Innehåll. Fakta om Håbo kommun. 3 Förord 6 Förvaltningsberättelse 16 Personalredovisning 20 Befolkning, sysselsättning och kommunikationer

Transkript

1 Årsredovisning

2 Innehåll 3 Förord 6 Förvaltningsberättelse 16 Personalredovisning 20 Befolkning, sysselsättning och kommunikationer Ekonomisk redovisning 22 Resultaträkning koncern 23 Balansräkning koncern 24 Resultaträkning 25 Balansräkning 26 Betalningsflödesanalys 27 Investeringsredovisning 28 Driftsredovisning 29 Redovisningsprinciper 31 Notförteckning 36 Hundralappen Verksamheterna 37 Kommunstyrelsen 45 Bildningsnämnden 59 Skolnämnden 68 Överförmyndarnämnden 70 Socialnämnden 79 Miljö- och tekniknämnden 90 VA-avdelningen 95 Avfallsavdelningen 99 Håbohus AB 102 Håbo Fastighets AB 103 Håbo Marknads AB 105 Kommunalförbundet Räddningstjänsten Enköping-Håbo Bilaga 110 Revisionsberättelse Fakta om Håbo kommun Representation i kommunfullmäktige Parti Mandat % av giltiga röster valet Socialdemokraterna 15 36,63 Bålstapartiet 3 7,37 Miljöpartiet de gröna 2 4,10 Vänsterpartiet 1 2,43 Moderata samlingspartiet 11 27,28 Folkpartiet 4 9,14 Centerpartiet 3 6,36 Kristdemokraterna 1 2,97 Sverigedemokraterna 1 3,57 Summa 41 Befolkning per Församling Kalmar-Yttergran Övergran Häggeby Skokloster Kommunen Källa: SCB, BEFPAK Åldersfördelning per Ålder Håbo kommun Riket Uppsala Antal % % % ,6 8,2 8, ,4 3,2 3, ,0 3,1 3, ,9 3,3 3, ,4 5,4 5, ,3 12,9 15, ,3 19,8 19, ,7 25,6 23, ,0 13,2 13,4 80-w 465 2,4 5,3 4,5 Summa ,0 100,0 100,0 Källa: SCB, BEFPAK Utdebitering, åren Håbo kommun Kommunen 21,83 21,83 21,83 21,83 21,83 Landstinget 10,37 10,37 10,37 10,37 10,37 Utdebitering totalt 32,20 32,20 32,20 32,20 32,20

3 Förord har varit ett händelserikt år. Vi hade ett val och resultatet av det blev att jag åter är kommunstyrelsens ordförande. Det känns naturligtvis fantastiskt roligt och jag tar mig an den uppgiften med stor glädje. års resultat är bra och vi kan med stolthet lägga bokslutet till handlingarna. Under året antogs den fördjupade översiktsplanen som möjliggör en förtätning av Bålstas centrala delar. Vi får en livligare småstad med unika kvaliteter utan att göra avkall på närhet till naturen. Bålsta ska vara en hållbar småstad. Alla partier har deltagit i arbetet och många kommuninvånare har tagit chansen att påverka hur Bålsta tätort ska se ut i framtiden. Ungdomssatsningen fortsatte under året och vi ser tydliga resultat bland annat i att ungdomsbrottsligheten, främst skadegörelse och klotter, fortsätter att gå ned. Bålstapolarnas brotts- och drogförebyggande arbete har lyfts fram i många sammanhang. De är en starkt bidragande faktor till att många känner sig tryggare i den offentliga miljön. I ungdomssatsningen ingår även ungdomsdemokratidagarna där elever från årskurs 7 9 i grund- och särskola samt gymnasieskolans elever deltagit. En annan verksamhet som uppmärksammats är Kämpe vår unika och framgångsrika gymnasieskola för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som Asperger eller autism. Verksamheten har fördubblats varje år sedan starten 2007 och många av skolans 51 elever kommer från andra kommuner. Det är glädjande att så många, från hela Sverige, vill komma hit på studiebesök för att se och lära hur vi byggt upp Kämpe. Inom skolan kan vi glädja oss åt en avsevärd förbättring av kunskapsresultatet. Det genomsnittliga meritvärdet var 208 under året. Vi ligger därmed i nivå med rikets 209. Under året avsattes extra medel för bättre skolmat. Med grön gastronomi erbjuder vi nu eleverna mer näringsriktig mat för att de ska få den energi de behöver. Håbo kommun är projektägare till Kompetensbron. Det är ett nationellt kompetensförsörjningsprojekt för att underlätta generationsväxlingen i kommunerna och attrahera fler unga medarbetare till offentlig sektor. Åtta kommuner deltar i projektet som finansieras av Europeiska Socialfonden. Arbetet påbörjades och fortsätter Årsredovisning 3Förord

4 Förord Ett år med massor av snö bidrog till ett stort underskott för miljö- och tekniknämnden. Det medförde tyvärr att man fick omprioritera och många av underhållsbeläggningarna kunde inte genomföras. Nu har vi ett spännande och händelserikt 2011 framför oss. Vi kommer att påbörja byggnationen av mindre, centrala, lägenheter och ett nytt äldreboende. Skateparken ska invigas och vi ska ta fram ett detaljplaneprogram för Bålsta centrum. Vi kommer också att ta fram en politisk vision över de dryga 80 hektar industri mark som vi nyligen köpte. Vi ser med spänning fram emot Skipark 360 en etablering som inte bara är viktig för Håbo utan för hela regionen. Under våren 2011 tar vi fram mätbara och tydliga mål för verksamheterna. Majoriteten är också överens om att göra ordentliga satsningar på information och kommunikation, vilket önskats både av våra medarbetare men även av våra medborgare. Vi kommer också aktivt arbeta för att stärka varumärket Håbo kommun. Viktigt är också att värna Håbos äldre och barn och framför allt minska barngrupperna både på fritids och förskolan. Skollyftet med en extern projektledare blir satsningen inom skolan. Inom äldreomsorgen påbörjade vi redan under oppositionstiden satsningar inom hemsjukvård, korttidsboende och dagverksamhet, något vi ska fortsätta med. Jag vill slutligen rikta ett varmt tack till alla engagerade och kompetenta medarbetare i kommunen som gör sitt bästa för att Håbos medborgare ska ha tillgång till så bra service som möjligt. Agneta Hägglund (S) Kommunstyrelsens ordförande 4 Håbo kommun

5 Politiker Tjänstemän Kommunfullmäktige Ordf: Owe Fröjd (Båp) Samverkansorgan Helägda kommunala bolag revisorer Ordf: Lars Sundling (M) Håbohus AB Ordf: Fredrik Anderstedt (S) valberedning Ordf: Lars-Göran Bromander (S) internationell kommitté Håbo Fastighets AB Ordf: Lars-Göran Bromander (S) Kommunstyrelsen Ordf: Agneta Hägglund (S) demokratiberedning Ordf: Sven Svanström (Båp) styrgrupp för ungdomsarbete /Brottsförebyggande rådet Kommunalförbundet räddningstjänsten enköping-håbo v Ordf: Agneta Hägglund (S) valnämnd Ordf: Solveig Kalliomäki (S) Kommunstyrelsens förvaltning tf.kom.di: Per Kjellander Pensionärsråd Handikappsråd Överförmyndarnämnd Ordf: Marie Nordberg (MP) socialnämnd Ordf: Eva Staake (S) Tillståndsnämnd Ordf: Sjunne Green (Båp) Miljö och tekniknämnd Ordf: Christian Ghaemi (MP) skolnämnd Ordf: Pyry Niemi (S) Bildningsnämnd Ordf: Werner Schubert (S) socialförvaltning Förv.chef: Thomas Brandell Miljö och teknikförvaltning tf.förv.chef: Klas Ljungberg, Louise Lightowler och Anders Almroth skolförvaltning Förv.chef: Kerstin Cabrales-AIin Bildningsförvaltning Förv.chef: Håkan Bertilsson Årsredovisning 5Organisation

6 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Kommunkoncern Koncernen Håbo kommun omfattar kommunen, helägda Håbo Fastighets AB och Håbohus AB samt Håbo Marknads AB. Även kommunalförbundet för Räddningstjänsten Håbo och Enköpings kommuner ingår i den sammanställda redovisningen. Håbo kommuns andel är 35 procent av balansomslutningen. Vid upprättandet av koncernredovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. Någon justering av avskrivningsprinciper har inte gjorts utan respektive företags principer gäller. Eliminering av interna poster av väsentligt värde har skett beträffande mellanhavanden mellan kommunen och bolagen samt mellan respektive bolag och mellan kommunalförbundet för räddningstjänsten och kommunen. Sammanställt resultat åren / Resultaträkning, tkr Bokslut Bokslut Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skattenetto Finansnetto Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Resultat Omslutning Soliditet 12,25 % 13,23 % Konsolidering till kommunkoncernnivå omfattar Håbo kommun, Håbohus AB, Håbo Fastighets AB och Håbo Marknads AB samt Håbo kommuns andel av kommunalförbundet Räddningstjänsten Enköping Håbo (35 procent). Eliminering har gjorts av periodiseringsfonderna för Håbo Fastighets AB och Håbo Marknads AB för år. Årets resultat mäts efter finansnetto och efter extraordinära intäkter och kostnader. I års bokslut uppgick koncernens resultat till 20,4 (30,6) mkr, vilket var 10,2 mkr sämre än föregående år. Kommunens del av resultatet var 18,2 (20,5) mkr, vilket var 2,3 mkr sämre än föregående år. De kommunala bolagen redovisade ett positivt resultat på sammanlagt drygt 2,2 (10,1) mkr, varav Håbohus AB 2,1 (10,3) mkr, Håbo Fastighets AB 0,2 ( 0,1) mkr och Håbo Marknads AB 55 (10) tkr. Sammanställt resultat åren 2005 (mkr) Koncernen redovisade ett positivt resultat för år, men låneskulden är fortfarande stor och koncernen är fortfarande mycket räntekänslig. Koncernen måste även framöver öka andelen eget kapital och däri genom skapa reserver för att möta kommande kända och okända kostnadsökningar eller intäktsminskningar. Tillgångar Koncernens totala tillgångar ökade med netto 39,0 ( 9,4) mkr, varav Håbohus AB stod för en minskning med 13,6 ( 25,7) mkr och kommunen för en ökning med 44,2 (16,4) mkr. Förklaring till att kommunens tillgångar ökar mellan åren beror i huvudsak på dels ändrad redovisningsprincip år genom att Håbo kommuns andel av kommunalförbundet Räddningstjänst Enköping Håbo ingår i den sammanställda redovisningen (8,7 mkr), dels på att med finansieringen av Citybanan, ett framtida åtagande om 38,0 mkr, är bokfört både som en tillgång och avsättning på balansräkningen, enligt rekommendation från kommunala redovisningsrådet (RKR 6.2). Avskrivningarna uppgick till 71,5 (65,5) mkr, en ökning med 6,1 (3,8) mkr jämfört med år. Skulder Skuldsidan inklusive pensionsförpliktelse och avsättningar förändrades med 17,8 ( 4,4) mkr. Avsättningarna ökade med 50,1 mkr i jämförelse med föregående år, varav periodiseringsfonder 3,0 mkr och pensionsavsättning enligt den kommunala blandmodellen 4,2 mkr samt medfinansieringen av Citybanan 42,9 mkr. Långoch kortfristiga skulder minskade med 32,2 mkr varav kommunens andel är cirka 19,4 mkr. Pensionsförplikelser som redovisas utanför kommunens balansräkning, enligt s k blandmodellen, minskade med 13,5 mkr i jämförelse med föregående år. 6 Håbo kommun

7 Koncernens soliditet uppgick till 13,2 (12,3) procent. Ansvarsförbindelser och borgensåtaganden Externa borgensåtaganden och ansvarsförbindelser för koncernen uppgick vid utgången av år till 127 mkr, vilket var en minskning med 12,4 mkr sedan. Minskningen beror i huvudsak på att Håbohus minskat utnyttjandet av pantbrev och på att kommunens ansvarsförbindelser för bostadsrätter med statlig kreditgaranti minskat. tkr År År Ansvarsförbindelser Bostadsrätter statlig kreditgaranti Egnahem statlig kreditgaranti Egnahem kommunal kreditgaranti Ansvarsförbindelse Håbohus AB 1) Borgensåtaganden Föreningar BRF Väppeby Summa ) Avser pantbrev på Källvägen (kooperativa hyresrätter) cirka 87 mkr, pantbrev på kreditinstitutioner ca 20,6 mkr. Kommuninvest medlemsansvar Håbo kommun har ingått en solidarisk borgen för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest förening har ingått likalydande borgensförbindelse. Mellan medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid uppskattning av den finansiella effekten av Håbo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor (0,34130 procent) och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor (0,34131 procent). Håbo kommun Uppdrag och ansvarsområde Mål och politisk viljeinriktning Budgetdokument för år innehåller mål som är kommunövergripande och nämndmål för kommunens olika verksamheter. Nedan redovisas övergripande mål antagna av kommunfullmäktige för år samt finansiella mål. En sammanfattande bedömning görs även av måluppfyllelsen. Detaljerad redovisning för nämndmålen görs under respektive nämndavsnitt. Mål för god ekonomisk hushållning Lagen anger allmänna krav på att budgeten ska innehålla mål och riktlinjer för verksamheten. Hur målen ska se ut detaljregleras inte. Finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten ska finnas, som har betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunövergripande mål Sammanfattande bedömning av nämndernas mål Kommunfullmäktige fastställde för sju kommunövergripande mål. Utifrån dessa har nämnderna tagit fram mål för de egna verksamheterna som enligt kommunens styrmodell ska vara uppföljningsbara. De kommunövergripande målen är sådana att de inte kan utvärderas. Av 79 fastställda nämndmål uppfylldes enligt redovisningen 42 mål. Andelen uppfyllda mål skiljer sig mellan de olika nämnderna. 67 procent av kommunstyrelsens mål uppfylldes, 33 procent av miljö- och tekniknämndens, 50 procent av skolnämndens, 53 procent av socialnämndens och 55 procent av bildningsnämndens. Mellan de kommunövergripande målen fördelar sig andelen uppfyllda nämndmål som följer: I Håbo.. är Medborgarna i fokus 47 procent av målen uppfyllda Invånarna ska erbjudas en bra och attraktiv service inom kommunens kärnområden barnomsorg, skola, äldre- och handikappsomsorg samt teknisk service. är Dina skattepengar vårt ansvar 42 procent av målen uppfyllda God ekonomisk hushållning kommer att känneteckna arbetet under mandatperioden. Kommunens ekonomi ska vara i balans, såväl på kort som på lång sikt. Nyckelord i det sammanhanget är kost- Årsredovisning 7Förvaltningsberättelse

8 Förvaltningsberättelse nadseffektivitet, öppenhet samt ordning och reda i ekonomin. bygger vi för framtiden 64 procent av målen uppfyllda Kommunen ska växa i en sådan takt att en god servicenivå kan säkerställas. Håbo ska vara en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i. är den kommunala verksamheten kvalitetssäkrad 64 procent av målen uppfyllda Kvalitet i välfärdens kärna ska vara en ledstjärna inom kommunens verksamheter. kan Du välja 29 procent av målen uppfyllda Valfrihet har stor betydelse för kvaliteten inom alla områden. Fler alternativa driftformer möjliggör för den enskilde att välja förskola, skola, äldreboende och utförare av olika tjänster. finns en miljö för framtiden 73 procent av målen uppfyllda Håbo kommun tar därmed sin del av ansvaret för att nå de 16 nationella miljömålen. är medarbetarna i fokus 56 procent av målen uppfyllda I Håbo ska medarbetarna ha goda anställningsvillkor, meningsfulla arbetsuppgifter och kontinuerliga möjligheter till utbildning och utveckling i sitt arbete. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Finansiella mål redovisas nedan och verksamhetsmålen kopplade till god ekonomisk hushållning redovisas under respektive nämnds redovisning. Finansiella mål Långsiktiga mål Skatten ska inte höjas och soliditeten ska vara 0 inom 14 år. Kommunen har i flera år haft en hög skuldsättningsgrad. Soliditeten uppgick år till 18,1 ( 23,0) procent inklusive pensionsförpliktelser. För att uppfylla målet måste kommunen minska skulder med totalt 159,0 mkr under en 13-årsperiod eller amortera minst 12,2 mkr årligen, exklusive de årliga pensionsskulduppräkningar som också måste beaktas. Kommunen amorterade 23,0 mkr av de långfristiga skulder under år. Mål för planeringsperioden 1. Kommunens resultat ska innebära att ekonomin är i balans (skatteintäkter plus utjämningen). + + Målet är uppfyllt Kommunens bokslut för år visar ett positivt resultat. Kommunens resultat uppgick till drygt 18,2 (20,5) mkr eller 2,1 (2,6) procent av skattenettot. 2. Kommunens låneskuld ska inte öka under planperioden Intäkterna av engångskaraktär (försäljning av mark och fastigheter) ska i första hand användas till att minska kommunens skuldsättningsgrad. + + Målet är uppfyllt Kommunen amorterade cirka 23,0 mkr av de långfristiga skulderna. Intäkter av engångskaraktär har inte förekommit i någon större utsträckning. 3. Kommunens investeringar ska till 100 procent vara egenfinansierade. + + Målet är uppfyllt Målet är uppfyllt då kommunens investeringar under året varit egenfinansierade. Ekonomi Årets resultat Kommunen redovisade för år ett positivt resultat på 18,2 (20,5) mkr, ett resultat som var 14,0 mkr bättre än budgeterat. Det positiva resultatet förklaras bland annat av högre skatteintäkter plus utjämningen på 13,9 mkr (1,7 procent av budget). Räntekostnaderna för kommunens långfristiga lån hos banker och andra kreditinstituter blev 3,5 mkr lägre än budgeterat. Under år fattade kommunfullmäktige ett beslut om kommunal medfinansiering av Citybanan på 38,0 mkr, indexuppräkning för åren och har belastat kommunens finansiella kostnader med 4,8 mkr. Kontot för pensionskostnader och upplupna lönekostnader gav ett överskott på 14,9 mkr, vilket förklaras av 2,5 mkr lägre kostnader för upplupna lönekostnader, 2,3 mkr lägre pensionskostnader och att kalkylerat personalomkostnadspålägg var 2,98 procent högre i budgeten än vad det faktiskt blev vilket gav 10,1 mkr i överskott. I december beslutade parterna inom avtalsområde kommuner och landsting samt medlemmar i Pacta om att sänka premierna för avtalsgruppförsäkring och avgiftbefrielseförsäkring till 0 kronor vilket ger ett överskott på 1,7 mkr. Övriga poster som gav överskott var bland annat kapitaltjänstintäkter från taxefinansierade verksamheter (1,3 mkr). 8 Håbo kommun

9 Resultaträkning åren - Resultaträkning, tkr Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Finansnetto Verksamhetsnetto Skattenetto Resultat Omslutning Soliditet 16,59 % 17,9 % Resultat jämfört med budget Resultatet för nämnderna, exklusive taxefinansierade verksamheter, blev ett underskott på 11,3 ( 13,6) mkr. Finansförvaltningen redovisade ett överskott på drygt 25,5 (15,1) mkr. Huvuddelen av överskottet förklaras av lägre arbetsgivaravgifter, återbetalning av sjukförsäkringsavgiften och högre ersättning för kapitaltjänst från taxefinansierade verksamheter. Finansnetto visar ett underskott om 1,4 mkr, i huvudsak beroende på indexuppräkning av medfinansieringen av Citybanan. Skattenettot blev 13,9 ( 2,4) mkr högre än budgeterat. Kostnaderna för avskrivning av kommunens inventarier och fastigheter blev 4,5 mkr ( 1,1 mkr) högre än budgeterat. Avvikelser mellan budget och resultat för nämnderna, mkr Kommungemensamma verksamheter +2,1 Bildningsnämnd 6,4 Skolnämnd 0,4 Socialnämnd +0,7 Miljö- och tekniknämnd 7,3 Vattenverk +0,9 Avfallshantering 1,1 Summa 11,5 Den största procentuella avvikelsen mot budgeten uppvisade miljö- och tekniknämnden, 9,2 procent, bildningsnämnden 5,0 procent och skolnämnden 0,1 procent. Socialnämnden och kommungemensamma verksamheter redovisade ett överskott jämfört med budgeten. Utförligare analyser och kommentarer redovisas i nämndernas verksamhetsberättelser. Resultat åren För åren uppgick de ackumulerade underskotten till 180 mkr. De senaste tio åren har kommunen redovisat överskott om sammanlagt drygt 171 mkr. För att återställa de ackumulerade underskotten för åren behöver kommunen redovisa ytterligare 9 mkr i överskott. Resultat åren 1996 (mkr) Nämndernas nettokostnader Nämndernas nettokostnader ökade med 33,7 mkr jämfört med år. Kostnadsökningen är 4,7 procent, att jämföras med ökningen mellan 2008 och på 36,1 mkr eller 5,3 procent. Budgeterad kostnadsökning för år jämfört med bokslut år var 22,3 mkr eller 2,9 procent. Analysen visar att den procentuella nettokostnadsökningen mellan och exklusive taxefinansierad verksamhet var lägre än mellan åren 2008 och. I relation till ökningen av skattenetto mellan åren exklusive konjunkturstöd från staten på cirka 19 mkr var netto kostnadsökningen 2,2 (1,8) procentenheter högre. I analysen har även eliminering skett av nettokostnader för taxefinansierade verksamheter, pensionskostnader och upplupna löneskulder samt exploateringsverksamhet. För att jämförelsen mellan åren ska bli rättvisande har interna intäkter och kostnader exkluderats, exempelvis internhyrestransaktioner. Totalt ökade verksamheternas nettokostnader med 33,7 (36,1) mkr eller 4,7 (5,3) procent jämfört med (se tabell nedan). Kommungemensamma verksamheters nettokostnader ökade med 8,0 mkr eller 14,3 procent. Kostnadsökningen återfinns inom flera verksamheter; Kommunfullmäktige 0,2 mkr, valnämnd 0,1 mkr, kommunstyrelsen 0,3 mkr, KD-stab 1,2 mkr, medlemsavgifter 0,9 mkr, kommunalinformation 0,5 mkr, fastighetsreglering 0,6 mkr, planeringsavdelning 0,4 mkr, räddningstjänst 0,2 mkr, buss, bil och spårbundentrafik 1,6 mkr, ekonomiavdelningen 0,6 mkr, upphandlingsavdelningen 0,5 mkr, telefoni och reception Årsredovisning 9Förvaltningsberättelse

10 Förvaltningsberättelse 0,5 mkr, it-enhet 0,4 mkr och kommunens försäkringar 0,08 mkr. Bildningsnämndens nettokostnader ökade med 9,9 mkr eller 9,4 procent. Inom pedagogisk verksamhet ökade kostnaderna med 9,5 mkr från förra året och inom fritid och kultur med 0,5 mkr. Politisk verksamhet redovisade en kostnadsminskning med 0,06 mkr. Inom skolnämndens verksamhetsområde var kostnadsökningen 2,0 mkr eller 0,8 procent. Kostnadsökningen återfinns inom verksamheterna skolbarnomsorg 3,0 mkr, förskoleklasser 0,4 mkr, grundskola och elevhälsoenhet 1,1 mkr. Förvaltningsgemensam verksamhet och verksamhet inom barnomsorgen redovisade en minskning på 0,4 respektive 1,9 mkr. Socialnämndens nettokostnader ökade med 7,2 mkr eller 4,1 procent, vilket bland annat förklaras av flera kostnadsökningar; för äldreomsorg och socialpykiatri 10,6 mkr, försörjningsstöd 1,4 mkr, insatser enligt LSS 0,6 mkr, färd- och riksfärdtjänst 0,2 mkr. Verksamheterna individ- och familjeomsorg och arbetsmarknadsstöd hade kostnadsminskningar på 4,2 mkr respektive 1,6 mkr. Miljö- och tekniknämndens nettokostnader ökade med 6,5 mkr eller 5,7 procent. Kostnadsökningarna återfinns främst inom gator och vägar 3,9 mkr, fastighetsdrift 3,5 mkr, infrastruktur för buss, bil och spårbunden trafik 0,9 mkr, kostverksamhet 0,9 mkr, idrott- och fritidsanläggningar 0,4 mkr. Verksamheterna parker, miljö- och hälsoskydd, bostadsanpassning, bostadsverksamhet hade en kostnadsminskning på totalt 2,6 mkr. Procent Nettokostnadsökning exklusive interntransaktioner, tkr Nämnd Bokslut Bokslut Kostnadsföränd Kommungemensamma verksamheter ,3 Bildningsnämnden ,4 Skolnämnden ,8 Socialnämnden ,1 Miljö- och tekniknämnden ,7 Summa ,7 1) Kommunfullmäktige, stöd till politiska partier, valnämnd, revision, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens förvaltning. Kostnads- och intäktsjämförelse - Slag Bokslut Bokslut Förändringar mellan åren Intäkter Kostnader Inköp av tjänster och material samt utbetalning av bidrag Kostnader för arbetskraft Övrig verksamhetskostnad Summa kostnader Avskrivning av inventarier och fastigheter Finansnetto Netto Intäkter Externa intäkter ökade med cirka 7,8 mkr i jämförelse med. Intäktsförändringen förklaras bland annat av följande faktorer: z Försäljning av bland annat måltider minskade med 0,3 mkr. z Taxor och avgifter ökade med 0,6 mkr, i huvudsak beroende på ökningen av intäkterna för detaljplan, mät- och kartverksamhet, social omvårdnad och förbrukningsavgifter för va. z Intäkterna i form av hyror och arrenden ökade med 1,1 mkr, beroende på hyresintäkterna från externa kunder. z Bidrag till kommunen ökade med 5,0 mkr, bland annat beroende på ökningen av driftbidrag från staten (2,0 mkr) och EU-bidrag (3,0 tkr). z Lönebidrag från AMS minskade med 1,2 mkr jämfört med. z Försäljning av verksamhet till andra kommuner ökade med 2,6 mkr, i huvudsak beroende på försäljningen av gymnasieplatser. z Försäljningen av tillgångar minskade med 0,5 mkr jämfört med föregående år. 10 Håbo kommun

11 Kostnader Kostnaderna för inköp av tjänster, material och utbetalning av bidrag ökade med 28,8 mkr. Den största kostnadsökningen hade kontot för entreprenad och köp av verksamhet (23,0 mkr), på grund av bland annat köp av verksamhet inom förskola (2,7 mkr), grundskola (4,9 mkr), gymnasieskola (6,5 mkr), köp av särskilt boende äldreomsorg (1,9 mkr), köp av korttidsvård äldre (3,0 mkr), köp av hemtjänst (1,2 mkr), kommunvägar (2,4 mkr), underhållskostnader (3,4 mkr), arbetsmarknadsstöd (0,7 mkr) samt avfallshantering och vattenverket (3,0 mkr). Kostnaderna för missbruksvård och barn och ungdomsvård minskade med 5,2 mkr. I tabellen nedan redovisas personalkostnader uppdelade på kostnadsslag. Här ingår arvoden till förtroendevalda. Slag, tkr Bokslut Bokslut Förändringar mellan åren Löner Kostnadsersättningar Arbetsgivaravgifter Kalkylerade pensionskostnader Personalsociala kostnader Pensioner kostnader Summa personalkostnad Förvaltningsberättelse Kostnaderna för bidrag och transfereringar ökade med 1,3 mkr, beroende på bland annat ökning av driftbidrag till räddningstjänst (0,2 mkr), och ökningen av försörjningsstöd (1,1 mkr). Övriga verksamhetskostnader ökade med 13,5 mkr bland annat beroende på högre kostnad för lokaler (3,6 mkr), hyra/leasing av bilar och maskiner (0,8 mkr), bränsle, energi och vatten (2,2 mkr), licens- och underhållsavgifter (2,7 mkr), tele och porto (0,5 mkr), transporter (1,6 mkr), annonser, reklam och information (0,6 mkr) samt försäkring och riskkostnader (1,2 mkr). Kostnaderna för avskrivning av kommunens fastigheter och inventarier ökade med 5,5 mkr. Kostnaderna för personal var i stort sätt oförändrade jämfört med föregående år. Vid eliminering av kostnadsreducering för sjukförsäkringsavgift om 1,7 (6,3) mkr, som är av engångskaraktär för åren och, minskade personalkostnaderna med 4,6 mkr, att jämföras med kostnadsökningen mellan år 2008 och som var 13,4 mkr. Anledningen till att kommunens personalkostnader minskat är att kommunen lagt ut delar av särskilda boenden (Pomona) på privat utförare, vilket gör att kostnaderna för köp av verksamheter ökar. Skatteintäkter Intäkterna av skatter och statsbidrag, som är kommunens största finansieringskälla, ökade med 39,3 (26,9) mkr eller närmare 5 (3,5) procent mellan och, inklusive konjukturstöd från staten år. Skatteutjämning och statsbidrag 2005 infördes ett nytt skatteutjämningssystem. Utjämningens syfte är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för landets kommuner. Invånarna ska tillhandahållas likvärdig service oberoende av var i landet kommunen ligger. Kostnadsutjämning och regleringsavgift Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan landets kommuner. Under betalade kommunen 38,4 (46,0) mkr i kostnadsutjämning och regleringsavgift, en minskning med 7,6 mkr. LSS-utjämning Från och med mars 2004 infördes ett nytt nationellt utjämningssystem för att utjämna LSS-kostnaderna mellan landets kommuner. Kommunen betalade 30,6 (33,2) mkr i LSS-utjämning, en minskning med 2,6 mkr. Inkomstutjämningen Inkomsterna genom statsbidraget och inkomstutjämningen uppgick till 75,2 (51,2) mkr. Inkomsterna ökade med 24,0 mkr mellan och, varav cirka 19,0 mkr betalades ut från staten som konjunkturstöd för år. Fastighetsavgift Införandet av fastighetsavgiften år 2008 var neutralt, såväl för varje enskild kommun som för staten. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften år 2008 uppskattades till mkr. Dessa fördelades lika mellan kommunerna. Intäkten neutraliserades Årsredovisning 11

12 Förvaltningsberättelse genom att det kommunalekonomiska utjämningsanslaget minskades med motsvarande belopp. Hur stora fastighetsavgifter som faktiskt betalades för bostäderna i kommunen 2008 hade således ingen betydelse för kommunens intäkt detta år. Från och med ska dock den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillföras respektive kommun och adderas till det ursprungliga beloppet År adderades det prognostiserade beloppet till det utbetalade beloppet 2008 och uppgick till 27,7 mkr. För år uppgår det prognostiserade beloppet till 28,9 mkr, en ökning med 1,2 mkr. Kostnadstäckningsgrad Verksamhetens nettokostnader måste, sett över ett antal år, täckas av skatteintäkter och generella statsbidrag. Därutöver behövs ett visst överskott för att täcka amorteringar och framtida nyinvesteringar och pensionsutbetalningar. I nedanstående diagram återges verksamhetens nettokostnad exklusive infriade borgensåtaganden. Nettokostnader exklusive finansiella kostnader i förhållande till skatt och statsbidrag (procent) 105 Investeringar Håbo kommun har under åren 1996 investerat netto 889 mkr i nya anläggningar och inventarier. Kommunens totala bokförda värde av anläggningar och inventarier uppgick till 722 mkr (723 mkr.) Investeringar i anläggningar och inventarier (mkr) Betalningsflödesanalys Kassaflödet från den löpande verksamheten var positivt och uppgick till 43,7 (107) mkr. Investeringsnetto Investeringskostnaden i materiella tillgångar finansierades med det egna kassaflödet och uppgår till 50,4 mkr Finansieringsnetto Kommunen amorterade under året 23,0 mkr av den långfristiga skulden. De långfristiga lånen uppgick till 433 (456) mkr. På grund av ändrad redovisnings princip år har ombokning skett av anslutningsavgifter för vattenverket till långfristig skuld från kortfristig skuld på 29,5 mkr. För att uppnå en konsoliderande nivå på verksamheten behöver relationstalet vara cirka 93 procent, vilket inte uppnåddes år. Förändring av likvida medel Likvida medel minskade med 28,7 mkr och uppgick vid årets slut till 25,2 (53,9) mkr. Avskrivningar Den höga investeringsnivån medförde att avskrivningarna under en femårsperiod ökat från 39,6 mkr till 43,3 mkr exklusive extra avskrivning på 5,3 mkr år. Jämfört med år ökade avskrivningskostnaden marginellt med 0,2 mkr. Att avskrivningarna inte ökar lika snabbt som tillgångarna beror på att merparten av investeringarna avser fastigheter med en avskrivningstid på 33 år. Under året gjordes en extra avskrivning på 2,2 mkr för mark som kommunen äger. Enligt bedömning från 12 Håbo kommun

13 miljö- och teknikförvaltningen var det bokförda värdet på fastigheten Ekilla 1:15 för högt. En extra avskrivning på 3,3 mkr har även gjorts på fastigheten Dyarne 2:4. Fastigheten är inte ändamålsenlig för befintlig verksamhet. En utredning är gjord för att hitta bästa möjliga lösning för verksamheten. Det har resulterat i att en tjänsteskrivelse är under framtagande som kommer att ge förslag på rivning av byggnaden. Det skulle ge möjlighet att bygga ett nytt anpassat LSS-boende på fastigheten. Finansnetto Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader, försämrades jämfört med år med 1,7 mkr. Anledningen är att under fattade kommunfullmäktige beslut om kommunal medfinansiering av Citybanan. Avsättning om 38,0 mkr på balansräkningen har indexuppräknats med index enligt avtal och belastat finansnetto med ca 4,8 mkr. Räntekostnaderna på långfristiga skulder har minskat jämfört med år med 1,4 ( 3,8) mkr till 15,2 mkr. Den genomsnittliga räntan uppgick till 3,1 (3,4) procent. Ränteintäkterna uppgick till 0,9 mkr, varav 0,5 mkr från Håbo fastighets AB och övriga ränteintäkter från bland annat kommunens koncernkonto. Låneskuld Håbo kommun är ung och saknar i stort sett de övervärden på tillgångssidan som många andra kommuner i Stockholmsområdet kunnat använda för att finansiera expansionen. Skuldsättningsgraden är mycket hög beroende på att kommunen haft mycket omfattande investeringar inom skolan Kommunens långfristiga låneskuld minskade dock under året från 456 till 433 mkr. Det motsvarar en minskning från kr till kr per invånare. Därutöver har kommunen åtaganden för pensioner uppgående till 357,7 (369,3) mkr eller kr per invånare. Pensionsförpliktelser Kommunens pensionsskuld uppgick vid årets slut till 358 (369) mkr, varav 42,5 (40,6) mkr redovisas under avsättningar i balansräkningen och 315 (329) mkr som ansvarsförbindelse enligt den blandade modellen. Den totala pensionsskulden minskade med 11,6 mkr jämfört med år. Pensionsmedelförvaltning Specifikation, tkr Bokslut Bokslut Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Ansvarförbindelser - pensionsförpliktelser som inte upptagits bland avsättningar Finansiella placeringar 0 0 Återupplåning i verksamheten År 1999 antog kommunfullmäktige en placeringspolicy avseende pensionsmedel (KF 96). Policyn innebar: År De delar av det individuella valet som hänförs till åren redovisades under avsättningar inklusive årliga uppräkningar motsvarande statslåneräntan. År 2000 För år 2000 avsattes 1,1 procent till individuell förvaltning, resterande 2,7 procent redovisades under avsättningar inklusive ränteuppräkning. År 2001 För år 2001 beslutade kommunfullmäktige att hela den individuella delen (3,8 procent) skulle avsättas för individuell förvaltning. År 2002 Från år 2002 görs en avsättning även för timanställda och vikarier. Ett nytt avtal förhandlades fram. Timanställda 28 år och äldre har pensionsrätt från och med år År 2003 Kommunfullmäktige beslutade att pensionsavsättningarna avseende betalas ut som individuell del enligt PFA 98 inklusive löneskatt. Betalningen gjordes under 2004 och uppgick efter nuvärdesberäkning av förmånsvärdet till 24,2 mkr inklusive löneskatt. År För år 2008 och uppgick pensionskostnaden för den individuella delen till 18,5 mkr respektive 20,3 mkr. Åren 2006 och 2007 uppgick pensionskostnaden till 14,9 respektive 17,8 mkr. För åren 2004 och 2005 uppgick kostnaden till 13,5 resp. 14,2 mkr inklusive löneskatt. För år uppgick pensionskostnaden för den individuella delen till 16,5 mkr exklusive löneskatten. Utbetalningen av års pensionskostnad för den individuella delen sker i mars Förvaltningsberättelse Årsredovisning 13

14 Förvaltningsberättelse Soliditet Soliditeten anger i vilken utsträckning tillgångar finansierats med eget kapital och ger en uppfattning om kommunens finansiella styrka på längre sikt. Utvecklingen av soliditeten bestäms dels av resultatet, dels av hur tillgångar, avsättningar och skulder förändrats under året. Det finns ingen norm för vilken soliditet en kommun bör ha. En hög soliditet är dock eftersträvansvärd då den ger lägre finansiella kostnader. Soliditeten för kommunen var 17,9 (16,6) procent, att jämföras med genomsnittet i länet som år var 46,0 procent. Soliditet (procent) Beaktas även pensionsförpliktelserna, både de som redovisas som ansvarsförbindelse och som avsättning, var soliditeten 18,1 ( 23,0) procent, att jämföras med länsgenomsnittet år som var 0 procent. Tillämpning av balanskravet Hösten 2004 förändrades lagen om god ekonomisk hushållning och olika tillämpningar kring balanskravet, vilket innebär att ett eventuellt negativt resultat ska täckas i budgeten senast tre år efter det år då det negativa utfallet uppkom. Kommunens resultat efter eliminering av poster av engångskaraktär och exploateringsintäkter var positivt och uppgick till 18,2 (19,9) mkr, således uppfyllde kommunen balanskravet år (se tabellen nedan). Resultat enligt resultaträkning (tkr) Exploatering och fastighetsförsäljning (tkr) 0 Resultat enligt balanskravet (tkr) Framtiden Budget i balans Håbo kommun har inför 2011 fastställt en budget och en ekonomisk plan som innebär balans i ekonomin. Budgeterat resultat uppgår till 11,1 mkr jämfört med budgeterat resultat 4,2 mkr år. I takt med att kommunen växer och kommunens äldre befolkning ökar har kommunfullmäktige beslutat om att bygga ett nytt äldreboende med 40 lägenheter med driftstart 1 juni För målgruppen LSS (lagen om stöd och service) planeras ett nytt gruppboende med fem lägenheter med driftstart 2012 och ett gruppboende på Oktavia ersätts med ny byggnation. Kostnaden beräknas totalt till cirka 100 mkr. Omvärldsfaktorer som påverkar kommunens ekonomi Den svenska ekonomin är inne i en uppåtgående spiral där stigande efterfrågan leder till ökad produktion och ökad sysselsättning, vilket i sin tur spär på efterfrågan. BNP ökar i år med höga 5,6 procent. Även om tillväxten växlar ner påtagligt framöver blir den fortsatt hög de kommande åren med 3,8 procent 2011 och 2,9 procent Enligt Konjunkturinstitutets rapport i december målas följande bild upp om utvecklingen för arbetsmarknaden, räntan och inflationen. Låg inflation 2011 och 2012 En nedväxling i löneökningstakten, starkare produktivitetsutveckling och starkare krona innebär att inflationen mätt med KPIF understiger inflationsmålet Men för att hindra att resursutnyttjandet och inflationen stiger alltför mycket på längre sikt har riksbanken börjat föra penningpolitiken i en mindre expansiv riktning. Reporäntan bedöms fortsätta att stiga och vara 2,75 procent i slutet av Arbetsmarknaden Sysselsättningen bottnade det tredje kvartalet och har sedan dess ökat med cirka sysselsatta. Men sysselsättningen är fortfarande betydligt lägre än den var sommaren 2008, det vill säga före krisen på finansmarknaderna blev akut. Arbetslösheten är omkring 8 procent och lågkonjunkturen på arbetsmarknaden är därmed fortsatt djup. Den positiva arbetsmarknadsutvecklingen väntas fortsätta. Totalt prognostiserar Konjunkturinstitutet 2,5 procent fler sysselsatta 2012 än, vilket motsvarar cirka personer. Störst blir uppgången inom byggbranschen och tjänstebranscherna. I industrin och den offentliga sektorn förändras inte antalet sys- 14 Håbo kommun

15 selsatta nämnvärt 2011 och 2012 jämfört med enligt institutets prognos. Trots att läget på arbetsmarknaden förbättras och antalet sysselsatta ökar, faller arbetslösheten tillbaka ganska långsamt och bedöms så pass hög som 7,5 procent i slutet av Demografi Den demografiska utvecklingen i kommunen framöver samt ökningen av antalet äldre ställer stora krav på kommunal service och utbyggnad. Håbo kommuns folkmängd har ökat med 219 (200) individer mellan 1 november och 1 november. Budgetföljsamhet Alla facknämnder har i bokslutet för år uppvisat negativa resultat, utom socialnämnden och kommunstyrelsen. Med ansträngd ekonomisk situation framöver krävs bättre budgetföljsamhet. God ekonomisk hushållning Många kommuner och landsting har en ansträngd ekonomisk situation, samtidigt som behoven av välfärdstjänster ökar. De måste även leva upp till lagreglerna för god ekonomisk hushållning. Grundtanken bakom god ekonomisk hushållning är att dagens kommuninvånare ska finansiera sin egen välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop. Annars skjuts betalningar upp till framtida generationer. God ekonomisk hushållning förutsätter därför överskott över tiden. Ett tredje motiv för överskott är att kommunen bör ha en buffert för att kunna möta oväntade händelser eller sämre tider, utan att behöva göra drastiska nedskärningar i verksamheten. God ekonomisk hushållning handlar dock inte enbart om att få ekonomin för helheten att gå ihop. Minst lika viktigt är att organisationen arbetar effektivt och att verksamheterna utför de uppdrag som politiken och de ekonomiska ramarna ger. Det innebär ett ständigt arbete i hela organisationen så att uppdrag, resursfördelning och ansvar är tydliga. Vipul Vithlani Ekonomichef Förvaltningsberättelse Ett skäl är att investeringsnivån oftast är högre än de avskrivningar på investeringar som årligen belastar resultatet. Det behövs ett överskott för att finansiera investeringar, annars måste kommunen öka sin upplåning eller frigöra resurser exempelvis genom försäljningar av anläggningstillgångar eller minska verksamhetens kostnader. Ett annat motiv är att de pensionsrättigheter som anställda tjänat in före år 1998 inte är finansierade. Dessa rättigheter måste därför finansieras nu eller i framtiden. Redovisningsmetoden (den så kallade blandmodellen) innebär att dessa åtaganden inte bokförs som skulder i balansräkningen och att värdesäkringen inte kostnadsförs. För närvarande innebär det bland annat att kommunen redovisar lägre kostnader än vad som varit fallet om alla pensionskostnader hade beaktats. Om ett antal år blir förhållandet det omvända. Årsredovisning 15

16 Personalredovisning Personalredovisning Definitioner och begrepp Personalredovisningen syftar till att belysa hur den aktuella personalsituationen ser ut ur olika aspekter per den 1 november. Bilden som ges är en ögonblicksbild, eftersom personalsituationen förändras hela tiden. Redovisningen bygger på ett antal nyckeltal som har tagits fram ur kommunens personalsystem. Dessa nyckeltal ger grundläggande information om personalsituationen. Redovisningen avser tillsvidare- och visstidsanställda med månadslön enligt Allmänna bestämmelser (AB) som reglerar anställningsvillkoren, och inkluderar helt lediga anställda. Tillsvidareanställda är de som ofta i dagligt tal kallas fast anställda. Med visstidsanställda avses främst vikarier, som är anställda under viss bestämd tid vid en ordinarie anställds frånvaro, eller allmänna visstidsanställningar. Timavlönad personal redovisas separat. Antal månadsavlönade totalt den 1 november Nyckeltal 2008 Alla anställda, antal i kommunen Andel kvinnor i % 83,0 82,7 82,7 Andel män i % 17,0 17,3 17,3 Andel tillsvidareanställda i % 89,2 89,4 90,0 Andel visstidsanställda i % 10,8 10,6 10,0 Av alla månadsavlönade den 1 november, totalt personer, var personer fast anställda och 136 personer visstidsanställda. Kvinnorna utgör en klar majoritet, 83 procent av alla anställda. Antal månadsavlönade per förvaltning den 1 november Nyckeltal 2008 Kommunstyrelsens förvaltning Miljö- och teknikförvaltning Bildningsförvaltning Skolförvaltning Socialförvaltning Kommentarer Skolförvaltningen genomförde personalneddragningar och omplaceringar under våren inom framför allt förskolan. En förskola lades ner. Personalpooler inrättades för att minska antalet uppsägningar. Inom grundskolan klarade man förändringen av antalet elever genom att omplacera personal. På socialförvaltningen har arbetsmarknadsenheten och daglig verksamhet tidigare lagts ut på entreprenad till ett privat bolag. Ett antal anställda valde att söka tjänstledighet från sin anställning i kommunen. Dessa 16 anställda fick under året sina anställningar överförda till det nya bolaget. Under året överfördes åtta personliga assistenter från landstinget till enheten för personlig assistans. En del av verksamheten på Pomona har sedan 1 september lagts ut på entreprenad till ett privat företag. Personalen, 20 anställda, är tjänstlediga från kommunen under ett år. Därför ingår dessa i antalet anställda. Personalrörlighetssiffrorna för de tillsvidareanställda visar att totalt 143 personer slutade i kommunen. Under året anställde kommunen samtidigt totalt 50 nya med tillsvidareanställning genom extern rekrytering. Dessutom har ett antal så kallade interna anställningar gjorts, det vill säga personer som tidigare haft tidsbegränsad anställning i kommunen har fått tillsvidareanställning. Hel- och deltidsanställda den 1 november Nyckeltal 2008 Tillsvidareanställda kvinnor Heltid 100% 72,2 75,6 75,6 Deltid 74% 9,4 6,1 6,8 Deltid 75 99% 18,4 18,3 17,6 Tillsvidareanställda män Heltid 100% 91,6 95,0 94,2 Deltid 74% 3,4 2,1 3,0 Deltid 75 99% 5,0 2,9 2,8 Allmänna bestämmelser (AB) anger att vid behov av arbetskraft ska kommunen, innan nyanställning sker, pröva om man kan erbjuda höjd sysselsättningsgrad till en redan deltidsanställd arbetstagare på arbetsstället och som anmält intresse för detta. Av alla tillsvidareanställda kvinnor i kommunen har 72,2 procent heltidsanställning. Motsvarande siffra för männen är betydligt högre, 92 procent. Det är alltså främst kvinnor som är sysselsatta i verksamheter med många deltidsanställningar, som vård- och omsorg, lokalvård och skolmåltidsverksamhet. På kommunstyrelsens förvaltning arbetar 96 procent av kvinnorna heltid. Motsvarande siffra för övriga förvaltningar är: miljö- och teknikförvaltningen 78 procent, bildningsförvaltningen 87 procent, skolförvaltningen 88 procent och socialförvaltningen 54 procent. 16 Håbo kommun

17 Under året inventerades hur många deltidsanställda som önskar högre sysselsättningsgrad. Totalt 48 anställda önskade höja sin sysselsättningsgrad. Dessa fördelar sig enligt följande: miljö- och teknikförvaltningen 11 anställda, bildningsförvaltningen 4 anställda, skolförvaltningen 11 anställda och socialförvaltningen 22 anställda. Yrkesgrupperna undersköterskor och kökspersonal är i majoritet av dessa. Åldersstruktur Medelåldern bland kommunens alla månadsav lönade är 46,5 år. Medelåldern för den visstidsanställda personalen är betydligt lägre än för de tillsvidareanställda, 39,0 år respektive 46,9 år. Andelen tillsvidareanställda över 50 år utgjorde den 1 november 37,9 procent av alla tillsvidareanställda (år : 40 procent, år 2008: 40 procent, år 2007: 39 procent). Åldersstruktur den 1 november Antal tillsvidareanställda Indelning i åldersgrupp och % Kvinnor Män Alla ,9 6,7 6, ,7 21,8 25, ,6 33,5 30, ,7 25,7 24,9 60 och över 13,2 12,3 13,0 Pensionsavgångar Under gick 17 anställda i ålderspension vid 65 år och ytterligare tio anställda valde att gå i pension före 65 år. Tio personer gick i pension efter 65 år. Totalt har således 37 personer fått pension på heltid under året. var siffran 28 personer och personer. Under 2011 uppnår 27 tillsvidareanställda pensionsåldern 65 år. Under året arbetade kommunen med EU-projektet Kompetensbron för att testa en modell för kompetensöverföring i samband med bland annat pensions avgångar. Arbetad tid och resursanvändning För att beskriva hur de anställdas avtalade arbetstid används, redovisas den faktiskt arbetade tiden och olika former av frånvaro. Frånvaro delas upp i semester, sjukfrånvaro samt lagstadgad och annan överenskommen ledighet. Med avtalad arbetstid avses det möjliga antalet arbetade timmar per år, men med årets helgdagar borträknade. Vid beräkning av den totala arbetade tiden tar man dessutom hänsyn till mertid och övertid, som ligger utanför den avtalade arbetstiden. Redovisningen av arbetad tid och frånvaro under hela avser kommunens alla månadsavlönande och timavlönade enligt Allmänna bestämmelser. Den arbetade tiden utgjorde timmar (1,8 miljoner timmar), eller 74,9 procent av den avtalade tiden. Arbetad tid och frånvaro, timmar i 1000-tal % % 2008 % Arbetstid enl avtal Summa frånvaro , , ,8 Övertid + mertid 20 0,8 20 0,8 18,5 0,7 Total arbetad tid , , ,5 73,9 Utförda årsarbeten Arbetad tid och frånvaro omräknas till årsarbeten. Ett årsarbete avspeglar en normal årsarbetstid på timmar för en heltidsarbetande. Alla anställda i kommunen, inklusive timavlönade, utförde år totalt årsarbeten. Antalet årsarbetare per förvaltning var under året: kommunstyrelsens förvaltning 45, miljö- och teknikförvaltningen 132, bildningsförvaltningen 116, skolförvaltningen 566 och socialförvaltningen 305. Redovisning av sjukfrånvaron Hälsotal Sjukfrånvaron fortsatte att minska under året och var 5,7 procent för hela Håbo kommun. Redovisningen omfattar alla arbetstagare oavsett anställningsform och avtal. Som sjukfrånvaro räknas frånvaro på grund av sjukdom, olycksfall, arbetsskada, medicinsk behandling, arbetslivsinriktad rehabilitering och sjukersättning/aktivitetsersättning. Sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas sammanlagda tillgängliga ordinarie arbetstid i timmar och med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, exempelvis tjänst ledighet för annat arbete, tjänstledighet för vård av barn eller övrig frånvaro utan lön. Personalredovisning Årsredovisning 17

18 Personalredovisning Nyckeltal sjukfrånvaro (%) 2008 Total sjukfrånvaro av den sammanlagda ordinarie arbetstiden 5,7 6,3 6,9 Sjukfrånvaro för kvinnor av den sammanlagda ordinarie arbetstiden 6,2 6,8 7,5 Sjukfrånvaro för män av den sammanlagda ordinarie arbetstiden 3,7 4,2 4,5 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år och yngre 3,9 5,1 6,3 Sjukfrånvaro för åldersgruppen ,6 5,7 6,0 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år och äldre 6,5 7,5 8,0 Andel i % av total sjukfrånvaro som varat 60 dagar eller mer 45,1 53,7 57,2 Den totala sjukfrånvaron per förvaltning anges nedan ( års siffror inom parantes): Kommunstyrelsens förvaltning 4,7 procent (3,7), miljöoch teknikförvaltningen 5,4 procent (5,6), bildningsförvaltningen 5,2 procent (3,5), skolförvaltningen 6,5 procent (7,6) och socialförvaltningen 4,7 procent (5,6). Den 31 december var 35 anställda i kommunen långtidssjukskrivna i mer än 60 dagar, med sjukersättning alternativt sjukpenning på hel- eller deltid. var motsvarande siffra 47 personer och personer. Företagshälsovård Håbo kommun har sedan början av 2000 haft ramavtal med Länshälsan i Uppsala AB om företagshälsovårdstjänster för personalen. Anledningar till att vända sig till företagshälsovården är dels det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen, dels det rehabiliterande arbetet med enskilda anställda som drabbats eller riskerar att drabbas av ohälsa och sjukskrivning. Sedan januari 2004 tillämpas metoden tidig återgång vid sjukskrivning, med syfte att så tidigt som möjligt vidta lämpliga rehabiliteringsåtgärder i samarbete mellan anställd, chef och Länshälsans olika kompetenser. Friskvårdsbidraget för de anställda, som infördes 2004, gavs även under för att stimulera och främja personalens förutsättningar till ökad fysisk och psykisk hälsa. 54 procent av de månadsavlönade använde sig av möjligheten till friskvårdsbidrag under året. Totalt har kommunen ett 40-tal friskvårdsinspiratörer som har utbildats i samarbete med Biskops-Arnö folkhögskola. Målet är att varje arbetsplats i kommunen ska ha minst en inspiratör, som ett led i kommunens åtgärder för att främja de anställdas hälsa och minska sjukfrånvaron. Olika friskvårds- och trivselaktiviteter för medarbetarna genomfördes under året i personalklubbens regi. Medellön Ett jämförelsemått för lön är begreppet medellön i kronor per månad. Medellönen speglar priset på arbetskraft vid nyanställning beroende på krav i befattningen och marknadskrafterna samt utfallet i de centrala lönekollektivavtalen. Medellönen beräknas som ett medelvärde av överenskommen lön (inklusive fasta tillägg) för november månad för all månads- och timavlönad personal enligt Allmänna bestämmelser. Medellönen för alla anställda var kr/månad den 1 november. Det kan jämföras med kr/ månad och kr/månad För kvinnor var medellönen per månad kr (: kr). Männens medellön var kr (: kr). Medellönen för männen ökade därmed med dubbelt så mycket som kvinnornas år. Medellön per förvaltning Medellönen per månad inom respektive förvaltning var följande under året: Kommunstyrelsens förvaltning: kr (kvinnor kr, män kr) Kommunens totala kostnad för företagshälsovård hos Länshälsan år var 633 tkr, vilket kan jämföras med 709 tkr och 617 tkr Snittkostnaden per månadsavlönad för företagshälsovården var 501 kronor (: 544 kr och 2008: 478 kr). Friskvård Sedan 2002 har kommunens medarbetare möjlighet att använda arbetstid till friskvård, den så kallade friskvårdstimmen, om verksamheten tillåter. Miljö- och teknikförvaltningen: kr (kvinnor kr, män kr) Bildningsförvaltningen: kr (kvinnor kr, män kr) Skolförvaltningen: kr (kvinnor kr, män kr) Socialförvaltningen: kr (kvinnor kr, män kr) 18 Håbo kommun

19 Personalkostnad Personalkostnader består av löner för arbetad och ej arbetad tid, ersättningar, sociala avgifter, pensionskostnader och personalsociala kostnader. Personalkostnader beräknas för alla tillsvidareanställda, visstids- och timavlönade enligt Allmänna bestämmelser. Personalkostnaden uttrycks i tusental kronor per årsarbetare. Personalredovisning Personalkostnad per årsarbetare i 1000-tal kronor Totalt Därav lön för arbetad tid Årsredovisning 19

20 Befolkning, sysselsättning och kommunikationer Befolkning, sysselsättning och kommunikationer Boende och befolkning Befolkning Befolkningen ökade med 177 personer under, vilket är aningen mindre än föregående år. Håbos befolkning uppgick till invånare vid årsskiftet. Som föregående år hölls befolkningstillväxten uppe av positiva födelse- och flyttnetton. 211 barn föddes under året och 109 personer avled. Födelse- och dödstalen låg något högre än föregående år. Under har personer flyttat in och har flyttat ut vilket ger ett positivt flyttnetto på 76 personer vilket är något lägre än föregående år. Befolkning per Församling Kalmar- Yttergran Övergran Häggeby Skokloster Kommunen Källa: SCB, BEFPAK Åldersstruktur Håbos åldersstruktur skiljer sig en aning från Uppsala län och riket som helhet. Andelen 0 19-åringar är några procent över medel för riket och ger Håbo en förhållandevis ung befolkning. Andelen åringar är dock några procent lägre än riket som helhet. Andelen åringar är några procent högre än riket som helhet och andelen åringar motsvarar den för hela Sverige. Andelen pensionärer (65 år eller äldre) är några procent lägre än i resten av riket. Åldersfördelning per Ålder Håbo kommun Riket Uppsala Antal % % % ,6 8,2 8, ,4 3,2 3, ,0 3,1 3, ,9 3,3 3, ,4 5,4 5, ,3 12,9 15, ,3 19,8 19, ,7 25,6 23, ,0 13,2 13,4 80-w 465 2,4 5,3 4,5 Summa ,0 100,0 100,0 Källa: SCB, BEFPAK In- och utflyttning Majoriteten av inflyttare under kommer från kommuner utanför Uppsala län. Mot Uppsala län hade Håbo kommun under ett flyttnetto på 56 ( ). Mot övriga Sverige var flyttnettot 19 ( ). Mot utlandet hade Håbo ett flyttnetto på 113 (170-57). Den större delen av kommuninvånarna, drygt 80 %, är bosatta i centralorten Bålsta. Flyttnetto Flytt- Flytt- In Ut netto netto Egna länet Övriga Sverige Utlandet Totalt Källa: SCB, BEFPAK 20 Håbo kommun