Vattenvolym och salthalt i Göta älvs estuarium

Transkript

1 Vattenvoly och salthalt i Göta älvs estuariu Hur barlastvatten kan spridas från Göteborgs han Exaensarbete ino Sjökaptensprograet Andreas Green Institutionen för sjöfart och arin teknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige, 2013 Rapportnr. SK-13/133

2

3 RAPPORTNR. SK-13/133 Vattenvoly och salthalt i Göta älvs estuariu Hur barlastvatten kan spridas från Göteborgs han Andreas Green Institutionen för sjöfart och arin teknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige, 2013

4 Vattenvoly och salthalt i Göta älvs estuariu Hur barlastvatten kan spridas från Göteborgs han Water volue and salinity in the estuary of Göta river How ballast water can spread fro the port of Gothenburg Andreas Green Andreas Green, Rapportnr. SK-13/133 Institutionen för sjöfart och arin teknik Chalers tekniska högskola SE Göteborg Sverige Telefon + 46 (0) Oslag: Göteborgs inre hanoråde från luften. Tryckt av Chalers Göteborg, Sverige, 2013

5 Vattenvoly och salthalt i Göta älvs estuariu Hur barlastvatten kan spridas från Göteborgs han Andreas Green Institutionen för sjöfart och arin teknik Chalers tekniska högskola SAMMANFATTNING Stora ängder barlastvatten transporteras runt i världen och släpps ut i hanar där det kan skada iljön och leda till stora proble. För att begränsa dessa skadeverkningar tog IMO år 2004 fra en konvention vars syfte är att reglera utsläpp av barlastvatten, Barlastvattenkonventionen, vilken fortfarande inte trätt i kraft. Innan konventionen har trätt i kraft koer ängden utsläppt barlastvatten gradvis att öka på grund av den globala handelns ökande tendens. Efter konventionen har trätt i kraft koer lika stora ängder barlastvatten släppas ut en det är då renat. Det vatten so släpps ut kan bli kvar i hanen eller transporteras iväg ed ströar. Syftet ed denna studie var att klargöra var vattnet kan ta vägen o det släpps ut i Göteborgs han. Detta ledde till frågan o hur olika vattenassors egenskaper och rörelser i hanorådet och skärgården påverkar en utsläppt vattenvoly. För att koa fra till ett resultat studerades teorier o hur vatten späds ut och sprids och ätdata över strö, teperatur och salthalt salades in och analyserades. På grund av koplexiteten i frågan avgränsades studien till att behandla sötvatten i ytskiktet under en ånads tid. Resultatet visar att vattnet i hanorådet är kraftigt skiktat på grund av den stora variationen i salthalt och att det finns stora variationer i ströens riktning och hastighet en att det procentuellt sett finns störst öjligheter för en vattenassa att transporteras västerut, ut från hanorådet, för att sedan transporteras norrut längs den svenska kusten. Nyckelord: Barlastvatten, spridning, spädning, strö, salthalt, Göteborgs han. 1

6 ABSTRACT Large aounts of ballast water is transported around the world and is released in harbours where it can har the environent and lead to probles in great proportions. To restrict this harful effects IMO adopted the Ballast Water Manageent Convention in 2004, however the convention is still not in force. Before it is in force, ballast water will be released in an increasing aount because of the growth of the global trade. When the convention is in force, the sae aounts of water is still going to be released but will then be purified. The released body of water will reain in the harbour or be transported to another location with the ocean currents. The ai with this study is to clarify for which distance the water can be transported if released in the port of Gothenburg. This leads to the question how the properties and oveents of different bodies of water in the harbour area will affect a released body of water. To get to a result, different theories of the dispersion and dilution of water were studied and data over currents, teperature and salinity was collected and analysed. Because of the coplexity of this question the study was liited to consider only fresh water in the surface layer during one onth. The results show that the water in the harbour area is heavily stratified because of the great variations in salinity and that there is a great variation in the direction and speed of the current but that the utost possibility for the transportation of a body of water is to the west, out of the harbour area, later to be transported north along the Swedish coast. Keywords: Ballast water, dispersion, dilution, current, salinity, port of Gothenburg. 2

7 FÖRORD Jag vill tacka Lena Granhag so varit handledare för denna studie och so har ägnat ycket tid åt att diskutera de proble so uppkoit och hjälpt till ed prioriteringar och inriktning av vidare arbete. Jag vill också tacka Kevin Vikströ för råd och tips gällande hantering av ätdata. 3

8 ORDLISTA Estuariu Barlastvatten IMO Konvention HELCOM Ro-ro-fartyg Konduktivitet Anlöp Nautisk Mil Knop Ett vattenoråde där ett vattendrag tillför sötvatten till saltvattnet och uppblandningen leder till varierande salthalter. Vatten so pupas in i barlasttankar för att förbättra fartygs stabilitet. International Maritie Organization. FN-organ, avdelning för sjöfartsfrågor. En regel so suveräna stater antar villkorligt och ofta inför i egen lagstiftning. Överenskoelse ellan suveräna stater. Helsinki Coission. Saarbete o iljöfrågor i Östersjön och Kattegatt. Roll on Roll of. Fartyg so edför last vilken rullas obord, t.ex. lastbilar och järnvägsvagnar. Elektrisk ledningsföråga. Mäts i Sieens/eter (S/). Tillfälle då fartyg koer in i han. 1 Nautisk Mil (NM) = 1852 eter. 1 knop = 1 NM/tia = 0,514 eter/sekund (/s). 4

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 1 ABSTRACT... 2 FÖRORD... 3 ORDLISTA... 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 5 FIGURFÖRTECKNING... 6 TABELLFÖRTECKNING INTRODUKTION/INLEDNING Syfte Frågeställning Avgränsningar BAKGRUND TEORI METOD Litteraturstudie Datainhätning och dataanalys RESULTAT Volyer Salthalt Flöde i Göta älv Strö Karet Torshanen Måvholsbådan Trubaduren Västkusten Distanser och tid Spädning DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER

10 FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Älvsborgsbron, Karet, Torshanen, Måvholsbådan och Trubaduren Figur 2. Flöde i Göta älv år Figur 3. Flöde i Göta älv januari-deceber år Figur 4. Ströens riktning, Karet 0-2 eters djup Figur 5. Ströens hastighet, Karet 0-2 eters djup Figur 6. Ströens riktning, Karet eters djup Figur 7. Ströens hastighet, Karet eters djup Figur 8. Ströens riktning, Torshanen 0-2 eters djup Figur 9. Ströens hastighet, Torshanen 0-2 eters djup Figur 10. Ströens riktning, Måvholsbådan 0-2 eters djup Figur 11. Ströens hastighet, Måvholsbådan 0-2 eters djup Figur 12. Ströens riktning, Trubaduren 5 eters djup Figur 13. Ströens hastighet, Trubaduren 5 eters djup Figur 14. SMHI:s odellerade ströar längs södra Sveriges kust Figur 15. SMHI, strösyste i västerhavet Figur 16. Ströhastighet, tid och distans Figur 17. Distanser till orter vid Kattegatts och Skagerraks kust Figur 18. Svenska västkusten och Norska sydkusten ed arkerade orter enligt figur Figur 19. Distanser till orter längs kuststräckan Göteborg-Uddevalla Figur 20. Kuststräckan Göteborg-Uddevalla TABELLFÖRTECKNING Tabell 1. Period för genoförda ätningar Tabell 2. Mätstationernas inhätningsdjup för strö Tabell 3. Mätstationernas inhätningsdjup för salthalt, teperatur och densitet Tabell 4. Salthalter ( ) +/- standardavvikelse, Göteborgs yttre hanoråde Tabell 5. Medelströhastigheter i olika djupintervall för ätperioden enligt tabell Tabell 6. Högsta uppätta ströhastighet för perioden enligt tabell

11 1. Introduktion/Inledning Den globala handeln har en ökande tendens ed ökade transporter so följd och ca 90 % av världshandeln fraktas ed hjälp av sjötransporter (Koerskollegiu, 2012). Fartyg rör sig ellan kontinenter och för ed sig stora volyer barlastvatten. Globalt släpps ca 3-4 iljarder ton barlastvatten ut årligen (EMSA, 2013). I Sverige är den siffran ca 46 iljoner ton (Hoffrén, 2006) och av dessa släpps ca 9 iljoner ton ut i Göteborgs han (Gibson och Johansson 2013). Denna studie ska ge en generell bild av hur utsläppt vatten, t.ex. barlastvatten, kan spridas i Göteborgs han och dess näroråde. En vattenassa tillsätts till en annan större vattenassa och hur de två blandas är en ycket koplex process so beror på en ängd olika faktorer. Göteborgs han är delad i olika terinaler so ligger i Göta älv och dess utlopp. Utflödet av sötvatten och havets saltvatten gör att salthalten varierar i älven. Salthalten tillsaans ed andra faktorer so teperatur, vattenflöde, vattenstånd, vind och vågor, varierar och genererar olika strösituationer vid de olika terinalerna. Beroende på var barlastvattnet släpps ut kan det transporteras iväg i olika riktningar ed varierande hastighet. Finns det kunskap o förhållandena i orådet går det att till viss del förutspå var det utsläppta barlastvattnet tar vägen. O ett vattenprov ska genoföras ett dygn eller en vecka efter utsläppet åste det genoföras på rätt plats, geografiskt sett. 1.1 Syfte Syftet ed studien var att skapa en generell bild av hur vatten so släpps ut i Göteborgs han kan spridas. Det ska ed hjälp av studien vara öjligt att bedöa ungefär var ätningar av vattnets innehåll ska genoföras o de inte kan genoföras exakt vid utsläppstillfället. Studien ska också klargöra o vatten snabbt späds ut eller o det kan transporteras outspätt längre sträckor. Vidare ska studien kunna användas so ett stöd vid riskanalyser för spridning av organiser via barlastvatten. 1.2 Frågeställning Huvudfrågeställningen för studien är hur barlastvatten so släpps ut i Göteborgs han kan spädas ut och spridas ino tidsfönstret ett dygn till en vecka. Denna frågeställning leder till en rad delfrågor so behöver besvaras. Hur stor ängd vatten tillförs Göteborgs han via Göta älv? Hur ser hanens djupförhållande ut och hur påverkar det? Hur är fördelningen av salt- och sötvatten, hur är saltkilen utforad och hur påverkar det? Hur påverkar teperatur, strö och andra väderfaktorer? 1.3 Avgränsningar Denna studie koer inte ofatta biologiska aspekter utan istället inrikta sig på vattenängders utspädning och spridning En annan studie so genoförs under hösten 2013 ino HELCOM 7

12 behandlar hur olika organiser och djur sprids i Göteborgs han och dess näroråde och vilka öjligheter de har att överleva där. Denna studie berör endast Göteborgs hanoråde och delar av västkusten, norr o Göteborg, och begränsar sig dit en kan användas för att studera liknande oråden. Vattnets spridning bedös ino ett tidsfönster från ett dygn till en vecka efter utsläppstillfället. En beräkningsodell koer inte att konstrueras efterso det är ycket tidskrävande och då de ekonoiska resurserna för denna studie är ycket begränsade kan ingen odellering beställas från annan part vilket annars hade varit öjligt. Insalad ätdata gällande strö, teperatur och salthalt är koncentrerad till orådet utanför Älvsborgsbron och tyngdpunkten för den ätdata so analyserats är ytvatten, vatten från ytan ned till 5 eters djup. Dessuto utgår studien ifrån att det utsläppta vattnet är sötvatten. De bakoliggande faktorerna so påverkar, t.ex. väderfaktorer, koer endast att beskrivas kort och övergripande för att öka förståelsen för koplexiteten. 8

13 2. Bakgrund När ett fartyg koer in i en han och påbörjar lossning av lasten fylls barlasttankarna. O fartyget inte lastar något i saa han behålls barlasten obord och förs ed under resan till nästa han där lastning ska ske. Barlastvattnet pupas ut i denna han. Organiser och sedient förs ed i barlastvattnet ellan olika hanar och kan rubba balansen i ett nytt ekosyste när de koer ut i detta och kan konkurrera ut befintliga arter och leda till stora proble för iljön och sahället (Seebens, et al. 2013). En konvention för att stoppa spridning av organiser, The International Convention for the Control and Manageent of Ships Ballast Water and Sedients, togs fra av IMO år 2004 och koer att träda i kraft 12 ånader efter det att inst 30 stater so representerar inst 35 % av världshandelsflottans tonnage ratificerat den (IMO, 2004). I dagsläget (deceber 2013) är konventionen ratificerad av 38 stater so utgör 30,38 % av världshandelns tonnage (IMO, 2013). Innebörden av den är att de fartyg so berörs ska rena sitt barlastvatten innan det pupas ut. Innan konventionen är ratificerad ska barlastvattnet istället bytas ut under resan för att iniera spridning av organiser. Barlastvatten koer alltså fortfarande att pupas ut i saa ofattning efter att konventionen är ratificerad en det koer då att vara renat. Syste för att rena barlastvatten och etoder för att kontrollera att fartygets reningssyste fungerar är fortfarande under utveckling. Undantag från rening av barlastvatten kan koa att göras för vissa fartyg o de rör sig ellan hanar ed liknande ekosyste där inga invasiva arter so kan vara skadliga för de andra hanarna lever. Undersökningar av hanar för att kartlägga förekost av olika arter görs för tillfället, bl.a. i Göteborgs han, ino raen för HELCOM och ett register ed invasiva arter finns upprättat och uppdateras kontinuerligt. I ett senare skede ska riskbedöningar kunna göras där an tittar på vilket innehåll barlastvattnet har och vilket innehåll hanvattnet har. Finns det ingen risk för skador på iljön kan undantag för rening av barlastvattnet göras (HELCOM, 2010). Våren 2013 gjordes ett kandidatarbete vid prograet för sjöfart och logistik på Chalers (Gibson och Johansson, 2013) so utredde o landbaserad rening av barlastvatten var ett alternativ för Göteborgs han. Där redovisades hur stora ängder barlastvatten so släpptes ut vid de olika terinalerna i Göteborg en inte hur det sprids. En koande studie ino HELCOM ska undersöka vilka öjligheter organiser har att överleva där och därför ska faktorer so påverkar hur vattenassor sprids redovisas för att koande riskbedöningar ska underlättas. 9

14 3. Teori Vattenassor ed olika densitet blandas i dynaiska processer vilka är en hel vetenskap ino oceanografi en kortfattat går det att förklara geno att generellt beskriva vilka faktorer so påverkar och hur de påverkar. Till att börja ed kan en indelning göras där ytvatten utgör den ena delen och djupvatten utgör den andra delen. Blandning av ytvatten beror till största delen på vind och vågor edan djupvatten till största delen påverkas av den vertikala cirkulation so uppkoer när vatten ed hög densitet sjunker och således tvingar upp vatten ed lägre densitet. Cirkulationen är den faktor so påverkar blandningen est i ett estuariu en den kan försvåras av skikt so beror på olika salthalt och teperatur. Sötvatten har lägre densitet än saltvatten och därför flyter det ovanpå saltvattnet. I ett estuariu, där sött älvvatten flödar ut och öter salt havsvatten, koer därför ytvattnet ha en ycket lägre salthalt. På grund av friktion ellan det söta och salta vattnet koer en viss uppblandning ske i gränsskiktet och skapa ett bräckt vatten där (DSL, 2013). Saltvatten ströar in, ed lägre hastighet, under skiktet för att kopensera för det vatten so dragits ed ut av sötvattnet och en så kallad saltkil bildas. Ett oråde av den här typen ed en blandning av söt- och saltvatten benäns estuariu och o det finns ett stort utflöde av sötvatten kan det benänas saltkilsestuariu (Göta älvs vattenvårdsförbund, 2006). En annan betydande faktor so påverkar blandningen i ett estuariu är tidvatten, skillnaden ellan högt och lågt vatten so vanligtvis benäns vattenstånd. I Göteborg är dock tidvattnet ingen stor påverkande faktor en det finns andra faktorer där so påverkar vattenståndet istället. I allänhet kan an säga att vattenståndet ökar vid västlig vind och inskar vid ostlig vind. Även lufttrycket påverkar, vattenståndet ökar vid lågtryck och inskar vid högtryck (Sjöfartsverket, 2013). I ett estuariu ed begränsat vattendjup, öppna ytor där vinden inte hindras och ed begränsat tidvatten utgör vinden den största faktorn. Vinden ger dessuto upphov till vågor so blandar o i ytvattnet. Storleken på älvens sötvattenutflöde är också en påverkande faktor (DSL, 2013). Göteborgs han ligger i ett oråde där det finns ett stort utflöde av sötvatten so öter det saltare havsvattnet. Detta leder till att större delen av utflödet sker i ytvattnet. Dessa förhållanden i en kobination ed väderfaktorer gör att salthalten i hanorådet kan variera kraftigt. Teperaturen och salthalten på det barlastvatten so släpps ut av fartyg har stor påverkan för hur det sprids och dessuto påverkas spridningen ycket av på vilket djup vattnet släpps ut och på vilket sätt det släpps ut. Djupet i det inre hanorådet är 9 eter i farleden. Utanför farleden är det något grundare och djupet varierar beroende på o det finns terinaler eller andra anläggningar so kräver ett visst vattendjup. Är kajorådet oanvänt är djupet ca 3-5 eter. Det yttre hanorådet är ycket större till ytan och även djupare. Där är djupet i farlederna eter och in ot land varierar djupet er än i det inre hanorådet efterso det är en naturlig skärgård. 10

15 4. Metod Studien har genoförts so en litteraturstudie och so en datainhätning ed efterföljande dataanalys. 4.1 Litteraturstudie Litteraturstudien har utgjort en indre del av den totala studien och syftade till bakgrundskunskap och vidare förståelse för probleen i frågeställningen. Vattnets allänna egenskaper för utspädning förklaras kort och inforation till bakgrundskapitlet och teorikapitel har hätas från International Maritie Organization (IMO) och vetenskapliga rapporter so beskriver probleatik ed skiktade vatten. 4.2 Datainhätning och dataanalys Studien baserar sig på existerande data, inte experientell. Dataanalysen har utgjort större delen av studien och visar aktuella förhållanden i det geografiska orådet. Det finns ycket och bra ätdata för vissa platser och ingen ätdata för andra önskvärda platser. Generellt sett finns det ycket ätdata utanför Älvsborgsbron och ett er begränsat utbud innanför Älvsborgsbron. Inför datainhätningen undersöktes vilka ätstationer so fanns i orådet och vilka so kunde erbjuda relevant data för studien. Det fanns färre ätstationer än förväntat en de so använts för studien visas i figur 1 och tidsperioden för dessa ätningar och ed vilket tidsintervall ätningarna är genoförda fragår av tabell 1. Figur 1 visar också en ungefärlig indelning av havsoråden. Figur 1. Älvsborgsbron, Karet, Torshanen, Måvholsbådan och Trubaduren 11

16 Tabell 1. Period för genoförda ätningar. Plats Början Slut Mätintervall Göta älv (flöde) /dygn Älvsborgsbron /ånad Karet /10-20 in Torshanen /10-20 in Måvholsbådan /10-20 in Trubaduren /tia Inforation o strö, teperatur och salthalt är hätat ur ätdata från Sjöfartsverkets vind- och vatteninforation (ViVa) sat från SMHI. Sjöfartsverkets tre ätstationer Karet, Torshanen och Måvholsbådan ingående i ViVa har utgjort en stor del av den totala ängden ätdata för denna studie. Mätdata för år 2012 har beställts och köpts av sjöfartsverket. I den ingår ströens riktning och hastighet, salthalt, teperatur och densitet för olika djup eller djupskikt. SMHI:s ätstation vid Trubaduren har använts för att verifiera ströens riktning och hastighet längs den svenska kusten. Även denna ätstation äter på olika djup. Mätdjupen för de olika ätstationerna fragår av tabell 2. Tabell 2. Mätstationernas inhätningsdjup för strö. Strö riktning/hastighet Karet x x x x x x Torshanen x x x x x x x x x Måvholsbådan Yta Trubaduren En period so överensstäer för de tre ViVa-stationerna är aj till och ed septeber år Strö vid Trubaduren är ett fraräknat edelvärde för perioden efterso det under denna period genoförts ätningar på fe eters djup, innan dess gjordes de på tio eters djup. Vid fratagande av edelvärden för ströens riktning och hastighet har dessa två ätvärden sorterats så att tiderna stäer överens och enbart data där både ströriktning och hastighet finns för saa tid har använts Sedan har alla ätvärden sorterats och delats in i 30 graders sektorer för att visa hur stor del av det totala antalet so finns ino denna sektor. Detsaa har gjorts för både riktning och hastighet. Redovisning av resultatet i diagra visar ströens riktning i antal ätvärden per sektor och ströens hastighet visas so ett edelvärde ino sektorn. 12

17 Den ätdata so finns tillgänglig innanför Älvsborgsbron rör fraför allt vattenflöde i Göta älv och den har erhållits från SMHI:s vattenweb. Flödet i Göta älv har saanfattats ånadsvis för år 2012 för att kunna kopplas till ViVa-stationernas ätvärden och årsvis under åren för att kunna se variationer i flödet över en längre period. Flödesdata för Göta älv har tagits vid tre platser, Lilla Edets kraftstation, innan älvens förgrening vid Kungälv och vid ynningen ut till havet i Göteborg (Älvsborgsbron). Vattenvoly i Göteborgs inre hanoråde (orådet ellan Göta älvbron och Älvsborgsbron) är fraräknat ed hjälp av sjökort 9312 och vattenvoly för Göteborgs yttre hanoråde (Rivö fjord och Dana fjord) är hätat från SMHI:s vattenweb. Mätdata för salthalt är ycket begränsat. Mätstationerna Karet och Torshanen registrerar salthalt och SMHI genoför ätningar vid Älvsborgsbron ed Bohuskustens vattenvårdsförening so uppdragsgivare. Från dessa ätningar har salthalt på olika djup använts för denna studie. Mätdjupen för de olika ätstationerna fragår av tabell 3. Tabell 3. Mätstationernas inhätningsdjup för salthalt, teperatur och densitet. Salthalt Teperatur Densitet Älvsborgsbron x x x x x x x x x x Karet x x x x Torshanen x x x x Inne i Göta älv, vid Lärjehols råvattenintag, finns indikationer på o salthalten i vattnet är för hög för att vattnet ska kunna användas so dricksvatten utan att avsaltas. Denna ätdata har enbart erhållits i for av antal tillfällen råvattenintaget stängts. Teperatur- och densitetsvärden so också finns tillgängliga, enligt tabell 3, so hade varit användbara för studien, finns på för få djup och vid för få platser för att kunna användas på ett bra sätt. 13

18 5. Resultat Detta kapitel är indelat i sex underkapitel vilka behandlar volyer, salthalt, flöde, strö, distanser och tid sat spädning. Volyer och salthalt gäller för Göteborgs hanoråde. Flöde har undersökts i Göta älv i allänhet och vid Göta älvs ynning vid Älvsborgsbron i synnerhet. Ströar so studerats är fräst de so råder i Göteborgs hanoråde en även de so finns utanför Göteborgs skärgård. Kapitlen o distanser och tid sat spädning är generella. 5.1 Volyer Den totala volyen för Göteborgs inre hanoråde har beräknats till 12,9 iljoner ³ (beräkning i sjökort 9312) och den totala volyen i det yttre hanorådet är 565,8 iljoner ³. Det yttre hanorådet är uppdelat i 2 oråden, Rivö fjord och Dana fjord (se figur 1). Volyerna för dessa oråden är 152,0 iljoner ³ resp. 413,8 iljoner ³. På grund av fjordarnas utforning ed sluttande botten finns den största delen av vattenvolyen i det övre skiktet, 0-5 eter. Volyen i det skiktet är för Rivö fjord 94,2 iljoner ³ vilket otsvarar 62 % av den totala volyen. För Dana fjord är volyen i det skiktet 154,1 iljoner ³ vilket otsvarar 37 % av den totala volyen. Saantaget för båda fjordarna utgör volyen i det övre skiktet 44 % av den totala volyen (SMHI vattenweb, 2013). Med Göta älvs edelflöde för perioden (238 ³/s) skulle hela vattenvolyen i det inre hanorådet bytas ut på 15 tiar (voly/flödesvoly/60/60). Volyen i det yttre hanorådet skulle bytas ut på 660 tiar, 27,5 dygn. På grund av att utflödet är sötvatten so rinner ovanpå det saltare havsvattnet byts inte allt vatten ut. O bara det övre skiktet, 0-5 eter, skulle bytas ut på grund av älvens flöde skulle detta ske på 290 tiar, 12 dygn för det yttre hanorådet. Detta utbyte skulle bara kunna ske rent teoretiskt o älvens utflöde var den ända påverkande faktorn, att vattnet därifrån och vattnet i fjordarna hade saa densitet och att älvvattnet tryckte allt vatten i fjorden fraför sig och på så sätt ersatte det helt. 5.2 Salthalt Mätningar av salthalt, relevanta för denna studie, genoförs enligt tabell 4. En saanställning av ätdata har gjorts för att visa att salthalten ökar ed ökat djup och att den ökar väster o Älvsborgsbron. Mätdata so använts för tabell 4 är hätat från ätstationen vid Älvsborgsbron aj ånad år 2011 och för övriga två ätstationer aj ånad år

19 Tabell 4. Salthalter ( ) +/- standardavvikelse, Göteborgs yttre hanoråde. Maj 2011 resp. aj Älvsborgsbron 3,24 10,50 17,87 20,38 Karet Torshanen Älvsborgsbron Karet Torshanen 16,81 +/- 3,52 19,12 +/- 1, resp ,65 +/- 3,57 34,52 +/- 4, ,82 8,46 19,92 22,48 +/- +/- +/- +/- 2,23 3,10 1,94 2,29 18,05 +/- 3,78 19,90 +/- 1,97 26,64 +/- 12,96 36,35 +/- 3,51 Innanför Älvsborgsbron finns ingen ätdata för salthalt en det går att konstatera att salthaltigt vatten kan nå så långt upp i älven att råvattenintaget vid Lärjehol åste stängas. Vid intaget finns ätutrustning på 1,5 eters djup so äter konduktivitet i vattnet. När den överstiger 40 S/ stängs intaget, detta värde otsvarar en salthalt av 0,26. Noralvärdet för konduktiviteten i vattnet på den platsen är 10 S/ vilket otsvarar 0,065. År 2007 stängdes råvattenintaget vid 19 tillfällen på grund av för höga salthalter (Lidén och Saglaogul, 2010). Avståndet från Älvsborgsbron till Lärjehol är ca 6 Nautiska Mil (NM). En av anledningarna till varför saltvatten kan tränga upp så långt i älven är ett lågt vattenflöde i Göta älv. Under år 2009 stängdes råvattenintaget vid 18 tillfällen, år 2010 vid 1 tillfälle, år 2011 vid 7 tillfällen och år 2012 vid 3 tillfällen enligt Engdahl 1. Enligt figur 2 var flödet i älven ungefär lika stort under dessa år. Att saltvatten ändå trängde upp så långt och att antalet tillfällen varierar kraftigt beror på andra faktorer. Flödet i älven ger upphov till en ytvattenströ so är en av de faktorer so påverkar saltkilens utforning. De andra faktorerna är den relativa densitetsskillnaden ellan sötvattnet och saltvattnet och den tredje faktorn är vattendjupet (Lidén och Saglaogul, 2010). I denna studie görs inga beräkningar för att visa saltkilens utforning en ströens riktning längs botten vid Karets ätstation är ostlig 21 % av tiden i aj ånad år 2012 och rör sig ot utflödets riktning i älven enligt figur 6. Det visar sig där att saltvatten rör sig uppströs älven under sötvattenutflödet helt enligt teorin o saltkilens dynaik. 1 Mats Engdahl (Göteborgs stad, kretslopp och vatten) utfrågad av författaren via ail 13 noveber

20 Flöde ³/s 5.3 Flöde i Göta älv Göta älv har ett varierande flöde so beror på tillflödet av vatten från avrinningsorådet so i sin tur är beroende av nederbörd. Flödet ökar vid stora regnängder eller vid snösältningen på våren en kan också justeras vid älvens början i Vänern. Kraftverket där, Vargöns kraftverk, kan reglera flödet beroende på vattenängden i Vänern och efterfrågan på elektricitet (Vattenfall 2013). I denna studie är det flödet i den så kallade Göteborgsgrenen (Göta älv, sträckan från Kungälv till Göteborg) so är intressant och i den är det ett relativt konstant flöde. Vid ätstationen Älvsborgsbron, vid Göta älvs ynning, var flödets edelvärde 238 ³/s ed en standardavvikelse på 22,3 ³/s ellan åren enligt figur 2 och något högre, 256 ³/s ed en standardavvikelse på 29,3 ³/s år 2012 enligt figur 3 (SMHI vattenweb, 2013). Flödet regleras ed höj- och sänkbara skärar vid förgreningen ellan Nordre älv och Göta älvs Göteborgsgren, Oro portar, för att flödet i Göteborgsgrenen ska vara någorlunda konstant (Lidén, et al., 2010). Detta för att inte saltvatten ska tränga upp i älven och in till sötvattenintaget i Lärjehol. Flödet får inte vara för lågt. Är det totala flödet i Göta älv lågt är det flödet ut via Nordre älv so inskas est till fördel för göteborgsgrenen en flödet i Nordre älv får inte heller bli för lågt då detta kan leda till att saltvatten tar sig in till Lärjehol norrifrån. Fördelningen av Göta älvs totala flöde är vanligtvis ca 75 % till Nordre älv och ca 25 % till Göteborgsgrenen (Göta älvs vattenvårdsförbund, 2012). Flödet i älven ger upphov till en strö på ca 1,4-2,0 knop innan förgreningen och ca 0,2 0,8 knop efter förgreningen. Ströens hastighet är högst i itten av älven och avtar ut ot kanterna (Åströ, et al. 2011). Göta älv Årtal och ätplats Lilla edet kraftverk Innan förgrening Kungälv Mynningen Älvsborgsbron Figur 2. Flöde i Göta älv år

21 Flöde ³/s 1200 Göta älv jan feb ar apr aj jun jul aug sep okt nov dec Månad år 2012 och ätplats Figur 3. Flöde i Göta älv januari-deceber år Strö Lilla edet kraftverk Innan förgrening Kungälv Mynning Älvsborgsbron En saanfattning av ströen för de valda ätstationerna (ViVa, 2013), ed riktning och hastighet, har gjorts ino olika djupintervall. I tabell 5 finns edelvärde för ströens hastighet i dessa, föruto för Trubaduren där edelvärdet endast tagits för djupet 5 eter. Av diagraet fragår det att det är betydligt högre ströhastighet i det övre djupskiktet och att den ökar längre västerut. För Trubaduren finns inget ätvärde grundare än 5 eter en jäförs det edelvärdet ed de andra tre ätstationerna kan an se att ströhastigheten är er jäförbar ed Måvholsbådans ströhastighet på 4 eters djup och betydligt högre än otsvarande djup vid ätstationerna Karet och Torshanen. Tabell 5. Medelströhastigheter i olika djupintervall för ätperioden enligt tabell 1. Djup () Karet Torshanen Måvholsbådan Trubaduren Hastighet Djup Hastighet Djup Hastighet Djup Hastighet (knop) () (knop) () (knop) () (knop) 0-2 0, , ,28 5 0, , ,16 4 0, , , , , , , , , , , , , , ,11 För att er överskådligt visa hur ströförhållandena ser ut har aj ånad år 2012 valts. Nedan redovisas resultatet för detta, ätstationsvis, ed figurer och förklarande text. Det redovisas ed början längst österut, närast älvens ynning, vid ätstationen Karet. Därefter redovisas resultatet för Torshanen so ligger placerad väster o Karet följt av resultatet för 17

22 Medelhastighet (knop) Antal ätvärden Måvholsbådan so ligger placerad väster o Torshanen. Avslutningsvis redovisas resultatet för Trubaduren so ligger placerad sydväst o Måvholsbådan, längst ut i kustbandet Karet Mätstationen Karet ligger placerad precis i ynningen till Göta älv och det går därför att se tydligt hur stor påverkan sötvattenutflödet från älven har på ströen i det övre skiktet. 64 % av tiden är ströen västlig (240 till 300 ) enligt figur 4 och ströhastigheten i den sektorn är också högst enligt figur Karet ströriktning 0-2 djup, aj Riktning indelat i 30 -sektorer Figur 4. Ströens riktning, Karet 0-2 eters djup. 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Karet ströhastighet 0-2 djup, aj 2012 Hastighet indelat i 30 -sektorer Figur 5. Ströens hastighet, Karet 0-2 eters djup. 18

23 Medelhastighet (knop) Antal ätvärden Vid botten är ströens riktning västlig 32 % av tiden en annars finns en tydlig ostlig (060 till 120 ) strö 21 % av tiden enligt figur 6. Ströhastigheten är högst i västliga och ostliga riktningar enligt figur 7. Även detta är ett resultat av älvens flöde Karet ströriktning djup, aj 2012 Riktning indelat i 30 -sektorer Figur 6. Ströens riktning, Karet eters djup. 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 Karet ströhastighet djup, aj 2012 Hastighet indelat i 30 -sektorer Figur 7. Ströens hastighet, Karet eters djup. 19

24 Medelhastighet (knop) Antal ätvärden Torshanen Längre västerut, vid ätstationen Torshanen, är ströförhållandena något annorlunda. 27 % av tiden är ströen västlig och 26 % av tiden är den ostlig. Sydlig (150 till 210 ) strö förekoer bara 2 % av tiden enligt figur 8. Ströens hastighet är jänar fördelad i alla sektorer, något lägre i sydlig riktning, enligt figur 9. Det är ingen sektor so har betydligt högre ströhastighet än någon annan Torshanen ströriktning 0-2 djup, aj 2012 Riktning indelat i 30 -sektorer Figur 8. Ströens riktning, Torshanen 0-2 eters djup. 1,2 Torshanen ströhastighet 0-2 djup, aj ,8 0,6 0,4 0,2 0 Hastighet indelat i 30 -sektorer Figur 9. Ströens hastighet, Torshanen 0-2 eters djup. 20

25 Medelhastighet (knop) Antal ätvärden Måvholsbådan Vid Måvholsbådans ätstation utskiljer sig resultat er. Här är den västliga ströen inte lika utärkande längre. Ströen är nordlig (330 till 030 ) 24 % av tiden, västlig 21 % av tiden och ostlig 20 % av tiden. Sydlig strö förekoer bara 6 % av tiden enligt figur 10. Ströens hastighet är lägst i sydlig riktning. I övrigt är den relativt jät fördelad enligt figur Måvholsbådan ströriktning 0-2 djup, aj 2012 Riktning indelat i 30 -sektorer Figur 10. Ströens riktning, Måvholsbådan 0-2 eters djup. 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Måvholsbådan ströhastighet 0-2 djup, aj 2012 Hastighet indelat i 30 -sektorer Figur 11. Ströens hastighet, Måvholsbådan 0-2 eters djup. 21

26 Medelhastighet (knop) Antal ätvärden Trubaduren Vid Trubaduren är edelvärdet för ströens riktning och hastighet fratagen för perioden Ströriktningen varierar en nordnordvästlig (300 till 360 ) strö förekoer 24 % av tiden, enligt figur 12, och är den ströriktning so utärker sig. Medelvärdet för ströhastigheten över denna långa period skiljer inte ycket ellan sektorerna en i sektorn 330 till 360 är ströhastigheten 38 % högre än edelvärdet för de andra sektorerna enligt figur Trubaduren ströriktning 5 djup, Riktning indelat i 30 -sektorer Figur 12. Ströens riktning, Trubaduren 5 eters djup. 0,6 Trubaduren ströhastighet 5 djup, ,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Hastighet indelat i 30 -sektorer Figur 13. Ströens hastighet, Trubaduren 5 eters djup. De ovan redovisade resultaten gäller ätstationer so ligger placerade inoskärs, ed undantag för Trubaduren, och ströen vid dessa är inte lika starkt påverkade av de havsströar so finns utoskärs. Resultatet vid Trubaduren används för att illustrera påverkan av den baltiska ströen längs den svenska kusten so beskrivs er i nästa avsnitt. 22

27 5.4.5 Västkusten Utanför den svenska kusten finns det havsströar so påverkar i vilken riktning en vattenvoly so släppts ut i Göteborgs han transporteras vidare. SMHI har gjort en odellering för ströar längs den svenska kusten ed odelleringsverktyget HIROMB enligt figur 14. Enligt den är ströens hastighet 0,2-0,5 knop utanför Göteborg vilket stäer bra överens ed resultaten enligt figur 13. Riktningen däreot ser ut att vara ostlig till nordostlig enligt figur 14, vilket inte stäer bra överens ed resultatet enligt figur 12. Perioden för den data so använts för odelleringen i figur 14 är okänd och odellen behandlar bara kortare tidsperioder, ca 10 dagar (SMHI, 2011), och därför är jäförelsen ed ätdata för en längre period, likt den i figur 12 och 13, svår att dra slutsatser ifrån. De ströarna so påverkar vattentransporten visas i figur 15. Baltiska ströen är en nordgående strö so skapas av vattentillflödet i Östersjön. Den följer den svenska kusten på grund av Corioliseffekten. Den baltiska ströen förstärks av den jutska ströen vilken har en ostlig riktning vid Skagen i Danark och sedan viker av norrut längs den svenska kusten och även av sötvattenutflödet från Göta älv och Nordre älv förstärker den baltiska ströen (SMHI, 2011). Figur 14. SMHI:s odellerade ströar längs södra Sveriges kust. 23

28 Figur 15. SMHI, strösyste i västerhavet 5.5 Distanser och tid För att överskådligt visa hur långt en vattenassa kan transporteras vid olika ströhastigheter har figur sat tabell 6 tagits fra. I tabell 6 finns den högsta uppätta ströhastigheten för de fyra ätstationerna. Tabell 5 visar edelhastigheter vid de olika ätstationerna. Tillsaans ed figur kan tabell 5 och 6 användas för att få en snabb överblicka av hur långt en vattenassa transporteras vid en vis ströhastighet och även hur långt vattenassan transporteras i noralfallet (edelvärdet) sat i extrefallet (högsta uppätta ströhastighet). Dessa figurer och tabeller är inte kopplade till någon riktning, bara till hastighet. Tabell 6. Högsta uppätta ströhastighet för perioden enligt tabell 1. Mätstation Högsta uppätta hastighet (knop) Karet 2 Torshanen 1,9 Måvholsbådan 3,2 Trubaduren 3,87 24

29 Distans (NM) Ströhastighet/Distans ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 Strö (knop) 1 Dygn 1 Vecka Figur 16. Ströhastighet, tid och distans. Distanser utoskärs Mandal (S Norge) Langesund Ströstad Lysekil Marstrand Vinga Älvsborgsbron Distans (NM) Figur 17. Distanser till orter vid Kattegatts och Skagerraks kust. 25

30 Figur 18. Svenska västkusten och Norska sydkusten ed arkerade orter enligt figur 17. Distanser inoskärs Havstens fjord Ljungkile Tjörnbron Älgön Sälö fjord Björkö Dana fjord Älvsborgsbron Distans (NM) Figur 19. Distanser till orter längs kuststräckan Göteborg-Uddevalla. 26

31 Figur 20. Kuststräckan Göteborg-Uddevalla. Exepel: Medelhastigheten för ströen på 0-2 eters djup vid Karet, Torshanen och Måvholsbådan är (0,7+0,88+1,28)/3, enligt tabell 5. Det resulterar i en edelströhastighet på 0,95 knop för dessa tre ätstationer. O en vattenassa skulle transporteras bort ed den hastigheten skulle den transporteras ca 23 NM på 1 dygn och ca 160 NM på en vecka enligt figur 16. Det skulle föra den ungefär till Älgön på ett dygn enligt figur 19 och något längre än till Langesund på en vecka enligt figur 17. Detta exepel gäller bara o edelströhastigheten so uppätts gäller för hela den beräknade tiden, ett dygn eller en vecka. Den hastighet ströen har inoskärs beror på att en viss vattenassa transporteras i ett oråde ed visst djup och bredd, en area. Hastigheten koer att förändras o arean förändras enligt Bernoullis lag (V1xA1=V2xA2) (SMHI, 2011). När vattenassan koer ut utoskärs och arean ökar koer således hastigheten att inska. Detta förhållande ellan area och hastighet är en grundprincip so går att applicera när en vattenassa passerar över ett grund ed ökad hastighet so följd. Det är svårare att applicera när fler faktorer är involverade. I exeplet ovan skulle ströens hastighet inska när vattenassan transporteras norrut längs den svenska kusten på grund av den ökade arean en areans storlek varierar också beroende på skiktningar i vattnet och vattenassans utbredning i djup kan variera. 27

32 En er noggrann beräkning för hur långt en vattenassa kan transporteras och i vilken riktning kan göras o det finns er inforation tillgänglig likt den i figur 4 t.o.. figur 13. Ska beräkningarna vara er exakta behövs kontinuerligt uppdaterad inforation och någon typ av odell so gör de. 5.6 Spädning När en voly vatten pupas ut i okringliggande vattenassa, havet, påbörjas en process so koer att utjäna eventuell densitetsskillnad ellan dessa två volyer, utspädning. Skillnaden i teperatur och salthalt sat etod och djup för utpupningen avgör hur snabbt detta koer att ske. Det vatten so pupats ut koer att dra ed sig och blanda in vatten från havet och bilda en ply so växer i utbredning från utpupningsplatsen (Ljunggren, 2008). Utspädningen beror också på ströen och skikt i havet sat hur stort flödet vid utpupningen är. Ett lågt utflöde i ett oskiktat vatten ed hög ströhastighet bidrar till effektivast utspädning o det är sötvatten eller vart vatten so pupas ut i saltvatten eller kallt vatten. Detta beror på att det söta eller vara vattnet flyter upp ot ytan och o det då inte finns några skikt koer det söta eller vara vattnet spädas ut under hela vägen upp till ytan. Tillsaans ed ett lågt utflöde och hög ströhastighet leder detta till att en liten voly vatten späds ut i en större voly under längre tid, beroende på utpupningsdjupet. I ett skiktat vatten däreot kan den utpupade vattenvolyen hinna spädas ut och få högre densitet än ytvattnet och därför aldrig nå ytan (SMHI, 2008). I en utredning o utspädning av spillvatten från ett reningsverk i Kullavik, i Kungsbacka koun, ättes halter av kväve och fosfor. Det konstaterades att halterna i utsläppsvattnet so låg på ca 2000 % över noralvärdet i havet redan efter 50 eter hade inskat till ca 100 % eller indre och att halterna efter en kiloeter var så så att de lika gärna kunde bero på den naturliga variationen i havet (SMHI, 2008). 28

33 6. Diskussion I detta kapitel ska en diskussion föras kring den ätdata so finns tillgänglig, vad den går att använda till, hur den har använts i denna studie och vad resultaten från detta kan användas till. Det finns bra inforation o Göta älvs flöde vilket äts på flera platser längs ed älven. Utifrån denna data går det att utläsa flödets storlek och variationer i flödet. För denna studie var det ycket användbart att se flödets storleksfördelning innan förgreningen i Kungälv och vid ynningen vid Älvsborgsbron för att verifiera att flödet hålls nästan konstant i Göteborgsgrenen oberoende av älvens totala flöde. Vid uppskattningar av var en utsläppt voly vatten transporteras underlättar det att utflödet från älven är relativt konstant efterso de andra faktorerna so påverkar den totala ströen är er dynaiska. Dock är det så att det ätvärde so anges för flödet är ett totalt flöde för den angivna platsen. Flödets voly är inte uppdelat på olika djup i älven och det är därför svårt att dra några slutsatser o vattenflödets fördelning. För att kunna bedöa hur flödet är uppdelat behöver andra faktorer vägas in. Mätvärden för salthalt och teperatur på olika djup behövs för att kunna se o vattenflödet är jänt fördelat i hela älven eller o det är fördelat i olika skikt. Det är först vid Älvsborgsbron (föruto inforationen o råvattenintagets stängningstillfällen vid Lärjehol) so ätningar av teperatur och salthalt genoförs en där har det, i den ätdata so använts för denna studie, bara funnits en ätning per ånad vilket är alldeles för få ätningar för att skapa en bra uppfattning o förhållandena på platsen. För att försöka skapa en bild av hur fördelningen av det vattenflöde so koer från älven ser ut användes tillgänglig data för salthalt. Den jäfördes ed älvens totala flöde och ströens hastighet på olika djup utanför Älvsborgsbron. Det so går att utläsa av detta är att salthalten är låg vid ytan och att den tilltar och är relativt hög redan på 2 eters djup. Flödet från älven, so består av sötvatten, är till viss del redan uppblandat ed saltvatten när det når Älvsborgsbron en är vid ytan är uppblandningen begränsad. Vid ätstationen Karet (ca 1 NM utanför Älvsborgsbron) är ströens hastighet betydligt högst ino djupintervallet 0-2 eter och ströens riktning är övervägande västlig ino saa djupintervall ed högst ströhastighet åt väster. Detta är en indikation på att älvens utflöde av vatten även vid Karet till största delen sker i ytan och det således är sötvatten so ströar ut ovanpå det saltare havsvattnet. Vid ätstationen Torshanen (ca 2,5 NM utanför Älvsborgsbron) är ströens hastighet fortfarande betydligt högst i det översta djupintervallet, 0-2 eter, och ströens riktning är fortfarande västlig till stor del en det är inte längre lika tydligt förhållandevis till Karet. Detta skulle kunna vara en indikation på att det vid Torshanen finns andra faktorer än älvens flöde so påverkar ströen i det övre djupintervallet. Studeras en karta syns det tydligt att orådet vid Torshanens ätstation skiljer sig ycket från orådet vid Karets ätstation so är placerad i älvens ynning precis innan vattenorådet utbreder sig ytässigt. Vid Torshanen är vattenorådet ycket större och andra faktorer kan påverka ströen er. 29

34 Vid Måvholsbådans ätstation (ca 6 NM utanför Älvsborgsbron) är det ännu tydligare att det är andra faktorer än älvens flöde so påverkar ströen. Ströens hastighet i det övre djupintervallet är ycket högre i jäförelse ed Karet och Torshanen och även betydligt högre på 4 eters djup. Den högre hastigheten tyder på att havsströar och vind påverkar er längre ut i skärgården. Att hastigheten är högre djupare ner i vattenvolyen kan tyda på att det har skett en större uppblandning ellan söt- och saltvatten så att skiktet har flyttats nedåt. Ströens riktning är er jänt fördelad en det går att urskilja en något högre frekvens av västlig och ostlig riktning sat att nordlig riktning är er frekvent i förhållande till sydlig riktning vilket tyder på att den baltiska ströen, so till större delen är nordgående, påverkar er utanför skärgården. Resultatet från Trubadurens ätstation styrker den baltiska ströens riktning och att den generellt sett är en nordgående strö även fast den varierar ycket. Saanfattas resultatet för alla ätstationer, för ströen i det övre djupintervallet, går det att se en tendens. Ströens riktning är procentuellt sett övervägande västlig vid Karet (64 %) och Torshanen (27 %) för att vid Måvholsbådan övervägande vara nordlig (24 %) och vid Trubaduren övervägande var nordnordvästlig (24 %). I de flesta fall rör sig vattnet i det övre djupintervallet västerut från Älvsborgsbron för att sedan vika av norrut längs kusten. Resultatet är inte helt övertygande efterso det inte är i närheten av 100 % eller ens nära 50 %, föruto vid Karet, en ånga faktorer påverkar föruto älvens flöde. Vinden är en stor faktor i orådet. Vindstatistik visar att vinden vid Trubaduren är sydlig till västlig 50,9 % av tiden ed ett edelvärde på 6,9 /s för åren (SMHI, 2006). O bara vinden påverkar är ytströens hastighet är den ca 1,35 % av vindhastigheten och riktad 45 höger o vindriktningen på grund av corioliseffekten (SMHI, 2011). Detta betyder att vindens bidrag till ytströens hastighet skulle vara ca 0,18 knop i snitt och att vindens påverkan på ytströens riktning skulle vara nordostlig till sydostlig ungefär hälften av tiden under denna period. Denna vindgenererade ytströ otverkar och påverkar den totala ströen so genereras av utflödet från Göta älv vilket syns tydligt vid ätstationerna Torshanen och Måvholsbådan. Sträckan en vattenassa transporteras påverkas av en ängd faktorer och vid beräkningar av distanser görs antagandet att barlastvattnet består av sötvatten so kvarstannar i ytvattnet. Efterso utsläppt saltvatten sjunker påverkas inte det av ytströen i lika stor utsträckning so sötvatten och det går därför inte göra några beräkningar av hur det sprids ed hjälp av denna studie. Det finns inga ätningar av salthalt på det barlastvatten so släpps ut i Göteborg vilket begränsar öjligheterna för att diskutera hur det sprids en baserat på en studie från 2007 (Gollasch och Leppäkoski, 2007) har de hanar so klassas so högriskhanar för transport av fräande arter till Göteborg salthalter so variera ellan 0-20 proille och flertalet hanar i närheten har lägre salthalt. Enligt en annan studie (Hoffrén, 2006) är den största delen av det barlastvatten so släpps ut i Sverige upptaget i Östersjön och Nordsjön. Det bör betyda att 30

35 det är upptaget i någon av hanarna där och att det ed stor sannolikhet har låg salthalt. Vid antagandet att barlastvattnet består av sötvatten finns det öjlighet att räkna ut hur långt det kan transporteras ed ytströarna i orådet och var ett vattenprov ska tas. Efterso den största delen av barlastvattenutsläppen so genofördes år 2011 genofördes i orådet precis utanför Älvsborgsbron, där salthalten är låg i ytvattnet, blir utspädningen begränsad. Tiden för utsläppstillfället tillsaans ed aktuell tid och aktuell strö är nödvändig fakta. Beroende på tiden ellan dessa två tillfällen kan det vara nödvändigt att ha tillgång till historik, o utsläppet t.ex. skett för en vecka sedan, eller att de aktuella förhållandena registreras, o provet ska göras vid senare tillfälle. Finns det inte tillgång till detta kan denna studie vara ett stöd en det ska tas i beaktande att den gäller för generella fall likt det so beskrivs i exeplet i kapitel 5.5 och i stycket ovan angående det saanfattade resultatet för alla de ätstationer so använts för denna studie. År 2011 släpptes det enligt teoretiska beräkningar totalt ut ca ton barlastvatten i Göteborgs han, fördelat ellan de olika terinalerna. I det inre hanorådet släpptes det ut ca ton, vilket otsvarar ca 12 % av den totala ängden, och i det yttre hanorådet släpptes det ut ca ton, vilket otsvarar ca 88 % av den totala ängden (Gibson och Johansson, 2013). Av utsläppen i det yttre hanorådet sker 98 % av dessa (ca ton) på Älvsborgsfjorden, orådet precis utanför Älvsborgsbron, där ätstationen Karet är placerad. Älvsborgsfjorden ingår i det oråde so benäns Rivö fjord på SMHI:s vattenweb. Förhållandet ellan volyen totalt utsläppt barlastvatten i det yttre hanorådet under 2011 och volyen för det övre skiktet på Rivö fjord är ca 8 %. Förhållandet ellan totala volyen utsläppt barlastvatten i det inre hanorådet 2011 och inre hanorådets voly är också ca 8 %. Vid en jäförelse ellan det utsläppta barlastvattnet 2011 och flödet i Göta älv 2011, vilket var 248 ³/s, otsvarar barlastvattnet 1,1 av det totala flödets voly. I det inre hanorådet sker barlastvattenutsläppen till största delen från färjor, passagerar- och Ro-ro-fartyg och år 2011 gjordes anlöp vilket innebär ca 7 anlöp och ca ton barlastvatten per dygn vilket ger ca 414 ton barlastvattenutsläpp per anlöp (Gibson och Johansson, 2013). Göta älvs flöde år 2011 var i snitt ³ per dygn. Den utsläppta ängden barlastvatten i förhållande till flödet är ca 0,13 per dygn. I det yttre hanorådet står tankfartyg för den största andelen av barlastvattenutsläppen. År 2011 släppte de ut ca ton fördelat på 714 anlöp i Skarvikshanen och Ryahanen vilket otsvarar 37 % av den totala ängden. Det innebär ca 2 anlöp per dygn och otsvarar ca ton per dygn sat ca ton per anlöp. I förhållande till älvens flöde otsvarar det ca 0,40 per dygn. Ro-ro- och containerfartygen i yttre hanorådet släpper ut indre barlastvatten i förhållande till tankfartygen en stod geensat för ca ton år 2011 fördelat på anlöp vilket otsvarar ca 7 anlöp och ca ton per dygn sat ca 1700 ton per anlöp (Gibson och Johansson, 2013). 31