Två mentala strategier hos tävlande tyngdlyftare och brottare

Transkript

1 Två mentala strategier hos tävlande tyngdlyftare och brottare Skillnad i användande av avslappning och målsättning och attityd gällande avslappning Two mental strategies among competing weightlifter and wrestler Distinction in use of relaxation and goalsetting and attitude towards relaxation Zanna Håkansson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Vård- och stödsamordnare Kandidatexamen Henrik Bergman Lars Eriksson Löpnummer

2 Sammanfattning Denna studie har handlat om tyngdlyftare och brottare och deras användande av mentala strategier och deras attityd gentemot avslappning. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan tyngdlyftare och brottare i fråga om användandet av de två mentala strategierna avslappning och målsättning. Syftet var även att undersöka om det fanns en skillnad gällande attityd mot avslappning. Metoden som användes var webbenkät som skickades till utvalda tränare och klubbar. I studien deltog 80 st. Resultatet efter tre oberoende t-tester visade att det inte var någon signifikant skillnad mellan grupperna på varken användandet av avslappning och målsättning eller attityd gällande avslappning. De slutsatser som drogs var grupperna inte skilde sig vid användande av avslappning och målsättning. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna i träning- och tävlingssituationer. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad gällande attityd mot avslappning. Nyckelord: TOPS, tyngdlyftare, brottare, avslappning, målsättning 2

3 Abstract This study has been about weightlifters and wrestlers and their use of mental strategies and their attitude towards relaxation. The first aim of the study was to investigate whether there were differences between weightlifters and wrestlers in terms of the use of the two mental relaxation strategies and goals. The second aim was also to investigate whether there was a difference in the attitude towards relaxation. The method used was online questionnaire sent to the selected trainer and clubs. In the study did 80 persons participate. The results after three independent t-tests showed that there was no significant difference between the groups in either the use or attitude regarding the mental strategies. The conclusion was the groups did not differ in the use of relaxation and goal setting. The groups didn t differ regarding attitude towards relaxation. Keywords: TOPS, olympic weightlifter, wrestler, relaxation, goalsetting 3

4 Förord Anledningen till att jag har valt att skriva om detta ämne är för att jag tyckte det var intressant. När jag läste in mig mer på ämnet upptäckte jag att det inte fanns mycket forskning kring tyngdlyftare och mentala strategier. Jag upptäckte även att weightlifter, som var det nyckelord som jag använde för att söka forskning kring tyngdlyftare, inte alltid var just tyngdlyftare i den mening som studien var riktad till. Weightlifter kunde innebära bodybuilder. Bodybuilder och tyngdlyftare är inte samma. Tyngdlyftare tränar för att bygga upp muskler för att tävla i att lyfta tunga vikter, medan bodybuilders tränar bort fett och bygga muskler för att visa upp. Tyngdlyftning finns med som sport i OS-programmet. Där tävlar man i grenarna ryck och stöt. Brottning finns också med i OS-programmet. Att jag valde tyngdlyftning och brottning att rikta in mig på i studien beror på att de båda kan klassas som ensamsporter. Jag vill passa på att tacka de respondenter som har svarat på enkäten. Jag vill även tacka de klubbar och tränare som har skickat vidare länken till enkäten. Jag vill tacka alla de underbara personer som har stöttat mig under denna process. Klasskompisar som har hjälpt, familj och vänner som har stöttat. Det har varit guld värt. Jag vill även tacka handledaren för den hjälp som jag har fått. 4

5 Inledning På senare tid har både tränare och idrottare fått upp ögonen för idrottspsykologi för att kunna prestera bättre. I media hörs det att alltfler idrottare väljer att använda sig av idrottspsykologisk kompetens för att förbättra idrottsprestationen (Harmison, 2011). Men synen på idrottspsykologi är emellertid delad. Vissa anser att idrottspsykologi är lika viktig som fysisk träning, medan andra förknippar idrottspsykologi med terapi (Pain & Harwood, 2004). Pain och Harwood (2004) intervjuade engelska fotbollsspelare och tränare på olika nivåer om synen och kunskapen om idrottspsykologi, där framkom det att målsättning var den prestationsteknik som var lättast att ta till och använda. Avslappning kom inte förrän på åttonde plats som prestationsteknik (Pain & Harwood, 2004) Sällan är det idrottarna som inte vill använda sig av idrottspsykologi, utan det kan vara att tränaren inte tror att idrottspsykologi kan lika viktigt som fysisk träning. Detta upptäckte Gould, Guinan, Greenleaf, Medbery och Peterson(1999) när de intervjuade olympiska idrottare efter OS i Atlanta 1996, då det var ett av lagen som berättade att de hade behövt idrottspsykologiska tjänster men att de inte fick det för att tränaren inte tyckte att det var viktigt (Gould et al, 1999). I samma studie (Gould m fl., 1999) framkom det att det fanns en tro om att idrottspsykologi kunde komma med en quick fix om idrottaren presterade dåligt. Men det fanns de idrottare som såg likheten mellan fysisk träning och mental träning och såg båda som processer som det inte finns någon quick fix på (Gould et al, 1999). Det finns även de som anser att idrottspsykologi bara är till för de idrottare som har problem och att idrottare som det går bra för inte skulle ha någon användning av idrottspsykologi (Pain & Harwood, 2004). I dagens professionella sporter skiljer det inte mycket mellan vinnaren och efterföljande placeringarna på elitnivå. Mellan vinnaren och fjärdeplatsen i männens rodd i OS i Beijing 2008 var skillnaden 1,34 %, dvs. skillnad i tid mätt i sekunder, och hos kvinnorna var denna siffra 1,03 % (Birrer & Morgan, 2010). Denna täthet i förbättrad prestation innebär att det skapas en stor press på idrottarna att prestera bättre för var gång. Det är därför inte särskilt förvånande att alltfler elitidrottare väljer att börja använda mentala strategier för att höja sin sportprestation (Birrer & Morgan, 2010) särskilt eftersom det på senare tid har uppmärksammats med nyttan av psykologisk kunskap (Birrer & Morgan, 2010). Psychological skills training refers to the systematic and consistent practice of mental or psychological skills for the purpose of enhancing performance, increasing enjoyment, or achieving greater sport and physical activity self-satisfaction (Weinberg & Gould, 2007, sid. 5

6 250). Vealey (2007) uppger att mentala bilder, intalning, målsättning och fysiska avslappningstekniker är de mentala grundtekniker som används mest i mentala träningsprogram. För att kunna förbättra prestationen i en specifik sport är det viktigt att veta vad idrotten kräver av idrottaren för att man ska kunna förse idrottaren med rätt tekniker (Birrer & Morgan, 2010). Mental träning bör, enligt Birrer och Morgan (2010), hjälpa idrottaren att träna hårt, tävla aggressivt, hålla eller anpassa strategiskt planer och val och ta hand om självet. De menar även att de mentala teknikerna ska stödja intresset för utvecklandet av idrottsteknikerna och hjälpa idrottaren att fokusera på de olika aspekterna av tävling eller träning som behövs (Birrer & Morgan, 2010). Ett instrument som uppskattar vilka mentala strategier som idrottare använder på träning och på tävling är Test of Performance Strategies (TOPS; Thomas, Murphy, & Hardy, 1999). TOPS består av 64 påståenden som man ska hålla med eller inte på en 5-skalig Likertskala. När TOPS utformades användes 472 idrottare på olika nivåer i olika sporter, vilket har gett bra stöd för instrumentets syfte (Gould, Dieffenbach, & Motfett, 2002; Thomas, Murphy, & Hardy, 1999). Det finns en mängd studier som har använt TOPS (Gould, Dieffenbach, & Motfett, 2002; Lane, Harwood, Terry, & Karageorghis, 2004). Det har dock visat sig att vissa av de skalor som finns med på TOPS inte passar bra på ungdomar (Lane, Harwood, Terry, & Karageorghis, 2004). Denna uppsats kommer rikta in sig på målsättning och avslappning. Ett mål är vad en individ försöker uppnå; det är objektet eller riktning av en handling (Locke, Shaw, Saari, & Latham, 1981) (egen översättning). För att man ska kunna förbättra sin prestation på bästa sätt räcker det inte bara att ha mål, utan för att målsättning ska fungera behöver man även vetskap om sina resultat (Locke, Shaw, Saari, & Latham, 1981). För att målsättning ska fungera behöver idrottare tillsammans med sina tränare även utvärdera målen (Boutcher & Rotella, 1987). Detta är något som Boutcher och Rotella (1987) menar inte är speciellt vanligt. Locke et al (1981) menar i sin studie att det finns åtminstone fyra mekanismer som gör att mål påverkar prestationen. Dessa är att man riktar uppmärksamhet och handling mot målet, att man samlar energi och ansträngning, att man håller ut denna ansträngning över tid och motiverar individen att utveckla strategier för att nå målet. Men dessa strategier är olika viktiga i olika sammanhang (Locke, Shaw, Saari, & Latham, 1981). Att sätta mål för att förbättra sin generella prestation var viktigare än att sätta mål för att vinna, detta fick Weinberg et al (2000) fram i sin studie med amerikanska olympiska idrottare. De hade även som mål att ha kul, vilket var 15 % av 83 % av 6

7 de högst rankade målen (Weinberg, Burton, Yukelson, & Weigand, 2000). När de skulle ranka vilken svårighetsgrad målen skulle ha var det vanligast med måttligt svåra mål (Weinberg, Burton, Yukelson, & Weigand, 2000). Att de vill ha svåra mål är för att de målen motiverar idrottarna att fortsätta för att nå sin fulla potential, vilket är viktigt för att kunna bli framgångsrik på olympisk nivå (Weinberg, Burton, Yukelson, & Weigand, 2000). En studie gjord av Ness och Patton (1979) visar att ett svårare mål ledde till deltagarna kunde lyfta tyngre vikter. Men även olympiska idrottare når inte alltid till sina mål. Anledningar till detta kan vara att tiden inte räcker till, att självförtroendet saknas, de får inte tillräckligt med feedback eller att de har för kort tid på sig (Weinberg, Burton, Yukelson, & Weigand, 2000). Att målsättning inte fungerar kan också bero på att många ofta sätter olämpliga mål eller inte har en systematisk målsättningsstrategi (Boutcher & Rotella, 1987). Tron på den egna förmågan är viktigt när det kommer till målsättning, för man behöver tro på att man klarar att uppnå målet. Detta har Bandura och Locke (2003) i sin studie, då de fann att de tävlande i brottning som trodde på sin förmåga vann oftare över sämre tävlande. De fann även detta när det var jämnare nivå mellan de tävlande vid övertid i matchsituationer (Bandura & Locke, 2003). Det som gjorde att de som vann, var att de trodde mer på sin förmåga (Bandura & Locke, 2003). Enligt Curry (2008) bygger en stark karaktär för en brottare på mod, tävlingsinstinkt, integritet och lugn. Dessa delar behöver en bra brottare: mod behövs när de möter en bättre motståndare; tävlingsinstinkt när de fortsätter matchen även om de är skadade; integritet när de bygger vikt och lugn när de behöver kontroll över sig själv vid smärta (Curry, 2008). Den allmänna bilden av en brottare är att han/hon avslutar en match för att inte ge motståndaren en lätt vinst trots att brottaren upplever smärta och skador (Curry, 2008). Detta bekräftades av Sisjord och Kristiansen (2009) då de intervjuade kvinnliga brottare om samhällets bild av kvinnokroppen och brottarkroppen. De fann en skillnad i acceptans av att ha den muskulösa kroppen mellan de kvinnor som tränade på juniornivå och de som tränade på seniornivå (Sisjord & Kristiansen, 2009). Seniorerna accepterade att de behövde muskler för att utvecklas som brottare, medan juniorena inte var bekväma i den rollen som brottare (Sisjord & Kristiansen, 2009). De diskuterade även att man som kvinnlig brottare behöver vara tuffare för att få respekt av de manliga brottarna. En av de kvinnliga brottarna uttryckte det så här: It is about being respected as an athlete that you are good and can stand a match and don t complain or whine when heavily beaten. If you are girlish to put it that way, you gain no 7

8 respect. You must be able to take a beating, otherwise you have nothing to do in wrestling. (Sisjord & Kristiansen, 2009) De fann att även att kvinnliga brottare behöver utveckla ett självförtroende som kan hantera både den privata och den atletiska kroppen (Sisjord & Kristiansen, 2009). En av deltagarna uttryckte det att på träning var man tvungen att träna som en man och när du inte tränar bör du agera som en kvinna (Sisjord & Kristiansen, 2009) (egen översättning). I Gould, Hodge, Peterson och Petlichkoff (1987) studie med brottningstränare i olika nivåer fann man att tränarna trodde att mentala strategier var en av nyckelfaktorerna för att lyckas som brottare. Detta gällde oavsett vilken nivå brottarna tävlade på (Gould et al, 1987). I samma studie bekräftades även att det kan vara mer viktigt att låta idrottarna slappna av än att aktivera dem genom känslor (Gould et al, 1987). Detta genom att tränarna i studien antydde att de oftare lugnade ner brottarna inför tävling än varvade upp dem (Gould et al, 1987). I tidigare forskning kring tyngdlyftning finns en majoritet av fysisk forskning kring skador. Exempel på sådan forskning är Gisslén, Öhberg och Alfredson (2006), Olivardia, Pope och Hudson(2000) och Pickett, Lewis och Cash (2004). Mahoney (1989) gjorde en studie där han undersökte amerikanska tyngdlyftare på både elit och icke-elit nivå i psykologiska förutsägelser för prestation. I den studien framkom det att det behövs mental träning och han påpekar att det behövs mer forskning kring tyngdlyftares mentala strategier (Mahoney, 1989). Eftersom det för tillfället finns få studier kring styrkeidrottares användning av mentala strategier, vore det intressant att undersöka detta. Syfte Syftet med denna uppsats var att jämföra användandet av mentala strategierna avslappning och målsättning, mellan tyngdlyftning och brottning, samt attityd till avslappning. Frågeställning Finns det skillnader i användandet av mentala strategin avslappning i träningoch tävlingssituationer mellan tyngdlyftare och brottare? Finns det skillnad i användandet av mentala strategin målsättning i träning- och tävlingssituationer mellan tyngdlyftare och brottare? 8

9 Finns det skillnader i attityd till avslappning mellan tyngdlyftare och brottare? Metod Deltagare Urvalet var ett kvoturval. Det som gjorde att det var ett kvoturval var att det fanns vissa kriterier som respondenterna skulle uppfylla för att få fylla i enkäten. Målgruppen var tävlande tyngdlyftare och brottare. Det sattes en gräns att de skulle vara födda 1995 eller tidigare, vilket innebar att deltagarna var myndiga, åldersgränsen sattes av etiska skäl. Respondenterna var i åldrarna mellan år. Totalt deltog 80 st varav 42 st (51,9%) var tyngdlyftare och 38 st (48,1%) var brottare. Medelåldern var för brottarna m=27,8 år (s= 8,7) och för tyngdlyftarna m=31,2 år (s= 12,5). Den totala medelåldern var m=29,3 år (s= 10,9). Könsfördelningen över hela populationen var 69 män (86,1 %) och 11 kvinnor (13,9 %). Över hälften (60,3%) av det totala antalet deltagare tränade 5 eller fler gånger per vecka och 35,1 % av samtliga deltagare tränade 3-4 gånger per vecka samt endast 4,6 % av samtliga deltagare tränade 1-2 gånger i veckan. Inom tyngdlyftningsgruppen tränade 51,2 % 5 eller fler gånger i veckan och 41,5 % tränade 3-4 gånger i veckan. Ur tyngdlyftningsgruppen var det 87,8 % som lade ner 6-15 timmar på träning i veckan och 9,8 % lägger ner timmar i veckan på träning. I brottningsgruppen tränade 25,7 % 3-4 gånger i veckan och 62,9 % tränade 5 eller fler gånger i veckan. Ur brottningsgruppen lade 62,8 % ner 6-15 timmar i veckan på träning och 17, 2 % lägger ner timmar i veckan på träning. Endast 2 st (2,5 %) av samtliga deltagare rökte. Alkoholdrickandet var vanligare, 74,7 % av samtliga deltagare drack alkohol. Design Studien var en kvantitativ studie som genomfördes med webbenkät. Fördelen med webbaserad enkät är att det går att nå ut till en stor population. Studien var en oberoende mätning (Borg & Westerlund, 2012). Oberoende variabler var idrott. Beroende variablerna var avslappning och målsättning, träningssituationer och tävlingssituationer samt attityd. Instrument Enkäten bestod av bakgrundsfrågor, 16 påståenden om avslappning och målsättning och frågor om avslappning. Test of Performance Strategies (TOPS). TOPS är ett test som används inom idrotten. Testet används för att mäta strategierna vid träning och tävling separat. Testet består av 64 9

10 påstående som delas in i två skalor för träning och tävling: målsättning, avslappning, mentala bilder, uppvarvning, uppmärksamhetskontroll, automatisering, känslokontroll och egen dialog. För tävling är skalorna desamma men uppmärksamhetskontroll byts ut mot negativt tänkande (Thomas, Murphy, & Hardy, 1999). Det är åtta påståenden för varje underskala. Testet har använts i flera studier, har validitet och reliabilitet säkrats (Thomas, Murphy, & Hardy, 1999; Lane, Harwood, Terry, & Karageorghis, 2004, Hardy, Roberts, Thomas, & Murphy, 2010). Respondenterna fyller i på en 5-gradig Likertskala, hur mycket de håller med påståendet, där 1= aldrig, 2= sällan, 3= ibland, 4= ofta, och 5= alltid. Svaren på dessa underskalor summerar man, dvs. att svaren på påståendena summeras till ett index bestående av fyra frågor per underskala. I denna enkät användes endast underskalorna avslappning och målsättning vid träning och tävling. Bakgrundsfrågor. Bakgrundsfrågorna i enkäten var ålder, relationsstatus, sysselsättning, alkohol och tobak och hur många timmar de lade ner på träning och tävling. Genomförande Det skickades informationsbrev med länk till enkäten (se bilaga 1) till 24 tyngdlyftningsklubbar och tränare, 28 brottarklubbar och tränare samt 3 brottningsgymnasium i Sverige. I enkäten används två av delskalorna i instrumentet TOPS. Dessa delskalor är avslappning och målsättning. Enkäten var en webbenkät för att den skulle kunna nå ut till så många som möjligt. Enkäten tog respondenterna uppskattningsvis 5 minuter att fylla i. För att minimera bortfallet skickades två påminnelser om enkäten, via mail och Facebook. Påminnelserna skickades med 6 dagars mellanrum till klubbar och tränare samt med 5 dagars mellanrum för Facebook. Enkäten stängdes efter 16 dagar. Det hade då kommit in 80 enkäter. Data från enkäten fördes över från programmet Survey & Report till SPSS via Excel. Det gjordes statistiska bearbetningar på programmet SPSS. Databearbetning Den analys som har gjorts på data är ett oberoende t-test, eftersom det finns två oberoende grupper för att se om det finns skillnad mellan dem. Med oberoende grupper menas att de inte har med varandra att göra (Borg & Westerlund, 2012). Data i studien uppfyller de krav för parametriska tester, då data är övervägande kvotdata, grupperna antas vara homogena, vilket fastställdes genom att deskriptiv statistik gjordes. Grupperna var även oberoende av varandra, vilket är ett annat krav vid parametriska tester (Borg & Westerlund, 2012). I den statistiska bearbetningen användes dataprogrammet SPSS version 20, vilket är ett statistiskt analysprogram som gör olika sorters beräkningar och värden. 10

11 Argument till varför t-test användes som analysmetod var för att studien gick ut på att undersöka om det fanns skillnad mellan grupperna. För att få göra ett oberoende t-test gäller det att ens populationer är normalfördelade och populationsvarianser ska vara homogena (Borg & Westerlund, 2012). Då det gjordes flera signifikansprövningar, gjordes även en Bonferronikorrektion.. Ett Bonferronikorrektion görs när man har gjort flera enskilda signifikansprövningar för att hantera massignifikansproblem. Att man göra en Bonferronikorrektion kan göra att risken för typ 1 fel inte blir större än 5 % (Borg & Westerlund, 2012). Det gjordes ett Bonferronikorrektion på t- testet för avslappning i träning- och tävlingssituationer samt t-test för målsättning i träningsoch tävlingssituationer, vars resultat visade att alfanivån från 0,05 % sänktes till 0,00625 % - nivån. Bonferronikorrektion gjordes på attitydpåståendena 1-7 (se bilaga 3) sänkte alfanivån från 0,05 % till 0,00714 %. Bortfall Interna bortfallet var 17 st som svarade inte på en eller flera frågor korrekt. Reliabilitet och validitet TOPS har använts och validerats i olika studier (Thomas, Murphy, & Hardy, 1999, Gould, Dieffenbach, & Motfett, 2002; Lane, Harwood, Terry, & Karageorghis, 2004, Hardy, Roberts, Thomas, & Murphy, 2010). Detta ökar validiteten i denna studie. Bakgrundsfrågorna var vanliga bakgrundsfrågor som till exempel ålder, relationsstatus, sysselsättning, alkohol och tobak och hur många timmar de lade ner på träning och tävling. Avslappningsfrågorna var av samma typ som påståendena från TOPS. Bakgrundsfrågorna var med för att se om det skiljde sig inte bara gällande sport, utan om det kunde skilja sig när det gällde relationsstatus, alkohol, tobak, timmar de lade ner på träning och tävling. Avslappningsfrågorna var med för att få reda på respondenternas attityd kring avslappning. Som nämnts ovan gjordes Bonferronikorrektioner som innebar att alfanivån sänktes. Detta är ett sätt att undvika massignifikansproblem. Detta kan inträffa vid flera signifikansprövningar för en övergripande frågeställning (Borg & Westerlund, 2012). Etiska överväganden Åldersgränsen var satt vid 18 år, vilket gör att respondenterna var myndiga enligt svensk lag (Föräldrabalken (1949:381) kap 9 1). På första sidan av enkäten fanns information om studiens syfte, frivillighet, konfidentialitet, rätten att avbryta samt kontaktuppgifter till 11

12 författare och handledare. Det fanns även en fråga om samtycke där de kunde svara ja eller nej innan de gick vidare. Respondenterna uppgav inte namn eller vilken klubb de tillhörde i enkäten. Detta gjordes för att säkra att det inte skulle kunna gå att spåra respondentens svar. Det uppgavs att det inte var svar på individnivå som studien var ämnat för utan svar på gruppnivå som var intressant. Spårbarheten är minimal med webbenkät, men svagheten är att det inte går att ha kontroll på vem det egentligen är som fyller i enkäten. Då det var en enkät som lades upp på det sociala mediet Facebook, kan det vara osäkert att veta om det bara är personer som passar urvalet som har svarat. Respondenterna uppgav ingen personlig data, vilket är bra då spårbarheten inte finns. Data som framkommit i studien har inte visats för andra än de som har varit behöriga, dvs. författare och handledare. Data från enkäten sparades på ett usb-minne som bara författaren hade tillgång till. alla som har läst uppsatsen tar del av resultatet, men det är resultat som är på gruppnivå. Data förstörs när uppsatsen blivit godkänd. Resultat Ett oberoende t-test visade ingen signifikant skillnad mellan brottare och tyngdlyftare i avseende användande av avslappning i träningssituationer, t(72) = -1,315, p< 0, För medelvärden och standardavvikelser se tabell 2. Ett oberoende t-test visade ingen signifikant skillnad mellan brottare och tyngdlyftare i avseende användande av avslappning i tävlingssituation, t(70) = -0,597, p< 0, För medelvärden och standardavvikelser se tabell 3. Ett oberoende t-test visade ingen signifikant skillnad mellan brottare och tyngdlyftare i avseende användande av målsättning i träningssituationer, t(71) =1,254, p> 0, För medelvärden och standardavvikelser se tabell 4. Ett oberoende t-test visade ingen signifikant skillnad mellan brottare och tyngdlyftare i avseende användande av målsättning i tävlingssituationer, t(70) =1,837, p> 0, För medelvärden och standardavvikelser se tabell 5. Ett oberoende t-test visade ingen skillnad mellan brottare och tyngdlyftare i avseende attityd gentemot avslappning enligt påstående 1 (se bilaga 3), t(74) = 1,226, p> 0, För medelvärden och standardavvikelser se tabell 1. Ett oberoende t-test visade ingen skillnad mellan brottare och tyngdlyftare i avseende attityd gentemot avslappning enligt påstående 2(se bilaga 3), t(73) = -0,684, p< 0, För medelvärden och standardavvikelser se tabell 1. Ett 12

13 oberoende t-test visade ingen skillnad mellan brottare och tyngdlyftare i avseende attityd gentemot avslappning enligt påstående 3(se bilaga 3), t(74) = 0,811, p> 0, För medelvärden och standardavvikelser se tabell 1. Ett oberoende t-test visade ingen skillnad mellan brottare och tyngdlyftare i avseende attityd gentemot avslappning enligt påstående 4(se bilaga 3), t(74) = 0,012, p> 0, För medelvärden och standardavvikelser se tabell 1. Ett oberoende t-test visade ingen skillnad mellan brottare och tyngdlyftare i avseende attityd gentemot avslappning enligt påstående 5(se bilaga 3), t(72) = 0,335, p> 0, För medelvärden och standardavvikelser se tabell 1. Ett oberoende t-test visade ingen skillnad mellan brottare och tyngdlyftare i avseende attityd gentemot avslappning enligt påstående 6(se bilaga 3), t(72) = 0,382, p> 0, För medelvärden och standardavvikelser se tabell 1. Ett oberoende t-test visade ingen skillnad mellan brottare och tyngdlyftare i avseende attityd gentemot avslappning enligt påstående 7(se bilaga 3), t(71) = 0,798, p> 0, För medelvärden och standardavvikelser se tabell 1. Diskussion Frågeställningen i denna studie var om tävlande tyngdlyftare och brottare skiljer sig när det kommer till användande av mentala strategier och attityder kring avslappning. Studien riktade in sig på två mentala strategier, avslappning och målsättning. Det fanns inte någon skillnad mellan om tyngdlyftare och brottare i avseende användandet av de mentala strategierna avslappning och målsättning. Det var inte heller skillnad mellan tävling och träning. Det fanns ingen skillnad mellan brottare och tyngdlyftare i avseende attityd till avslappning. Att brottargruppen inte använde sig av avslappning vid tävlingar var överraskande då resultatet inte var i linje med vad Gould et al (1987) fann i sin studie att brottartränare på olika nivåer använder sig av den mentala strategin avslappning inför tävling för att brottaren ska prestera bättre. Att resultatet skiljer sig ifrån Gould et al (1987) kan bero på att svensk kraftsport inte insett de mentala strategiernas betydelse. Att resultatet skiljer sig kan även bero på att Gould et al (1987) gjorde sin studie på elittränare medan denna studie gjordes på brottare på en lägre nivå. Det visade sig att brottare inte använder sig av avslappning som copingstrategi likaså visade det samma resultat för tyngdlyftarna. Det var överraskande då Curry (2008) menar i sin studie att för att lyckas i brottning bör man ha lugn för att kunna bibehålla kontroll vid smärta. Detta motsätter det resultat studien kunde erhålla, då brottarna 13

14 uppgav att de aldrig använder avslappning som copingstrategi i tävlingssammanhang. Ingen av sporterna har svarat att de tycker att avslappning är generellt överskattad inom idrotten. Men tittar man på hur de har svarat på om de tycker att avslappning är underskattad inom idrotten, svarar tyngdlyftarna att de delvis tycker att avslappning är underskattad. Man kan då fråga sig varför avslappning inte används inom tyngdlyftning om de delvis tycker att avslappning är underskattad inom idrotten. Vissa av denna studies värden var högre och vissa var lägre i en jämförelse med andra studier. I avseende på avslappning hade brottarna något högre medelvärde vid träningssituation och vid tävling blev det mer likvärdigt. Dessa medelvärden var lågt i jämförelse med de 5 studier som värdena jämfördes med. Att avslappningsvärdena var låga märks vid träningssituationer i Lane et al s (2004) studie med ungdomar, där var deras avslappningsvärde vid träning klart högre men ingen större skillnad mellan tävlingsvärdena. Deras studie gjordes på 584 ungdomar som utövade en bred variation av sporter däribland fotboll, friidrott, squash och landhockey. Avslappningsvärdena var även låga vid Gould et al s (2002) jämförelsestudie med 9 olika sporter däribland brottning och friidrott, även i Crust och Azadis (2010) studie, där det ingick 4 sport däribland rugby och tennis. Värdena var även låga i jämförelse med Thomas et al s (1999) valideringsstudie och Hardy et al s (2010) valideringsstudie. I Thomas et al s (1999) studie ingick 28 sporter och i Hardy et al s (2010) studie ingick 48 sporter. Vad innebär det att dessa idrotter har låga avslappningsmedelvärden? Detta innebär att dessa idrotter kan gå miste om ett hjälpmedel som kan få dem att prestera bättre. Att avslappning som mental strategi kan hjälpa denna studies idrotter att prestera bättre är något som kan undersökas och ges som ett förslag till vidare forskning. Vid jämförelse mellan denna studies målgruppers medelvärden i avseende målsättning har tyngdlyftarna högre värden än brottarna. I jämförelse med andra studier ligger värdena i denna studie faktiskt högre än två av de andra studierna som jämfördes. Men värdena i denna studie var även lägre än 2 st andra utav de studierna som jämfördes. De värden som var lägre än Thomas et al (1999) och Gould et al (2002) var brottarna. Hur kan det komma sig att brottningsgruppen har lägre medelvärden i avseende på målsättning? Författarens åsikt är att det har att göra med sporten. Brottaren sätter antagligen sina mål utifrån tävlingar och viktklasser. Tyngdlyftarna sätter däremot troligen sina mål dels utifrån tävlingar och viktklasser men även dels utifrån träningar. Båda sporterna använder målsättning men antagligen olika ofta. I jämförelse med andra studier ligger målsättningsmedelvärdena för denna studie både 14

15 högre och lägre. Värdena var högre än Lane et al (2004) och Crust & Azadi (2010), medan brottningsgruppens värden var lägre än Thomas et al (1999) och Gould et al (2002). Det var även en studie där värdena för brottarna var likvärdiga medan tyngdlyftarna hade högre värden. Den studien var Hardy et al s (2010), där de använder sig utav 48 sporter. Vid jämförelse med andra studier ligger inte denna studies målsättningsmedelvärden lågt utan de ligger högre än andra studiers medelvärden. Detta innebär att dessa sporter använder målsättning som mental strategi i lika stor utsträckning som andra sporter. Det första attitydspåståendet som de skulle tycka till om var om avslappningsmetoder var till för de som har problem på ett eller annat sätt. detta påstående höll 42,5 % av deltagarna inte med om, de tyckte inte att avslappningsmetoder var till för de som hade problem på ett eller annat sätt. Med detta menas att mindre än hälften av deltagarna inte tycker att avslappning är för de som har problem på något sätt. Detta påstående kan kopplas samman med det tredje påståendet som är att deltagarna använder avslappning endast när de får problem. På detta påstående var det endast 5 % av deltagarna som använder avslappning som problemlösare, vilket visar att det inte bara är vid problem som avslappning används. Det fjärde påståendet tar upp om avslappning var en universell problemlösare för deltagarna. Hälften av deltagarna håller inte med påståendet, medan det var 5 % av deltagarna som har avslappning som universell problemlösare. Detta påstående kopplas tillsammans med det tredje påstående, då båda handlar om deltagarna har avslappning som problemlösare. Det andra attitydspåståendet handlar om deltagarna anser att avslappning är viktigt för alla som idrottar oavsett sport. Resultatet på detta påstående var att mindre än hälften (48,1 %) av deltagarna håller med om påståendet. Om deltagarna anser att avslappning är viktigt för alla idrottare oavsett sport, hur kommer det sig att deltagarna har låga värden i avseende på avslappning? Kan det vara att tränarna använder avslappning vid tävling som i Gould et al (1987) på idrottarna men att idrottarna är så inne i situationen att de inte märker detta? Resultatet har besvarat frågeställningarna. Syftet med studien var att utforska om det fanns någon skillnad mellan tyngdlyftare och brottare gällande användandet av mentala strategierna avslappning och målsättning samt attityder kring avslappning. Då frågan var om det fanns skillnad, besvarades frågan med resultatet att det inte fanns någon skillnad mellan grupperna i avseende användandet av avslappning och målsättning. 15

16 Den betydelse som den här studien kan ha gett kan vara att den har lyft forskning kring tyngdlyftare och att allmänheten kan ha fått en annan bild av tyngdlyftning som sport. Den forskning som finns av tyngdlyftare handlar ofta om fysiska skador som Gisslén, Öhberg & Alfredson (2006). Enligt Locke, Shaw, Saari och Latham (1981) bör man ha vetskap om sina resultat för att målsättning ska kunna fungera. Det är genom vetskapen om resultaten som man kan utvärdera de mål som man har satt upp. I en studie gjord av Boutcher och Rotella (1987) är det viktigt men inte vanligt att idrottare utvärderar sina mål, men resultatet i denna studie visar att hela 41 % av respondenterna utvärderar sina tävlingsmål. I Weinberg, Burton, Yukelson och Weingand (2000) studie visade det sig att utmanande mål var de mål som idrottarna helst ville ha. Resultatet i denna studie visar att detta stämmer då 45 % av respondenterna sätter specifika och utmanande mål för sin träning. Att de sätter utmanande mål leder till att respondenterna kan lyfta tyngre vikter. Detta visade Ness och Patton (1979) i sin studie att sätter idrottare svårare mål, lyfter de tyngre vikter. Detta resultat kan vara bra för båda sporterna i denna studie, då båda sporterna ägnar tid åt styrketräning. Det är vanligt att studier som undersöker människan har vissa brister, och denna studie är inget undantag. Eftersom studien använde sig av webbenkät finns den bristen att enkäten nått personer som inte hade de kriterier som behövdes för att fylla i enkäten. De kriterierna var att deltagarna skulle vara född senast 1995 och tävla i tyngdlyftning eller brottning. Att personer som inte tillhörde målgruppen kunde fylla i enkäten kan bero på att enkäten lades upp på det sociala mediet Facebook. På 16 frågor var det vissa deltagare som svarade flera svarsalternativ på samma fråga. Anledningar till att det blev så kan vara många, till exempel kan det ha varit otydliga direktiv kring att de skulle fylla i ett svar per fråga. En annan brist som studien hade var att det sattes två åldersgränser dels en gräns att målgruppen skulle vara födda 1995 eller tidigare, denna gräns skickades ut till klubbar, tränare och gymnasium och dels en gräns på att målgruppen skulle vara 18 år, denna gräns sattes på länken som lades ut på Facebook. lifting. Som förslag till vidare forskning vore det intressant vad tyngdlyftningstränare anser om mentala strategier. Detta är något som Gould et al (1987) gjorde i sin studie gällande brottningstränare och deras syn och användande av mentala strategier. De fann att tränare använde avslappning vid tävling för att lugna ner sina brottare då att de skulle prestera bättre (Gould et al, 1987). Det vore intressant om man gjorde en liknande studie i Sverige, då det kan 16

17 skilja sig mellan olika länders tränare. Det vore även intressant vilka mentala strategier som tyngdlyftningstränare använder. Ett annat förslag till vidare forskning är att man jämför andra sporter än de som var med i studien. Till exempel kan man jämföra tyngdlyftning och boxning, tyngdlyftning och simning eller brottning och någon kampsport. Man skulle även kunna testa andra mentala strategier än just avslappning och målsättning, förslagsvis avslappning och intalning. Ett annat förslag till vidare forskning skulle kunna vara om det gjordes en utvidgad testning dvs. både kvantitativa och kvalitativa studier kring tyngdlyftare och mentala strategier, eftersom det inte forskats mycket kring tyngdlyftare och mentala strategier. Vidare forskning på TOPS skulle kunna vara att det användes mer i Sverige för att uppskatta vilka mentala strategier som används i Sverige och jämföra med andra länder för att se om klimat påverkar vilka mentala strategier som används. I tidigare forskning finns ett tomrum efter vad kvinnliga tyngdlyftare anser om den atletiska kroppen. Det skulle vara intressant om det gjordes studier som den som Sisjord och Kristiansen (2009) gjorde där de intervjuade kvinnliga brottare om hur de hanterade den atletiska kroppen utanför brottarvärlden. I den studien fann de att de yngre kvinnorna inte kommit till den punkten än där de accepterade att de behövde offra den traditionella kvinnokroppen till förmån för sin brottarkarriär. Detta ledde till att de inte satsade på muskelträningen (Sisjord, Kristiansen, 2009). Därför vore det ett intressant ämne att forska vidare på. Det kan behövas mer svensk forskning kring så kallade closed-skill performance, dvs sporter som har en smal inriktning som inte kan appliceras utanför sporten. Förslagsvis kan det forskas på denna typ av idrottare och mentala strategier. Det vore även intressant om det gjordes en studie om varför kvinnor väljer att börja med maskulina sporter som till exempel tyngdlyftning och brottning. Det vore intressant att göra en kvalitativ studie om varför kvinnor väljer att börja med sporter som kan göra att de kan få kroppar som inte stämmer överens med samhällets bild av kvinnokroppen. Utifrån resultatet kan man dra slutsatsen att tyngdlyftare och brottare inte skiljer sig utifrån användandet av de mentala strategierna avslappning och målsättning. Slutsatsen gällande om grupperna skiljer sig i attityd kring avslappning dras utifrån resultatet. T-testet visade att det inte fanns signifikant skillnad på attityd kring avslappning mellan grupperna. 17

18 Slutsatsen blev att tyngdlyftare och brottare inte skilde sig gällande användning av avslappning vid tävling. Detta resultat var överraskande när de gällde brottargruppen då det finns motsägande forskning till exempel Gould et al (1987). Gould et al (1987) hade brottartränare med i sin studie. Brottarnas syn på användandet av avslappning kan skilja sig från synen som brottartränare har. Resultatet i denna studie och Gould et al (1987) resultat gällande brottares användning av avslappning visar att amerikanska brottartränare i högre grad än svenska brottartränare använder sig av avslappning vid tävlingssituationer. Det kan vara ett förslag till vidare forskning att utforska om svenska brottartränare använder sig av avslappningsstrategier. Att idrottspsykologi inte används i svensk kraftsport kan bero på flera anledningar men Gould et al (1999) studie visade att tränare inte tror på att idrottspsykologi eller att både tränare och idrottare anser att det bara är idrottare med problem som använder idrottspsykologi som Pain och Harwood (2004) kom fram till i sin studie. I Pain och Harwood (2004) framkom det även att det fanns svårigheter med att förstå hur idrottspsykologer mäter sin framgång men det visade sig även att en stor anledning till att idrottspsykologi inte används är för att det inte fanns ekonomiska resurser. Som förslag till vidare forskning kan det vara intressant om resultatet skulle sett annorlunda ut om studien riktade in sig på andra sporter. Med tanke på vad Birrer och Morgan (2010) anser om vad mental träning bör hjälpa idrottaren med, borde mental träning passa båda sporterna i denna studie. Resultaten i denna studie bekräftar Mahoney (1989) att det behövs mer forskning kring mentala strategier hos tyngdlyftare, även i Sverige. 18

19 Referenser Bandura, A., Locke, E. A. (2003) Negative Self-Efficacy and Goal Effects Revisited. Journal of Applied Psychology, 88, Birrer, D., Morgan, G. (2010). Psychological skills training as a way to enhance an athlete s performance in high-intensity sports. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 20, Borg, E., Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. Malmö: Liber Boutcher, S. H., Rotella, R. J. (1987). A Psychological Skills Educational Program for Closed- Skill Perfromance Enhancement. The Sport Psychologist, 1, Crust, L., Azadi, K. (2010). Mental toughness and athletes use of psychological strategies. European Journal of Sport Science, 10, Curry, T. (2008). Where the Action is: Visual Sociology and Sport. Social Psychology Quarterly, 71, Gisslén, K., Öhberg, L., Alfredson, H. (2006). Is the chronic painful tendinosis tendon a strong tendon? A case study involving an Olympic weightlifter with chronic painful Jumper s knee. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc, 14, Gould, D., Dieffenbach, K., Moffett, A. (2002). Psychological Characteristics and Their Development in Olympic Champions. Journal of Applied Psychology, 14, Gould, D., Guinan, D., Greenleaf, C., Medbery, R., Peterson, K. (1999). Factors Affecting Olympic Performance Perceptions of Athletes and Coaches from More and Less Successful Teams. The Sport Psychologist, 13, Gould, D., Hodge, K., Peterson, K., Petlichkoff, L. (1987). Psychological Foundations of Coaching: Similarities and Differences Among Intercollegiate Wrestling Coaches. The Sport Psychologist, 1, Gould, D., Weinberg, R. S. (2007). Foundations of sport and exercise psychology. Champaign, Illinois: Human Kinetics. 19

20 Hardy, L., Roberts, R., Thomas, P. R., Murphy, S. M. (2010). Test of Performance Strategies (TOPS): Instrument refinement using confirmatory factor analysis. Psychology of Sport and Exercise, 11, Harmison, R, J. (2011). Peak Performance in Sport: Identifying Ideal Performance States and Developing Athletes Psychological Skills. Sport, Exercise and Performance Psychology, 1, Harwood, C., Karageorghis, C. I., Lane, A. M., Terry, P. C. (2004). Confirmatory factor analysis of the Test of Performance Strategies (TOPS) among adolescent athletes. Journal of Sports Science, 22, Latham, G. P., Saari, L. M., Shaw, K. N., Locke, E. A. (1981). Goal Setting and Task Performance: Psychological Bulletin, 90, Mahoney, M, J. (1989). Psychological Predictors of Elite and Non-Elite Performance in Olympic Weightlifting. Int. J. Sport Psychol, 20, Ness, R. G., Patton, R. W. (1979). The Effect of Beliefs on Maximum Weight-Lifting Performance. Cognitive Therapy and Research, 3, Olivardia, R., Pope, H. G., Hudson, J. I. (2000). Muscle Dysmorphia in Male Weightlifters: A Case-Control Study. Am J Psychiatry, 157, Pain, M, A., Harwood, C, G. (2004). Knowledge and Perceptions of Sport Psychology within English Soccer. Journal of Sport Sciences, 22, Pickett, T. C., Lewis, R. J., Cash, T. F. (2005). Men, muscles, and body image: comparisons of competitive bodybuilders, weight trainers, and athletically active controls. Br J Sports Med, 39, Sisjord, M. K., Kristiansen, E. (2009). Elite Women Wrestlers Muscles: Physical Strength and a Social Burden. International Review for the Sociology of Sport, 44, Thomas, P. R., Murphy, S. M., Hardy, L. (1999). Test of Performance Strategies: Development and preliminary validation of a comprehensive measure of athletes psychological skills. Journal of Sports Science, 17,

21 Vealy, R. S. (2007). Mental skills training in sport. In Tenenbaum, G., Eklund, R. C. (Eds.) Handbook of sport psychology (sid ). Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons. Weinberg, R., Burton, D., Yukelson, D., Weigand, D. (2000). Perceived Goal Setting Practices of Olympic Athletes: An Exploratory Investigation. The Sport Psychologist, 14,

22 Bilaga 1 Hej! Mitt namn är Zanna Håkansson och jag går Vård- och stödsamordnarprogrammet vid Karlstads universitet. Under sista terminen ingår det att man ska skriva en C-uppsats i psykologi. Jag är intresserad av om tyngdlyftare och brottare skiljer sig när det kommer till attityder och användandet av mentala strategier. Det har inte forskats så mycket kring tyngdlyftares och brottares attityder och användande av mentala strategier vid träning och tävling. Studien kommer att genomföras med hjälp av en webbenkät med bakgrundsfrågor samt frågor om mentala strategier som kan användas vid träning och tävling. Enkäten riktar sig till tävlande tyngdlyftare och brottare som är födda före Om ni är intresserade av att låta era idrottare fylla i denna enkät behöver ni bara skicka ut länken. Enkäten tar ungefär någon minut att fylla i. Denna undersökning är konfidentiell och det går närsomhelst att avbryta sitt deltagande. Jag kommer inte lyfta enskilda svar i analysen utan söker svar i kategorier brottare och tyngdlyftare. Om ni väljer att delta får ni gärna ta del av informationen. Länk till enkät: Om ni har frågor, vänlig maila mig eller min handledare, Student: Zanna Håkansson zannhak@outlook.com Handledare: Henrik Bergman henrik.bergman@kau.se 22

23 Bilaga 2 Tabell 1. Attityd till avslappning Tyngdlyftning Brottning M s M s n 3,68 1,38 4,03 1, ,8 1,34 4 1, ,92 1,19 3,71 1, ,98 1,16 1,97 1, ,92 1,17 3,82 1, ,97 1,2 2,85 1, ,48 1,23 3,26 1,13 71 ns. Tabell 2. Avslappning i träningssituationer Tyngdlyftning Brottning M s M s 6,99 3,75_ 8,15 3,77 ns. Tabell 3. Avslappning i tävlingssituationer Tyngdlyftning Brottning M s M s 8,45 3,80 9,01 4,17 ns. 23

24 Tabell 4. Målsättning i träningssituationer Tyngdlyftning Brottning M s M s 16,74 2,98_ 15,76 3,11 ns. Tabell 5. Målsättning i tävlingssituationer Tyngdlyftning Brottning M s M s 16,88 2,76_ 15,56 3,31 ns. Bilaga 3. Attitydspåståendena gentemot avslappning 1. Avslappningsmetoder är till för dom som har problem på ett eller annat sätt 2. Avslappning är viktigt för alla som idrottar oavsett idrott 3. Bara när jag får problem använder jag mig av avslappning 4. Avslappning är en universell problemlösare för mig 5. Avslappning generellt är överskattat inom idrotten 6. Avslappning generellt är underskattat inom idrotten 7. Avslappning används främst av dom som har problem med nervositet 24