Innehåll. Förord. 32 Projektets parter & organisation 36 Samverkan kraft som toppar allt 38 Så utvärderade vi våra insatser

Transkript

1

2 Innehåll 4 Varför KomAn? 6 Syfte & mål 8 Målgrupp 10 KomAns insatser och stöd 13 Mobiliseringskurser 16 Anpassad vuxenutbildning 20 Supported Employment 28 Socialt företagande 32 Projektets parter & organisation 36 Samverkan kraft som toppar allt 38 Så utvärderade vi våra insatser 40 Måluppfyllelse & resultat 50 Jämställdhet och tillgänglighet 54 Att påverka strategiskt 56 KomAn:s framgångsfaktorer 58 Reflektioner om ESF-projekt 60 Tips till andra projekt och ESF 62 Samordningsförbunden banar väg 66 Kontakt Förord Det har varit en fantastisk förmån att få vara med och utveckla insatser och samverkan som bidrar till nya möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att komma ut i arbete eller studier. Vi som har arbetat i KomAn har haft utvecklande, engagerande och roliga projektår. Vägen för varje person har varit olika lång. Vi har anpassat oss efter våra deltagares önskemål, möjligheter och behov inte tvärtom. Vi som har arbetat i KomAn har lärt oss mycket av att arbeta tillsammans med projektets deltagare och det som har blivit KomAns arbetssätt. Det var inte helt lätt i början vi behövde hitta varandra, lära oss mer om myndigheternas regelverk och projektets fyra insatser. Vi behövde också bygga en fungerande projektorganisation för att kunna använda alla resurser på bästa sätt. Den största vinsten är den samverkan som har vuxit fram mellan projektets parter. Det är den som framförallt har gett projektets deltagare möjlighet att komma ut i arbete eller studier och att faktiskt bli kvar där. KomAn har också starkt påverkat attityder till personer som har en funktionsnedsättning i de fyra kommunnätverken; personal och chefer har sett att det går att stötta personer ut till arbetsliv och samhällsgemenskap med hjälp av KomAns insatser, förhållningssätt och samarbetsformer. KomAns ledningsgrupp vill rikta ett stort tack till alla som gjort KomAn möjligt: engagerade deltagare och handledare, Europeiska socialfonden, ESF, lokala politiker och chefer! KomAn 3

3 Varför KomAn? Personer som har en funktionsnedsättning får sällan det stöd som de behöver för att ha en möjlighet till lönearbete eller utbildning. Under 2000-talet minskade sysselsättningen för målgruppen. Det ville vi i KomAn konkret ändra på. Syftet var att bygga upp en välfungerande samverkan och utökat stöd till arbete och studier för långtidssjukskrivna och arbetslösa personer med funktionsnedsättning. KomAn föddes ur erfarenheten och kunskapen om att personer med utvecklingsstörning fanns knappt med i arbetslöshetsstatistiken. Det var mer eller mindre förutbestämt att denna målgrupp skulle gå från särskola och särgymnasium till daglig verksamhet. Särvux-verksamheten var dessutom ytterst liten i kommunerna och de nya möjligheterna till lärande genom hjälpmedel nådde sällan fram till målgruppen. Bland personal och anhöriga fanns en uttalad rädsla för att ett steg ut på arbetsmarknaden skulle kunna innebära ett utnyttjande. Och att individen riskerade att bli av med sin ersättning från Försäkringskassan. I en rapport från Riksrevisionen finns mer att läsa om det här: Utanför- skap på arbetsmarknaden Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga (2007:24). Samtidigt visar forskning (Martin Molin och Bibbi Ringsby Jansson vid Högskolan Väst) och intervjuer med unga med utvecklingsstörning: de önskar sig inte bara ett liv som andra utan också med andra. Ett av landets största ESF-projekt För målgrupper med mindre synliga funktionsnedsättningar arbetade alltför ofta myndigheter och kommuner i parallella spår istället för att tillsammans ge ett så effektivt och brett stöd som möjligt. De fyra kommunerna Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kom tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen överens om att söka medel från Europeiska socialfonden, ESF, för att få möjlighet att driva ett utvecklingsprojekt. Syftet var att bygga upp en välfungerande samverkan och utökat stöd till arbete och studier för långtidssjukskrivna och arbetslösa personer som på grund av funktionsnedsättning var i behov av ett stort och samlat stöd. Sommaren 2009 beviljades parterna drygt 40 miljoner kronor från ESF för att kunna driva KomAn, som då var ett av Europeiska socialfondens största projekt. Minnet Minnet kommer så sakta tillbaka Det rymmer både saknad och sorg Det känns som om jag håller på att vakna Upp ur ett tillstånd djupt inne i min egen borg Jag vill känna både glädje, sorg och ilska Jag vill kunna reagera på allt nytt med energi Ibland känns det som man bara vill trilska Och att man tappat bort sin egen fantasi Men ett tu tre finns nog känslan där Och jag gläds åt det lilla i livet Jag kan då konstatera att jag för alltid vill vara här Utan att ta någonting för givet Dikt av Elisabeth Broman, KomAn-deltagare 4 KomAn KomAn 5

4 Syfte & mål Fler personer med funktionsnedsättning ska få ett vanligt arbete eller utbildning, med eller utan stöd det har varit ett övergripande mål för KomAn. Vi har också strävat efter att skapa en alternativ arbetsmarknad genom sociala företag. I KomAn har insatser som de fyra kommunnätverken redan använde i olika utsträckning prövats, utvecklats och anpassats för personer med funktionsnedsättning. KomAns parter har genom projektet arbetat för att tillsammans skapa ett lokalt och regionalt arbetsmarknadsoch utbildningssystem och integrera det i ordinarie verksamhet. Att lägga grunden för en väl fungerande samverkan mellan parterna, till stöd för personer med funktionsnedsättning har också varit ett mål i sig. En annan viktig målsättning var att deltagarna skulle få olika valmöjligheter och ökad valfrihet när det gäller arbete och studier. Tanken var också att deltagarnas hälsa och livskvalitet skulle förbättras i och med stödet och att de blev mer integrerade i arbets- och samhällsliv. 3 steg KomAn har haft ambitionen att påverka på lokal, regional och nationell nivå genom att visa på fungerande vägar till arbete och utbildning för personer med funktionsnedsättning. Projektet har: Utvecklat och anpassat metoder Lyft fram och föreslagit ändring av regler som kan hindra målgruppen att delta i arbetslivet Tagit fram modeller för en mer effektiv, myndighetsövergripande samverkan, lokalt som regionalt 6 KomAn KomAn 7

5 Projektets målgrupp KomAn har vänt sig till en målgrupp som generellt står mycket långt från den vanliga arbetsmarknaden. En grupp som är i stort behov av stöd för att komma ut i arbete: personer som på grund av funktionsnedsättning är arbetslösa eller sjukskrivna. Kom in med KomAn KomAn har arbetat för personer med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada i vuxen ålder. Många i målgruppen har dessutom en kombination av flera olika funktionsnedsättningar. Den 31 december 2012 hade 906 deltagare varit inskrivna i projektet. 49 procent hade en psykisk funktionsnedsättning och 27 procent en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 15 procent av deltagarna hade en utvecklingsstörning och 1 procent en förvärvad hjärnskada. Övriga deltagare, 8 procent, hade en kombination av dessa funktionsnedsättningar. Vid inskrivning i projektet hade majoriteten av deltagarna försörjningsstöd från en kommun eller sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. I de flesta kommunnätverk har KomAn inte krävt något läkarutlåtande som styrker diagnos vid inskrivningen i projektet. Det har varit tillräckligt med en förmodad funktionsnedsättning. KomAn har inte heller krävt att arbetsförmågan skulle vara utredd innan deltagare började i projektet. De flesta som kom med i KomAn hade inte arbetat på många år eller hade aldrig haft ett jobb tidigare. 8 KomAn KomAn 9

6 KomAn:s insatser & stöd KomAn har alltid utgått från varje persons individuella behov och önskemål om stöd och insatser. Deltagarna har haft möjlighet att delta i en eller flera av fyra olika insatser. Tillsammans täcker de stora behov av stöd på vägen mot arbete eller studier och egen försörjning. KomAns fyra insatser är: Mobiliseringskurser Anpassad vuxenutbildning Supported Employment Socialt företagande Egen styrka fri att välja själv Klivet ut med fortsatt stöd Förutom att öka möjligheterna till egen försörjning genom arbete eller studier, ska insatserna bidra till att öka deltagarnas självbestämmande och valfrihet. Utgångspunkten för de fyra insatserna har varit att deltagaren ska ha möjlighet att själv få välja vilken insats som känns mest lämplig. Vi har utgått från deltagarens egna önskemål, förutsättningar och styrkor i stället för att fastna i svårigheter. Vi har försökt att så långt som möjligt utgå från vad deltagaren kan i stället för vad hon eller han inte kan. I varje insats har deltagaren tillsammans med sin handledare påbörjat en kartläggning och karriärplan, som ägs av och följer med deltagaren i de olika insatserna. Där börjar deltagaren att formulera sina drömmar och mål, på vägen mot arbete och studier. I KomAn har vi strävat efter att ge deltagaren ett stöd som inte är tidsbegränsat. Många deltagare har varit inskrivna i KomAn under hela projekt- tiden på 3,5 år, även efter att de fått jobb. Möjligheten till ett mer långvarigt stöd har gjort det möjligt för fler att kunna fortsätta arbeta eller studera. Prova på och försöka igen Utmärkande för vårt arbetssätt i KomAn är att våga misslyckas : ge möjlighet att prova på och få försöka igen. För många deltagare har det behövts och ökat möjligheten till egen försörjning. När några deltagare har mått så pass dåligt att de inte har klarat av att delta, har de uppmuntrats att komma tillbaka till projektet när de mått bättre och då fått stöd för att kunna komma igång igen. Handledare ger stöd och vägledning Handledarna i respektive insats har stöttat och coachat deltagaren i frågor som inte alltid är direkt jobbrelaterade men som i hög grad påverkar möjligheten att klara av ett yrke; kontakter med kommunens boendestöd, kvinnofridssamord- En av våra deltagare fick ett halvtidsjobb, efter många försök med arbetsträning och andra insatser. Det gäller både för deltagare och personal att inte ge upp. I KomAn har vi haft möjlighet att arbeta fram en fungerande metod för personer från målgruppen och utgå ifrån individuellt behov av stöd. Handledare Supported Employment nare, budget- och skuldrådgivning samt stöd i att ta kontakt med den psykiatriska öppenvårdsmottagningen. Många deltagare har också fått hjälp med att få en utredning och en diagnos, och genom det fått insikt om sin funktionsnedsättning. Frågan om trygg ersättning och försörjning är viktig för alla och inte minst för KomAns deltagare; därför har handledarna lagt ner stort arbete på att förmedla kontakter till handläggare på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna. Handledarna har också, i olika omfattning, informerat om de regelverk som gäller. Vi har sett att det finns goda möjligheter till ett bra stöd utifrån gällande regelverk men det som är avgörande för att det ska fungera fullt ut, är att det finns en god samordning mellan myndigheterna. 10 KomAn KomAn 11

7 Mobiliseringskurser I KomAns mobiliseringskurser har vi vänt oss till personer som kan behöva stöd i att ta fram sina förmågor och formulera en egen karriärplan. Här kan deltagare få förbereda sig innan det är dags för arbete eller studier. Många av våra kursdeltagare har under lång tid stått utanför arbetslivet. KomAn ett steg framåt! Efter 12 långa år utanför arbetsmarknaden har jag sakta börjat ta mig tillbaka. Utan mobiliseringskursen vet jag att det hade varit oerhört svårt att gå vidare i mitt liv! När jag blev remitterad till KomAn var det med en viss tvekan som jag tackade ja. Men jag fick nya verktyg och metoder att använda mig av, som ingen erbjudit tidigare. En förväntning och önskan om att få tillhöra det sociala livet började att vakna så smått. Och gruppens betydelse för min personliga utveckling var stor. Handledarna kunde också visa på mina styrkor. Jag hade kvar kontakten med handledarna under min praktik i ett halvår. Successivt utökade jag min arbetstid. Jag såg att även jag kan tillföra något, något jag inte trodde! I dag har jag sedan ett drygt halvår en anställning i kommunen. Elisabet Broman, KomAn-deltagare Vi har vänt oss till personer som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden och är i behov av en viss tids förberedelse innan det är dags för arbete eller studier. Deltagarna får, av handledare och övriga kursdeltagare, stöd i att ta fram sina drömmar och förmågor och får börja formulera en egen karriärplan. Specialiserad vägledning I verksamheten ingår specialiserad vägledning, samtal i grupp och individuellt, friskvård, studiebesök hos arbetsgivare och många andra aktiviteter utifrån gruppens önskemål. Metoden som vi har använt här utgår från samhällsvetare Lydia Cabello Brandbergs Mobiliseringsmetod, som har praktiserats i andra sammanhang och projekt sedan drygt 12 år tillbaka. Mobiliseringskurserna pågår under en tremånadersperiod och grupperna träffas tre gånger per vecka, tre timmar per tillfälle. Fokusera på det friska i grupp Genom att lyssna, betrakta och bekräfta kan handledaren fokusera på det friska och positiva hos varje deltagare. Det ömsesidiga förtroende som skapas, ligger till grund för deltagarens arbete med att uppnå sina mål. Deltagandet ökar inte bara möjligheterna till sysselsättning och egen försörjning, utan leder också ofta till bättre hälsa. Rökstopp, viktförändringar och bättre kost och sömnvanor innebär dessutom samhällsekonomiska vinster. Gruppen har en central roll i mobiliseringsmetoden. Deltagarna speglar sig i varandra och upptäcker nya saker om sig själva, tar del av varandras kunskaper och erfarenheter och bildar sociala nätverk. Gruppens styrka bidrar till att deltagarna vågar pröva nya saker för att uppnå sina mål. Det har varit viktigt att handledarna inte släpper taget om deltagarna efter avslutad kurs, så att det inte uppstår glapp mellan insatserna. Kursen hjälper mer än man tror. Har social fobi men det har blivit mycket bättre sen jag började. Man får hopp, helt enkelt. KomAn-deltagare Lyssna, betrakta, bekräfta 12 KomAn KomAn 13

8 Metodutveckling Mobiliseringsmetoden kan formas efter deltagarens dagsform, hälsa, behov och förmåga. Hela tiden står målgruppens behov i fokus. Den här insatsen har anpassats och erbjudits till KomAns samtliga målgrupper men främst har personer med psykisk och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning deltagit. Haninge har framförallt erbjudit mobiliseringskurser till deltagare med beslut om daglig verksamhet enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. För den gruppen har det varit viktigt med anpassade aktiviteter och språkförenkling, piktogram (bildsystem med symboler) och social träning. Haninge och Tyresö har bland annat erbjudit mobiliseringskurser för personer med Aspergers syndrom. Många av deltagarna upplevde det viktigt att få vara ute i samhällslivet och få gå på många studiebesök hos arbetsgivare. På så sätt blev det mer tydligt vad ett arbete är och hur det kan se ut på olika arbetsplatser. En tydlig agenda för kursperioden och veckovis planering var också uppskattat av den här gruppen. Värmdö har erbjudit ett kurstillfälle för kvinnor med självskadebeteende. Många anpassade aktiviteter Vi har arbetat aktivt för att kunna ha en bredd av aktiviteter för olika individer och målgrupper. Som exempel har KomAn i Tyresö byggt upp ett nära samarbete med Friskis och Svettis och Naturskolan i kommunen. I Nynäshamn och Värmdö har deltagare erbjudits samhällspraktik eller arbetsträning och några har på så sätt fått möjlighet till anställning. En avgörande framgångsfaktor för själva metodutvecklingen är att handledarna i insatsnätverket har träffats månadsvis och fått handledning av Mobiliseringsmetodens grundare Lydia Cabello Brandberg. Det har utvecklat och fördjupat handledarnas kunskap om metoden och gett tillfälle till ett mycket uppskattat erfarenhetsutbyte. Mobiliseringshandledarna samverkar Under mobiliseringskursens gång har handledare samarbetat med handläggare från kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och vården för att bättre kunna stödja deltagarna. Det har ofta handlat om att lösa frågor kring försörjning, utredning och eventuell behandling. Samarbete med övriga insatser inom KomAn har också varit värdefullt. Handledare från Supported Employment, studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger från den anpassade vuxenutbildningen har i ett tidigt skede informerat grupperna om deras respektive insatser. På så sätt har deltagaren fått tid att förbereda sig inför nästa steg mot arbete och studier. Kanonkurs! Gick från förvirrad och ingen aning om vad jag ville göra, till att sitta här med planer och drömmar! Vad som skulle kunna göra kursen bättre är att den fortsatte. Från och med nu. KomAn-deltagare Mobiliseringskursen är gemenskap, utveckling och social påbyggnad för mig. Känns inte som att jag skulle vilja ha någon förändring i gruppen. KomAn-deltagare Växtkraft Det är ett stort privilegium att få se deltagare våga ta steg som de inte trodde att de kunde ta. Det har också varit oerhört glädjefyllt och inspirerande att se deltagare gå från träffarna med rak rygg och med ett helt annat ansiktsuttryck än då de började. Jag ser i deltagares ansikten att hoppet återvänder och att det går att hitta ett arbete som de orkar med och passar för. Till slut ser jag bara deltagare som börjar se möjligheter och överkomliga hinder! Lars-Olof Stenlund, mobiliseringshandledare De flesta deltagare gick vidare till annan insats Minst hälften av deltagarna skulle gå vidare till en annan insats, inom eller utanför KomAn, när kursen var avslutad. Det visade sig att hela 87 procent gjorde det. Av dem fortsatte 63 procent inom KomAn 24 procent av deltagarna gick vidare till någon annan insats utanför KomAn. 14 KomAn KomAn 15

9 Anpassad vuxenutbildning Studierna ska öka ens möjligheter till arbete och anställning det är målet med anpassad vuxenutbildning i KomAn. Tillsammans med deltagaren har personalen planerat utbildningen och gått igenom vilket stöd som individen behöver för att kunna lyckas med sina studier. Vår erfarenhet är att strukturen inom den vanliga vuxenutbildningen med koncentrationsläsning, håltimmar, mycket eget ansvar, många inlämningsuppgifter och olika deadlines ofta passar dåligt för KomAns målgrupp. Förutom att ha en funktionsnedsättning, saknar många deltagare utbildning. Därför har vi byggt upp stödstrukturer så att fler kan klara av att studera. Vi har arbetat med arbetsplatsförlagd yrkesutbildning, APY, särvux-yrkesutbildning och stöd till studier på Kom- eller Särvux. I APY har deltagaren fått sin utbildning på en arbetsplats. Vuxenutbildningen i hemkommunen ansvarar för studieplan, betygssättning och kursurval från gymnasie- eller gymnasiesärskolans kursutbud. Utbildningen har pågått på arbetsplatsen i nära samverkan mellan yrkesutbildad handledare och lärare på skolan. Betyg har satts efter kontroll av både teoretiska och praktiska yrkeskunskaper. Yrkesutbildningen på Särvux innebär i princip samma sak som APY men med en skillnad: kurserna hämtas från gymnasiesärskolans kursplaner och handledare på arbetsplatsen erbjuds stöd av en specialpedagog. Vid stöd av teoretisk studier har deltagaren fått möjlighet att läsa in enstaka ämnen och kurser på Komeller Särvux. KomAns personal har hjälpt till med en individuell studieplan och planering av stöd så att eleven kan fortsätta att klara av sina studier. Förutom att ha en funktionsnedsättning, saknar många deltagare utbildning. Därför har vi byggt upp stödstrukturer. Lära mer på sätt som passar 16 KomAn KomAn 17

10 Över målsnöret 196 personer har deltagit i insatsen (målet var 100 deltagare). Av dem har: 29 procent gått vidare till arbete eller studier inom 18 månader. Målet var 25 procent. 89 procent av deltagarna tycker att insatsen har varit bra. Specialpedagoger och vägledare Vuxenutbildningen har ofta saknat specialpedagoger. För elever med olika former av inlärningssvårigheter har mötet med specialpedagogen varit ett lyft, både när det gäller studier och trygghet. Projektet har anställt studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger med stor kunskap om olika funktionsnedsättningar. De vet också vilka hjälpmedel som finns att jobba med. Hjälp till rätt stöd Många som misslyckas med sina studier kan ha outredda inlärningssvårigheter som dyslexi, dyskalkyli eller någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ADHD eller Aspergers syndrom. KomAns personal har uppmuntrat deltagare att ta reda på vad svårigheterna handlar om. Ofta upplever deltagare den kunskapen som positiv. Med hjälp av en utredning kan de få ord på hindren och bättre förstå varför de har problem med exempelvis studier. Då kan också chansen öka att få rätt hjälp. Arbetsminnesträning Arbetsminnesträning, AMT, har erbjudits till elever som studerat men har även fungerat som en förberedande insats. För flera har minnesträningen blivit en väg in i dagliga rutiner, träning i att passa tider och att klara av att vara i stor grupp. Eller bara kunna gå till skolan, möta många människor och lära sig hitta i lokalerna. AMT har använts för träning i att genomföra svårmotiverade uppgifter i hemmet vid särskilt utvalda tider. Pedagogiskt sett har det varit ett bra verktyg att använda sig av, eftersom det lätt går att följa elevens arbetsminnesträning via internet. AMT har bidragit till att elever och lärare kan arbeta fram strategier för bland annat läxläsning hemma. Vi har startat studerandeteam i några av KomAns kommunnätverk. Tanken med studerandeteamen är att både elever och lärare kan vända sig dit när studierna inte fungerar som planerat. Här diskuteras förslag till åtgärder och tillsammans med eleven går man igenom studieplanen och ser vad som behöver förändras för att eleven ska kunna komma ikapp. Ibland kan en talbok eller ett kursbyte vara till hjälp. I studerandeteamen har man försökt att motivera eleven att hitta rätt inlärningsmetod och i det arbetet har specialpedagogen varit ovärderlig. Informationsspridning Utbildning och information om olika funktionsnedsättningar till lärare och övrig personal inom vuxenutbildningen har medfört ökad förståelse för målgruppens utmaningar med tidspassning, uthållighet och struktur. Det har också gjort att eleverna känner att de får ett bättre bemötande. I alla kommuner har broschyrer om funktionsnedsättningar från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, spridits. Mentorer Att ha mentorer med ökat ansvar för elever som kommer från KomAn har varit lyckosamt. Att som deltagare få möjlighet att studera i egen takt, veta vem man kan vända sig till när man får bekymmer och få stöd i sina studier, gör att man i högre grad känner sig trygg i sina val och har mycket större möjlighet att klara sina studier. Mentor kan vara någon i KomAns personal, lärare eller studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildningen. Få syn på vad som behövs 18 KomAn KomAn 19

11 Supported Employment Först rehabilitering och sedan jobb? Nej, inte i Supported Employment. Här får deltagaren snabbt komma ut på en arbetsplats och målsättningen är alltid ett riktigt jobb. Metoden är vetenskapligt beprövad och den mest populära av KomAns insatser. Supported Employment, SE, är en vetenskapligt beprövad metod för att stödja personer som har en funktionsnedsättning så att de kan få arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Grundtanken i Supported Employment är att alla människor har förmågor. Och hur vi kan utveckla och använda våra förmågor beror på vad vi möter i vår omgivning. Inom insatsen ger KomAns SE-handledare stöd till arbetsgivare och blivande arbetstagare ute på arbetsplatserna. Stöd hela vägen Målet är alltid anställning - inte praktik eller arbetsträning. Stödet från SE-handledaren finns med i hela processen från kartläggning till matchning, anställningsintervju, introduktion på arbetsplatsen, praktik och anställning. Stödet finns också kvar efter det att deltagaren fått en anställning. En viktig del i metoden är att kunna komma ut på en arbetsplats snabbt med målsättningen anställning. Istället för att tänka rehabilitering först och sedan arbete. I Supported Employment letar SE-handledaren och deltagaren efter ett lämpligt arbete utifrån individens kunskaper och förmågor, istället för att arbetsgivaren söker efter personal utifrån en annons som beskriver vem de söker, med tillhörande rekryteringsprocess. Stödet till arbetsgivaren har också stor betydelse; att arbeta med introduktion och uppföljning i nära samarbete med handledaren på arbetsplatsen. Motivera arbetsgivare En viktig del i SE-handledarnas arbete är att motivera arbetsgivarna att ta emot personer med funktionsnedsättning på arbetsplatserna. För att arbetsgivarna ska våga anställa personer med funktionsnedsättning, behöver de få tillgång till ett kontinuerligt och långvarigt stöd. I KomAn har vi sett att det både bidrar till att anställningen blir av men framförallt till att den kan fortsätta. Att arbetstagaren kan behålla arbetet på längre sikt. Efterfrågad Inom KomAn är Supported Employment den insats som varit mest efterfrågad. I KomAn har kommunala SE-handledare arbetat i team med handläggare från Arbetsförmedlingen. Ett samarbete som har ökat kunskapen hos båda parter och bidragit till mer resurser för deltagaren. För min del har det varit guld värt. Hade det inte varit för detta, hade jag troligtvis fortfarande suttit hemma. Tycker det har varit skönt med stöd och förståelse under arbetsträningen. KomAn-deltagare Jag mår bra, jättebra! Innan KomAn kändes det som att det inte fanns någon chans för mig. Livet var pest. Nu kan det inte bli bättre, för jag har fått fast anställning. Johan Palmin, KomAn-deltagare Snabbt ut i arbete 20 KomAn KomAn 21

12 Så här tycker arbetsgivarna Närmare 300 arbetsgivare har hittills tagit emot deltagare från KomAn-projektet för anställning, praktik eller arbetsplatsförlagd utbildning de flesta av dem med stöd från SE-handledare. Många arbetsgivare har därmed fått ny personal genom SE i KomAn. Arbetsgivarna beskriver stödet från handledarna som viktigt, både för deltagarna och för dem själva. SE-handledaren fungerar som ett skyddsnät som kan fånga upp det som inte fungerar bra i arbetet. Det ger trygghet. Och får fler att våga prova. Och våga anställa. För mig som arbetsgivare är Supported Employment ett bra sätt att få in kompetens. Genom en praktik kan vi se hur vi kan få det att fungera tillsammans, för att sedan kunna anställa. Och nu när vi anställer deltagaren känns det bra att veta att SE-handledaren är med som stödperson i arbetet. Det är en trygghet för mig som arbetsgivare. Tobias Petersson, vd och grundare av IT-supportföretaget Nevalone Viktigt att få känna sig behövd Alla behövs på arbetsmarknaden. Arbete handlar inte bara om försörjning. Att få vara med i arbetsgemenskap och samhällsliv; att få känna sig behövd det brukar vara avgörande för hur livet känns. Mona Eriksson, insatsledare, SE Metodutveckling Alla handledare inom insatsen har utbildats i Supported Employment-metodiken av antingen Arbetsförmedlingen eller MISA, Metoder för individuellt stöd i arbete ( Supported Employment i KomAn är till stor del influerat av Arbetsförmedlingens arbete inom SIUS, Särskilt Introduktions- och UppföljningsStöd. I KomAn har vi strävat efter att arbeta så nära den vetenskapligt beprövade metoden som möjligt och de kriterier som finns i en programtrohetsskala. Några skillnader mellan SE i KomAn och SIUS som vi har uppmärksammat under projekttiden är till exempel: KomAns SE-handledare, som varit anställda på Arbetsförmedlingen, har haft ansvar för myndighetsutövning tillsammans med traditionellt SIUS-arbete. Det har gjort att deltagare bara har behövt möta en handledare och att handledaren själv har styrt takten i ärendet. Inga minimikrav eller tidsgränser En annan skillnad är att KomAn inte har haft några minimikrav på arbetsförmåga eller att individen prövats på en arbetsplats innan arbetet i Supported Employment. Det har heller inte funnits några tidsgränser för hur länge en deltagare kan få stöd från en SE-handledare. Målsättningen har varit att deltagarna ska kunna behålla stödet så länge som de behöver det. De allra flesta deltagare i KomAn har också valt att vara kvar i projektet och behålla stödet från SE-handledaren, även när de har fått anställning. Många deltagare har haft stöd i sina anställningar under flera år. Under projekttiden har insatsnätverket för Supported Employment fått stöd i att utveckla insatsen och följa hur nära 22 KomAn KomAn 23

13 KomAn arbetar med den vetenskapligt beprövade metoden. Det stödet har kommit från KomAns interna utvärderare och Johanna Gustafsson, doktorand vid Institutet för Handikappvetenskap på Örebro universitet och tidigare arbetskonsult på Actíva i Örebro, med egen erfarenhet av arbete med Supported Employment. Inventeringar Vid två tillfällen har vi haft metodutvecklingsseminarier i insatsnätverket och gjort inventeringar där SE-handledarna själva fått skatta hur metodtroget de arbetar utifrån en internationell, forskningsbaserad programtrohetsskala med ett antal kriterier för Supported Employment. Resultatet av de här inventeringarna visar att KomAns sätt att arbeta med metoden ligger relativt nära idealet. Handledarna har helhetsansvar SE-handledarna tar ett helhetsansvar för deltagarnas arbetsrehabilitering. De arbetar med ett rimligt antal deltagare per handledare och den största delen av arbetstiden går åt till arbetsrehabilitering, även om administrativa uppgifter och möten också tar en viss tid. De här handledarna fungerar i stort som en arbetsgrupp, både inom kommunnätverken och i insatsnätverket. Men någon integrering med psykiatrin finns inte, däremot förekommer samarbete kring enskilda deltagare. När det gäller uteslutningskriterier ställs vissa krav, framför allt att deltagare inte ska ha ett aktivt missbruk. Söker jobb på bred front Sökandet efter ett arbete på den öppna arbetsmarknaden inleds snabbt för de allra flesta deltagare och det görs kontinuerliga bedömningar av deras erfarenhet av arbete. Arbetssökandet anpassas framför allt utifrån deltagarnas önskemål och olika typer av arbeten söks i stor utsträckning. Här finns ändå vissa skillnader mellan kommunnätverken, troligen baserade på SE-handledarnas organisationstillhörighet. Det finns en tendens att de SE-handledare som är anställda av Arbetsförmedlingen i något lägre utsträckning anpassar arbetssökandet till individen. Det finns samtidigt en tendens i projektet att de SE-handledare som är anställda av Arbetsförmedlingen snabbare får ut fler i arbete och ännu inga tecken på att det är arbeten som skulle vara mindre varaktiga än andra. Stöd på individens villkor Gruppens styrka ger individen kraft Mitt i prick KomAn har hjälpt mig att pricka av från min önskelista, bland annat att få ett jobb där jag kunde jobba med ungdomar. Och det har jag nu! Fatou Gaye, KomAn-deltagare 24 KomAn KomAn 25

14 Höga ambitioner All arbetserfarenhet ses som positiv, även om en deltagare byter arbetsplats flera gånger innan han eller hon hittar rätt. Ambitionen hos SE-handledarna är alltid att hitta tillsvidareanställningar men även timanställningar och vikariat förekommer, eftersom det upplevs vara allt svårare att hitta tills vidareanställningar. I arbetssökandet inleds de allra flesta arbeten med en praktik, med målsättningen att den ska övergå i en anställning. Det uppföljande stöd som SE-handledarna ger när deltagarna påbörjat praktik eller anställning på en arbetsplats betonas som mycket viktigt. Men det är ibland svårt att hinna med att ge just det stödet i den utsträckning som handledarna skulle önska. De flesta handledare tillbringar inte heller så mycket tid utanför kontoret, på arbetsplatser och i andra miljöer där deltagarna finns och som metoden föreskriver. Men det görs stora ansträngningar från SE-handledarnas sida att aktivt söka upp deltagare som inte kommer till avtalade möten eller uteblir från arbetet Gott betyg 577 deltagare har deltagit i insatsen Supported Employment. 37 procent av dem har fått egen försörjning genom arbete eller studier (med studiemedel från CSN) inom 18 månader. Ytterligare fem procent av deltagarna har gått till arbete eller studier och egen försörjning efter mer än 18 månader. Drygt hälften av deltagarna i Supported Employment, 312 personer, har varit ute på en praktikplats under projekttiden. Drygt två av tre, 69 procent av deltagarna har haft en praktikplats. En fjärdedel har haft två praktikplatser och runt 10 procent tre eller flera. Det har varit bra. Det är svårt att hitta jobb om man inte är fullt fungerande. KomAn-deltagare 26 KomAn KomAn 27

15 Socialt företagande I den här insatsen har vi framförallt valt att omvandla tidigare kommunala dagliga verksamheter till ideella föreningar, där deltagarna får ett ökat inflytande genom ägande eller medlemskap. Socialt företagande handlar om att skapa möjligheter till arbete och alternativ till enbart sysselsättning för en målgrupp som står mycket långt ifrån jobb på den vanliga arbetsmarknaden. Kommunnätverket i Nynäshamn har startat helt nya verksamheter för målgrupper som inte bara kommer från kommunal daglig verksamhet utan som har en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Gemensamt är att deltagarna fattar beslut om vad som ska produceras i det blivande sociala arbetskooperativet, vilka tjänster som ska säljas och vad inkomsterna i föreningen ska användas till. Varje deltagare har som medlem i föreningen en röst. Målet är att ge deltagarna ökat inflytande över sitt arbete och att öka sina kontaktytor i samhället. Genom det här arbetssättet ökar deltagarnas självbestämmande i hög grad. Några av KomAns blivande sociala företag har tecknat avtal med respektive kommun om att kommunen står för kostnaderna för personal och lokaler och föreningen för produktion och drift, i stort sett. Ett par av KomAns blivande sociala företag som bildat ideella föreningar, siktar på att bli fristående från kommunen och på sikt bli sociala företag, enligt Tillväxtverkets definition. Fyra hörnstenar Förutom att arbeta kooperativt och för socialt företagande, har vi arbetat metodiskt med att deltagare och verksamhet ska utvecklas. Vi har arbetat med: Empowerment och demokrati: Vi har haft regelbundna styrelsemöten där alla deltagare har en röst och är delaktiga i beslutsprocesser. Deltagarna får ökat ansvar genom att svara i telefon, ha egna nycklar, ansvara för studiebesök, själva påverka sina arbetsuppgifter och ansvarsområden. Tillitsfullt stöd: Målet har varit att varje deltagare ska få det stöd som just hon eller han behöver. Även deltagarna har visat stor generositet och stöttat varandra när någon i gruppen har känt på motgångar. Som till exempel i Nynäshamn, där deltagarna självmant går in och täcker upp för varann vid frånvaro. Struktur: Vi har jobbat för att skapa en arbetsplats med tydlig struktur och arbetsfördelning. Genom att anpassa arbetsmiljön möjliggör vi för deltagarna att klara av sitt arbete. Det kan till exempel handla om ett tydligt schema för varje moment under arbetsdagen eller att skriva om och anpassa recept så att de blir tydliga och lätta att följa självständigt. Socialt företagande har varit en möjlighet för deltagaren att få pröva sin arbetsförmåga utifrån egna förutsättningar. För många har det inneburit att man utvecklats inom det sociala företaget. För några har det varit en plattform för att sedan gå ut i lönearbete. Samverkan: Inom insatsnätverket socialt företagande har man sedan starten av projektet tagit del av varandras kunskaper. Värmdö Kommun hade Det som är bra med ett socialt kooperativ är att man får vara med och bestämma i större utsträckning. KomAn-deltagare Det känns bra, tryggt och roligt, göra olika saker varje dag, mår bra av det, lagom svåra uppgifter. Bra att byta miljö och röra på sig. KomAn-deltagare 28 KomAn KomAn 29

16 10 blivande företag Under projekttiden har vi startat och drivit tio blivande sociala företag i KomAn, exempelvis café, kiosk, trädgårdsarbete och snickeriverkstad. 145 personer har deltagit i insatsen (målet var 100 deltagare). En utvärdering av insatsen visar att deltagarna har fått ett ökat inflytande och medbestämmande över sin vardag. 94 procent av de personer som deltagit i Socialt företagande tycker att insatsen har varit bra. vid projektstarten redan tidigare arbetat med socialt företagande inom den dagliga verksamheten. Handledaren från Värmdö kunde därför ge en introduktion och utbilda de övriga kommunernas handledare. Ju längre projektet har hållit på, desto mer har alla kunnat dela med sig av erfarenheter och kunskap till varandra. Erfarenhetsutbytet har framförallt skett vid våra nätverksmöten en gång per månad. Vi har även under hela projekttiden lagt in studiebesök, både i varandras och andra verksamheter. Samverkan mellan insatser viktig Ju längre projektet har pågått, ju mer har vi sett behovet av samverkan med övriga insatser i KomAn. Några deltagare behövde fortsatt mycket stöd för att komma ut i arbete efter mobiliseringen. Personer som inte kommit ut i arbete via Supported Employment, har haft möjlighet till en mer anpassad verksamhet genom insatsen socialt företagande. Socialt företagande i KomAn har inneburit en anpassad verksamhet som den reguljära arbetsmarknaden inte har kunnat erbjuda. Anpassad vuxenutbildning har bland annat förlagt APY och särvux-yrkesutbildningar i KomAns blivande sociala företag; till exempel trädgårdsutbildning, städ, vaktmästeri och matlagning. I insatsen har vi samverkat med den kommunala vuxenutbildningen genom bland annat mentorskap på vårdutbildningar. Några deltagare från insatsen socialt företagande har agerat mentorer under projekttiden för eleverna på Omvårdnadsprogrammet. Man vaknar en morgon och bara känner att nu ska jag ut Deltagaren Kim Gustafsson bröt 10 års isolering med hjälp av KomAn-projektet. Det var socialtjänsten som informerade Kim om KomAn-projektet. Fram till dess hade Kim levt isolerad i tio år och det här var, som han själv uttrycker det, hans sista chans. Kim berättar att han kände sig bortglömd och ignorerad av systemet och om han fick hjälp så var den otillräcklig. De lyssnade inte på behoven utan ville skicka ut mig på direkten för att arbeta. Efter många om och men fick jag diagnosen Asperger och då kom också hjälpen. Kim började mobiliseringskursen för ett och ett halvt år sedan. I början upplevde han kursen som stressande i kontakten med andra människor och att det var jobbigt att bara ta sig dit. Att bryta gamla mönster och invanda beteenden är en process som måste få ta tid. Det var skönt att inte behöva känna något tvång och samtidigt veta att om det blev för jobbigt kunde jag gå därifrån eller välja ett annat rum. Efter några månader lossnade det och det blev lättare att umgås inom gruppen. Det var avslappnat och alla hade sina problem men man tog hänsyn till varandras åkommor. Resan från isolering till ett jobb inom ett socialt arbetskooperativ tog ett år. På frågan vad som fick honom att våga ta det avgörande steget svarar han: Man vaknar en morgon och bara känner att nu ska jag ut. Jag hade blivit trött på att isolera mig, och ville börja göra någonting. 30 KomAn

17 Styrgrupp Lokala projektledare Lokal styrgrupp Lokal styrgrupp Ledningsgrupp Lokal styrgrupp Lokal styrgrupp KomAns parter är Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Värmdö kommun är projektägare. Representanter från kommun, Arbetsförmedling och Försäkringskassa finns i den centrala styrgruppen, ledningsgruppen och lokala personal- och styrgrupper. Insatsledare Mobiliseringskurser Supported Emloyment Anpassad vuxenutbildning Socialt företagande Projektets parter & organisation Insatsnätverk Kommunerna har representerats av socialtjänst, arbetsmarknadsverksamhet och vuxenutbildning. Den kommunala vuxenutbildningen har varit part i projektet det ser vi som ett viktigt vägval. KomAns målgrupper saknar ofta utbildning men har samma rätt som andra att få reguljär utbildning med en tydlig och nationell standard. Till projektet på central nivå har vi haft: en projektchef, en projektekonom, en intern utvärderare och en administratör. Dessutom köper KomAn en kommunikatörstjänst av Riksförbundet Attention. Central styrgrupp Värmdö kommuns socialchef har varit ordförande i KomAns centrala styrgrupp. I den centrala styrgruppen ingår också övriga KomAn-kommuners socialchefer, områdeschefen för Försäkringskassan, Lokalt Försäkringscenter Södertörn och områdeschefen för Arbetsmarknadsområde Huddinge, Arbetsförmedlingen. Den kommunala vuxenutbildningen har representerats av en biträdande rektor och en chef för gymnasie- och vuxenutbildning. Projektchefen har deltagit vid den centrala styrgruppens möten och har på så sätt varit länken mellan den operativa ledningsgruppen och den centrala styrgruppen. KomAns centrala styrgrupp har träffats två-tre gånger per termin och stämt av att arbetet gått framåt enligt projekt-ansökan, mål och budget. Operativ ledningsgrupp KomAns operativa ledningsgrupp har bestått av projektchef, projektekonom, intern utvärderare, kommunikatör, samordnare från Försäkringskassan och fyra lokala projektledare. Haninges lokala projektledare är anställd av Arbetsförmedlingen, som på så sätt även har varit representerad i ledningsgruppen. KomAns ledningsgrupp har drivit frågor om metodutveckling, strategisk påverkan, ansvarat för mål- och resultatuppföljning, budget och ekonomiarbete. Ledningsgruppen har varit länken mellan handledarnas operativa arbete med deltagarna och den centrala styrgruppens mer strategiska roll. Lokala kommunnätverk och styrgrupper De lokala projektledarna har samordnat arbetet i de fyra kommunnätverken: Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö, tillsammans med handledare från KomAns insatser. Handledarna är anställda av kommun och Arbetsförmedling. Dessutom har alla fyra kommunnätverk haft tillgång till en projektkoordinator från Försäkringskassan. Projektkoordinatorn har bidragit med kunskap om regelverk kring ersättningar och samordnad rehabilitering. Varje kommunnätverk har erbjudit deltagarna samtliga fyra insatser: mobiliseringskurser, anpassad vuxenutbildning, Supported Employment och socialt företagande. Varje kommunnätverk har huvudansvar för varsin insats och har anställt en insatsledare för respektive insats. Här är de kommuner som har haft huvudansvar för insatserna i KomAn: Haninge kommun Supported Employment Tyresö kommun Anpassad vuxenutbildning Nynäshamns kommun Mobiliseringskurser Värmdö kommun Socialt företagande I samtliga kommunnätverk finns en lokal styrgrupp i vilka projektets parter är representerade. Hur man har valt att organisera arbetet lokalt, varierar lite. Hos ett par av de lokala styrgrupperna har representanter från öppenvårdspsykiatrin suttit med. Insatsnätverk En avgörande framgångsfaktor har varit insatsnätverken där personal från respektive insats träffats regelbundet, över kommungränserna, och utbytt erfarenheter. Insatsnätverken har haft en nära samverkan med KomAns operativa ledningsgrupp. Vi har gemensamt arbetat för att metodutveckla insatserna efter deltagarnas behov. Ekonominätverk Ett annat nätverk som också fick allt större betydelse, var projektekonomens nätverk med parternas ekonomer. EUredovisningen följer ju inte parternas system, utan kräver ofta handplockade uppgifter och specialsystem. Utan en nära kontakt mellan ekonomipersonalen skulle det inte finnas en förståelse för det här extraarbetet. 32 KomAn KomAn 33

18 Inremmiteringsmöten Handläggare från KomAns parter och öppenvårdspsykiatrin har remitterat in deltagare till KomAn genom projektets inremitteringsmöten. I takt med att KomAn har blivit mer känt i de fyra kommunnätverken, har personer med funktionsnedsättning eller deras anhöriga remitterat in sig själv, sin släkting eller familjemedlem till projektet i större utsträckning. Flera har själva tagit kontakt och velat vara med i projektet. Kommunnätverken har haft lite varierande upplägg för sin inremittering men de flesta har erbjudit inremitteringsmöten en gång i veckan. Handledare från KomAns fyra insatser och representanter från de medverkande myndigheterna, som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och kommun, har alltid varit på plats. Ibland har också en representant från öppenvårdspsykiatrin funnits med. Snabb handläggning Den handläggare som velat remittera en deltagare till KomAn, har ofta varit närvarande på mötet för att beskriva varför personen behöver KomAn. På mötet har vi diskuterat hur vi kan stödja personen och om den insats som individen själv har valt kan vara aktuell. Den inremitterade personen har själv eller tillsammans med sin handläggare, fyllt i en inremitteringsblankett och kommit med förslag på lämplig insats, efter att ha fått information från handläggaren. Personen har även skrivit under en samtyckesblankett och på så sätt hävt sekretessen mellan myndigheterna. Det har varit möjligt för handläggare att komma till inremitteringsmötet med avidentifierade frågor om deltagare. Vanliga frågor kan till exempel vara om det är aktuellt med KomAn eller om det skulle passa bättre med en annan typ av insats eller verksamhet för deltagaren. Efter det här mötet har KomAns representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen en vecka på sig att undersöka så att det inte finns någon annan planering för den eventuella deltagaren. På nästkommande inremitteringsmöte beslutas det om personen ska delta i KomAn. Blivande deltagare har mycket sällan varit med vid KomAns inremitteringsmöten. Det har varit ett aktivt val från projektet, eftersom vi har bedömt det som en stor påfrestning för individen att komma in i ett rum med 8-10 myndig- Den inremmitterade personen har själv eller tillsammans med sin handläggare, fyllt i en blankett och gett förslag på lämplig insats. hetspersoner och prata om sin funktionsnedsättning. Men om deltagare själva har velat vara med, har de fått möjlighet att vara det. Information för god förankring I KomAn har vi sedan projektstart varit aktiva när det gäller att informera om projektets insatser och möjligheter hos olika enheter, förvaltningar och myndigheter de som har haft potentiella deltagare hos sig. Handledare från KomAn har varit ute i verksamheterna, på enhetsmöten och arbetsplatsträffar och informerat om vilka möjligheter KomAn kan erbjuda. Informationsarbetet har gjort att projektet och insatserna efterhand har blivit väl förankrade hos handläggare och det har inneburit en jämn ström av nya projektdeltagare till KomAn. 34 KomAn KomAn 35

19 Vad har betytt mest i KomAns arbete för målgruppen? Hur har vi lyckats med att stödja långtidsarbetslösa och sjukskrivna till jobb, studier och gemenskap? Ett mycket kort svar på det är samverkan på alla plan och nivåer. Samverkan kraft som toppar allt KomAn har byggt upp en organisationsmodell som är grundad på samverkan- ett mycket nära samarbete mellan handledare, anställda hos Arbetsförmedling och kommun. Projektkoordinatorer från Försäkringskassan bidrar med kunskap om regelverk kring ersättningar och samordnad rehabilitering Våra inremitteringsmöten har blivit en mötesplats för handläggare, dels från KomAns parter men också från öppenvårdspsykiatrin. Samverkan på operativ nivå har främjats av att både den lokala och centrala styrgruppen har varit med. Ledningsgruppen har varit länken mellan det operativa och det mer strategiska arbetet. Flera körfält ett mål Vid projektstart hade vi många diskussioner om lagstiftning och regelverk. Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans representanter höll löpande informationsmöten om hur de olika regelverken fungerar och om eventuella förändringar. Ny syn nya möjligheter Samverkan mellan kommunernas enheter och förvaltningar, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och sjukvården har utvecklats under projektet och attityder har förändrats dels genom olika möten och dels genom trepartssamtal med varje enskild deltagare. Förståelse och respekt för respektive regelverk har utvecklats. Samtycke Samtycket, som varje deltagare skrivit på, har bidragit till större möjligheter för rehabilitering, att deltagare snabbare har kunnat komma ut på en arbetsplats och ökade möjligheter till en trygg försörjning. I några av kommunnätverken har handledare från olika insatser suttit nära varandra rent fysiskt och det har ytterligare förstärkt förståelsen för parternas regelverk. Deltagare har vid behov fått möjlighet att delta i andra kommunnätverks insatser. Vi har lyckats att arbeta utanför de så kallade stuprören. Jobba ihop för individens skull KomAn har hela tiden haft dialog och konkret samverkan med arbetsgivare, företagare, ideella verksamheter och olika målgruppsorganisationer. För oss har det varit särskilt viktigt att ta in olika synpunkter om vårt arbete från målgrupps- och brukarorganisationer. Vi har haft ett särskilt nära samarbete med Riksförbundet Attention (som vänder sig till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Vi har medverkat vid flera av varandras konferenser, seminarier och vid andra spridningstillfällen. Vi samverkar också med Riksförbundet Attention genom att vi tillsammans har anställt en Supported Employment-handledare som bidrar med kunskap om anställningsmöjligheter för projektets deltagare hos olika målgruppsorganisationer. KomAns kommunikatör är också anställd hos Attention. Samarbetet har lärt oss mer om varandras verksamheter. KomAn har fått en större inblick i vad som är viktigt i arbetet med personer som har en funktionsnedsättning och Attention har fått ett större kontaktnät med handläggare och chefer på myndigheter och kommuner. Vi har haft samverkansmöten med FUB, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning och RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa, framför allt på lokal nivå. Inledningsvis hade KomAn även samverkan med fackliga organisationer. De har ofta ett tungt och varken särskilt känt eller erkänt stöduppdrag ute på arbetsplatserna för våra målgrupper. Samverkan med fack ingick framför allt i KomAns individuella arbete för varje deltagare. 36 KomAn KomAn 37