ISverige spelar den offentliga sektorn en större roll i välfärdspolitiken än i något

Transkript

1 Förnyad polarisering i välfärdspolitiken FÖRNYAD POLARISERING I VÄLFÄRDSPOLITIKEN LENNART NILSSON ISverige spelar den offentliga sektorn en större roll i välfärdspolitiken än i något annat OECD-land och ino den offentliga sektorn har det genoförts en långtgående arbetsfördelning när det gäller välfärdspolitikens ipleentering. I den svenska odellen av välfärdsstat svarar den nationella nivån för huvuddelen av inkostöverföringarna till hushållen edan den regionala och lokala nivån har huvudansvaret för offentligt finansierad service. I detta kapitel skall svenska folkets åsikter o välfärdsstaten belysas i tre avseenden: bedöningen av service ino olika verksahetsoråden, inställningen till den offentliga sektorn so helhet och attityderna till privatisering. Särskilt skall situationen år 2000 uppärksaas en det sker ot bakgrund av utvecklingen under de senaste feton åren. Underlaget för analyserna utgöres av data från de nationella SOM-undersökningarna På vissa punkter koer resultaten från dessa undersökningar att relateras till resultat från de regionala och lokala SOM-undersökningarna. Medborgarnas bedöning av service Medborgarna koer i skilda faser av livet i kontakt ed offentligt finansierad service i kounerna. Det gäller barnosorg, fritidsverksahet, skola, kulturaktiviteter sat äldreosorg. Vid behov finns rätt till handikapposorg och socialtjänst. Kounerna har också ett ansvar för grundläggande sahällsservice so tillgång till bostäder, gator och vägar, kollektivtrafik och iljövård. På vissa oråden ansvarar kounen ensat för tjänsterna en på flera oråden har konkurrensutsättning och alternativ driftforer blivit vanligare under 1990-talet (Svenska kounförbundet 1999). I vilken utsträckning edborgarna har uppfattning o sahällsservicen varierar ellan olika verksahetsoråden, fräst beroende på i vilken utsträckning an har erfarenheter av servicen. Bedöningen av service innebär att den faktiska servicen so den uppfattats av edborgarna sätts i relation till förväntningarna på service. Bilden av den service so erbjuds kan ha registrerats geno egna erfarenheter, personlig inforation från andra so har erfarenheter eller inforation på annat sätt vanligen via edier. Även egen yrkesverksahet ino berört oråde kan ha bildat underlag för ställningstagande för den so inte nyttjar tjänsterna. I SOM-undersökningarna kartläggs årligen edborgarnas bedöning av ser- 79

2 Lennart Nilsson vice ino fe huvudoråden: sahällsstruktur, hälso- och sjukvård, barnosorg och skola, social osorg sat fritid och kultur, totalt närare 30 verksahetsoråden (Nilsson 2001). Opinionen när det gäller olika serviceoråden saanfattas ed hjälp av ett balansått, so anger andelen ycket eller ganska nöjd inus andelen so är ycket eller ganska issnöjd. Vet ej-svaren ingår i procentbasen. Värdet kan variera från +100, o alla är nöjda, till -100, o alla är issnöjda och påverkas av två faktorer, hur ånga so har en uppfattning och differensen ellan andelen nöjda och andelen issnöjda. I tabell 1 redovisas de förändringar so överstiger 10 balansåttsenheter för de två perioderna och Tabell 1 Förändringar i svenska folkets bedöning av service och (balansått och förändring av balansåttet) Sahällsstruktur Miljövård Gator och vägar (-28) (+15) Renhållning på allänna platser, (-14) Kollektivtrafik (-12) Tillgång på bostäder (-21) Möjligheten att få arbete (+47) Vård Vårdcentral (-12) Barnavårdscentral (-12) Barnosorg och skola Kounal grundskola (-21) Kounal gynasieskola (-14) Social osorg Fritid och kultur Idrottsanläggningar (-11) Koentar: I riksundersökningen hade frågan följande lydelse: Vad anser Du o servicen i Din koun på följande oråden: ed svarsalternativen Mycket nöjd, Ganska nöjd, Varken nöjd eller issnöjd, Ganska issnöjd, Mycket issnöjd sat Vet ej. I 1991 års undersökning hade frågan följande forulering: I vilken utsträckning är Du nöjd ed servicen i Din koun på följande oråden: ed saa svarsalternativ. Balansåttet anger andelen nöjd inus andelen issnöjd. Vet ej-svaren ingår i procentbasen. 80

3 Förnyad polarisering i välfärdspolitiken Under första hälften av 1990-talet, då resurserna inskade ino flera verksahetsoråden, gör edborgarna saa bedöningar 1995 so På ett oråde, iljövård, ökar till och ed tillfredsställelsen ed insatserna kontinuerligt. Under andra hälften av 1990-talet, då den ekonoiska situationen i Sverige gradvis förbättras, blir svenska folket allt indre nöjda ed de offentliga insatserna ino centrala välfärdsoråden so vårdcentraler och den kounala skolan sat idrottsanläggningar ino fritidssektorn. Dessuto blir edborgarna fräst i storstadsregionerna indre tillfredsställda ed bostadssituationen sat kollektivtrafiken och renhållningen på allänna platser. Den största negativa förändringen registreras för gator och vägar och den gäller hela landet. På ett grundläggande oråde, öjligheterna att få jobb, inskar eellertid issnöjet i snabb takt. Vi vet sedan tidigare att för bedöningen av service är det brukarrollen och egna erfarenheter so är avgörande och inte ideologi och partisypati (Nilsson 2001). Inställningen till den offentliga sektorn Under perioden fra till 1988 var svenska folkets inställning till den offentliga sektorns storlek förhållandevis stabil och tudelad ed ungefär lika ånga so ville bibehålla so inska den. I slutet av högkonjunkturen, då det förelåg ett överskott för den konsoliderade offentliga sektorn, rasade opinionsstödet. År 1990 var det tre gånger så ånga so ville skära ner so otsatte sig en inskning. Därefter vände trenden, och 1993 då underskottet i den offentliga sektorns finanser var so störst, var det för första gången i SOM-undersökningarna övervikt för andelen personer so otsatte sig en inskning. Under de följande åren ökade uppslutningen bako den offentliga sektorn och 1996 var gapet ellan de so vill bevara en stor offentlig sektor och de so vill inska rekordstort. Med en förbättrad sahällsekonoisk situation inskade skillnaden därefter stegvis fra till 1999, en ed en fortsatt övervikt för de so inte vill inska den offentliga sektorn. Sett över hela perioden är det stora opinionsförskjutningar so har ägt ru. I denna centrala vänster-högerfråga har också spännvidden ellan de positioner so partiernas sypatisörer intagit varit betydande, en varierat över tid. Genogående har vänsterpartiets sypatisörer varit est positiva och oderata salingspartiets est negativa till den offentliga sektorns storlek. Opinionsbalansen för socialdeokratiska sypatisörer var 1986 klart positivt; anhängare till p och kd intog positioner ellan blocken ed en svagt negativ inställning. Mittenpartiernas sypatisörer var klar negativa, en inte lika eniga o att skära ner so oderaterna. 81

4 Lennart Nilsson Figur 1 Svenska folkets åsikter o den offentliga sektorn i SOM-undersökningarna (procent) Procent Andel so vill inska den offentliga sektorn Andel so otsätter sig en inskning av den offentliga sektorn Koentar: De svarande fick ta ställning till förslaget Minska den offentliga sektorn ed svarsalternativen: Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. Andelen so inte tagit ställning till frågan utgör andelen vet ej. I procentbasen ingår satliga svarande uto de so avstått från att besvara hela frågesviten o aktuella förslag. Värdena för avser den politikinriktade riksundersökningen. Under perioden var opinionen stabil också ino de olika partierna ed undantag för kd, där sypatisörerna blev er benägna att inska. Därefter försköts positionerna ino alla partier ot en er negativ inställning till den offentliga sektorn. År 1990 var opinionsbalansen negativ ino satliga partier. Det var fräst sypatisörer till de partier so varit est positiva till den offentliga sektorn so hade närat sig de traditionella borgerliga väljarnas negativa positioner. Förskjutningarna på vänsterkanten var ycket stora ellan 1986 och På den borgerliga sidan var förändringarna väsentligt indre. Därefter vände trenden ånyo och blev er positiv till den offentliga sektorn, först ino v och s. Åren efter valet 1991 blev attityden sedan er positiv ino alla partier. Fra till 1993 fortsatte svängningen ot en er positiv inställning och förändringen var starkast bland anhängare till de borgerliga partierna. Fortfarande var dock balansåtten för de borgerliga partiernas sypatisörer negativa, dvs. det var fler so ville inska den offentliga sektorn än so otsatte sig 82

5 Förnyad polarisering i välfärdspolitiken en inskning. Under valåret 1994, och den starka fokuseringen på budgetunderskottet och statsskulden, var opinionen ino satliga partier, uto p, något indre kritisk till nedskärningar än året innan och p-sypatisörerna intog en position till vänster o de socialdeokratiska sypatisörerna. Fra till 1996/97 blev satliga partiers sypatisörer er negativa till inskningar av den offentliga sektorn. Bland borgerliga sypatisörer var förändringarna ycket stora. Åren var det bara bland oderata salingspartiets sypatisörer so det finns en opinionsövervikt för att inska den offentliga sektorn. Därefter försvagades otståndet ot en inskning något. Figur 2 Partisypati och inställning till den offentliga sektorn (balansått) Opinionsbalans v +39 s +29 p +18 c nyd nyd fp -11 kd fp/kd Koentar: Balansåttet anger andelen dåligt förslag inus andelen bra förslag. Partisypati avser bästa parti generellt. År 2000 ökade spännvidden på nytt geno att vänsterpartiets och oderata salingspartiets sypatisörer gick åt vänster respektive åt höger vilket edförde en ökad polarisering en balansåttet för satliga var i huvudsak oförändrat. 83

6 Lennart Nilsson Opinionen och privatisering Fra till början av 1980-talet gällde det inte o, utan i vilken takt och på vilka oråden nya insatser skulle göras. Därefter har begränsningar av den offentliga sektorn i for av avreglering och privatiseringar genoförts på en rad oråden. Avgörande för en indelning i offentligt eller privat är i vilken utsträckning det offentliga reglerar, finansierar och är ansvarig för produktionen (Lundqvist 2001). Offentlig finansiering och produktion förutsätter reglering en reglering kan också ske av verksahet so drivs i privat regi ed privat finansiering. Privatisering i vid ening innebär att det offentligas inflytande i något eller några av dessa tre avseenden inskas, en används vanligen so benäning på en inskning av den offentliga finansieringen och/eller produktionen. Det är i denna senare betydelse so det koer att användas här. Privatisering har förespråkats so en strategi ino välfärdspolitiken av huvudsakligen två skäl näligen, att inska kostnaderna och att erbjuda individuell anpassning och större valfrihet (Esping-Andersen 1996). Marknadsreforers effekter på välfärdspolitiken är eellertid ycket ostridda. Bloqvist och Rothstein konstaterar efter en analys av forskningen ino orådet att själva utforningen av systeen uppvisar stora skillnader och att probleen och öjligheterna påverkas av olika institutionella lösningar. En jäförelse ellan skolan och sjukvården visar att det föreligger betydande skillnader i detta avseende ellan de två verksahetsorådena. En bedöning av effekterna kräver därför att förhållandena studeras i de enskilda fallen; Allt avgörs i detaljerna (Bloqvist och Rothstein 2000). Markandsreforer har i ånga fall edfört ökad valfrihet, en valfrihet förutsätter inte alltid privata alternativ och all privatisering har inte edfört ökad valfrihet. I det följande skall opinionen o privatisering och den offentliga sektorns gränser i Sverige analyseras. I SOM-undersökningarna har ingått frågor o förslag till privatisering sedan 1987 (Nilsson och Ströberg 1988). Mot bakgrund av debatten valdes fe oråden ut varav fyra ingått åren , 1990 sat Orådena är sjukvård, skola, äldreosorg och statlig affärsverksahet. Skola och äldreosorg är centrala priärkounala uppgifter edan sjukvården är den viktigaste landstingskounala uppgiften. Statlig affärsverksahet utgör ett i privatiseringssaanhang odebatterat statligt oråde, so representerar en annan typ av privatisering och so fått förnyad aktualitet geno Telias börsintroduktion. I undersökningen år 2000 lades till ett förslag o att förhindra företag ed vinstsyfte att driva akutsjukhus so knöt an till en odebatterad proposition i frågan. Fyra av frågorna avser en privatisering i betydelsen övergång till en ökad andel privat produktion: Bedriva er av sjukvården i privat regi, Förhindra företag ed vinstsyfte att driva akutsjukhus, Öka antalet privata skolor/satsa era på friskolor sedan 1997 års undersökning, Låta privata företag svara för äldreosorg. 84

7 Förnyad polarisering i välfärdspolitiken Det fjärde orådet avser utförsäljning av statlig affärsverksahet : Överföra statlig affärsverksahet, t.ex. Telia/Televerket i privata händer. Geensat för tre av förslagen är att de avser en förändring ot ökade privata inslag i produktionen av offentligt finansierade tjänster och ett avser att förhindra denna typ av privatisering en inte en övergång till en huvudsakligen ickeoffentlig odell. Det fete förslaget gäller en utförsäljning av statlig affärsverksahet, där finansieringen av verksaheten är privat i utgångsläget. De två första undersökningsåren 1987 och 1988 kännetecknades av stor åsiktsstabilitet. Opinionen var positiv till privatiseringar när det gällde sjukvården, edan den var negativ till privatiseringar när det gällde affärsverksahet, skola och särskilt äldreosorg. Figur 3 Svenska folkets inställning till förslag o privatisering av offentlig verksahet (balansått) Opinionsbalans Överföra statlig affärsverksahet t ex Telia/Televerket i privata händer Öka antalet privatskolor Bedriva er av sjukvården i privat regi Låta privata företag svara för äldreosorg Satsa er på friskolor Förhindra företag ed vinstsyfte att driva akutsjukhus Koentar: Svarspersonerna fick ta ställning till förslagen so redovisas i figuren och svarsalternativen var: Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. Balansåttet anger andelen bra förslag inus andelen dåligt förslag. Värdena för avser den politikinriktade riksundersökningen. 85

8 Lennart Nilsson Förändringen av attityden till privatisering följer saa huvudönster so inställningen till den offentliga sektorn so helhet. Motståndet ot privatiseringar inskade År 1990 fanns ett klart stöd för privatiseringar ino sjukvården och av statlig affärsverksahet, edan det var lika ånga för so eot privatiseringar ino skola och äldreosorg. Därefter rasade opinionsstödet för privata alternativ. År 1993 var otståndet ot privata lösningar ino sjukvård, skola och äldreosorg väsentligt större än På dessa tre oråden tog en ajoritet avstånd från ytterligare privatiseringar. För sjukvården var förändringen särskilt arkant. Under perioden inskade otståndet ot privatiseringar ino sjukvård, skola och äldreosorg något, edan synen på privatisering av Telia fluktuerat ed något fler eot än för en utförsäljning, även efter den partiella utförsäljningen av Telia våren Av speciellt intresse i detta saanhang är förändringarna sedan Förskjutningarna har gått i olika riktning. För statlig affärsverksahet ökade andelen so vill se en utförsäljning av Telia; år 1997 och de senaste åren har det varit en svag övervikt i opinionen för en privatisering. Ino skolans oråde skedde en svängning ot större stöd för alternativ till den kounala skolan. I undersökningarna fra till 1996 fick de svarande ta ställning till förslaget att öka antalet privatskolor, en i 1997 års undersökning hade förslaget ändrats till satsa er på friskolor vilket försvårar en jäförelse. Förändringen av frågan hade eellertid föregåtts av att båda alternativen testats i 1996 års västsvenska SOM-undersökning. 1 Perioden var läget oförändrat ed en svag övervikt eot ökade satsningar på friskolor en ed stora skillnader ellan olika delar av landet (Carlsson 1999). För privat sjukvård var opinionsläget oförändrat 1997, en fra till 1999 fortsatte den svaga trenden i riktning ot inskat otstånd ot privata lösningar. Attityden till privat äldreosorg var er negativ 1997 än året innan. Efter detta hack i kurvan, so är resultatet av ediernas behandling av fallet Polhesgården (Nilsson 2000b), avtog även på detta oråde otståndet ot privata lösningar något fra till År 2000 är opinionen jäfört ed de närast föregående åren något er kritisk ot privatisering ino skola, osorg och vård. Förändringarna är så en de är resultatet av en ökad polarisering av opinionen, so innebar att förskjutningar åt vänster och åt höger i huvudsak tar ut varandra en ed en svag förskjutning till vänster bland satliga. För det nya förslaget förhindra företag ed vinstsyfte att driva akutsjukhus registreras en ajoritet eot bland svenska folket, balansått +28. Privatiseringsvågen försköt opinionen på alla oråden och ino flertalet partier, och rekylen , so var ännu starkare, berörde alla verksaheter och alla partier. På saa sätt so när det gällde inställningen till 86

9 Förnyad polarisering i välfärdspolitiken de offentliga sektorn var förändringarna kraftigast bland personer so sypatiserade ed vänsterpartiet och socialdeokraterna. Åsikterna hos anhängare till de borgerliga partierna, so i utgångsläget var positiva till privatiseringar, ändrades endast i begränsad utsträckning. Däreot var svängningen i privatiseringsnegativ riktning i flertalet fall större bland de borgerliga partiernas sypatisörer. Bland vänsterpartiets och socialdeokraternas sypatisörer har det trots stora svängningar hela tiden funnits en övervikt för otstånd ot privatiseringar. Det gällde även 1990, en då var opinionsbalansen för s-sypatisörerna endast svagt negativ när det gällde sjukvård och statlig affärsverksahet. Åren 1987/88 och 1990 fanns det en övervikt för privatisering ino satliga borgerliga partier när det gällde vård, skola och osorg, uto bland centerpartiets anhängare när det gällde äldreosorgen. När det gäller statlig affärsverksahet har dock övervikten för privatiseringar bibehållits under hela den undersökta perioden bland borgerliga sypatisörer. Efter rekylen 1993 var det dock bara bland oderata sypatisörer so det finns en övervikt för ytterligare inslag av privata lösningar ino sjukvård, skola och äldreosorg. Denna situation bibehålls under hela 1990-talet för äldreosorgen, en när det gäller sjukvård är fp-, kd- och -sypatisörerna ot slutet av 1990-talet positiva till ökad privat vård och detsaa gäller satsningar på friskolor. Centerpartiets sypatisörerna intar genogående en position i itten på skalan. År 2000 går de oderata sypatisörerna åt höger i satliga frågor uto när det gäller en privatisering av Telia, där oderaterna är oförändrat ycket positiva. Ovänt går de i riksdagen tre saverkande partiernas sypatisörer till vänster uto när det gäller p och friskolorna, där positionen är oförändrad ed en svagt kritisk hållning. För övriga partier är rörelserna indre enhetliga. När det gäller förslaget att förhindra företag ed vinstsyfte att driva akutsjukhus finns det en klar ajoritet för bland p, v, s och c, en svag övervikt för bland fp och kd och en övervikt eot bland. I frågorna o privatisering av skola, osorg och vård utkristalliseras år 2000 ett huvudönster ed v-, s- sat p-sypatisörerna eot privatiseringar och -sypatisörerna klart för edan övriga partier bildar en ellangrupp. Tydligast är det när det gäller äldreosorgen en det går igen också på andra oråden likso när det gäller inställningen till den offentliga sektorn so helhet. Medborgarnas attityder till privatisering är fräst en fråga o ideologi och inte en fråga o issnöje ed offentlig service (Nilsson 2001). 87

10 Lennart Nilsson Figur 4 Partisypati och inställningen till privatisering ino sjukvård, skola och äldreosorg sat av statlig affärsverksahet 1987, 1990, 1993, och 2000 (balansått) A.a. Bedriva er av sjukvården i privat regi dåligt bra -100 v s p/c fp kds nyd v -60 s -45 p -26 c -4 kd 0 fp +31 A.b. Förhindra företag ed vinstsyfte att driva akutsjukvård p +56 v +49 s +42 c fp kd -15 B. Låta privata företag svara för äldreosorg dåligt bra -100 v s p fp c kds nyd s v p c kd fp

11 Förnyad polarisering i välfärdspolitiken Figur 4 fortsättning C.a. Öka antalet privatskolor dåligt bra -100 v s p c fp kds C.b. Satsa er på friskolor v s p v s c -17 nyd c -8-4 fp kd p fp kd v s c p kd fp +42 D. Överföra statlig affärsverksahet t ex Telia/Televerket i privata händer dåligt bra -100 v s p fp c kds nyd v s p c kd +44 fp +53 Koentar: Balansåttet anger andelen bra förslag inus andelen dåligt förslag och -100 (alla negativa) redovisas till vänster i figuren och +100 (alla positiva) till höger, uto för A.b. där +100 redovisas till vänster och -100 till höger. Partisypati avser bästa parti generellt. Mot en ökad polarisering i välfärdspolitiken? I Sverige kan under den senaste fetonårsperioden urskiljas tre skeden av issnöje ed den offentliga sektorn. Den första perioden ot slutet av 1980-talet och början av 1990-talet präglades av en ycket kraftig kritik ot den offentliga 89

12 Lennart Nilsson sektorn ed privatisering och avreglering so förslag till lösningar. Privatiseringsvågen nådde sin höjdpunkt 1990, satidigt so bedöningen av offentlig service var förhållandevis positiv även o konkreta exepel på issförhållanden ino offentliga yndigheter spelar stor roll i debatten. Lågkonjunktur och stigande arbetslöshet under första hälften av 1990-talet edförde en uppslutning bako välfärdsstaten. Stödet för den offentliga sektorn ökade och förslag o privatiseringar avvisades av edborgarna. Trots nedskärningar ino ånga oråden var bedöningen av offentlig service fortsatt positiv. Under den ekonoiska krisen riktades issnöjet ot förändringar av välfärdsstatens trygghetssyste och service och ot resursbristen. Under den andra hälften av 1990-talet är stödet för den offentliga sektorn fortsatt stort även o otståndet ot privata lösningar inskat något. Under denna period och fräst under 1990-talets sista år blev eellertid svenska folket indre tillfreds ed den offentliga servicen ino centrala välfärdsoråden. Dessuto är edborgarna, fräst i storstäderna, indre nöjda ed det yttre offentliga ruet: gatorna och vägarna, kollektivtrafiken, renhållningen på offentliga platser och bostadsbristen. Missnöjet ed öjligheten att få jobb avtar dock snabbt. Den positiva utvecklingen av Sveriges ekonoi, och för ånga änniskor av den egna ekonoin, bidrar till att öka förväntningarna också på den verksahet so kounerna och landstingen/ regionerna ansvarar för. Bristen på påtagliga och snabba förbättringar av den offentligt finansierade servicen skapar en otakt i utvecklingen. Trots att det går bra för Sverige deonstrerar idag föräldrar och andra brukare ot otillräcklig kounal service satidigt so personal ino välfärdens organisationer protesterar. Den kounala sektorn ed ansvar för offentligt finansierad service bedös inte ha följt ed i utvecklingen. Välfärden är i obalans. (Nilsson 2000a). De salade effekterna av de stora svängningarna i privatiseringsopinionen är ycket stora. Under tioårsperioden i det näraste halverades avståndet ellan vänsterpartiets och oderats salingspartiets sypatisörer ino de fyra undersökta orådena och det inskade avståndet var resultatet av att både partierna till vänster och till höger förflyttade sig ot itten. När det gällde att bedriva sjukvård och äldreosorg var det fräst de borgerliga partiernas sypatisörer so rörde sig ot itten edan det var v- och s- sypatisörerna so förflyttade sig när det gällde skola och affärsverksahet. Konvergenstrenden bryts eellertid år 2000, då attitydönstren pekar på en förnyad polarisering i välfärdspolitiken. Debatten kring friskolornas roll och akutsjukhusens ställning har också varit er intensiv än tidigare, vilket gör att gränserna ellan den offentliga och den privata sfären i sahället fortfarande är en i hög grad central politisk stridsfråga. De allt tydligare politiska skiljelinjerna i välfärdspolitiken har i den svenska flernivådeokratin lett till öppna konflikter ellan skilda nivåer ed olika politisk ajoriteter. 90

13 Förnyad polarisering i välfärdspolitiken Noter 1 Det fanns 1996 i Göteborg en övervikt eot bägge förslagen ed balansåttet -16 för privatskolor respektive -5 för friskolor, och svarssabandet var starkt, tau-b +0,57. Referenser Bloqvist, Paula & Rothstein, Bo (2000) Välfärdsstatens nya ansikte. Deokrati och arknadsreforer ino den offentliga sektorn. Agora. Esping-Andersen, Gösta (1996), After the Golden Age? Welfare State Dileas in a Global Econoy. I Esping-Andersen, Gösta, ed. Welfare States in Transition. Sage Publications. Carlsson, B R (1999) Skolan i Västra Götaland. I Nilsson, L (red) Region i utveckling, SOM-rapport nr 23. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Lundqvist, L J (2001) Privatisering varför och varför inte. I Rothstein, B (red) Politik so organisering. förvaltningspolitikens grundproble. Stockhol: SNS Förlag. Nilsson, L (2000a), Välfärd i obalans. I Holberg, S och Weibull, L (red), Det nya sahället, SOM-rapport nr 24. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Nilsson, L (2000b), Opinionstrender och edieeffekter. I Fridolf, M (red), Ve forar politiken i kounerna?. SNS Förlag Nilsson, L (2001) Nöjda issnöja edborgare. I Johansson, F, Nilsson, L och Ströberg, koande, Kounal deokrati under fyra decennier. Liber. Nilsson, L och Ströberg, L (1988) Offentligt privat, Svenska Folkets åsikter o privatisering och avreglering. I Holberg, S och Weibull, L (red), SOMundersökningen 1987, SOM-rapport nr 3. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Svenska Kounförbundet (1999), Konkurrens för fortsatt välfärd? o förekost, ofattning, effekter och erfarenheter av konkurrensutsättning och alternativa driftsforer. Koentus Förlag AB. 91

14