State-of-the-art. Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom. Hereditärt basaliom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "State-of-the-art. Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom. Hereditärt basaliom"

Transkript

1 State-of-the-art Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom Hereditärt basaliom

2 2 Innehållsförteckning: sid Definitioner 3 Epidemiologi 3 Etiologi patofysiologi och patogenes 4 Prevention 4 Symtom och klinisk bild 5 Utredning 6 Behandling 6 Uppföljning 7 Dokumentansvariga 7 Referenser 9 Riktlinjer för utredning, uppföljning och omhändertagande 10

3 3 Definition Basaliom är den vanligaste cancer i Väst-Världen. De flesta fall är sporadiska, men basaliom ingår även som huvudsymptom vid ett ärftligt syndrom som kallas basal cells nevus syndrom (BCNS). BCNS beskrevs första gången för över 100 år sedan (1). Syndromet blev 1960 fullständigt karakteriserat av den amerikanske käkkirurgen Gorlin vilket har medfört att syndromet även benämns Gorlins syndrom (2). BCNS kännetecknas av en ökad risk för tumör utveckling och medfödda missbildningar. Diagnosen är ofta enkel att ställa hos vuxna. Hos barn som ännu inte har utvecklat alla symptom kan det vara svårare. För BCNS diagnos krävs att ett av följande kriterier skall vara uppfyllda: 1) En första-grads släkting med BCNS och ett av fyra sk major features, 2) En första-grads släkting med BCNS och två sk minor features 3) Ingen släkting med BCNS, men två major features eller 4) Ingen släkting med BCNS men en major feature och minst två minor features (3, 4). Major och minor features finns beskrivan under rubriken Symptom och klinisk bild. Epidemiologi Basaliom anmäls inte till Cancerregistret. Incidensen har uppskattats till nya fall per år i Sverige (5). Prevalensen av BCNS i normal befolkningen var 1: i en brittisk studie (3). Prevalensen i Stockholm (ca 20 fall per invånare) stämmer väl med brittiska data vilket skulle motsvara ca 140 BCNS patienter i hela Sverige. BCNS följer en dominant ärftlighetsgång vilket innebär att i genomsnitt hälften av barn till en BCNS patient blir anlagsbärare. Av dessa insjuknar nära 100%, dvs sjukdomen har alltså nära nog fullständig penetrans. BCNS har debuterat hos 99% av anlagsbärare vid 33 års ålder (4). Nymutations frekvensen är nära 50% vilket innebär att ungefär hälften av alla BCNS fall saknar föräldrar symptom. Den kliniska sjukdomsbilden (expressivitet) varierar såväl mellan olika familjer, men även mellan individer i samma familj. Anticipation har ej påvisats.

4 4 Etiologi, patofysiologi och patogenes Ultraviolett strålning anses vara den viktigaste kända riskfaktorn för basaliom. Dessa tumörer förekommer på solexponerade områden hos 88 % respektive 60 % av patienter med sporadiska basaliom respektive BCNS (6). BCNS patienter har även en ökad känslighet för strålbehandling. Ett flertal fallrapporter har t.ex. beskrivet förekomst av hundratals basaliom i strålingsfältet 6 månader till 3 år efter avslutad strålbehandling av hjärntumörer (medulloblastom, meningeom). Genom kopplingsstudier i BCNS familjer och studier av molekylära deletioner i tumörceller lokaliserades genen 1992 till kromosom 9q (7-10) och genen, PTCH1, identifierades 1996 (11). Denna stora gen (35 kb) har 23 exoner och har visats vara en tumörsuppressorgen. PTCH1 genen har i ett flertal studier visats vara muterad hos knappt 50% av BCNS patienterna och 70% av alla basaliom inkluderat även. Alla studerade BCNS familjer har visats ha en unik mutation i PTCH genen. Ingen korrelation har påvisats mellan typ av mutation och BCNS fenotyp. PTCH mutationer är även identifierats i sporadiska medulloblastom (den vanligaste maligna hjärntumören hos barn) och meningeom. (dessa tumörer ingår f.ö. i BCNS syndromet, se nedan). Man har ännu inte kunnat påvisa PTCH mutationer i konstitutionellt hos unga patienter med enbart ärftliga multipla basaliom som ej uppfyller diagnostiska kriterier för BCNS. PTCH1 genen kodar för ett transmembrant protein och ingår i en komplicerat signaltransduktions kedja. Signalvägen antas vara av betydelse i reglering av cellcykeln. Mutationer i PTCH1 genen leder till överexpression av mutant PTCH RNA som kan påvisas med in situ hybridisering (12). Prevention Genom att identifiera BCNS och andra släkter med ärftlig basaliomsjukdom för att kunna erbjuda diagnostik och rådgivning vid dermatologisk eller genetisk klinik. Syftet är att genom riktad information till drabbade familjer förebygga tumörsjukdom. Genom att undvika riskfaktorer kan antalet basaliom begränsas hos den individuella patienten.

5 5 Familjemedlemmarna bör helt avstå från solbad. Strålterapi bör om möjligt undvikas p.g.a. hög risk för strålningsinducerade basaliom. Majoriteten av BCNS- familjer i Sverige följs för närvarande vid Hudkliniken, Karolinska sjukhuset. Symptom och klinisk bild Symptomen vid BCNS indelas i sk major och minor features. Major features 1) 80% av kaukasiske BCNS patienter har multipla basaliom som debuterar tidigt, vanligen runt 20-års ålder (13). Basaliom är även beskriven hos barn, den yngsta 2 år. Patienterna kan i loppet av ett liv utveckla tals basaliom. Olika histologiska typer av basaliom förekommer och basaliomen kan variera från små långsamt växande tumörer till stora aggressiva tumörer (13). 2) Odontogena keratocystor förkommer hos 75% av BCNS patienterna. Röngten undersökning ger diagnosen. 3) Palmara och plantara pits, d.v.s. punktformiga defekter i stratum corneum i hand och fotsulor är patognomont och ses hos 87% av vuxna patienter (13). 4) Asymptomatiska förkalkningar i falx cerebri. Kan diagnosticeras med skallröntgen i mer än 95% av patienterna. Minor features Utöver dessa fyra major features är har beskrivits ett brett spektrum av andra, mera sällsynta särdrag i BNCS-släkter, sk minor features; 1) Medulloblastom, meningiom, ovarie och hjärtfibrom, epidermoid cystor och milier. 2) Gafflade revben, en skelettanomali som återfinns hos ca. 40% av patienterna är den vanligast förekommande missbildningen. Detta tillstånd kan vara till hjälp för att ställa diagnosen hos barn (13). 3) Makrocephali, hypertelorism, skolios, pectus excavatus et carinus, förkortat IV. Metacarpalben är mindre vanliga skelettförändringar. 4) Ögonanomalier 5) Mental retardation. Utredning

6 6 Noggrann klinisk undersökning av hela hudkostymen med tanke på basaliom, och pits. Röntgen av kraniet, över- och underkäke samt av revben för att identifiera vanliga skelettanomalier. Identifikationen av BCNS genen har gjort det möjligt att erbjuda molekylärgenetisk undersökning av familjer med klinisk misstanke på BCNS. Om en mutation lokaliseras i en familj finns möjlighet till fosterdiagnostik. Sådan åtgärd bör i första hand erbjudas familjer med särskilt allvarlig sjukdomsbild. Molekylärgenetisk undersökning är även aktuellt av små barn i BCNS familjer där den kliniska diagnosen ej är säker. Alla familjer har en unik mutation i PTCH. Detta medför att DNA diagnostik per idag är en tidskrävande och dyr metod. Kostnaden för mutationsundersökning av en probanden i familjen beräknats till kronor per familj. Om man finner en mutation är dock kostnaden för att utreda bärarskap för enskilda personer i släkten betydligt lägre. Behandling Behandlingen av basaliom är kirurgisk. Vid superficiell eller nodulär subtyp (ickeinfiltrativa tumörer) föredras curettage efterföljd av kryobehandling med flytande kväve eller behandling med electrodesiccation. Vid infiltrativ subtyp (morphealik) skall basaliomet excideras i sin helhet. Fotodynamisk terapi (lokal applikation av fotosensibiliserande ämne följt av färgämneslaser) är ett nytt alternativ med goda kosmetiska resultat som kan användas vid superficiella basaliom. Tablettbehanling med etretinat (Tigason) kan prövas i svåra fall. Etretinat tillhör gruppen retinoider som har en normaliserande inverkan på keratiniseringsprocessen och celldifferentieringen i huden. Den exakta verkningsmekanismen är ej känd. Effekten observeras oftast efter några veckor till månaders behandling, men besvären återkommer vid utsatt behandling. Medicineringen har ofta svåra biverkningar vid effektiv dosering som oftast är hög (upptill 1mg/kg/dygn. Vanligaste biverkningar är cheilit/läpptorrhet, generell torrhet i huden, håravfall, muskel-och ledsmärtor samt illamående. Regelbunden blodprovskontroll är indicerat eftersom det är vanlig med förhöjda transaminaser, triglycerider och kolesterol vilka normaliceras vid seponering av behandlingen. Etretinat är teratogent och kvinnor i fertil ålder som behandlas

7 7 måste använda effektivt antikonseptionsmedel under behandlingstiden, men även i två år efter avslutat behandling. Uppföljning Barn till föräldrar med BCNS bör direkt efter födelsen genomgå en klinisk undersökning avseende palmara och plantara pits och minor features. Röntgenundesökning av revben, skalle och columna för att identifiera skelettdeformiteter bör utföras. Risken för medulloblastom är störst vid 2-3 års ålder. Därför rekommenderas neurologisk undersökning varje halvår upp till 7 års ålder. Årlig röntgen av över- och underkäke för att utesluta odontogena keratocystor rekommenderas när barnet är så stort att undersökningen går att genomföra. Käkcystorna är initialt asymptomatiska men kan utvecklas snabbt med risk för käkfraktur. Regelbunden årlig undersökning av hudkostymen hos dermatolog från tidiga barnår. Vuxna patienter med multipla basaliom bör kontrolleras hos dermatolog med 3-6 månaders intervall under hela livet. Behandling av multipla basaliom i sluten vård kan övervägas. I England finns en mycket aktiv patient förening som har årliga möten. Dokumentansvariga Detta dokument har utarbetats av Anne Birgitte Undén, Hudkliniken, Karolinska sjukhuset i samråd med arbetsgruppen för cancergenetiska mottagningar (medlemmar, se beskrivning i avsnittet allmän översikt ). Kontaktperson är Johan Hansson

8 8 Referenser 1. Jarisch, W. Zur Lehre von den Hautgeschwulsten. Arch Dermatol Syphilol (Berl), : Gorlin, R. J. and Goltz, R. W. Multiple nevoid basal-cell epithelioma, jaw cysts and bifid rib. N Engl J Med, : Evans, D. G., Ladusans, E. J., Rimmer, S., Burnell, L. D., Thakker, N., and Farndon, P. A. Complications of the naevoid basal cell carcinoma syndrome: results of a population based study. J Med Genet, : Wicking, C., Berkman, J., Wainwright, B., and Chenevix-Trench, G. Fine genetic mapping of the gene for nevoid basal cell carcinoma syndrome. Genomics, : 3: Wallberg, P. and Skog, E. The incidence of nevoid basal cell carcinoma in a area of Stockholm County during the period Acta Derm-Venereol, : Goldstein, A. M., Bale, S. H., Peck, G. L., and DiGiovanna, J. J. Sun exposure and basal cell carcinomas in the nevoid basal carcinoma syndrome. J Am Acad Dermatol, : 34: Farndon, P. A., Del Mastro, R. G., Evans, D. G., and Kilpatrick, M. W. Location of gene for Gorlin syndrome. Lancet, : Gailani, M. and et al. Developmental defects in Gorlin syndrome related to a putative tumor suppressor gene on chromosome 9. Cell, 1992: 69: Reis, A., Kuster, W., and Linss, G. Localization of the gene for naevoid basal cell carcinoma syndrome. Lancet, : Undén, A. B., Ståhle-Bäckdahl, M., Holmberg, E., Larsson, C., and Toftgård, R. Fine mapping of the locus for nevoid basal cell carcinoma syndrome on chromosome 9q. Acta Derm Venereol : 4-9

9 9 11.Hahn, H., Wicking, C., Zaphiropoulous, P. G., Gailani, M. R., Shanley, S., Chidambaram, A., Vorechovsky, I., Holmberg, E., Undén, A. B., Gillies, S., Negus, K., Smyth, I., Pressman, C., Leffell, D. J., Gerrard, B., Goldstein, A. M., Dean, M., Toftgård, R., Chenevix-Trench, G., Wainwright, B., and Bale, A. E. Mutations of the human homolog of Drosophila patched in the nevoid basal cell carcinoma syndrome. Cell, 1996b. 85: 6: Undén, A. B., Zaphiropoulos, P. G., Bruce, K., Toftgård, R., and Ståhle-Bäckdahl, M. Human patched, (PTCH) mrna is overexpressed consistently in tumor cells of both familial and sporadic basal cell carcinoma. Cancer Res : Kimonis, V. E., Goldstein, A. M., Pastakia,B., Yang, M. L., DiGiovanna, J. J., Bale, A. B., and Bale, S. J. Clinical manifestations in 105 persons with nevoid basal cell carcinoma syndrome. Am. J. Med. Genet :

10 10 Riktlinjer för utredning, uppföljning och omhändertagande När skall man misstänka hereditärt basaliom? Diagnostik av familjer med ärftlig basaliom baserar sig på anamnes och kliniska fynd. Tidig debut av sjukdomen - 80 % redan i barn- och ungdomsår - samt fullständig penetrans medför i typiska fall enkel diagnostik. BCNS skall misstänkas hos patienter med ett stort antal basaliom i ung ålder. Kardinal symptomen är multipla basaliom, förkalkningar i falx cerebri, sk palmara och plantara pits och käkcystor fastställer diagnosen. Röntgen av falx cerebri är en viktig undersökning som är positiv i 95%. Klinisk misstanke om BCNS bör föranleda remiss till hudklinik för diagnostik, uppföljning och behandling. När är mutationsundersökning indicerad? Mutationsundersökning kan erbjudas om en familjemedlem uppfyller kriterierna för BCNS. Prenatal diagnostik kan vara aktuellt i familjer där sjukdomsbilden är särskilt allvarlig med multipla embryonala anomalier. Mutationsundersökning kan även ha betydelse när den kliniska diagnosen är osäker. Idag är PTCH1-genen tillgänglig för analys. Knappt hälften av undersökta svenska BCNS familjer har mutationer i PTCH1 genen. Denna relativt låga siffra förklaras sannolikt av metodernas begränsade sensitivitet eftersom inga studier har visat att BCNS är genetiskt heterogen. Mutationsundersökning måste alltid föregås av genetisk rådgivning och kan initieras genom kontakt med Hudklinken, Karolinska Sjukhuset. Noggrann muntlig och skriftlig information om vad den genetiska undersökningen innebär lämnas alltid. Uppföljning av medlemmar i familjer med hereditärt basaliom. Medlemmar i familjer med BCNS bör följas upp av erfaren dermatolog. Alla familjemedlemmar rekommenderas undersökning av hela hudkostymen inklusive hand-och fotsulor. Familjemedlemmar utan kliniska fynd kontrolleras ej rutinmässigt. Barn till föräldrar med BCNS bör undersökas direkt efter födelsen avseende förekomst av pits i hand- eller fotsulor. Senare under barnaåren bör även röntgenundersökning av revben, skalle, över- och underkäke samt columna utföras för att identifiera eventuella anomalier eller cystor. Barn med BCNS har ökad risk för

11 11 medulloblastom och bör undersökas av neurolog. Regelbunden årlig undersökning av hudkostymen ingår från tidiga barnår. Vuxna patienter med multipla basaliom bör kontrolleras hos dermatolog (hela hudkostymen, inklusive hårbotten) med 3-6 månaders intervall under hela livet. Vid första besöket lämnas muntlig och skriftlig information om betydelsen av att undvika och/eller minimera riskfaktorer som solbad och röntgenstrålning. Kirurgisk behandlingen av basaliom bör ske så tidigt som möjligt för att begränsa ingreppets storlek.

Endoskopi: Ärftlig kolorektal cancer

Endoskopi: Ärftlig kolorektal cancer Dok-nr 24986 Författare Version Linda Hermansen, vårdadministratör, Magtarmmedicinska kliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Rikard Svernlöv, bitr verksamhetschef, Magtarmmedicinska kliniken US 2019-01-21

Läs mer

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson

Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Målgrupp: Barnläkare i öppen och sluten vård

Målgrupp: Barnläkare i öppen och sluten vård Styrande 1 (5) Neurofibromatos Typ 1, vårdprogram Målgrupp: Barnläkare i öppen och sluten vård NF1 är en autosomalt dominant sjukdom med symtom från många olika organsystem där drabbade individer har en

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Utvecklingskraft Cancer

Utvecklingskraft Cancer Utvecklingskraft Cancer Före och efter cancer Kalmar 170518 Hjärntumörprocessen Så ser det ut i regionen våra utmaningar Bakgrund 1300 nya fall/år i Sverige, i sydöstra regionen ca 120 fall/år Vanligaste

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Cystnjursjukdomar och genetik. Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala

Cystnjursjukdomar och genetik. Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala Cystnjursjukdomar och genetik Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala Njurcystor i frisk population Ålder En cysta Bilaterala 30-49 år 1.7 % 1 % 50-70 år 11.5 % 4 % >70 år 22.1 %

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ 2 (5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall utredas för misstänkt ärftlig cancer

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

TILL DIG MED HUDMELANOM

TILL DIG MED HUDMELANOM TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland

Läs mer

Okänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje

Okänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje Ny medicinsk riktlinje Definition En heterogen sjukdomsgrupp med histopatologiskt bekräftad metastatisk cancer där en sannolik primärtumör inte påvisats efter basal utredning Regional medicinsk riktlinje

Läs mer

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Detta informationsblad och samtyckesformulär är riktat till dig

Läs mer

Klinisk genetik en introduktion

Klinisk genetik en introduktion Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel # of Questions: 15 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (CHCHD2 mutations in autosomal dominant late-onset Parkinson s disease: a genome-wide

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Ehler Danlos syndrom (EDS)

Ehler Danlos syndrom (EDS) Sida 1 av 6 Ehler Danlos syndrom (EDS) Datum 2015-11-05 Version 1.0 Ehler Danlos syndrom (EDS) Dokumentansvarig: Anna Glantz MÖL, Göteborg, Mårten Alkmark Spec. Läk. KK SU Granskad av: Joy Ellis MÖL S

Läs mer

Råd angående handläggning av pat med BASALCELLSCANCER - Hudkliniken

Råd angående handläggning av pat med BASALCELLSCANCER - Hudkliniken Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-40582 Fastställandedatum: 2016-09-13 Upprättare: Susanne I Vandell Uddströmer Giltigt t.o.m.: 2017-09-13 Fastställare: Kent Åhlenius Råd angående

Läs mer

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen

Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ord Anlag Ordlista Förklaring Se under gen BRCA1 Bröstcancergen 1 BRCA2 Bröstcancergen 2 DNA Gen

Läs mer

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm

Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys

Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys Equalis användarmöte Molekylär diagnostik Birgitta Kjellström Sektionen för Genanalys, Klinisk kemi 2017-11-16 Familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER. Markera om det finns någon spontan abort, konsanguinitet, enäggstvillingar?

ÖVNINGSUPPGIFTER. Markera om det finns någon spontan abort, konsanguinitet, enäggstvillingar? ÖVNINGSUPPGIFTER K 1 1 Rita Din egen släkttavla (pedigree) omfattande mor- och farföräldrar och deras avkomma. Anvisningar rörande hur en pedigree ritas ges i läroboken (sid 57). Kom ihåg att det kan också

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

J Gruppövningar

J Gruppövningar J 1-10 Gruppövningar Detta avsnitt behandlas på gruppövningarna den 3 februari i grupprum, Karolinska, Solna. OBLIGATORISK NÄRVARO. Se kurslista för gruppindelning, tid och lokal. kl 8.30 12.00 alt kl

Läs mer

BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson

BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson BDD-studien när forskning blir klinisk rutin ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson TYPER AV BARNDIABETES Sekundär: CF, steroidbehanding Typ 1 Autoimmun HLA Insulinbrist Alltid insulin MODY: Maturity Onset

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Hereditär Nonpolyposis Colorektal Cancer HNPCC Tjocktarms- och livmodercancer 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar

Läs mer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer

Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Publicerad 00-02-02 Reviderad 01-09-03 Version 3 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Förebyggande kontrollprogram för ärftlig kolorektal cancer (cancer

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Sal: T143. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Lycka till! Tentamen. Sal: T143. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges Tentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2015 06 04 Skrivtid: 4 timmar (16:15 20:15) Sal: T143 Poängfördelning: Karin Franzén Anna Göthlin

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet

Läs mer

Hudcancer hos organtransplanterade

Hudcancer hos organtransplanterade Hudcancer hos organtransplanterade Faktagranskad av överläkare Mikael Tarstedt, Hudmottagningen, Karlskoga lasarett. 2 Organtransplanterade löper upp till 100 gånger större risk att utveckla hudcancer

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Har ni frågor om detta är ni välkomna att kontakta: Ingrid Lidström, telefon 090-785 12 34 alternativt 070-568 77 05.

Har ni frågor om detta är ni välkomna att kontakta: Ingrid Lidström, telefon 090-785 12 34 alternativt 070-568 77 05. LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 8, december 2010 Innehåll: 1 Innehållsförteckning 1 Påminnelse om kundkoder/streckkoder 2-4 Klinisk Genetik Amnionprover och CVS till Klinisk Genetik under Jul och

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,

Läs mer

Hereditär nefrit Alport syndrom

Hereditär nefrit Alport syndrom Bosön 2015-11-03 Alport syndrom 1 Hereditär nefrit Alport syndrom Per Brandström Bosön 2015-11-03 Alport syndrom 2 Mikroskopisk hematuri Varifrån kommer blodet? Blödningskälla glomerulär, post-glomerulär,

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda

Läs mer

Psykisk ohälsa under graviditet

Psykisk ohälsa under graviditet Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos

Läs mer

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands

Läs mer

Atopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01

Atopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01 Atopiskt eksem Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö Vård av eksembarn; En trestegsraket: Vårdpersonal Föräldrar Barn Atopi och atopisk eksem (AE) Atopi; från grekiskan; märklig sjukdom, på fel plats ;

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001 Tentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2013-10-05 Lokal: L001 Kl. 08:15-12:15 (Skrivtid: 4 timmar) Poängfördelning: Karin Franzén Pia

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi DUGGA 1 i patologi för medicine studenter 18/3 2005 Totalt 50 poäng (minst 32 för G) Personnummer: Resultat: Stud. sign.

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Primära maligna hjärntumörer

Primära maligna hjärntumörer Primära maligna hjärntumörer Obligatorisk kod: Start av SVF VL210 Beslut välgrundad misstanke Datum då beslut fattas om att välgrundad misstanke föreligger, i enlighet med kriterierna i vårdförloppsbeskrivningen.

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Familjär kolorektal cancer (HNPCC) är inte ett syndrom utan en uteslutningsdiagnos.

Familjär kolorektal cancer (HNPCC) är inte ett syndrom utan en uteslutningsdiagnos. 1/5 Dokumentnamn: Ärftlig kolorektal cancer Utfärdande PE: HMC Utfärdande enhet: Mag-tarmmedicinska kliniken Framtagen av: Olga Bednarska, specialistläkare ICD-10 kod: Z80.0 Z85.0 Sökord: Lynch syndrom,

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall Aggressiva lymfom = högmaligna lymfom Cellerna delar sig snabbt och det betyder att lymfomet växer snabbt. Obehandlat leder ett aggressivt lymfom till döden.

Läs mer

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen Nu ska vi prata om fosterdiagnostik Vad vet du redan om fosterdiagnostik? Har du varit i kontakt med fosterdiagnostik tidigare?

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom

Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom Kongenitalt Långt QT Syndrom (LQTS) är en autosomalt dominant ärftlig sjukdom orsakad av förändringar i myocyternas jonkanaler och beräknas finnas

Läs mer

Kodningsvägledning standardiserat vårdförlopp för primära maligna hjärntumörer för nationell uppföljning av SVF

Kodningsvägledning standardiserat vårdförlopp för primära maligna hjärntumörer för nationell uppföljning av SVF Kodningsvägledning standardiserat vårdförlopp för primära maligna hjärntumörer för nationell uppföljning av SVF Obligatorisk kod för start av SVF VL210 Beslut välgrundad misstanke Datum då beslut fattas

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Klinisk genetik

Klinisk genetik 2014-12-11 Klinisk genetik Sektionens Svensk Förening för Medicinsk Genetik (SFMG) särskilda rekommendationer är framtagna av de lokala ST-studierektorerna med syftet att klargöra och komplettera de medicinska

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer 16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad

Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen 2016-05-19 reviderad 2018-09-04 En pigmenterad förändring excideras med 2 mm klinisk marginal ned till ytliga subcutis

Läs mer

Carl von Linné, CARPAs årsmöte Eva Tiensuu Janson, Professor Onkologisk endokrinologi Uppsala

Carl von Linné, CARPAs årsmöte Eva Tiensuu Janson, Professor Onkologisk endokrinologi Uppsala Carl von Linné, 1707-1778 CARPAs årsmöte 2019 Eva Tiensuu Janson, Professor Onkologisk endokrinologi Uppsala Cancer är en genetisk sjukdom Loss or mutation of the APC gene DNA hypomethylation Activation

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern Genetik vid polyneuropatier Christina Jern Information lagras i DNA 2 m DNA i varje cell Bara 3 cm kodar för protein Det humana genomet februari 2001 The International Human Genome Mapping Consortium

Läs mer

DNA sekvensning Primär Immunbrist Genetik till varje pris?

DNA sekvensning Primär Immunbrist Genetik till varje pris? DNA sekvensning Primär Immunbrist Genetik till varje pris? Ola Winqvist Professor, Överläkare Kandidatgensekvensning 100 baspar/körning 1 Lite historia 1962: Nobel priset till Watson och Crick för DNA

Läs mer

Genetik, etik och samhälle Genetiska tester och vad händer sen?

Genetik, etik och samhälle Genetiska tester och vad händer sen? Genetik, etik och samhälle Genetiska tester och vad händer sen? Senast uppdaterad 2018-12-22 FNs globala mål för hållbar utveckling nummer 3 rör hälsa och välbefinnande och är ett av de områden där genetiken

Läs mer

Kopplingen atopi - eksem.

Kopplingen atopi - eksem. Kopplingen atopi - eksem. Några reflektioner Magnus Lindberg Hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro och Hälsoakademin, Örebro universitet Definitioner: Vad är eksem? Vad är atopi? Vad är atopiskt

Läs mer

Namn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning?

Namn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning? Namn: Anneli Svensson, Linköping Titel: Nya diagnos9ska kriterier för ARVC: Vad blir det för konsekvenser för familjeutredning? Ingen intressekonflikt Ursprungs- och reviderade kriterier VI. Family history

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-08-20 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

FOTODYNAMISK TERAPI. Information för utdelning av behandlande sjukvårdspersonal.

FOTODYNAMISK TERAPI. Information för utdelning av behandlande sjukvårdspersonal. FOTODYNAMISK TERAPI För behandling av aktiniska keratoser, basaliom och Bowens sjukdom med Metvix (metylaminolevulinat) Information för utdelning av behandlande sjukvårdspersonal. Hudcancer är den cancerform

Läs mer

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom Ann Christin Lindgren, MD, PhD Enheten för Pediatrisk Endokrinolog, Institutionen för Kvinnor och Barn hälsa Astrid Lindgrens Barnsjukhus,

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Cecilie Hveding Blimark januari 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

Hälsosläktträd Kartlägg förekomsten av ärftlig

Hälsosläktträd Kartlägg förekomsten av ärftlig Hälsosläktträd Kartlägg förekomsten av ärftlig släktträd ATTR-amyloidos i din släkt Ärftlig ATTR-amyloidos: vikten av att kartlägga din släkts hälsohistorik Det här diagrammet kan hjälpa dig att kartlägga

Läs mer

Information för patienter och föräldrar

Information för patienter och föräldrar 16 Anlagstestning Alla namn i denna broschyr har ändrats för att skydda intervjuobjektens identiteter. Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef

Läs mer