5. MER STADSLIV. så här utvecklar vi staden

Transkript

1 5. MER STADSLIV så här utvecklar vi stade»om VI UNDER 1900-TALET BEHÖVDE ARBETSKRAFT, MED BETONING PÅ KRAFT, SÅ BEHÖVER VI PÅ 2000-TALET KREATIVA MÄNNISKOR«Pat Kae, skotsk samhällsdebattör 96

2 foto: Joas Lidström 97

3 MER STADSLIV SÅ HÄR UTVECKLAR VI STADEN Kalmar ska vara e attraktiv och omtalad uiversitetsstad och regiocetra med e karaktär för persoer som bor och verkar här me äve ett besöksmål av betydelse. E stor del av stades attraktio ligr i hur stadsmiljö samspelar med Kalmarsud och hur stades historiska kära är e självklar del av stadskära. Ierstades vackra karaktär ska lyftas fram och göras äu mer tilltalade. E samlad strategimodell beskriver stades utvecklig, det vill sa hur exploaterigstrycket i huvudsak tas till vara. Eskilda projekt sätts i sitt sammahag om de olika utveckligstråke. Respektive utveckligsstråk sätter övergripade ramar för vilka lösigar som fis för varje aktuellt projekt. Stades utvecklig r utrymme för e kraftfull tillxt av stade av sål bostäder som arbetsplatser. De r dyamik till stades utvecklig och r möjligheter att sabbt möta ivesterigsitresse. Målet är också att varje exploaterig ska bidra till att öka stadsmiljös attraktioskraft. Befästigsstade samma roll, två stadslä. Uppmärksammat besöksmål av atioellt och iteratioellt itresse. I går Kalmar tätort med omgivade ladsbygdsorter I morgo Kalmar stads fem stadsdelar med större och utvidgad stadskära B: 5680 A: 650 LINDSDAL NORRA STADEN B: 3750 A: 1050 rv25 A: 2600 (Hasa City, Flygstade och Hagbygärde) B: A: VÄSTRA STADEN B: 2790 A: 270 stadskära B: A: Tätort Ladsbygdsort Hadel/verksamhet Cetrum Boede Arbetstillfälle SÖDRA STADEN INNERSTADEN 98 Mer Stadsliv

4 Ett urval av pågåede byggadsprojekt Ett stort atal byggprojekt är aktuella i olika delar av stade. De befier sig allt frå idéstadiet till bygglovsskedet. Det visar att itresset att vilja ivestera i stade är mycket stort. Med ett stort exploaterigstryck är det extra viktigt att hitta e strategi för hur stade ska utvecklas på öskrt sätt och att respektive exploaterig stödjer stadsutveckli. Bara att som i illustratioe föra samma projekt med varadra r e tydlig bild av vilke potetial, kraft som fis i das exploaterigstryck och att det rätt utyttjat räcker för att öskrt stadsliv uppås. Samlad strategimodell Ur ett hållbarhetsperspektiv och med föresla grudstruktur för stade utkristalliseras tre starka stadsutveckligsstråk: frå A till Ö, city till city och Diagoale. Stråke City till city (Erik Dahlbergs v) och stra dele av A till Ö (Tyska ) är ett regioalt hadelsstråk. Det ska stärkas och utvecklas. Dessutom ska dele av Diagoale frå Norra Vä till Erik Dahlbergs v stimuleras till att också bli ett hadelsstråk. På så sätt kyts de ihop. De beskrivs separat på följade sidor. När det gäller Västra stade hadlar det om att Smedby ka utvecklas med e statio och kytas samma med flygplatse via ett verksamhetsområde. Det iebär att Västra stade ka få ökat atal bostäder me framför allt att dess betydelse för stade är att de ka utveckla ärigslivet om att utrymme för ldigt måga olika slags verksamheter. Södra stade kommer att utvecklas i sambad med att :a får y sträckig. Ett politiskt beslut är att atalet boede ska fördubblas iom området. Det betyder att utveckli av Södra stade kommer att ha stor betydelse för stades utvecklig. Ett huvudgrepp är att ju mer stade xer desto mer ska markerade aturområde och Kläckeberga kulturladskap vas i i stadsmiljö så att deras betydelse för ivåaras livskvalitet ökar. Det betyder självklart att dessa område ite är aktuella för exploaterig. För Kläckebergaområdet är irikti att säkerställa och utveckla uvarade verksamhet för att på så sätt ta tillvara kulturladskapets rde. LINDSDAL NORRA STADEN ö a VÄSTRA STADEN Skärgårds parke c Skälby c INNERSTADEN e ögoblicksbild av exploaterigstrycket 2013 SÖDRA STADEN Mer Stadsliv 99

5 STADEN i dag ivåare bilar/1000 ivåare I Norra stade och Ierstade fis framförallt midre bostäder meda större bostäder domierar i Lidsdal, Västra stade och Södra stade. Detta påverkar vilka som bor i de olika delara. Måga uga vuxa bor exempelvis i Ierstade meda måga bar bor i Lidsdal, Västra stade och Södra stade. I stades fem delar bor idag (år 2010) persoer, vilket betyder att 78 procet av befolki i kommue bor i stade. Drygt bor i Ierstade, i Norra stade, i Lidsdal, i Västra stade (Smedby) och i Södra Stade. De seaste fem åre har folkmde ökat med över persoer eller 2,4 procet. Södra stade är de del av stade som ökat mest procetuellt de seaste fem åre (+5,1 procet) meda Ierstade och Norra stade ökat mest i absoluta tal. Västra stade har uder samma period haft e egativ befolkigsutvecklig. FLER UNGA VUXNA OCH ÄLDRE Kappt 70 procet av de bostädera fis i flerbostadshus. De domierar Ierstade och Norra stade meda det fis flest småhus i Lidsdal, Västra stade samt Södra stade. Detta påverkar befolkigssammasätti i de olika delara. Stade har e lre adel förskolebar och ygre skolbar ä övriga delar av kommue. Däremot är adele uga vuxa samt persoer 80 år och äldre högre i stade. Skilladera mella de olika delara är stora. Södra stade, Lidsdal samt Västra stade har e högre adel bar och lre adel uga vuxa och persoer 80 år och äldre ä Ierstade och Norra stade. Ierstade utmärker sig om e låg adel bar och e hög adel uga vuxa. Äve iom de olika delara ka det fias stora skillader. HUVUDDELEN AV REGIONENS ARBETSTILLFÄLLEN FINNS I STADEN Huvuddele av arbetstillfällea i kommue fis i stade och främst i Ierstade och Norra stade , eller 84 procet, av kommues arbetstillfälle fis i stade. Något fler kvior ä mä arbetar här. BEFOLKNINGENS ÅLDER 8% 6% 4% 2% 0 0 2% 4% 6% 8% mä 86% med svesk bakgrud kvior ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE ARBETSTILLFÄLLEN 18% 15% 12% Vård Hadel Utbildig BOSTÄDER 100 Mer Stadsliv KALMAR STAD KALMAR KOMMUN

6 MER STADSLIV övergripade strategier Stade förädras och utvecklas städigt samt prlas av de mäiskor som bor och verkar här. Dess struktur och iehåll har i alla tider apassats till de aktuella tides rderigar och sätt att leva. Stade är alltså dyamisk och blir aldrig färdigbyggd. Exploaterig ska alltid ses som e möjlighet att få de förädrig och kvalitetshöjig ma strävar efter. Idag är det livskvalitet som prioriteras högt och det ställer krav på att utveckla ett mågsidigt och iehållsrikt stadsliv. De flesta kommuivåara bor i stade. Här fis också de flesta arbetstillfällea och studieplatsera. Äve kultur- och fritidslivet är stort här. Det iebär att stade är viktig för hela kommue och regioe, ite bara för dem som bor här. Det måste fias bostäder både för dem som flyttar till kommue och ofta flyttar till stade me också kommuivåare som behöver e aa bostad. Vi behöver både fler flerbostadshus och småhus. Kalmar stad ska erbjuda e attraktiv, upplevelserik och stimulerade stadsmiljö där mäiskor trivs och vill bo, arbeta och studera. E attraktiv stad har e tydlig kulturell idetitet och ett levade stadsliv. För att vara attraktiv ska stade bidra till att stimulera våra sie och bjuda i till rörelse och vila. Det ka uttryckas som att stade har ett högt urbat och socialt rde. Möte mella mäiskor ka se ut på måga olika sett, vara orgaiserade eller spotaa, stora eller små. Biografe, idrottshalle, de lokala affäre, badplatse, fritidsgårde eller busshållplatse är exempel på platser där mäiskor möts. Vi behöver se och träffa adra mäiskor ä sådaa som är mest lika oss själva, för att få ya itryck och idéer. VISIONEN STADSLIV ÖVER TIDEN MED MÄNNISKAN I CENTRUM Ett högt urbat rde käeteckas av exempelvis e hög fysisk täthet med sammakopplade och lutformade mötesplatser. Ett högt socialt rde käeteckas av e mågfald av mäiskor, relatioer mella mäiskor, deras ätverk och yskapade. Illustratio av White arkitekter (ur Fördjupad översiktspla för Kvarholme med omgivade vatterum). Stade varierat över tide 24 timmarsstade Årstidsstade Morgo- & kllsstade Stadslivet behöver öka, både kvalitativt och kvatitativt, för att göra Kalmar mer kokurreskraftigt mot adra platser och regioer. Kalmar ska ta e aktiv roll för att utvecklas frå residesstad till regiocetra. Stade ads på olika sätt beroede på vem som är i fokus. Stade har olika roll för de iteratioella besökare, de regioala studie- eller arbetspedlare eller regioivåare som besöker stade för att hadla, uppleva eller delta i idrott- eller kulturlivet eller ivåare som lever sitt dagliga liv här. ÄR STADSRUMMEN FÖR STATISKA OCH FÖRUTSÄGBARA ISTÄLLET FÖR SPÄNNANDE OCH TILLÅTANDE? STADSRUMMEN MÅSTE VARA MÅNGTYDIGA OCH FÖRÄNDERLIGA! De iteratioella, regioala och lokala perspektive ska tillgodoses och vi måste uppå ett dyamiskt samspel mella dem. Framtides stad ska ha ett stadsliv över tide, hela dyt och alla årstider. Ett dyamiskt samspel mella de iteratioella, regioala och lokala perspektive är öddigt för att uppå ett ökat stadsliv. Mer Stadsliv 101

7 MER STADSLIV övergripade strategier Exempel på fördjupade plaarbete i de fem delara: Fördjupad översiktspla för Norrlide strad. Fördjupad översiktspla för Kvarholme och dess omgivade vatterum. Plaprogram för Skärgårdsstade. Fördjupad översiktspla för Södra stade pågår. FEM DELAR ÄR MER ÄN ETT CENTRUM Stade xer ut mot det som vi tidigare betraktat som orter. E mågbottad och icke cetrerad stad ka bättre möta olika öskemål och förädrigar. De blir då mer attraktiv för fler och ka tillgodose ett utbud av möjligheter för ärigslivet. För att kua möta framtide är stade uppbyggd av fem delar med olika iriktigar och attraktiviteter me som samverkar till e helhet. Varje huvuddel ska iehålla e eller flera kvaliteteter som ka attrahera övriga stadsdelar. Strukture blir på det viset robust. I översiktsplae består stade av Lidsdal, Norra stade, Ierstade, Västra stade och Södra stade. Det fis stadsdelscetrum i alla delar, vilket gör att boede ka gå eller cykla till och frå si ärbutik. Me cetrume ka behöva kompletteras med viss samhällsservice, för att erbjuda ett äu bättre liv för mäiskora som lever där. Tre av stadsdelara har direkt kotakt med Kalmarsud. Lidsdal och Västra stade behöver kopplas tydligare mot sudet. Det ska vara möjligt att bo och leva ett modert liv uta att ha tillgåg till bil. De fem delara behöver därför kopplas ihop med gåg- och cykelt samt äu effektivare kollektivtrafik. 102 Mer Stadsliv

8 VÄXA INOM GIVNA RAMAR Stades expasio begräsas av flygplatse, sudet samt jordbruks- och kulturladskapet. Kalmar stads utvecklig har seda 1930-talet prlats av att stade brett ut sig över stora ytor och blivit glesare. Samtidigt har e tydligare fuktioell uppdelig skett och det fis särskilda område för bostäder, verksamheter och hadel. Därmed har avståde mella olika fuktioer blivit lre. Bilberoedet har ökat och miljö har blivit lidade med ökade utsläpp, barriäreffekter och exploaterig av atur- och jordbruksmark. Det har också lett till miskad fysisk aktivitet med sämre folkhälsa som följd. Geom högre täthet ka ett mer hållbart och bladat Kalmar utvecklas som är apassad efter gåg-, cykel- och kollektivtrafik. Pricipe är att xa iom de fysiskt giva ramara för att å e hållbar utvecklig av Kalmar stad. Vi skapar då e tätare och mer kocetrerad stad med äu högre livskvalitét och där mark som reda varit bebyggd ka adas på ett mer effektivt sätt. E tätare och vidgad stadskära ka på låg sikt omfatta hela ierstadsområdet. Det ökar stades attraktioskraft för både mäiskor, företag och istitutioer. Särskilt för uga ka karaktäre av levade stad vara attraherade. Bladig av boede och verksamheter motverkar att stadsmiljö ligr öde uder delar av dyt. På sikt blir flygplatse stadsitegrerad och det ska utredas om lät är möjligt för ett framtida resecetrum. Ett mått på stadsutglesi är hur boedetäthete utvecklats. I sveska städer med mer ä ivåare miskade boedetäthete frå 30 ivåare per hektar 1960 till 22 ivåare per hektar Äve i Kalmar har vi dea utvecklig. TRE SYNSÄTT ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ETT BEFINTLIGT OMRÅDE: Mycket är reda byggt i stade, därför fis tre priciper för byggade: förädlig i käsliga område, utvecklig i område som tål mer och förädrig sker där markadi helt förädras. 1. Förädlig: exempel historiska kära, kostmuseet 2. Utvecklig: exempel Oxha 3. Förädrig: exempel Gamla idustriområdet foto: Kalmar kommu och Ja Magusso Mer Stadsliv 103

9 MER STADSLIV övergripade strategier STADSUTVECKLINGSSTRÅK Hur stade ska kua utvecklas och xa iom föreslaga ramar förutsätter e strategi och metode rdebaserad stadsutvecklig. Detta fis beskrivet på sida Strategimodelle visar tre stadsutveckligsstråk vilka beskrivs i detta avsitt. Idé med utveckligsstråk är att eskilda projekt ka sättas i i ett större sammahag, i e stadsutveckligsprocess som blir dyamisk. Här fis e utveckligspotetial som täcker blad aat stades bostadsbehov för mycket låg tid framåt. Förslag till byggatio på övriga ställe iom stades giva ramar är aturligtvis alltid itressat om det stärker stades attraktio och ite berör jordbruksmark eller utpekade atur- och kulturområde. I strategimodelle fis också utveckligspilar för sål Södra som Västra stade som visar på möjlighet till lågsiktig utvecklig. symblera på kartora (exemplelvis rekreatio) visar priciper och ska ite ses som exakta gräser. A TILL Ö e moder stadsmiljö xer fram Ett atal större bostadsprojekt plaeras ls stråket A till Ö. Exempel på projekt är Bergagårde, södra och östra Vimpeltorpet, Berga cetrum med omgivigar och Norrlide strad med mera. Äve Berga verksamhetsområde är uder utvecklig. Dess betydelse för stade bedöms öka. Ls Tyska och ite mist :a fis mycket attraktiva skyltlä för verksamheter. Med de här förutsättigara fis chase att utveckla dea del av stade till e moder attraktiv stadsmiljö med e karaktär. Tyska, Norra och Norrlids utvecklas mot att bli övergripade stadsgator. Korsi mella Norra och Tyska utvecklas till e kytplats för alla trafikslag, ite mist kollektivtrafike. Platse kommer att korsas av stadsbusslijer där byte mella dessa behöver prioriteras för att uppfylla mål om fler resor med kollektivtrafik i stade och till stadskära. foto: Ja Magusso foto: Mali Gustavsso I och med de ya area har attraktivitete i dea del av stade höjts kraftigt. Östra Vimpeltorpet lade grude till det stora itresset för att bygga bostäder här. Nu fis möjlighete att kraftigt stärka sål Berga cetrum som Norrlide cetrum. Norra stade har e stor betydelse för stades bostadsförsörjig. I reda pågåede bostadprojekt plaeras för över bostäder me området går att utveckla med ytterligare bostäder. Äve utbudet av verksamheter går att utveckla betydligt i stra dele av stråket. Täkt stadsutvecklig kräver att äve stadsmiljö utvecklas vad gäller ifra- och gröstruktur. Tyska, Norra och Norrlids utvecklas så att de blir karaktärskapade för Norra stades stadsmiljö. Norra och Tyska (visosbild frå Kalmar kommu gjord av Sweco, Program iför detaljpla Tyska ) Södra Vimpeltorpet (visiosbild frå Kalmar kommu gjord av Atrio, arbetsmaterial) Norrlide strad (visiosbild frå Nyrés arkitekter) 104 Mer Stadsliv

10 DET HÄR MENAR VI MED TECKENFÖRKLARINGEN TILL STADSDELARNAS I MORGON-KARTOR I moder trafikplaerig utgår ma ifrå att alla trafikslag har samma status. I stadsmiljö som är bladad betyder det att reodlade bilgator ska omvadlas så att trafiksla blir mer balaserade i förhållade till varadra. Omstaltad stadsgata meas att gata utformas så att bilaras hastighet måste apassas till de miljö som omgivi sigalerar. Då ökar äve trygghete och trivsel för de som är i området. Det r utrymme för fler verksamheter och ökat serviceutbud. Stadsdelscetrum är motor för att utveckla e bladad stadsmiljö i respektive stadsdel. Exploaterigsgrade ka vara högre här. Bebyglseutvecklig. Avsikte är att ya bostäder och verksamheter helst byggs i stadsdelscetrum eller eligt de område som visar bebyglseeller verksamhetsutvecklig på kartora. Ny bebyglse utaför stadsdelscetrum och utpekade område ka bli aktuella me ska då helst ha ihop med befitlig bebyglse. CITY TILL CITY ett regioalt stråk Utvecklig av axel City till city, det vill sa mella Hasa city/kalmar Ölad Airport och Kvarholme är av regioal betydelse vad gäller verksamheter, hadel, service, utbildig och kommuikatioer. Här fis stor potetial att utveckla ett attraktivt verksamhetsområde med sitt utmärkta aoserigs- och kommuikatioslä. För att få e mer mågfacetterad stad, behöver äve adra aktiviteter fortsätta att utvecklas, exempelvis kultur och idrott. Här är det också möjligt att bygga bostäder med korta avståd till arbets- och studieplatser, service och rekreatiosområde. Stadskära Utvecklig av e moder attraktiv stadskära är e förutsättig för att kua utveckla stade till e uiversitetsstad och besöks- och turiststad med iteratioell dragigskraft. Det fis potetial att fler ka bo och besöka detta område i framtide. Detta förutsätter att de offetliga rumme och gröstrukture stärks. Vattet ska vara ett aktivt islag i stadsmiljö Malmfjärdes vattepark. Kulturmiljö, särskilt befästigsstade stade som idé är stark karaktärskapade och drivkraft för stadskära. De ka vara e area för stora eveemag. Utveckligstråket city till city, mella Hasa city och Kvarholme har mycket stor betydelse: för stades bostadsförsörjig över e mycket låg tid för att stade ka bli ett starkare regiocetra E sammahade attraktiv stadsmiljö frå Hasa city till Kvarholme är e förutsättig för att stade ska bli ett starkt modert regiocetra. Giraffeområdet, som ligr i mitte, utvecklas till ett stadsdelscetrum och bidrar till att e ierstadsmiljö utvecklas rut detsamma. De potetial som fis här för sål verksamheter, bostäder som service är stor. Bara området K2 (gamla idustriområdet) omfattar cirka m 2. Ifrastrukture behöver utvecklas iom området. E förbidelse som kyter ihop stade orr och söder om jär är öddig samt att e gröstruktur behöver utvecklas. Erik Dahlbergs v omvadlas till e stadsgata. Ett aat midre stadsutveckligsområde i Ierstade är det som börjar vid Folkets Park/Södra och sträcker sig till Kalmarsud och omfattar äve Skärgårdstade. E översiktlig bedömig är att cirka bostäder ka rymmas här. Hela Ierstade är lämplig för förtätig, alltså äve utaför de agiva utredigsområdea för bostäder och verksamheter. Dessa markerade område visar de samlade, större förtätigsområdea. c Kvarteret Flodhäste, före detta Rifa (visiosbild frå Peab/Atrio Arkitekter) Polishuset (illustratio Tyrés) c INNERSTADEN Kvarteret Vipa på Erik Dahlbergsv (visiosbild frå Riksbyg/SWECO) Utredigsområde, bostäder och verksamheter Utredigsområde för statiosområde Mer Stadsliv 105

11 MER STADSLIV övergripade strategier DIAGONALEN stades vardagsrum Frå Lidsdals cetrum till järvsstatioe är det cirka 15 kilometer. Iom e zo på 500 meter på båda sidor om Norra och Kalmar bor idag över mäiskor. Det är e fjärdedel av Kalmar kommus befolkig eller ufär var tiode ivåare i regioe krig Kalmarsud. Norra uppfattas idag som e barriär och störd miljö me skulle kua omvadlas till e pulsåder i attraktiv stadsmiljö. Målet är att skapa ett attraktivt, tilltalade och ibjudade stadsrum med ett livligt stadsliv. Potetiale till förtätig bedöms som hög. Ls stråket fis också måga verksamheter med stora kudströmmar och möjlighet att etablera ya. Fullt utbyggd skulle Diagoale kua få e befolkig på åtmistoe mäiskor. Då är äve ett område om 500 meter på varje sida om Norrlids till Norrlides cetrum iräkat. E effektiv och strukturbildade kollektivtrafik är ett viktigt redskap för e lyckad omvadlig. Med e så stor befolkigskocetratio ka e spårvagslösig vara e fuktioell lösig. Norra är reda idag ett viktigt kollektivtrafikstråk både för lokal- och regioalbussar. Das bussreseärer tvigas emellertid, särskilt i de södra delara, till låg hastighet på grud av trsel med bilister och ett oprioriterat sigalsystem. Det är viktigt att kollektivtrafike ite drabbas av kapacitetsbrister i framtide. Norra behöver därför utformas så att förutsättigar behålls för e framtida trafik med spårvag eller likade. All förädrig av Norra bör reda u ske utifrå koceptet Täk spår, kör buss samt prioritera bussar i korsigara. Ett första steg för att förbättra kollektivtrafikes möjligheter ka göras reda u om att plaera för kytplatser med ratioella bytesmöjligheter och ärhet till parkerig (derskyddad för cykel). Ett stråk sträcker sig diagoalt om stade frå orr till söder. E omvadlig av Norra frå barriär till stadsgata r möjlighet till höjd livskvalitet för ett mycket stort atal stadsbor. Det möjliggör också att ett betydade atal ya bostäder ka byggas. Diagoale har stor betydelse för att utveckla vardagsstade och kraftigt höja livskvalite för ett stort atal stadsbor samt skapa ya attraktiva bostäder, verksamheter samt stärka det lokala serviceuderlat. LINDSDAL NORRA STADEN INNERSTADEN Utredigsområde, bostäder och verksamheter Utredigsområde för statioslä Exempel på pågåede projekt iom Diagoale: 106 A. Majavalle (visiosbild frå Log Fastighetsutvecklig AB/White arkitekter) Mer Stadsliv B. Bergagårde (visiosbild frå Dorte Madrup Arkitekter) C. Norra Kvarholme (visiosbild frå White arkitekter)

12 SÖDRA OCH VÄSTRA STADEN VÄSTRA STADEN SÖDRA STADEN Utredigsområde, bostäder och verksamheter Utredigsområde, bostäder och verksamheter :as ya sträckig möjliggör e utvecklig av området öster om Rikabyholm. Det ka utvecklas till e uik stadsmiljö i ett skärgårdsladskap. Målet är e dubblerad befolkig vilket äve kommer att stärka uderlag för lokal service. Utvecklig av Södra stade har betydelse för stades bostadsförsörjig och stärker idirekt e utvecklig av verksamhetsområdea vid Kalmar Ölad Airport. Fler ivåare stärker det lokala serviceutbudet. E tågstatio och e starkare kytig till flygplatse, kuste och Hasa city kommer att medföra ett exploaterigstryck i Smedby. Flygstade ka på sikt utvecklas till ett mycket attraktivt verksamhetsområde. Kommuikatiosmässigt ligr det i Kalmarsudsregioes kutpukt med, Kalmar Ölad Airport och järv. Området Flygstade har regioal betydelse. Mer Stadsliv 107

13 MER STADSLIV övergripade strategier BETEENDEPÅVERKAN ÄR ETT NÖDVÄNDIGT KOMPLEMENT TILL ALLA FORMER AV FYSISKA SATSNINGAR & OLIKA STYRMEDEL År 2030 ska Kalmar vara e fossilbräslefri kommu, vilket ställer ökade krav på hur vi utformar och rör oss i stade. Fuktioe som regioal motor kräver ett bättre och mer resurseffektivt trasportsystem som dessutom tar stor häsy till klimatet. UTMANINGEN ÄR ATT STADEN SKA KUNNA VÄXA UTAN ATT BILTRAFIKEN ÖKAR HELA-RESAN- PERSPEKTIVET Hela-resa-perspektivet iebär att det ska vara ekelt att ta sig frå hemmet till alla sia målpukter. Det hadlar ite bara om att ta sig frå hemmet till skola eller arbetsplats, uta äve adra stopp på som exempelvis förskola, butik och fritidsaktiviteter. Utmai är att stade ska kua xa uta att biltrafike ökar. Irikti är ett trafikslagsövergripade sysätt samt helhetslösigar eligt fyrstegspricipe. Hela-resaperspektivet och fyrstegspricipe gäller äve Möre. Särskilt prioriterar vi gåg- och cykeltrafikater samt reseärer med kollektivtrafike. E yckelfaktor till ett mer hållbart trasportsystem är att utveckla möjlighete för cyklig. DET SKA VARA ENKELT ATT GÅ, CYKLA & ÅKA KOLLEKTIVT fotgare cyklister kollektivt resade bilister 108 Mer Stadsliv

14 fotograf: Ja Magusso FYRSTEGSPRINCIPEN De lokala stråke ska alla e grudlgade tillglighet med god kvalitet och adbarhet samt bidra till utveckligskraft i hela kommue. Jämlikhet, jämställdhet och barperspektiv är grudlgade. Det övergripade trasportpolitiska målet är att säkerställa e samhällsekoomiskt effektiv och lågsiktigt hållbar trasportförsörjig för medborgare och ärigsliv i hela ladet. Alla stråk i trasportsystemet vara: tillgliga trygga trafiksäkra miljöapassade För att hushålla med resurser och miska trasportsystemets miljöpåverka har Fyrstegspricipe tagits fram av Trafikverket. De visar hur ma ka lösa ett visst behov i fyra steg där ma udersöker ett eller flera behov om ett steg i tat. EN BIL STÅR I GENOMSNITT STILLA 23 TIMMAR OM DYGNET ÅTGÄRDER ANALYSERAS I FÖLJANDE ORDNING: 1. Åtgärder som påverkar trasportbehovet och val av trasportssätt Placerig av viktiga målpukter och hur tät stade byggs påverkar vårt behov av resor och vårt sätt att resa. Exempel på åtgärder ka vara iformatio för att påverka till alterativa val exempelvis för färdsätt, bars skolvar och trasportfria möte. 2. Åtgärder som r effektivare utyttjade av befitligt ät och fordo Exempelvis styrig, reglerig och iformatio. Parkerig är ett exempel där samyttjade av algigar ka miska markaspråke. Olika kudgrupper ka ada samma parkerigsplats vid olika tider på dyt. 3. Begräsade förbättrigsåtgärder Exempelvis mitträcke, sidoområde och ombyggad av korsigar samt bussprioriterigar. Ombyggad av korsigar så att cykelbaor löper kotiuerligt om dem r e förbättrig för cyklistera. 4. Nyivesterigar och större ombyggadsåtgärder Exempelvis ka e evetuell flytt av resecetrum utrymme för utvecklig och kvalitetshöjig av stade. E strikt tillämpig av e pricip ka dock leda till fel beslut om de ite hålls samma om ett helhetsperspektiv. I dag sakas e såda övergripade strategisk helhetssy. Det gäller ite bara i stade uta också för kommue som helhet och äve regioe rut Kalmarsud. Mer Stadsliv 109

15 MER STADSLIV övergripade strategier EN TÄT STAD GÖR DET LÄTTARE ATT GÅ OCH CYKLA I stora delar av stade fis obalas mella trafiksla. Bile tar stort utrymme och de hållbara färdsätte till fots, med cykel och med kollektivtrafik, trycks uda. Det hadlar också om e obalas mella trafik och stad, där stora trafikapparater skapar barriärer i stade, tar upp rdefull mark och hidrar stadslivets utvecklig. Avståd mella bostad och olika målpukter som skola, arbetsplats, fritidsaktiviteter och affärer påverkar vilket trasportsätt mäiskor ljer. E gles och utspridd stad leder till e hög adel biltrafik som i si tur kräver stora (kör)ytor, vilket leder till äu större utglesig. E bil står i omsitt stilla 23 timmar om dyt. Stade är ufär 3x9 kilometer och sakar stora ivåskillader, vilket iebär att förutsättigar för cykeltrafik är mycket bra. Gågstråk i stade PLATSER FÅR ALLT STÖRRE BETYDELSE FÖR HUR VI UPPLEVER SAKER OCH HUR STADSLIVET STIMULERAR SINNENA När målpuktera är få och på för stort avståd ljer måga bile i stället för att gå eller cykla. I e stad som är relativt tätbebyggd med begräsad utbredig, är fuktiosbladad och som har sammahade trafikät fis goda möjligheter att göra gåg- och cykel- och kollektivtrafik till attraktiva alterativ i stället för bile. Då fis förutsättigar för att å atioella miljömål och hållbar stadsutvecklig. E tät stad ka bli e hållbar stad. Om fler ljer att gå, cykla och resa kollektivt får vi bättre luft i stade, behagligare ljudivå, midre trsel, ökad trivsel, mer utrymme för stadsliv, ökad säkerhet och bättre folkhälsa. Det ska alltså fias bättre förutsättigar att kua pedla med kollektivtrafik till arbete eller studier. Det ska också vara möjligt att uta omvar läma bar på förskola eller skola på v till hållplatse eller att kua hadla på hem uta omvar i sambad med att bar hämtas. Visiosbild huvudcykelt Översiktpla Huvudcykelt Huvudcykelt bladtrafik Cykelt 110 Mer Stadsliv

16 RÄTT TRAFIK PÅ RÄTT PLATS Stades lokala kommuikatiosstråk ska bida samma olika stadsdelar me också kyta omgivade byar till varadra och till Kalmar stad. De ska äve vara e fuktioell del i Kalmarsudsregioes trasportsystem. För att utveckla stades cetrala delar krävs sål miskade biltrafikmder som lre tempo för biltrafike. Trafike ska styras till gator som utformats för att hatera större trafikmder. Därför ska Kalmar skapa god kapacitet i det yttre tet och förbättra koppligara till detta. Geom att styra trafike till rätt gator öppas möjlighete att hitta bättre balas i cetrum. Det är ekelt att ta sig fram och ofta lätt att parkera med bil. År 2012 fis det ufär allmäa parkerigar på Kvarholme. För att det ska bli eklare och sabbare att åka buss, fortsätter vi arbetet med att utveckla das stomlijeät till e robust stråkstruktur om att räta upp lijera, miska stillaståedet i korsigar samt bättre turtäthet. UTREDA LÄGEN FÖR RESECENTRUM Kalmars roll som regioscetra gör att det fis behov av att börja titta på kompletterade statioslä. Klimatförädrigar och ett ökat resade med kollektivtrafik är ytterligare bidragade faktorer. E kosekvesaalys av e ökad trafikerig på jär ska starta ÄVEN PARKERING KRÄVER HELHETSSYN Parkerigsfrågor måste itegreras i de övergripade trafikstrategiska plaeri och får ite ses som e e isolerad del i trafiksystemet. Uta e l furade parkerigspolitik är det mycket svårt att uppå måle för ökat kollektivtrafikresade och ökad cyklig. Studier visar att åtgärder iom parkerigsområdet är helt cetrala för att kua påverka färdmedelsvalet iom stadstrafike. I Kalmar stad ska vi arbeta framåtriktat med parkerigsfrågor så att attraktivt stadsliv främjas. E y parkerigspla och parkerigsorm för cetrala Kalmar (Kvarholme och Malme) har tagits fram uder De är dock ite ataga i kommufullmäkti. Syftet med orme är att stödja e positiv stadsutvecklig. Utgågspukte har varit att med e moder sy bättre apassa parkerigssystemet utifrå behovet för boede, besökade och arbetade. Norme iehåller riktlijer för 1 Läs mer i Swecos spårutredig Utvecklig av Kalmar statiosområde, daterad hur måga parkerigsplatser som krävs för att möta behovet vid yexploaterig. Plae behadlar fråga om var och hur parkeri ska lösas. Blad aat förespråkas samlade parkerigsalgigar i ära aslutig till huvudtet och bättre samutyttjade mella boede, besökade och arbetade. Gågstråk mella parkerigsalgigar och målpukter ska vara a och ibjudade. Göteborg VÄSTRA STADEN rv25 Malmö/Köpeham LINDSDAL Kalmar Airport SÖDRA STADEN Parkerigsvy. Foto: Kalmar kommu Stockholm NORRA STADEN INNERSTADEN Stades delars kopplig till Reservat för trialspår ska säkras ia utvecklig av verksamheter ka ske i stråket mella flyt och Hasa city. Befitligt järvsspår Befitligt statioslä Utredigsområde för trialspår Utredigsområde för statioslä Ölad Mer Stadsliv 111

17 MER STADSLIV övergripade strategier STADENS BLÅ OCH GRÖNA STRUKTURER UTVECKLA KUSTSTADEN KALMAR E starkt bidragade orsak till Kalmars särart är stades vatterum. De är lika viktiga att arbeta med som adra stadsrum. Kalmar är i dag starkt förkippad med Kalmarsud om de låga kuste och att delar av stade ligr på öar. Sudet är e stor tillgåg för sål ivåare, företagare och besökare. Hela Kalmar stad är kust- och havsära och oavsett var mäiskor befier sig i stade är det midre ä tre kilometer till kuste. Idag fis olika barriärer som gör att måga upplever att kuste ite är åbar. Upplevelse av barriär är viktig att arbeta bort. Stades kustlije består av fyra karaktärer: vikar, fjärdar, hav och skärgård, vilka är fatastiska förutsättigar för utformi av stades olika karaktärer. Det iebär att stadsmiljö ka yaseras utifrå de lokala förutsättigara. Geom att bida ihop kuste och de olika karaktärera med sammahade stråk och utveckla koppli till kulturladskapet i ster tillför vi ya rde till stade.»all UTVECKLING SKER I FORM AV LEK«Joha Huiziga historieprofessor och kulturfilosof UTVECKLA DET BLÅ OCH GRÖNA Kalmars styrka är att stade har kombierade rekreatiosmöjligheter som bygr på både park-, kultur- och aturområdes tillsammas med vatterumme. Det gör att stade har ett varierat och komplext utbud av möjligheter för rekreatio för boede och besökade. Följade stråk är särskilt viktiga för stades mäiskor, djur och xter: Stesö, skärgårde och Skärgårdsparke bildar ett sammahade rekreatios- och aturområde. Området ka ite bebyggas på grud av flygbuller me är viktigt för det rörliga friluftslivet. Området är också e viktig läk mot söder via vadrigs- och cykelleder. Sviö, Sveskabbe och området krig Brofästet bildar ett sammahade rekreatios- och aturområde med koppligar till Berga stradpark och Tallha. Iom området fis också kulturislag. Området bör utvecklas till ett portalområde för Kalmarsudsregioe, bro bör vara symbole. Golfbaa och Värsäs aturreservat bör få bättre koppligar sisemella och kommuikatioera till dessa bör förbättras för att skapa ett starkare besöksmål. LINDSDAL Golfbaa NORRA STADEN Kalmar stad har stora gröa och rekreativa område cetralt. Däremot oms stade av åkermark och flygfält. I av dessa ytor är tillgliga. För att förea områdea för rekreatio och atur behöver kotaktera förbättras. Detta gäller mot orr exempelvis Värsäs, mot ster med Kläckeberga och Ilstorp och mot söder Skärgårdsparke, Bottorpsara och reservate på Väraäs. 2 Ilstorp Berga stradpark VÄSTRA STADEN Skärgårds parke Skälby INNERSTADEN Sveskabbe Tallha Kläckeberga kulturladskap bygr på att ett aktivt latbruk håller markera öppa. Olika koppligar ka behövas för att fler mäiskor ska kua å det ur rekreatiossypukt. Mosko är det eda av de gröa områdea i eller i aslutig till stade som har karaktär av större skog. Området bör fortsätta ha dea karaktär. SÖDRA STADEN STADENS GRÖNA STRUKTURER. ETT SIGNUM FÖR KALMARS STADSMILJÖ ÄR HUR BEBYGGELSE-, GRÖN- OCH VATTENSTRUKTURERNA BERIKAR VARANDRA UTIFRÅN LANDSKAPETS FÖRUTSÄTTNINGAR. 112 Mer Stadsliv 2 Är du yfike? Läs mer i kommues ataga Gröstrukturpla.

18 VAD ÄR BLÅ & GRÖNA STRUKTURER BRA FÖR? STADSMILJÖN SKA LOCKA TILL ATT STADEN ANVÄNDS SPONTANT FOLKHÄLSA OCH REKREATION. Att vistas i park- och aturområde har stor betydelse för mäiskors hälsa och livskvalitet. Moder forskig har visat att de flesta mäiskor käer ett större lbefiade ju oftare de besöker ett aturprlat område. Studier visar att besöksfrekvese avtar sabbt med avstådet och om promeadavstådet är lre ä 5 10 miuter (300 meter) har atalet besök miskat med cirka 50 procet. Närhet till aturmiljöer är avgörade för bar, fuktioshidrade och äldre med flera som är helt hävisade till si ärmiljö. Täta besök i variatiosrika och bullerfria aturområde gyar god hälsa. Flera udersökigar visar att vi mår bättre och blir friskare fortare efter sjukdom är vi ka uppleva gröska, ostördhet och trygghet. Kotakte med aturmiljö uppmutrar till aktiviteter, promeader, lek, avkopplig och aturupplevelser. Möjlighet till återhämtig är viktig och miskar stressivå, trötthet och irritatio. Bar som vistas i aturmiljö, har färre sjukdagar, bättre motorik och kocetratiosförmåga ä bar på förskolor i ierstadsmiljö. Kalmar kommu har därför e yckelroll för att skapa stödjade miljöer för fysisk aktivitet och goda förutsättigar för ett aktivt liv för våra ivåare. Ambitioe är att skapa goda förutsättigar i ärhet till de platser där mäiskor bor och arbetar eller studerar. Valiga hider för mäiskors fysiska aktivitet är att bilar och adra motorfordo kör fort, att trafikvolyme är stor, att ma ite har tillgåg till algigar för motio och rekreatio, att det sakas gåg- och cykelbaor me äve otrygghet påverkar. Relbude aktivitet är e viktig faktor för bars uvarade och framtida hälsa, sål fysisk som psykisk och social. Mycket tyder på att de fysiska aktivitete hos bar miskat och stillasittade aktiviteter ökat. Bars rörelsefrihet och möjligheter att på e had röra sig i ärmiljö och stade har begräsats de seaste deceiera, mycket till följd av olika samhällshider. Exempel på hider är öki av biltrafik, högre hastigheter på motorfordo och de xade avståde till utbud och olika målpukter. Bars behov av lek och rörelse täcks ite till fullo av lekplatser, skolgårdar och parker. För att stimulera bars fysiska, metala och sociala utvecklig krävs ett helhetsperspektiv i samhällsplaeri för att åstadkomma sammahade barliga miljöer. MÖTEN OCH GEMENSKAP. Allmäa parker, aturområde och stades torg har stor social betydelse och lockar till sig måga olika typer av mäiskor vilket bidrar till itegratio. De är offetliga vardagsrum som r möjlighet till umgä, meskap och spotaa möte. Det offetliga uterummet r gratis tillträde att ta del av stades folkliv, se och syas, uppsöka och delta i aktiviteter. Rätt utformade och skötta är aturområde ite avskiljade uta sammaläkade. Där fis måga olika mötesplatser att be sig till för lek, bad, bollspel, motio och måga föreigsaktiviteter är rum i stades parker och atur. Udersökigar visar att det sociala liv som pågår ofta är mycket större ä förtat och är rdefullt både för de eskilde, stadsdele och hela stade. KULTURELL IDENTITET. I parker och aturområde fis e del av stades kulturhistoria och kulturella idetitet. Natur, parker och gröa stadsrum som Stadsparke, Esplaade, Skälby och Stesö speglar stades historia och rymmer persoliga mie för måga kalmarbor. Detta r hemkäsla, förakrig och samhörighet med stade. STADSBYGGNADSSTRUKTUR. Vatte, parker, aturområde, trädalléer, gatuplaterigar, småhustomter, koloiområde och aa gröska r upplevelser och skapar stadsrum som är uppskattade delar av stadsbilde. De blå och gröa strukturera ka göra att stade blir lättare att orietera och käa i sig i. Dessutom bidrar de till variatio eller ordig och ka bryta er det storskaliga till e greppbar skala. I gatu- och parkrummet ka de blåa och gröa strukturera både sköhets- och årstidsupplevelser. BIOLOGISK MÅNGFALD. Stades atur, parker och adra grö- och vatteområde är livsmiljöer för xter och djur. Större sammahade område, e variatio av aturtyper och biotoper, speciellt de med ett rikt artiehåll r förutsättigar för e biologisk mågfald. Skogs- och vattebry, gamla ekar och adra träd, död ved, vattedrag, våtmarker och ett kultur- och skogsladskap med låg kotiuitet, r möjlighet till ett rikt xt- och djurliv och e lågsiktigt hållbar livsmiljö. Det r äve äraliggade aturupplevelser för oss mäiskor. LOKALKLIMAT OCH MILJÖFÖRBÄTTRING. Natur, parker, träd och aa gröska bidrar till reare luft, behagligare klimat, jämare temperatur och luftfuktighet. Träde r skugga uder varma sommardagar och dämpar kraftig blåst. Gröytor och vetatio ka rea edsmutsat gatuvatte samt plats för dagvattedammar som hidrar föroreigar frå att komma ut i sjöar och vattedrag. Gröytora ka äve fördröja stora regmder så att dessa ite överbelastar ledigsät och orsakar översmigar. I GRÖNSTRUKTURPLANEN FINNS STRATEGIER FÖR ATT UTVECKLA DE BLÅ OCH GRÖNA STRUKTURERNA. Mer Stadsliv 113

19 MER STADSLIV övergripade strategier Vattet är e omistlig del av stades miljö. Därför ska tillglighete till och adadet av vattet vara stor. Stades kustlije har fyra karaktärer. Geom att bida ihop dessa på ett tilltalade sätt lyfts stades variatiosrikedom fram. EN BRA GESTALTAD SOCIALT ANVÄNDBAR PARK ÄR EN VÄSENTLIG DEL AV BEGREPPET STADSKVALITET Torbjör Adersso, ladskapsarkitekt Stades kustlije 114 Mer Stadsliv

20 Vikar Fjärdar Hav Skärgård foto: Kalmar kommu Mer Stadsliv 115

21 MER STADSLIV ställigstagade STADENS STRUKTUR OCH UTVECKLINGSSTRÅK Utveckla stade som ett regioalt av för Kalmarsud. Stadsitegrera Lieuiversitetet både fysiskt och metalt till år Dela i stadsområdet i fem delar, Lidsdal, orra stade, stra stade, Ierstade och södra stade. Varje del ska fura för sål det vardagliga livet som att bidra till stades kvalitet och attraktio. Plaera för ett hållbart perspektiv där det råder e balas mella hyresrätter, bostadsrätter och et ade. Plaera med framförhållig för att udvika att bostadsbrist uppstår. Plaera för ett varierat bostadsbeståd i de fem stadsdelara. Plaera för fler midre bostäder. Plaera tät och bladad bebyglse och iehåll (bostäder, arbetsplatser, service samt kultur- och fritidsaktiviteter) i stadskära, stadsdelscetrum, ls Diagoale (Norra ) och i Gamla idustriområdet (K2) för att hushålla med marke och stärka uderlat för kollektivtrafik. Utveckla och stärk befitliga stadsdelscetrum med tätare bebyglse, mötesplatser, arbetsplatser och service. Hitta kombiatiosmöjligheter mella hadel och aat utbud i syfte att erbjuda bredare möjligheter till aktiviteter och upplevelser. Göra det stadsära vattet mer tillgligt och vara e aktiv del av stades miljö. Utveckla projektet bryggoras och stradpromeaderas stad till att iefatta hela stade. Utveckla Kalmarsuds potetial för båtlivet och gästhamar i all föryelse och förädrig av stade. Utveckla följade stråk: - mella area och Kvarholme, city till city - mella area och kuste, A till Ö - utveckla Norra och Kalmar till itegrerade stadsgator, Diagoale Cykels och kollektivtrafikes status höjs i hela stadsbyggadsprocesse, frå plaerig och byggade till drift och uderhåll. UTVECKLA KUSTSTADEN KALMAR Syliggöra och tillgliggöra vattet i de byggda miljö. Verka för att oavsett var ma bor, ska ma uppleva det aturligt att gå eller cykla till kuste. BLÅ OCH GRÖNA STRUKTURER Utveckla följade stråk: - ls stades kust mella Hossmo och Värsäs - mella sko vid Ilstorp och Sviö - mella kuste och kulturladskap i Kläckeberga - mella Värsäs via Skälby till Kalmarsudsparke Utveckla Skälby som av för de fyra ova ämda stråke. Itegrera aturreservate i stade så att de ekelt ka adas till vardags. Utveckla rdekärora, kärområdea samt spridigsvara för biologisk mågfald i stade eligt försla i gröstrukturplae. 116 Mer Stadsliv

22 GÅNG- OCH CYKEL Arbeta för att cykelhuvudtet får e hög stadard, där cyklister och fotgare har högsta prioritet i korsigspukter. Plaera för att gåg- och cykelvar till skolor är trygga och säkra. Geomföra aktiviteter som uppmutrar till cyklig relbudet. Ta fram parkerigsorm för cyklar och att trygga och attraktiva cykelparkerigar fis ära de större målpuktera. KOLLEKTIVTRAFIK OCH RESECENTRUM Tillsammas med Kalmar Läs Trafik verka för e attraktiv kollektivtrafik för att möta mäiskors olika behov av resor. Verka för att hela de fuktioella stade där Färjestade och cetrala Nybro igår, trafikeras med sabb kollektivtrafik av hög turtäthet och kvalitet. Utveckla Diagoale och Erik Dahlbergs v till ett prioriterat huvudät för kollektivtrafike. Plaera för kutpukter i strategiska lä (Norra Tyska, Norra Erik Dahlbergs v, Hasa City och vid statioe). Utreda förutsättigar och kosekveser av ya lä för järvstatio och resecetrum i samarbete med övriga berörda aktörer. Tillsammas med KLT arbeta för midre och tysta»cirkulatiosbussar«på Kvarholme som samspelar och stärker stadskäras stadsliv. BIL OCH PARKERING Plaera för att både och Öladslede (Öladsbro med aslutigar) äve framöver igår i det lokala huvudätet för biltrafik och att kommade huvudät för biltrafik miskar trafike om Kvarholme. Aalysera och plaera för att balasera tillglighet för biltrafike i Ierstade i relatio till adra trafikslag. Detta för att stärka utveckli av stadskära. Möjlighete för y trafikplats i korsi Öladslede-Norra studeras liksom e framtida utvecklig av Grödals- Galggata med kopplig mot Loresbergslede. Grödals ska stas för tug lastbilstrafik. Skapa samlade parkerigslösigar för bil och cykel på optimala platser i stade. Förbättra möjlighetera för samåkig och resade med kollektivtrafik om att skapa effektiva samåkigs- och pedlarparkerigar. HAMN Verka för att hames utvecklig samspelar med stades övriga behov av utvecklig. Plaera för att lokalisera verksamheter till Tjärhovet som har kopplig och behov av sjöfart. Säkra trasportleder för farligt gods till och frå Tjärhovet samt studera möjlig reservv till och frå hame. Tillämpa de ya riktlijera för byggatio utmed farligt godslede på Södra, Järvsgata och Tjärhovsgata eligt de riskaalys som är gjord. ÅTERVINNINGSSTATIONER Återviigsstatioer bör placeras i stades huvudstråk och i aslutig till stadsdelscetrum för att miimera trasportbehove. Statioera bör utformas så att störigar på omgivi miimeras samt att dess estetiska utformig apassas till si omgivig. Mer Stadsliv 117

23 LINDSDAL i dag ivåare iklusive omlad pedlare i pedlare ut bilar/1000 ivåare procet av tjejera och 69 procet av killara i ålder 7 20 år var aktiva i ågo föreig De populäraste förei för 7 20-åriga tjejer är Lidsdals IF följt av Friskis & Svettis och CL98. För killara är klart flest aktiva i Lidsdals IF, följt av CL98 och Lidsdals Scoutkår. Lidsdal ligr ufär 10 kilometer orr om cetrala Kalmar. E stor del av stadsdele byggdes på 1970-talet och prlas av strikt fuktios- och trafikseparerig. I Lidsdal med omlad bor kappt persoer och själva Lidsdal har kappt ivåare. Seda 1989 har befolki miskat i både stadsdele och omladet. Me mella 2006 och 2010 har befolki ökat, med två procet i stadsdele med omlad och e procet i stadsdele. Mella dessa år byggdes det kappt 35 bostäder, kappt 20 bostadsrätter och drygt 15 aderätter. HÄR BOR MÅNGA BARNFAMILJER De flesta av de kappt bostädera är stora villor frå 1970-talet. Måga vuxa flyttade då till Lidsdal, bildade familj, bare xte upp och flyttade meda måga föräldrar som u är år bor kvar. Seda 1989 har befolki miskat och medelålder ökat. Idag bor måga barfamiljer och persoer i ålder år i Lidsdal. Däremot bor få årigar här. Det esidiga bostadsbestådet gör det svårt att bo kvar uder olika skede i livet. Det homoa bostadsbestådet med måga villor gör det också svårt för adra hushållstyper att flytta till Lidsdal. MÅNGA PENDLAR TILL ARBETE UTANFÖR LINDSDAL Ufär 400 kvior och 250 mä har si arbetsplats här. Mer ä hälfte arbetar med utbildig eller vård- och omsorg, vilket beror på förskolora och Lidsdals- och Sjösskola samt det vård- och omsorgsboedet Frikadelle. De flesta arbetsplatsera fis i cetrum. Betydligt fler pedlar frå ä till Lidsdal me cirka 260 persoer både bor och arbetar här. Lidsdals huvudsakliga fuktio är i dag boede me de relativt få arbetsplatsera som framförallt fis iom offetlig och kommersiell service är viktiga för de boedes vardagsliv KOMMUNIKATION 8% 6% 4% 2% 0 0 2% 4% 6% 8% mä 93% med svesk bakgrud Utbildig Vård kvior BEFOLKNINGENS ÅLDER ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE 37% 22% 8% Företagstjäster ARBETSTILLFÄLLEN BOSTÄDER 118 Mer Stadsliv mi med lije 401 LINDSDAL KALMAR KOMMUN

24 LINDSDAL i morgo Lidsdal är äve framöver villastade med lugare puls ä Ierstade. Närhete till utbudet i övriga stade är stor och det ska vara lätt att å med cykel eller kollektivtrafik. Lidsdals cetrum har rolle som stadsdelscetrum och är äve servicecetrum för ladsbygde rut om. Möjlighetera att utveckla det småskaliga ärigslivet är goda. MER VARIERAT BOSTADSBESTÅND Nya bostäder ska byggas i befitliga område där kollektivtrafike är bra, exempelvis i Lidsdals cetrum och Majavalle. Måga äldre vill flytta till e mer tillglig bostad iom Lidsdal och därför är bostäder i markpla uta ivåskillader eller flerbostadshus viktigt. Ett mer varierat bostadsbeståd är också viktigt för att fler familjetyper ska kua flytta hit eller att fler par som separerar ska kua bo kvar om de vill det. FLER BOSTÄDER, VERKSAMHETER OCH SERVICE I CENTRUM Närmast cetrum krävs effektivt markutyttjade är y bebyglse plaeras: flerbostadshus eller markeffektiva småhus. Friliggade villor plaeras lre frå cetrum. Ökad täthet i och vid cetrum ka blad aat stärka verksamhetera och de mötesplatser som fis samt uderlag för ya. Om atalet mäiskor som rör sig här uder fler av dyts timmar ka de upplevda trygghete öka samt skapa ett större uderlag för kollektivtrafike. LÄTTARE ATT CYKLA OCH ÅKA BUSS MELLAN LINDSDAL OCH KALMAR Biliehavet är högt trots ärhete till cetrala Kalmar. Om cetrum förtätas med fler verksamheter och bostäder ökar förutsättigara för att fler går, cyklar och åker kollektivt. Bra gåg- och cykelvar samt busslijer är därför viktiga för måga mäiskors vardagsliv och för att bilresora ka miska på korta sträckor till adra delar av Kalmar stad. Frå och med augusti 2013 kommer busstrafike att gå ls Kalmar istället för Lidsdals och Nils Holrssos v. Syftet är att få sabbare och tätare förbidelser mella Lidsdal och cetrala Kalmar via Diagoale. SKAPA KORTARE VÄGAR TILL KALMARSUND I det medeltida kulturladskapet mella Förlösa och Smedby rut Kläckeberga fis stor potetial att utveckla för rekreatio. Kotakte till aturreservatet Värsäs ka stärkas. Det hadlar ite bara om att skapa fysiska var mot Kalmarsud uta också om hur det upplevelsemässigt ka blir mer attraktivt att ta sig frå Lidsdal till kuste. Äve om Kalmar och Lidsdal håller på att byggas ihop om Fjölebro och Norra stade behåller Lidsdal si idetitet. FÖRLÖSAVÄGEN SOM EN BYGATA Förlösa har brister i säkerhet för oskyddade trafikater. Det har tidigare diskuterats ya alterativa vkoppligar frå Förlösa till Lidsdals. Vverket kosult tog uder 2004 fram e utredig där olika vsträckigar diskuterats. Kalmar kommu har parallellt med programarbetet för Förlösa statiossamhälle tagit fram e likade studie för e alterativ vsträckig i områdets södra del, ster om Ödigstorps. Båda utredigara kom fram till att alterative leder till stora igrepp i jordbruks- och kulturladskapet samt störigar för omkrigliggade bostadshus. Det leder också till så omfattade ombyggader för ifrastrukture att det iebär stora kostader. Det är därför lämpligare att se över trafiksäkerhete och utformi av Förlösa och utveckla de som bygata istället för att dra e y v. STÄLLNINGSTAGANDE DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN Utveckla stadsmiljö med fler bostäder och service ls Diagoale där stadsdelscetrum igår. 1 Samorda utveckli krig cetrum, eftersom det fis itresse och behov av utvecklig frå skola, omsor, kultur- och fritidsaktiviteter, ärigsidkare, ladstit (familjecetral) och bostäder. Utveckla e sammahålle cykelv ls med Kalmar. Utveckla arbetsplatsområde i Fjölebro. Stärka koppli till Kalmarsud och Värsäs i öster och till kulturladskapet i ster. Variera bostadsbestådet mer. Utreda statioslä. Utveckla Förlösa som bygata med förbättrigar för oskyddade trafikater. 1 Läs mer om Diagoale på sida 106 Mer Stadsliv 119

25 Möregårde Mosekrog LINDSDAL i dag Björkelud Kråksmåla Bockelebacke Sörstävlö lösa Lidsdals Gravröse Solhem Gösbäck Förlösa Lidsdals Nils Holrssos v Sjöä Borshorva Nils Holrssos v Lidsdal Balltorp Vesslö Nils Holrssos v Lidsdals Fjölebro I Lidsdal fis Sjösskola med förskola, årskurs F 5 och fritidshem. Vid cetrum ligr Lidsdalsskola med årskurs 6 9 och resursskola för årskurs 7 9. Det fis äve tre adra förskolor i Lidsdal. Västerslät Kl äcke berga Lidsdals Kulle Värsäs Stradskydd gäller utmed kust och vattedrag. Kläckeberga ka Norra Nygård m Vimpeltorpet 120 Mer Stadsliv

26 Möregårde Mosekrog Bockelebacke LINDSDAL i morgo Björkelud Kråksmåla Småskalig stadsmiljö mella Kläckeberga kulturladskap Sörstävlö och Värsäs aturreservat vid Kalmarsud. Lidsdals Bebyglseutvecklig ster om utpekat område kräver särskild häsy på grud av risk för översmig och bullerstörig. Gravröse Solhem g sa Nils H olrs sos Fö r lö shöjd Sjöä d Li lsv v sa a sd rlö Fö Gösbäck e e Lidsdal Borshorva Ho Nils s o lrs Balltorp s Utveckla Förlösa utifrå dess äldre villaträdgårdsstadskaraktär. g Vesslö s Nil r l Ho ss o sv Lidsdals Fjölebro äc ke b e r g a Västerslät d ds Li Kl v als e Kulle Värs v r ra No Kläckeberga ka e Samtliga riksitresse, förordade och stradskydd som visas på idag-karta, gäller äve för imorgo-karta. äs Nygård m Vimpeltorpet Lidsdal Kalmar Idag-karta: Vård- och omsorgsboede Service Förskola Skola Belyst motiosspår Fast forlämig Fast forlämig Fast forlämig Naturmie Idrottsplats Riksitresse flyg höjdbegräsig Flygplats Riksitresse v Riksitresse höxploaterad kust Riksitresse kulturmiljövård Imorgo-karta: Krafslösa Omstaltad stadsgata Förbättra gåg- och cykelförbidelse Rekreatiosstråk Viktig etré- och sambadspukt Stadsutveckligsstråk Kulturladskap Rekreatiosområde Utredigsområde för bostäder Utredigsområde för statioslä Stadsdelscetrum Alla förslag på imorgo-karta är priciper, ite exakta gräser Utförligare förklarig till kartbegreppe fis på sida