskilde. Trots goda förutsättningar och skyldighet att samverka sker detta i praktiken i liten utsträckning, visar mätningar av antalet samordnade individuella planer (SIP). En välfungerande samordning och samverkan kan förutom att bidra till bättre resultat för enskilda individer, även bidra till bättre resultat inom kvalitetsområdet effektivitet, då personalresurser kan utnyttjas bättre om dubbelarbete undviks. Bättre service till enskilda när de slipper bollas runt är en annan kvalitetsförbättring. Vid analys av de missförhållanden som utretts under året kan man se ett mönster. Bakomliggande orsak till att missförhållanden uppkommer är ofta att befintliga rutiner inte följs, personalförändringar/ personalomsättning särskilt i kombination med bristande dokumentation, samt bristande uppföljning av individärenden och bristande uppföljning av att förbättringsåtgärder genomförts. 11(17))

13 6 BILAGOR 6.1 BILAGA 1 GAP-analys ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Datum: Kommun: Alingsås Genomfört av: Utvecklingsledare Planeringsavdelningen Vivi Metsola En GAP-analys innebär en jämförelse mellan aktuellt och önskat läge och används för att identifiera områden med utrymme för förbättring. Denna GAP-analys är en enkel skanning utifrån kraven i SOSFS 2011:9. Genom att belysa vad som finns idag och var utvecklingspotential finns kan GAP-analysen ge stöd för prioritering av det fortsatta arbetet och utformning av en handlingsplan. Aktiviteterna viktas utifrån om de finns och används vilket innebär grönt, om de finns men behöver utvecklas vilket innebär gult alternativt om de saknas helt vilket innebär rött. Delar i ledningssystemet Dagens status Behov av utveckling Viktning utifrån grönt, gult, rött Prioritering 1 En ram för ledningssystemet finns 2 Lagar är inventerade 3 Kvalitet är definierat 4 Mål är tydliggjorda Definiera verksamheternas kvalitetskrav/mål. 2 5 Ledningssystemet är anpassat för verksamheten 6 Ansvar är tydliggjort Endast övergripande ansvar SN/Socialchef Förslag på uppgiftsfördelning finns, men beslut saknas Processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet är identifierade Processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet är kartlagda I processen är de aktiviteter som ingår identifierade (17))

14 Delar i ledningssystemet Dagens status Behov av utveckling Viktning utifrån grönt, gult, rött Prioritering I processen är aktiviteternas inbördes ordning bestämd För varje aktiviter är rutiner utarbetade och fastställda för att säkra kvalitet 5 12 För varje process är ansvaret tydligt 13 För varje process är tillvägagångssättet beskrivet 14 Processer för samverkan är identifierade Det framgår av processerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten Det framgår genom processerna och rutinerna hur samverkan med andra verksamheter/myndigheter/föreningar ska ske 17 Systematiskt förbättringsarbete är tydliggjort 18 Riskanalys är utarbetad Metoder för systematiskt förbättringsarbete Fortlöpande riskanalyser vid händelser Det är tydligt var, när och vem som är ansvarig för att riskanalys ska genomföras I riskanalysen uppskattas sannolikhet och konsekvens Förslag finns. Beslut saknas 21 Egenkontroll är utarbetad Egenkontroll på enhetsnivå 22 Vad som ingår i egenkontrollen är tydliggjort 23 Frekvens och omfattning för egenkontroll är tydlig 24 System för uppföljning av utförare finns 25 System för avvikelser är utarbetat 26 System för synpunkter och klagomål finns Endast för allmänheten på webben. Skall omfatta synpunkter från personal 27 System för rapportering och utredning av händelser finns 28 Sammanställning sker av inkomna rapporter, klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter 29 Analys sker av inkomna rapporter, klagomål och synpunkter för att se mönster och trender Endast rapporter Klagomål och synpunkter 30 Sammanställningen och analysen är kopplade till åtgärder i verksamheten 31 Sammanställningen och analysen är kopplade till åtgärder av processer och rutiner Processbeskrivningar saknas i stort 32 Personalens medverkan är tydliggjord 33 Arbetet med att säkra kvaliteten dokumenteras 13(17))

15 Delar i ledningssystemet Dagens status Behov av utveckling Viktning utifrån grönt, gult, rött Prioritering 34 Dokumentationsskyldigheten är tydliggjord 35 En patientsäkerhetsberättelse finns utarbetad VoÄ ansvarar 36 Ledningssystemet är antaget Ja, ram antagen Ledningssystemet är implementerat och känt i organisationen Rutiner finns för att uppdatera och hålla systemet levande 14(17))

16 6.2 BILAGA 2 FÖRTECKNING ÖVER GÄLLANDE FÖRFATTNINGAR MM, FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN ALINGSÅS, AKTUALITET Nedan finns en lista över lagar och föreskrifter samt handböcker för rättstillämpning och nationella riktlinjer. Aktualitet: (revidering av ). Nya författningar tom är gråmarkerade. Enligt bestämmelserna i SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete definieras kvalitet enligt följande: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om socialtjänst, stöd-och service för vissa funktionshindrade och hälso-och sjukvård och beslut som meddelas med stöd av sådana föreskrifter. Lagar som inte är specifika för socialtjänst Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Förvaltningslagen (1986:223) Lag om valfrihetssystem (LOV, 2008:962)) Lag om offentlig upphandling (LOU, 2007:1 091) Lag om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård och boende som tar emot barn (2007:171) Lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47) Lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar (1992:1 068) Arkivlag (1990:782) Lagar socialtjänst Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Socialtjänstförordningen (2001:937) Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, 1990:52)) Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM, 1988:870)) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) Förordningen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:1 090) Föräldrabalken (1949:381) kap 1-3, 4,6 och 15. Lag om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (1964:167) Lag om medling vid anledning av brott (2002:445) Lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:454) Förordning om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (2001:637) Lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47) Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1 404) Lag om god man för ensamkommande barn (2005:429) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Socialtjänst SOSFS 2003:20 och 2009:4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende 15(17))

17 SOSFS 2005:27 Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård SOSFS 2007:10 och 2008:20 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet SOSFS 2011:13 Socialstyrelsens föreskrifter om socialnämndens skyldighet att lämna statistiska uppgifter SOSFS 2012:10 Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (2009:6, 2011:23) SOSFS 2013:16 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah (2011:5) SOSFS 2014:4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Våld i nära relationer (2009:22 upphävs from 1 okt 2014). SOSFS 2014:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. Träder ikraft 1 januari SOSFS 2006:5 upphävs samtidigt. Socialtjänst-barn-och unga SOSFS 1997:15 Tillämpning av lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga. SOSFS 2003:15 Socialstyrelsens föreskrifter om socialnämndens skyldighet att föra förteckning över barn som vistas i familjehem eller annat enskilt hem SOSFS 2006:14 Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:20 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare SOSFS 2008:30 Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare SOSFS 2012:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård och boende SOSFS 2014:6 Socialstyrelsens allmänna råd. Handläggning av ärenden som gäller barn och unga.( SOFSF 2003:16 och 2006:12 upphävs) SOSFS 2014:7 Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn-och ungdomsvård. Föreskrift. Socialtjänst-ekonomi SOSFS 2013:1 Allmänna råd om ekonomiskt bistånd Socialtjänst-missbruk SOSFS 2014:13 upphävande av allmänna råd om tillämpningen av lagen om vård av missbrukare i vissa fall, SOSFS 1997:6. Socialtjänst-funktionshinder SOSFS 2002:8 Socialstyrelsens allmänna råd om avgifter inom äldre- och handikappomsorg SOSFS 2002:9 Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS SOSFS 2005:21 Socialstyrelsens föreskrifter om kommunens skyldighet att lämna uppgifter till statistik om stöd och service till vissa funktionshindrare SOSFS 2008:32 Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2012:6 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS 16(17))

18 SOSFS 2014:2 Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionshinder. Socialtjänst: adoption, faderskap, vårdnad, boende, umgänge. SOSFS 1989:20 Socialstyrelsens allmänna råd om hälsoundersökning av utländska adoptivbarn SOSFS 2008:8 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens handläggning av ärenden om adoption (ändring 2014:8) SOSFS 2011:2 och SOSFS 2011:3 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens utredning och fastställande av faderskap och föräldraskap SOSFS 2012:13 Socialstyrelsens kungörelse om upphävande av Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1993:11 gällande medicinsk åldersutredning av invandrarbarn och adoptivbarn SOSFS 2012:4 Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Handböcker från Socialstyrelsen- med stöd för rättstillämpning Adoption- Handbok för socialtjänsten, Anmälan oro för barn, Att fastställa faderskap, Handbok, Barn-och unga- Utreda, planera och följa upp öppenvårdsinsatser enligt socialtjänstlagen, Barn-och unga i familjehem och HVB, Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter, Barn och unga som begår brott- Handbok för socialtjänsten, Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS- Stöd för rättstillämpning och handläggning, Ekonomiskt bistånd- Handbok för socialtjänsten, Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete- Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Lex Sarah- Handbok för tillämpning av bestämmelserna om Lex Sarah, ny version. Om barnet behöver ny vårdnadshavare, Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning- Handbok för rättstillämpning vid handläggning och utförande av LSS-insatser, Våld- En handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatt kvinnor och barn som bevittnat våld, Vårdnad boende och umgänge- Handbok-stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt, Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Missbruk Beroende (prel. version, slutlig klar våren 2015) 17(17))