Planbeskrivning Detaljplan för Murmästaren 3 i stadsdelen Kungsholmen, S-Dp

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling Planavdelningen Stella Svanberg Telefon Sida 1 (44) Planbeskrivning Detaljplan för Murmästaren 3 i stadsdelen Kungsholmen, S-Dp Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Östra Kungsholmen, Murmästaren 3 markerad med röd cirkel.

2 Sida 2 (44) Sammanfattning Planens syfte och huvuddrag Planförslaget syftar till att inom ramen för de kulturhistoriska värdena ändra användningen från allmänt ändamål till bostäder, centrumändamål, kontor, tillfällig vistelse (hotell) och skola. Den huvudsakliga intentionen med planen är att omvandla byggnaden till bostäder och centrumändamål. Eftersom byggnaden dock är lämplig för fler användningsområden föreslås i samrådet en bredare användning. Andra användningsområden än bostäder bedöms påverka byggnadens kulturhistoriska värde mindre. Kulturhistorisk påverkan på byggnaden har enbart utretts för bostads- och centrumändamål. Då byggnaden är kulturhistoriskt mycket värdefull krävs att alla förändringar anpassas väl till det kulturhistoriska värdet. När byggnaden omvandlas är det viktigt att det går att avläsa byggnadens tidigare användning som ämbetsbyggnad i stadsbilden. För att bidra till det planeras entré mot Hantverkargatan och byggnadens mittgård för verksamheter såsom butik, café och restaurang. De kulturhistoriska värdena säkerställs i detaljplanen genom skydds- och varsamhetsbestämmelser. Murmästaren 3 omfattas av 8 kap. 17 i plan- och bygglagen (PBL) som anger att ändringar ska utföras varsamt, med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och på så sätt att dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara. Miljöbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap 34 eller miljöbalken 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Tidplan Samråd Granskning 3:e - 4:e kv 2016 Antagande 4:e kv :a kv 2017

3 Sida 3 (44) Innehåll Inledning... 4 Handlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Plandata... 5 Tidigare ställningstaganden... 5 Förutsättningar... 6 Stadsbild... 6 Befintlig bebyggelse... 6 Kulturhistoriskt värdefull miljö Offentlig service Kommersiell service Gator och trafik Störningar och risker Geotekniska förhållanden Hydrologiska förhållanden Dagvatten Planförslag Övergripande gestaltningsprinciper Exteriör Interiör Förtydligande av planbestämmelser Gator och trafik Teknisk försörjning Konsekvenser Behovsbedömning Sammanvägd bedömning Stadsbild Befintlig byggnad och kulturhistoriskt värdefull miljö Miljökvalitetsnormer för vatten Störningar och risker Barnkonsekvenser Tidplan Genomförande Organisatoriska frågor Verkan på befintliga detaljplaner Fastighetsrättsliga frågor Ekonomiska frågor Tekniska frågor Genomförandetid... 44

4 Sida 4 (44) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är Antikvarisk förundersökning (Nyréns, ) Antikvarisk konsekvensanalys (Nyréns, ) Brandskyddsskiss (Briab, ) Medverkande Planen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom Stella Svanberg tillsammans med Per Jerling på Landskapslaget AB. Planens syfte och huvuddrag Planförslaget syftar till att inom ramen för de kulturhistoriska värdena ändra användningen från allmänt ändamål till bostäder, centrumändamål, kontor, tillfällig vistelse (hotell) och skola. Den huvudsakliga intentionen med planen är att omvandla byggnaden till bostäder och centrumändamål. Eftersom byggnaden dock är lämplig för fler användningsområden föreslås i samrådet en bredare användning. Andra användningsområden än bostäder bedöms påverka byggnadens kulturhistoriska värde mindre. Kulturhistorisk påverkan på byggnaden har enbart utretts för bostads- och centrumändamål. Då byggnaden är kulturhistoriskt mycket värdefull krävs att alla förändringar anpassas väl till det kulturhistoriska värdet. När byggnaden omvandlas är det viktigt att det går att avläsa byggnadens tidigare användning som ämbetsbyggnad i stadsbilden. För att bidra till det planeras entré mot Hantverkargatan och byggnadens mittgård för verksamheter såsom butik, café och restaurang. De kulturhistoriska värdena säkerställs i detaljplanen genom skydds- och varsamhetsbestämmelser. Murmästaren 3 omfattas av 8 kap. 17 i plan- och bygglagen (PBL) som anger att ändringar ska utföras varsamt, med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och på så sätt att dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara.

5 Sida 5 (44) Plandata Läge, areal, markägoförhållanden Planområdet omfattar fastigheten Murmästaren 3 som ligger centralt på Kungsholmen öster om Kungsholmstorg. Fastigheten ägs av Balder Kungsholmen AB (Oscar Properties Holding AB och Fastighets AB Balder). Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Förslaget överensstämmer med Promenadstaden översiktsplanen för Stockholm från 2010 och bidrar bland annat till planeringsinriktningarna om en stad rik på upplevelser och kulturhistoriska värden samt ett ökat bostadsbyggande. Det är viktigt att Kungsholmen fortsätter att vara en stadsdel där olika funktioner blandas. Det är därför av stor vikt att ämbetsbyggnaden behåller en viss publik karaktär och användning. Gällande detaljplan Gällande detaljplan, Pl C, är från 1943 och tillåter användning för allmänt ändamål. Planen saknar kulturhistoriska skyddsbestämmelser. En komplettering av detaljplanen, Pl från 1967, begränsar djupbyggnadsrätten till högst sju meter. Kommunala beslut i övrigt Startpromemoria för planläggning av Murmästaren 3 för bostäder, kontor och centrumändamål godkändes av stadsbyggnadsnämnden , 13. Riksintressen Fastigheten ligger inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Riksantikvarieämbetets motivering till riksintresset framhåller att Stockholm är en storstadsmiljö präglad av stadens funktion som landets politiska och administrativa centrum sedan medeltiden. Utvecklingen inom stadsplane- och byggnadskonsten har fått särskilt tydliga uttryck i bland annat byggnader för riket och länets förvaltning. När ämbetsbyggnaden nu omvandlas är det viktigt att det även fortsättningsvis går att avläsa byggnadens tidigare användning i stadsbilden.

6 Sida 6 (44) Förutsättningar Stadsbild Stadslandskapet på östra Kungsholmen präglas av en blandad användning med ämbetsbyggnader, kontorsverksamheter, bostäder och övrig verksamhet. Användningen av byggnaden som idag är kontorsverksamhet bidrar till en levande stadsmiljö på Kungsholmen. Kvarteret Murmästaren 3 med omgivande kvartersstruktur (vy mot söder). Befintlig bebyggelse Byggnaden ingår i ett sammanhang av ämbetsbyggnader som etablerades på östra Kungsholmen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Byggnaden uppfördes år 1926 som ett kontorshus åt Kungliga Byggnadsstyrelsen och kom att kallas för Ämbetshuset. Några av dåvarande tids stora prestigebyggen placerades inom stadsdelen med Polishuset, Rådhuset, Stadshuset och även Ämbetshuset. Efter att Ämbetshuset uppfördes kom även andra ämbetsbyggnader och offentliga kontorskomplex att lokaliseras till östra Kungsholmen som Stadsarkivet, Tekniska Nämndhuset m.fl. Östra Kungsholmen utmärks således av ett flertal ämbetsbyggnader som speglar Stockholm som maktcentrum i landet, länet och staden. Exteriör Hantverkargatan Fasaden mot Hantverkargatan är Ämbetshusets representativa framsida. Fasaden består av en symmetrisk konstruktion med

7 Sida 7 (44) slammade tegelväggar som vilar på en sockel av västkustgranit. Fönsteröppningarna som upptar fasaden är rytmiskt placerade och försedda med spröjs. Den enda ingången från Hantverkargatan sker genom en centralt placerad portik utformad som ett triumfbågemotiv helt i granit. Porten är från 1960-talet och tillverkad av glas med konstnärligt utformad dörrbeklädnad av brons. Taket utgörs av ett tegeltäckt brutet tak med fönsterkupor klädda i kopparplåt. Ovanför det lägre taket sticker ett rektangulärt torn upp med slätputsade väggar och en tornhuv i kopparplåt. Fasaden ger ett tungt, nationalromantiskt inspirerat intryck med anspelningar på italiensk barockarkitektur och därmed på Stockholms slott. Fasaden mot Hantverkargatan är byggnadens representativa framsida. Entré vid Hantverkargatan dekorerad med bronsport. Garvargatan Fasaden mot Garvargatan har något enklare utformning än den mot Hantverkargatan, men är uppförd med samma typ av material, i samma stildräkt och med samma symmetriska uppbyggnad. Granitsockeln är lägre på denna sida och bottenvåningen har rektangulära fönster med spetsbågig omfattning. Den centralt placerade entrén till södra trapphuset har

8 Sida 8 (44) närmast jugendinfluerad prägel och består av en kopparklädd port med dörromfattning i formhuggen granit. Från fasadens flanker nås byggnadens sidogårdar genom rundbågiga gallerförsedda portiker med omfattningar i granit. Fasad mot Garvargatan med portik intill den östra gården. Stora gården i byggnadens mitt Den rektangulära mittgården är centralt placerad i byggnadskomplexet. Den södra fasaden på gården har en monumental gestaltning med en svagt utkragad risalit försedd med symmetriskt placerade fönsteraxlar. Entrén på den södra fasaden leder till det södra trapphuset och består av en glasad ekport som omfattas av en stor portik av granit. Norra flygelns södra fasad är en spegling av den motstående fasaden. Sockelvåningen är utformad som en arkad med tre rundbågiga portaler. En trappa med avsats av sten är placerad framför fasaden och portarna. I hörnen mot de anslutande gårdsflyglarna finns två vinklade trapphustorn försedda med takhuvar av kopparplåt. Glasade ekdörrar leder från gården till respektive trapphus. I den släta tornmuren ovanför fasaden sitter ett band med ospröjsade enluftsfönster som kom till på mitten av talet.

9 Sida 9 (44) Mittgårdens södra fasad med monumental gestaltning. Mittgårdens norra fasad med konstverket Okänd av Torsten Fridh. De östra och västra fasaderna mot stora mittgården har åtta fönsteraxlar vardera och har en sockel i släthuggen granit. Fasaderna består till största del av samma slammade tegelmur som i gatufasaderna. Gårdsplanen har en markbeläggning av huggna naturstensblock. Centralt placerad på gårdsplanen finns en fontän med marmorkonstverket Okänd av Torsten Fridh från Från mittgården når man den östra gården via en trappa och portgång under den östra gårdsflygeln.

10 Sida 10 (44) Östra gården Fasaderna mot gårdsrummet definieras tillsammans med grannfastigheten. Gårdsfasaderna påminner om fasaden mot Garvargatan med samma fönstermotiv på bottenvåningen, fasadindelade lisener och rektangulära fönster. Mitt på fasaden sitter ett burspråk. Det femte våningsplanet ligger något indraget från fasadlivet. I det nordvästra hörnet återfinns en risalit med inskurna balkonger och sadeltak. Samtliga balkonger utom en har glasats in. Gårdsmiljön domineras av bilparkering. Här finns även cykelförråd och mindre planteringar. Från gården når man dels Garvargatan via en portik, dels den centrala gården via en gång. Västra gården Den västra gårdsfasaden är i princip en spegelvänd kopia av den östra. Balkongrisaliten återfinns i det sydvästra hörnet och har tre av fem balkonger inglasade. I den södra flygeln finns dels en öppning ut mot Garvargatan, dels två garageportar med omfattningar av granit. På motsatt fasad finns ett trädäck. Den västra gårdsmiljön präglas av avgränsningarna mot de intilliggande fastigheternas gårdar, i form av murar och staket. En del planteringar finns. Västra gården har brokig karaktär med angränsande gårdsfasader från olika tidsepoker som ingår i miljön.

11 Sida 11 (44) Östra gården. Gårdsmiljön präglas av cykel- och bilparkering Interiör Entréplan (plan 2) Receptionen är Ämbetshusets mest påkostade utrymme. Golv och stora delar av väggarna är klädda i kalksten, resterande väggpartier och tak är putsade och vitmålade. Från porten på Hantverkargatan stiger man in i gatuplanet varifrån man tar sig upp till entresolplan via en trappa, uppdelad i en arkad med fyra öppningar. Arkadernas motiv tas upp i portarna ut mot innergården. På den norra väggen mot Hantverkargatan är porten omgiven av nischer med väggfasta bänkar i kalksten. De östra och västra väggarna har varsin dubbeldörr i ek med mässingsbeslag, och nås via en trappa. Väggarna bredvid dörrarna har bröstningar i ögonhöjd av kalksten med nischer. Väggarna avslutas mot taket med en profilerad list. I entréhallen finns även en bronsreplik av skulpturen Kvinna vid hyperboreiskt hav av Eric Grate från Bottenvåningens östra och södra flyglar domineras av enkelsidiga kontorsrum längs med mittkorridorer. I ett fåtal korridorer och kontorsrum återfinns ursprunglig parkett. Väggarna i korridorerna är putsade och målade. Taken är släta och målade.

12 Sida 12 (44) Entréhallens vestibul med gårdsdörrar och receptionsdisk till vänster, trapphusentré i fonden och arkad med trappor upp från huvudentrén till höger. Plan 3-7 Samtliga kontorsplan är relativt homogena sett till ytskikt och planlösning. Från de två trapphusen i norra flygeln når man våningsplanens tamburer via glasade ståldörrar. Av den ursprungliga inredningen är kalkstensgolv och putsade nischer på den inre väggen bevarade. Skolöverstyrelsens f.d. sessionssal på plan 4 tillhör ett av de mer välbevarade, med fiskbensparkettgolv, höga golvsocklar, profilerade dörrfoder och taklist av trä. Sessionssalen på plan 5 ligger rakt ovanför föregående sal och tillhör liksom denna en av de mer välbevarade interiörerna. På golvet ligger en fiskbensparkett med fris. Ovanför dörren mot korridoren sitter byggnadsstyrelsens vapen. Rummets hierarkiska position är markerad i fasaden mot Hantverkargatan genom att det centrala fönstret har formen av en fransk balkong med dörromfattning i granit krönt av en skulpturgrupp med tre kronor omgiven av två lejon. Vindsvåningen inreddes kring 1938 och takfönster tillkom senare. Från vindsvåningen når man den södra takterrassen med hissmaskinrum via en trappa. Från vindsvåningens norra sida når man tornet via en trappa. Tornet är inrett med en korridor, fyra kontorsrum och toalett.

13 Sida 13 (44) I korridorerna och i flertalet kontorsrum ligger Tambur (f.d. vaktrum) på ett av våningsplanen vid östra idag linoleumgolv, och endast i ett fåtal återfinns huvudtrappan. Alla tamburerna har likartad utformning ursprungliga parketter. och inredning. Väggarna i f.d. byggnadsstyrelsens sessionssal bevarar ursprunglig karaktär och inredning med bl.a. fältindelade väggar och döbattangdörrar.

14 Sida 14 (44) Trapphus Byggnaden har fyra huvudsakliga trapphus, två förlagda på respektive sida om entréhallen, ett centralt placerat i den södra byggnadskroppen och ett mindre placerat i den sydöstra delen. Trapphusen har samtliga vitputsade väggar och trappsteg, socklar och fönsterbänkar i kalksten samt ledstänger i järn. Mitt i de tre större trapphusen går hissar med ursprungliga galler. Trappavsatserna i de större trapphusen har kryssvälvda tak och infällda element samt nischer i trappornas väggar. Det mindre trapphuset har en något enklare utformning med släta tak och väggar. Från det större södra trapphuset når man våningarna genom glasade rundbågiga dörrpartier. Från de större norra trapphusen når man kontorsvåningarna genom glasade ståldörrar. I vissa fall finns det ursprungliga yttre dörrpartiet bevarat. Källaren innehåller undercentraler, förråd, omklädningsrum, serviceutrymmen och soprum samt arkiv. Trapphus med bevarade smidesdetaljer

15 Sida 15 (44) Kulturhistoriskt värdefull miljö Fastigheten är grönklassad av Stockholms stadsmuseum. Det innebär en fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Byggnaden bedöms ha ett stort byggnadshistoriskt värde genom sin tydliga utformning för funktionen som ämbetsbyggnad, dels genom en rationell planlösning, planform och fasadutformning, och dels genom den institutionella karaktär som präglar både exteriören och interiören. Uttrycken för representation och maktdemonstration manifesteras i fasadarkitekturen som anknyter till Stockholms slott. Porten vid Hantverkargatan i september Foto: Svenska Dagbladet. Ämbetshuset bedöms även ha ett stort arkitekturhistoriskt värde som tidstypisk representant för 1920-talets rådande stilideal i klassicerande arkitektur. Fasaderna, entréhallen och trapphusen är gestaltade i traditionella och robusta material och byggnaden har på så vis fått ett påkostat och exklusivt uttryck, samtidigt som den utstrålar återhållsamhet och enkelhet.

16 Sida 16 (44) Byggnaden har slutligen ett visst miljöskapande värde som del av en sammanhållen stenstadsbebyggelse på östra Kungsholmen. Även byggnadens fasad och material som uttrycker representation och maktdemonstration har ett tydligt karaktärsskapande värde. Murmästaren 3 omfattas av 8 kap. 17 i plan- och bygglagen (PBL) som anger att ändringar ska utföras varsamt, med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och på så sätt att dess tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara. Offentlig service Skola och förskola I stadsdelen finns ett antal både kommunala och fristående grundskolor. Inom stadsdelen finns ett behov av ytterligare skoloch förskoleplatser och behovet växer med tillkommande bostäder. Byggnaden bedöms inte vara lämplig för förskola p.g.a. avsaknad av tillräckligt god utomhusmiljö. Sjukvård Tillgång till sjukvård finns i planområdets närhet. S:t Görans sjukhus ligger cirka 1500 meter väster om planområdet. Ett antal vårdcentraler finns i stadsdelen. Kommersiell service I närområdet finns ett stort utbud av butiker, livsmedelsbutiker och annan kommersiell service. Gator och trafik Fastigheten angörs från Hantverkargatan och Garvargatan. Längs med de båda gatorna finns trottoarer och kantstensparkering. Bilparkering sker idag längs med gatan. Inom fastigheten finns idag ingen bilparkering. Cykelbana saknas längs Hantverkargatan och Garvargatan. Hantverkargatan är dock utpekad som ett huvudstråk för cykel och ansluter till cykelpendlingsstråket längs Norr Mälarstrand. Idag parkeras cyklar inne på gården och utanför entréerna på trottoaren. Enligt Trafikkontorets cykelparkeringsnorm från 2015 bör det för bostäder planeras 2,5-4 platser per 100 m2 bruttoarea.

17 Sida 17 (44) Planområdet har en mycket god tillgänglighet till kollektivtrafik. Utgångar från Rådhusets tunnelbanestation ligger vid Hantverkargatan cirka 150 meter öster om området. Ett antal busslinjer trafikerar den intilliggande Hantverkargatan. Cirka 800 meter väster om området ligger Stockholms centralstation. Störningar och risker Förorenad mark Miljöförvaltningen har ingen kännedom om markföroreningar på platsen. Luftkvalitet Halten av partiklar PM10 är µg/m³ (dygnsvärde) vilket understiger miljökvalitetsnormen som anger 50 µg/m³. Halten av kvävedioxid är µg/m³ (dygnsvärde) att jämföra med miljökvalitetsnormen 60 µg/m³. I gatunivå på Hantverkargatan är dock halterna högre och halten av PM10 är µg/m³ (dygnsvärde) och för kvävedioxid är halten µg/m³ (dygnsvärde). Allt understiger således den rekommenderade miljökvalitetsnormen. Buller, vibrationer Planområdet är utsatt för buller från Hantverkargatan och Garvargatan. Bullernivåerna överstiger 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasaderna mot gatorna enligt Miljöförvaltningens översiktliga bullerkarta. Bullernivåerna är något högre på Hantverkargatan än på Garvargatan. Regeringens förordning SFS 2015:216 med riktvärden för trafikbuller trädde i kraft och tillämpas i denna detaljplan. Den innebär att för lägenheter större än 35 kvm bör den högsta ekvivalenta trafikbullernivån (frifältsvärde) inte överskrida 55 dba vid fasad. Är lägenheten 35 kvm eller mindre bör nivån inte överskrida 60 dba. Om ljudnivån överskrider dessa värden bör minst hälften av bostadsrummen ha tillgång till en sida där dygnsekvivalent ljudnivå är som högst 55 dba och maximalljudnivån inte överstiger 70 dba mellan kl 22:00 och 06:00. Om enskild eller gemensam uteplats anordnas i anslutning till bostäderna skall de/den eller minst en av dem utföras eller placeras så att de utsätts för högst 50 dba ekvivalent ljudnivå och högst 70 dba maximal ljudnivå (frifältsvärden). Den

18 Sida 18 (44) maximala ljudnivån bör ej överskridas med mer än 10 dba fem ggr/timme mellan kl 06:00 och 22:00. Inomhus i lägenheterna gäller Boverkets Byggregler, BBR 22. Dessa föreskriver riktvärdena L Ae Q 30 dba och L AFMax 45 dba. Riktvärden för maxnivå gäller kl. 22:00 06:00 och ska inte överskridas med mer än 10 dba högst fem ggr/natt. Geotekniska förhållanden Marken inom planområdet består i övervägande del av morän. Hydrologiska förhållanden Planområdet ingår i tillrinningsområdet för Mälaren-Stockholm som är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv, vilket innebär att det finns miljökonsekvensnormer som ska uppfyllas. Den ekologiska statusen för Mälaren-Stockholm är idag god. Den kemiska statusen uppnår idag inte en god nivå. Mälaren- Stockholm kommer preliminärt att delas upp i flera delar som var och en utgör en egen vattenförekomst. Den för detaljplanen berörda vattenförekomsten kommer att kallas Riddarfjärden. Dagvatten Fastigheten är idag bebyggd och gårdsytor hårdgjorda. Dagvatten från bebyggda och hårdgjorda ytor inom planområdet leds idag bort i det kombinerade avloppsnätet till reningsverk. Dagvatten från planområdet ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi. Dagvatten får endast anslutas mot befintlig dagvattenservice efter fördröjning och samråd med Stockholm Vatten Planförslag Planförslaget möjliggör en ändrad användning från allmänt ändamål till bostads-, centrum-, tillfällig vistelse (hotell) -, kontors- och skoländamål. Planförslaget och föreslagen ombyggnad baseras på den användning bostads- och centrumändamål. Förslag för övriga användningsområden (hotell, kontor och skola) har inte utretts och redovisas därför inte i detta skede. Det övergripande förhållningssättet vid förändring av byggnadens användning är att värna den ursprungliga arkitekturen och karaktären samtidigt som det möjliggörs att bostäder och verksamheter samexisterar.

19 Sida 19 (44) Föreslagen gestaltning av mittgård med inglasad serveringsdel. Förslaget omfattar en ombyggnad från kontorslokaler till bostäder på samtliga våningsplan och ombyggnation av vind till bostäder. På entréplanet intill Hantverkargatan föreslås allmänt tillgängliga lokaler, som inte får inrymma bostäder, med två nya entréer ut mot gatan. På samma plan föreslås också lobby/café med uteservering på den större mittgården. Byggnaden har tre gårdar med en mittgård som i huvudsak bevaras som den är med ett tillägg av en reversibel glasbyggnad för uteservering. Sidogårdarna iordningsställs som innergårdar för de boende. På fasaderna vid dessa yttre gårdar föreslås balkonger och på taken föreslås takterrasser och takfönster. Planförslaget innehåller cirka 180 st bostäder. Planförslaget medför omfattande skyddsbestämmelser som beskrivs på plankartan med förtydligande på s Byggnadens ursprungliga volym behålls i huvudsak och får inte rivas (se utformningsbestämmelse q1 och q2 på plankartan samt planbeskrivningen s ). Enda tilläggen är två mindre takkupor vid de norra flyglarnas södra sida, tillkommande terrasser och balkonger, samt ny gårdsbyggnad i form av en reversibel glasbyggnad.

20 Sida 20 (44) Övergripande gestaltningsprinciper Det som gör byggnaden unik är den tidstypiska arkitekturen tillsammans med entrérummet och gården samt den offentliga tillhörigheten. Förslaget syftar därför till att öppna upp dessa delar och göra de mer offentliga och tillgängliga än tidigare. Bottenvåning mot Hantverkargatan, entré och gårdsmiljö planeras därför för verksamheter såsom butik, café och restaurang. Genom portik från Garvargatan möjliggörs också en förbindelse för allmänheten att ta sig genom byggnaden via gården till Hantverkargatan. Takpartier ska så långt som möjligt bevaras och fönsterupptag får enbart göras för att erhålla nödvändigt ljusinsläpp (se utformningsbestämmelse k2). Även skyddsvärda interiörer säkerställs i planen för att bibehålla det kulturhistoriska värdet (se plankarta, utformningsbestämmelse q4). Vid förändring ska ursprunglig planlösning och stomme värnas så långt som möjligt (se plankarta, utformningsbestämmelse q3). I huvudsak bevaras den ursprungliga planlösningen på entréplanet med material och detaljer vilket även gäller för sessionssalar och mötesrum högre upp i byggnaden (se plankarta, utformningsbestämmelse q4 samt s ). Exteriör Fasad Hantverkargatan Den storslagna representativa fasaden på Hantverkargatan bevaras i huvudsak (se sektion, s. 27). För att kunna skapa vederbörliga lägenheter med tillräckligt ljusinsläpp föreslås sju nya takkupor i vindsplanet (se planritning s. 26 och utformningsbestämmelse f2 och k3 på plankartan) som anpassar sig till den ursprungliga symmetrin i konstruktionen. Fasaden uttrycker idag en slutenhet som lämpade sig för en ämbetsbyggnad. I förändringen från kontorsbyggnad till bostadsoch centrumändamål kommer stadslivet att förändras och till viss del avta under dagtid. För att bibehålla ett blandat stadsliv på Kungsholmen och motverka slutenhet föreslås att byggnaden öppnas upp för allmänheten med hjälp av två ytterligare entréer mot gatan. De nya entréerna tillgängliggör lokalerna och signalerar offentlighet ut mot gatan och öppnar upp bottenvåningen (se skiss s. 34 för förtydligande av förslaget. sektion s. 27 och utformningsbestämmelse k1 på plankartan).

21 Sida 21 (44) Fasad Garvargatan För att möjliggöra lägenheter på övre vindsvåning föreslås 15 st nya takkupor som förhåller sig till byggnadens ursprungliga symmetri och konstruktion (se sektion s. 28 samt plankartans utformningsbestämmelser f2 och k3). En hisstopp ersätts med en glasbyggnad, i huvudsak i samma volym (se utformningsbestämmelse k2 på plankartan) som möjliggör utomhusvistelse i anslutning till intilliggande lägenhet. Mittgården med omgivande fasader Alla fasader som gränsar till byggnadens mittgård behålls i huvudsak som de är (sektion A-A, B-B och C-C, s ). För att möjliggöra ljusinsläpp tas två nya fönster upp i både de södra och norra fasaderna på plan 7. Befintliga fönster på norra fasaden, plan 8, ersätts med spröjs för att stämma bättre överens med byggnadens ursprungliga arkitektur. En ny terrass föreslås i norra tornets fasad (se sektion s. 29 samt utformningsbestämmelse k3 på plankartan). En förändring som inte kommer upplevas från markhöjd eftersom den nya terrassen befinner sig högt upp i byggnaden. För att öppna upp den tidigare stängda gården och möjliggöra vistelse alla tider på året föreslås en reversibel glasbyggnad (se planritning på s. 24 och tidigare nämnda sektioner samt utformningsbestämmelse f3 på plankartan). Genom förslaget skapas en ny passage genom kvarteret som inleds i den befintliga portiken på Hantverkargatan, genom glasbyggnaden ut på mittgården, och som avslutas i den lilla portiken vid Garvargatan (se planritning s. 24 och utformningsbestämmelse f4 på plankartan). Östra gården med omgivande fasader Vid den norra fasaden (sektion A-A, s. 29) föreslås fyra balkonger på plan 3-6 (se utformningsbestämmelse f1 på plankartan). Vid plan 8 föreslås en terrass och ett nytt takfönster. På den södra fasaden (sektion B-B, s. 30) föreslås två nya balkonger på plan 4 och 5 samt en terrass på plan 8. Den östra fasaden som vetter mot gården föreslås även den med sammanlagt fyra balkonger på plan 4 och 5 (sektion E-E, s. 33). Samtliga befintliga balkonger inglasas med spröjs. På plan 8 tar man bort fyra stycken takfönster och föreslår istället två terrasser. Av ett befintligt fläktrum i plåt och genom en ny volym på den norra flygelns tak möjliggörs lägenheter på plan 8 (se skiss s. 34 och planritning på s. 26). Balkonger får sticka ut högst 1,1 meter (se utformningsbestämmelse f1 på plankartan) från fasadliv. Sektion

22 Sida 22 (44) A-A s. 29 visar balkongernas utkragning från fasadlivet. Balkongernas räcken föreslås i svart smide som är i enlighet med byggnadens ursprungliga balkonger. Gårdsutrymmet ligger på två olika nivåer (sektion E-E, s 33). Det övre gårdsutrymmet har en gemensam uteplats för boende och två parkeringar för rörelsehindrade. Gården tillgängliggörs via det nordöstra trapphuset med både ramp och trappa. Det nedre utrymmet föreslås med cykelparkering för ca 30 cyklar. Västra gården med omgivande fasader Den västra gårdsfasadens förändringar är en spegelvänd kopia av den östra. Skillnaderna i utformning sker på de olika gårdarna. På den övre delen av den västra gården föreslås en ny gemensam terrass samt gemensam uteplats för boende (sektion D-D, s. 32 och planritning, s. 24). En cykelparkering om ca 40 platser föreslås också här. Tillgänglighet till övre gården sker via lyftanordning eller trappa. Den västra gårdens övre del tillgängliggörs via ramp från den nedre gårdsdelen. Den nedre gårdsdelen planeras för cykelparkering med ca 20 platser och har anslutning via portik till Garvargatan.

23 Sida 23 (44) Befintligt entréplan.

24 Sida 24 (44) Föreslagen entréplan med sektionsmarkeringar.

25 Sida 25 (44) Befintligt takplan.

26 Sida 26 (44) Föreslagen förändring av takplanet markerat med rött.

27 Sida 27 (44) Röd färg markerar förändringar som föreslås i fasaden. 1: Nya takfönster. 2: Nya entréer.

28 Sida 28 (44) Röd färg markerar förändringar som föreslås i fasaden. 1: Nya takfönster. 3: Tillkommande orangeri. 4: Ny fönsterbröstning.

29 Sida 29 (44) Röd färg markerar förändringar som föreslås i fasaden. 1: Nya takfönster. 3: Tillkommande orangeri. 4: Nya fönster. 5: Nya takterrasser. 6: Nya balkonger. 8: Nya hisstoppar. 9: Befintligt fläktrum minskas och får sluttande tak. 10. Ny indragen terrass och nya glaspartier. 11: Ny terrass med ny trappa och möjlig placering av lyft. 12: Ny trappa och ramp.

30 Sida 30 (44) Röd färg markerar förändringar som föreslås i fasaden. 1: Nya takfönster. 3: Tillkommande orangeri. 4: Nya fönster. 5: Nya takterrasser. 6: Nya balkonger. 8: Nya hisstoppar.

31 Sida 31 (44) Röd färg markerar förändringar som föreslås i fasaden. 3: Tillkommande orangeri. 4: Nytt fönster. 10: Ny indragen terrass och nya glaspartier.

32 Sida 32 (44) Röd färg markerar förändringar som föreslås i fasaden. 1: Nya takfönster. 3: Tillkommande orangeri. 4: Nya fönster. 5: Nya takterrasser. 6: Nya balkonger. 8: Ny hisstopp. 9: Ny takkupa. 11: Ny terrass med ny trappa och möjlig placering av lyft. 14. Inglasade balkonger med spröjs.

33 Sida 33 (44) Röd färg markerar förändringar som föreslås i fasaden. 1: Nya takfönster. 3: Tillkommande orangeri. 4: Nya fönster. 5: Nya takterrasser. 6: Nya balkonger. 8: Ny hisstopp. 9: Befintligt fläktrum minskas och får sluttande tak. 12: Ny trappa och ramp. 14. Inglasade balkonger med spröjs

34 Sida 34 (44) Förtydligande skiss över hur det befintliga taket höjs för att fungera tillsammans med det befintliga fläktrummet. Skiss över stadsrummet med nya publika entréer mot Hantverkargatan.

35 Sida 35 (44) Interiör I förslaget bevaras den ursprungliga fasta inredningen i entréhallar, trapphus och korridorer i södra och östra flygeln av entréplan (se planritning s. 23). Även enstaka rum som har haft en specifik funktion såsom tamburer och f.d. sessionssalar på våningsplan plan 4 och 5 bevaras med ursprunglig fast inredning. Se utformningsbestämmelse q4 och förtydligande av planbestämmelser s ). Utformning regleras genom planbestämmelser på plankartan med stöd av PBL 4 kap 16. Skiss över entrérummets foajé, bar och café med utblick mot mittgården. Förtydligande av planbestämmelser Skyddsbestämmelserna (q på plankartan) syftar till att byggnaden inte får rivas och att bevara de kulturhistoriska värdena som är viktiga för att byggnadens karaktär och särart ska bestå. Varsamhetsbestämmelserna (k på plankartan) omfattar de delar som är viktiga att beakta vid förändringar så att karaktären i byggnaderna och gårdsmiljön ska kvarstå. q2: Byggnadens exteriör och volym ska i huvudsak bevaras. Härmed avses byggnadens volym, sockel av granit, fasader med slammade, mönstermurade tegelmurar, rikt utsmyckade

36 Sida 36 (44) stenportaler mot gator och gårdar, fasaddetaljer av sten, bland annat fönsteromfattningar, balkong, hörnkedjor och gesimser samt fasadpartier med element i slammat tegel, slätputs, sten och kopparplåt mot stora gården. Vidare ska det brutna sadeltaket med regelbundet placerade takkupor på nedre takfallet, taktäckning av enkupigt tegel och kopparplåt samt tornen med kopparklätt säteritak bevaras. Även port mot Hantverkargatan och ursprunglig port mot Garvargatan, ursprungliga fönster, fönsterbleck och andra avtäckningar av kopparplåt samt smidesgrindar vid Garvargatan samt balkonger över burspråk mot östra och västra gården ska bevaras. q4: Ursprunglig fast inredning i entréhallar, trapphus, korridorer i södra och östra flygeln av entréplan samt enstaka rum med specifik funktion såsom tamburer och f.d. sessionssalar ska bevaras. Härmed avses att följande bevaras på plats: golv, trappor och bröstningsbeklädnad av kalksten, räcken av smide, puts- och stuckdetaljer, väggar och tak samt glasade trädörrar i norra och södra entréhallen. Vidare ska kalkstensgolv, kalkstenssocklar, väggar, tak, smidesräcken, puts- och stuckdetaljer samt ursprungliga gråmålade fyllningsdörrar av trä och dito glasade dörrpartier med spröjs i trapphus bevaras på plats. Även äldre fast inredning i tamburer, korridorer och kontorsrum, bl.a. kalkstensgolv, profilerade socklar och foder av trä, fyllningsdörrar och fönstersnickerier samt putsade väggar och tak med hålkäl (inkl. nischer i tamburer) ska bevaras på plats. I f.d. sessionssalar på plan 4 och 5 ska fiskbensparketter, höga sockellister, fältindelade väggar, profilerade foder, pardörrar samt putsade väggar och tak med stuckdekor bevaras. Varsamhetsbestämmelsen (k1) innebär att två nya entréer mot Hantverkargatan ska utföras i befintliga fönsteröppningar enligt sektion på s. 26 i planbeskrivningen samt på plankartan. Bygglov krävs för underhållsarbeten av interiör som skyddas med bestämmelse q4 (entréhallar, trapphus, korridorer i södra och östra flygeln av entréplan, tamburer och f.d. sessionssalar). Ändrad lovplikt regleras genom planbestämmelse på plankartan med stöd av PBL 4 kap 15.

37 Sida 37 (44) Gator och trafik Bil- och cykelparkering Inom detaljplaneområdet anordnas två parkeringsplatser för rörelsehindrade, i övrigt möjliggörs ingen parkering för fordon inom fastigheten. P-behovet måste tillgodoses genom att hyra in sig i de befintliga parkeringsgaragen som finns i närområdet eller parkeringsköp. Med tanke på fastighetens kulturhistoriska värde och det centrala läget bedöms det acceptabelt. Parkeringsmöjligheter ska studeras vidare under planarbetet. Cykelparkeringsbehovet ska tillgodoses inom fastigheten. I planförslaget redovisas sammanlagt ca 270 cykelparkeringsplatser, placerade i källare samt på gårdsrum. Det finns möjlighet att vid behov anordna fler platser i byggnaden. Tillgänglighet Byggnaden är idag inte tillgänglig fullt ut. Möjlighet att ta sig fram inom byggnaden från anslutande entréområden kan möjliggöras med hisskonstruktioner samt ramp med godkänd lutning och framkomligt material. Krav på tillgänglighet måste avvägas mot varsamhetskrav och skyddsbestämmelser enligt PBL 8 kap 7. Alla tillkommande åtgärder bör detaljstuderas så väl materialmässigt som arkitektoniskt. Teknisk försörjning Dagvatten Dagvattenhanteringen kommer att ske som idag. Genom iordningsställande av de två sidogårdarna som bostadsgårdar finns möjlighet att ersätta en del av den idag hårdgjorda ytan med växtmaterial för att möjliggöra viss fördröjning.byggherren får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. El/Tele, Energiförsörjning, Avfallshantering El- och teleledningar finns framdragna till fastigheten. Hänsyn ska tas till befintliga ledningar inom området. Fjärrvärme finns i anslutning till planområdet och kan anslutas. Avfallshantering ska ske enligt stadens riktlinjer. Hanteringen föreslås ske inom den befintliga byggnaden i anslutning till

38 Sida 38 (44) Garvargatan. Ett gemensamt soprum föreslås placeras i byggnaden intill den östra portiken och ska vara tillgängliga för de boende i fastigheten. Räddningstjänst Planförslaget beaktar behovet av framkomlighet och uppställningsplats för brandkårens räddningsfordon och övriga servicefordon. Avståndet mellan räddningstjänstens fordon och punkten för räddningsinsats ska vara maximalt 50 meter. Konsekvenser Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet. Sammanvägd bedömning Planförslaget innebär en förändring av byggnadens användning som ämbetshus. Typen av kontorsbyggnad som ämbetshuset är idag har spelat ut sin roll och en anpassning för annan användning är därför nödvändig. Detaljplanen bedöms få positiva konsekvenser eftersom den möjliggör för bostäder samtidigt som byggnaden kan öppnas upp för allmänheten. Nya verksamheter i befintliga byggnader ställer nya krav gällande såväl funktion, teknik och tillgänglighet som gestaltning. Planförslaget med dess förändringar och tillägg påverkar de kulturhistoriska värdena både positivt och negativt. Stadsbyggnadskontoret bedömer sammanfattningsvis, gällande kulturmiljöfrågorna, att detaljplanen huvudsakligen innebär ett bevarande av byggnaden.

39 Sida 39 (44) Bostäder bedöms vara det som har mest åverkan på byggnaden varför det är konsekvenserna av en sådan användning som redovisas. Med kontor, skola eller hotell bedöms förändringen inte ha lika stor påverkan på byggnaden som bostäder har, varför planen gjorts så flexibel som möjligt med utgångspunkt i de kulturhistoriska värdena. Dock behöver ytterligare utredningar göras för övriga användningsområden för att kunna säkerställa att det kulturhistoriska värdet bevaras. Stadsbyggnadskontoret har gjort en avvägning mellan de positiva och negativa konsekvenserna som planförslaget innebär och bedömer sammanvägt att de positiva konsekvenserna av förslaget överväger. Stadsbild Genomförandet av planförslaget för centrumändamål innebär att bottenvåningen längs med Hantverkargatan kan planeras för verksamheter. Två nya entréer öppnar upp den annars mycket långa och slutna fasaden vilket anpassar byggnaden för nya behov och bidrar till ett levande stadsliv. Att den långa fasaden får två ytterligare entréer signalerar öppenhet vilket bibehåller den offentlighet som finns idag om byggnadens användning förändras från ämbetshus till bostadshus. En ny promenad och rumssekvens skapas när man möjliggör rörelse genom byggnaden från entréer på Hantverkargatan, via byggnadens mittgård och ut genom västra portiken mot Garvargatan. Övriga användningsområden bedöms inte ha någon större påverkan på stadsbilden. Befintlig byggnad och kulturhistoriskt värdefull miljö En antikvarisk konsekvensanalys (Nyréns ) har tagits fram där föreslagen förändring av bostäder och centrumändamål ställs mot de värden som har identifierats i den antikvariska förundersökningen (Nyréns ). I bedömningen av byggnadens utveckling konstateras att förändringen påverkar de kulturhistoriska värdena. Stadsbyggnadskontoret anser dock att de positiva värdena överväger de negativa. Kulturhistoriska konsekvenser för övriga användningsområden är inte utredda och redovisas därför inte i detta skede. Byggnadens användning Vad beträffar användningen av byggnaden finns ett samhällshistoriskt värde att bevara det allmänna tillträdet som

40 Sida 40 (44) byggnaden delvis var ämnad för. Den antikvariska konsekvensanalysen belyser att användningen från allmänt ändamål till bostadsändamål i en byggnad som upprättats för offentlig förvaltningsverksamhet ter sig främmande. Funktionen som kontorsbyggnad har dessvärre spelat ut sin roll på grund av den väldiga storleken och den ålderdomliga planlösningen med cellkontor. Det offentliga som byggnaden uttrycker med sin tidigare användning är viktig att bibehålla med den nya gestaltningen och användningen. I planförslaget med bostäder föreslås därför allmänt tillgängliga lokaler mot Hantverkargatan med två nya entréer för att öppna upp en relativt sluten fasad. En lobby föreslås i entrehallen med fortsättning ut på mittgården med utomhusservering under en reversibel glasbyggnad. Byggnadens mer representativa delar förblir därmed tillgängliga i större utsträckning än idag. Genom att placera lokaler längs med Hantverkargatan och bryta centraliseringen av fasaden med enbart en entré kommer karaktären av en sluten fasad förändras och som därmed bedöms väga upp privatiseringen av övriga delar av byggnaden. Det föreslås också att bli möjligt för allmänheten med det nya förslaget att röra sig genom kvarteret via mittgården mellan entréportik på Hantverkargatan och mindre sidoportik på Garvargatan. Byggnadens exteriör Enligt den antikvariska konsekvensbeskrivningen anpassar sig föreslagna fasadförändringarna i hög grad till byggnadens kulturhistoriska värden men medför förvanskning på några punkter. Framförallt gäller det nya entréer mot Hantverkargatan, en tillkommande glasvolym på den större mittgården samt några av de tillkommande detaljer och funktioner som föreslås på tak och torn. Övriga förslag bedöms enligt konsekvensanalysen välstuderade och storleksmässigt återhållna på ett sätt så att det inte påverkar det kulturhistoriska värdet och arkitekturen i någon större omfattning. Den antikvariska konsekvensanalysen beskriver att de två nya entréerna mot Hantverkargatan påverkar det kulturhistoriska värdet negativt även om dess utformning till viss del tar hänsyn till befintlig fasadarkitektur. Fasadens motiv med en hög obruten stensockel och en centralt placerad huvudingång i mitten är ett väl medvetet gestaltningsmässigt grepp som kommer att påverkas påtagligt av åtgärden. Stadsbyggnadskontoret bedömer dock att de två nya entréerna är positiva för stadslivet och allmänheten

41 Sida 41 (44) vilket överväger de negativa konsekvenserna på det kulturhistoriska värdet. Det glasade uterummet på byggnadens mittgård innebär att en ny relativt stor volym tillförs gårdsrummet vilket är negativt för det kulturhistoriska värdet. Gårdsrummet är förhållandevis intakt och den tillkommande volymen ska göras tydligt reversibel så att de välbevarade gårdsfasaderna förblir synliga i gårdsrummet. Den föreslagna byggnaden bedöms samtidigt innebära att gårdsrummet kan användas till mer publik verksamhet under större delen av året vilket är positivt för allmänheten. Stadsbyggnadskontoret bedömer därför att de värden som glasbyggnaden bidrar med överväger den negativa kulturhistoriska påverkan på byggnaden. Ombyggnad av takkupa till takterrass på norra tornets nedre takfall bedöms ha en negativ påverkan i kulturhistoriskt avseende eftersom takterrasser ter sig främmande för byggnaden. Terrassen är dock indragen och bedöms inte upplevas från gatu- eller marknivå. Den föreslagna takterrassen bedöms därför kunna prövas i planförslaget. Att ta upp takkupor samt takterrasser på norra flygeln medför negativ påverkan på byggnadens exteriör. Takkupor på delar av taket på norra flygeln och upptagandet av en långsmal takterrass innebär en påtaglig förändring och oönskad volymökning på taket. Dock vänder sig föreslagna terrasser och takkupor enbart mot de mindre känsliga yttre gårdarna vilket bedöms som förmildrande. Dessa kommer utredas ytterligare under det fortsatta detaljplanearbetet. Byggnadens interiör Ombyggnadsförslaget innebär att de representativa och omsorgsfullt gestaltade entréhallarna, trapphusen och trapphustamburerna bevaras och även behåller sin funktion helt eller delvis. På entréplan bevaras även två befintliga korridorer som är typiska för ämbetsbyggnaden med sina cellkontor. Stommen och därmed också planlösningens grunddrag, med befintliga dörrlägen och rumsdisposition bevaras i huvuddrag. Dock förändras rumssambanden i och med att korridorerna på våningsplanen överförs till bostadsytor. Det är en förändring som påverkar det kulturhistoriska värdet eftersom korridorerna är förknippade med funktionen som kontorsbyggnad. När byggnadens användning förändras måste dock ursprunglig disposition förändras för att anpassa sig till den nya användningen. För att möjliggöra bostäder bedöms förändringen

42 Sida 42 (44) vara möjlig och tillskottet på bostäder överväger den negativa kulturhistoriska påverkan. Miljökvalitetsnormer för vatten Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten eftersom näringsämnen eller förorenande ämnen inte tillförs ytvattenförekomsten Mälaren Stockholm. En mindre del dagvatten från planområdet fördröjs inom fastigheten innan avledning sker till den kombinerade avloppsledningen i gata. Vatten från avloppsledningen renas sedan vid reningsverk. Störningar och risker Buller Genom god lägenhetsplanering med genomgående lägenheter i de flesta fall erhålls en ljuddämpad sida och riktvärdena klaras. Ett mindre antal lägenheter uppförs som enkelsidiga lägenheter mot gatorna, de har dock en mindre bostadsarea (BOA) än 35 kvm. Samtliga lägenheter har tillgång till gemensam uteplats som understiger 50 dba ekvivalent ljudnivå. Detta bedöms acceptabelt med tanke på bostädernas centrala och kollektivtrafiknära läge. För samtliga planbestämmelser är det endast aktuellt att ta hänsyn till buller inomhus. Luftkvalitet Planförslaget bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna för partiklar överskrids inom planområdet. Barnkonsekvenser Planförslaget bedöms inte medföra negativa konsekvenser för barn. I dagsläget vistas barn i mycket liten utsträckning på gårdarna då byggnaden inrymmer kontor. I och med ombildandet av fastigheten till bostäder och centrumverksamhet kommer bostadsgårdar anordnas och fastigheten öppnas därmed upp för barn. Omsorg bör läggas på utformningen av gårdsytorna för att främja användningsmöjligen för barn som flyttar in i byggnaden.

43 Sida 43 (44) Tidplan Samråd Granskning 3:e- 4:e kv 2016 Antagande 4:e kv :a kv 2017 Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning vid bygglov och bygganmälan. Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder, på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Byggherren ansvarar för genomförande av byggnation samt erforderliga anläggningar på kvartersmark. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga detaljplaner Pl 2465C och Pl 6734 helt upphör att gälla inom planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter, marksamfälligheter och ägoförhållanden Planförslaget omfattar fastigheten Murmästaren 3 som ägs av Balder Kungsholmen AB (Oscar Properties Holding AB och Fastighets AB Balder). Avtal ska tecknas med Exploateringskontoret innan detaljplanen antas. Fastighetsbildning Inga fastighetsregleringar eller andra fastighetsbildningar krävs. Möjlighet till 3D-fastighetsbildning finns. Gemensamhetsanläggningar/servitut Den östra gården är tillgänglig med fordon från Garvargatan via portik över intilliggande fastighet i öster, Murmästaren 13, utanför planområdet. På den östra gården finns möjlighet att anordna parkeringsplatser för rörelsehindrade. Rätten till tillträde ska säkerställas. Innan detaljplanen antas ska berörda parter (Murmästaren 3 och 13) träffa ett servitutsavtal alternativt upprätta en gemensamhetsanläggning, för att säkra rätten till in-/utfart samt rätten till den varuhiss som finns på Murmästaren 13.

44 Samrådshandling Sida 44 (44) Ekonomiska frågor Eventuell flytt av ledningar eller anläggningar bekostas av fastighetsägaren. Anslutningsavgifter bekostas av fastighetsägaren. Detaljplanens genomförande bedöms inte innebära några ökade drift- och underhållskostnader inom trafiknämndens eller Kungsholmens stadsdelsnämnds ansvarsområden. Tekniska frågor Befintliga ledningssystem inom fastigheten utnyttjas. Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år från det att planen vunnit laga kraft. Detta regleras genom planbestämmelse på plankartan med stöd av PBL 4 kap 21.