Magnetism och friktion i förskolan

Transkript

1 Magnetism och friktion i förskolan Femåringar utforskar fysikaliska fenomen tillsammans med Tiggy testar Magnetism and friction in preschool Five year olds explores physical phenomena with Tiggy test Lina Krantz Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet /210 hp Grundnivå /15 hp Handledare: Hans Lundqvist Examinator: Karin Franzén Juni 2015

2 Abstract The purpose of this study was to increase knowledge how preschool children act to explore and managing scientific phenomena. The phenomenon s that was chosen for this study is magnetism and friction, the study was conducted through qualitative semi-structured interviews in group. By interviewing the children while the experiments were carried out their thoughts and reflections about the chosen phenomena made visible. To deepen the children s learning in a pleasurable and inspiring way Information and Communication Technology (ICT) was intergraded, with help of a computer where the children got to watch the education program Tiggy test. By the children s act during the experiments you can see that the children follow a certain pattern when they explore and manage scientific phenomena. The children exploratory go through three different phases the experience phase, the study phase and the reflection phase. The phases build on each other and for the children to reach the final reflection phase they need support from the teacher (Fischer & Leicht Madsen, 2004). Furthermore the result indicates that children have ability to reflect, discuss and develop hypotheses in science. Keywords Magnetism, friction, physics in preschool, science in preschool, ICT in preschool

3 Sammanfattning Syftet med min studie är få ökad kunskap om hur förskolebarn agerar för att utforska och hantera naturvetenskapliga fenomen. I studien valdes de fysikaliska fenomenen magnetism och friktion att utforskas, metoden som användes var semistrukturerade gruppintervjuer. Genom att intervjua barnen samtidigt som barnen genomförde experiment synliggjordes barnens tankar och reflektioner om de utvalda fenomenen. För att fördjupa barnens lärande på ett lustfyllt och inspirerande sätt integrerades informations-och kommunikationsteknik (IKT), med hjälp av en dator fick barnen titta på utbildningsprogrammet Tiggy testar. Genom barnens agerande under experimenten kan man se att barnen följer ett visst mönster när de utforskar och hanterar naturvetenskapliga fenomen. Barnens utforskande genomgår tre olika faser, upplevelse- upptäckarfasen, undersökningsfasen och reflektionsfasen, faserna bygger på varandra och för att barnen ska nå den slutliga reflektionsfasen behövs stöd från pedagogen (Fischer & Leicht Madsen, 2004). Vidare visar resultatet att barnen har en förmåga att reflektera, resonera och utveckla hypoteser inom naturvetenskapliga ämnen. Nyckelord Magnetism, friktion, fysik i förskolan, naturvetenskap i förskolan, IKT i förskolan

4 Innehållsförteckning 1.Inledning Syfte Frågeställningar Forsknings- och litteraturgenomgång Styrdokument Tidigare forskning Annan litteratur Begreppsförklaring Teoretiska utgångspunkter Metodologisk ansats och val av metod Urval Datainsamlingsmetoder Semistrukturerade gruppintervjuer Samtal i farten Procedur Experiment magnetism Experiment friktion Etiska hänsynstagande Studiens reliabiltet, validitet & generaliserbarhet Databearbetning Resultat och analys Hur tänker och reflekterar barnen kring magnetism Barnens hypoteser om magnetism Uppföljning magnetism Hur tänker och reflekterar barnen kring friktion Barnens hypoteser om friktion Resultatsammanfattning Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Barnens resonemang och reflektioner under naturvetenskapliga experiment Barnens agerande under naturvetenskapliga experiment Slutsats Fortsatt forskning Referenser Bilagor 8.1 Bilaga 1- Informationsbrev & Samtyckeblankett 8.2Bilaga 2-Frågeformulär 8.3Bilaga 3 Brev från Tiggy -magnetism 8.4Bilaga 4 -Brev från Tiggy-friktion

5 1. Inledning Hör det naturvetenskapliga ämnet hemma i förskolans verksamhet? När jag har varit ute i förskolans verksamhet har jag fått uppfattningen om att pedagogerna känner en osäkerhet inför aktiviteter som berör det naturvetenskapliga ämnet. Skolverket har genomfört två utvärderingar av förskolans läroplan. Utvärderingen från 2008 är bakgrunden till revideringen av förskolans läroplan Utvärderingen visade att det inte har satsas på fortbildning inom naturvetenskap (Pramling Samuelsson, 2011). Det kan vara en orsak till pedagogernas osäkerhet. Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner- Godée (2014) skriver att i svenska förskolan är naturvetenskap ett ämne som ofta väljs bort till förmån av andra ämnen. I den reviderade upplagan av förskolans läroplan 2010 är det ett ökat fokus på naturvetenskap i förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010). Det är därför ett ämne som är relevant och aktuellt att reflektera kring. För att barnen ska få syn på naturvetenskapliga fenomen är det viktigt med meningsfulla sammanhang, ämnesintegration och att ha barnens perspektiv i centrum ( Björkman, 2008, s. 23). Pedagogen bör ha kunskap och vara kunnig i ämnet för att förstå barnens teorier och frågor (Elfström m.fl. 2014). Pedagogerna i förskolan ska vara förebilder och bidra till att barnen får en positiv inställning till naturvetenskap (Utbildningsdepartementet, 2010). Redan vid elva års ålder har barnens inställning till naturvetenskap formats (Harlen 1996). Det är därför av betydelse att introducera naturvetenskap på ett roligt, lustfyllt och intressant sätt redan i tidig ålder (Nilsson, 2005). Genom att integrera informations- och kommunikationsteknik (IKT) som till exempel kan vara dator, ipad och digitalkamera med olika ämnesområden, kan det bidra till att öka barnens intresse och motivation kring det som utforskas (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001). 1.1 Syfte Syftet med min studie är få ökad kunskap om hur förskolebarn agerar för att utforska och hantera naturvetenskapliga fenomen Frågeställningar För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har följande frågeställningar valts Hur tänker och reflekterar femåringar som gör experiment i grupp kring fysikaliska fenomenet magnetism? Hur tänker och reflekterar femåringar som gör experiment i grupp kring fysikaliska fenomenet friktion? 1

6 2. Forsknings- och litteraturgenomgång 2.1 Styrdokument Naturvetenskap och teknik lyfts fram på ett tydligare sätt i den reviderade läroplanen för förskolan. Barns nyfikenhet, lust att utforska och lära ska tas tillvara på. Barnen ska få möjligheter att utforska, upptäcka och reflektera kring fysikaliska fenomen (Skolverket, 2011 ; Utbildningsdepartementet, 2010). Genom att experimentera, ställa frågor och utforska olika fenomen kan barnen utveckla en förståelse för naturvetenskap. Experiment, observationer och undersökningar skapar möjligheter för barnen att upptäcka samband och förändringar i naturen. Ett kreativt arbetssätt tilltalar barnen, är användbart och en del av det vetenskapliga förhållningssättet. Om ett naturvetenskapligt arbetssätt brukas det vill säga att iaktta, undersöka och ställa frågor kan det bidra till att barnen lär sig söka kunskap om sin omgivning och fatta beslut som är väl underbyggda (Utbildningsdepartementet, 2010). 2.2 Tidigare forskning Tidigare forskning som är av relevans för min studie kommer att presenteras för att få fördjupad kunskap och förståelse för ämnet. Barnen upptäcker sin omvärld med alla sinnen, lärande sker hela tiden och det som finns i barnens omgivning upptäcks och utforskas. Leken är central i lärandet därför handlar det om att leka in naturvetenskapen. Det finns mycket spännande och lärorikt material att tillgå med utgångspunkt från barnens vardag och verklighet. Det är av betydelse att pedagogerna vågar pröva olika material och upptäcka tillsammans med barnen (Persson Gode, 2006). Siraj- Blachtford (2001) skriver om Emergent science (begynnande naturvetenskap). Emergent science handlar om att skapa ett intresse för det naturvetenskapliga förhållningssättet dvs. förmågan att utforska, upptäcka och reflektera. Genom att barnen blir introducerade för nya spännande fenomen, förklaringar och material kan en bra inställning och attityd gentemot ämnet skapas. Naturvetenskap finns runtomkring oss i vår vardag, barn lär sig grunderna i naturvetenskap samtidigt som de utvecklar förståelse för sig själva och sin omvärld. Det är nästintill omöjligt att utvecklas utan att samtidigt lära sig naturvetenskapens grunder (Persson- Gode, 2006). Persson -Gode (2006)har undersökt hur förskolebarn resonerar och reflekterar kring naturvetenskapliga experiment. Hon har observerat och dokumenterat vad barnen har sagt under tiden som de utför planerade experiment för att få kunskap om hur barn tänker när de experimenterar. Barnens spontana utforskande har också studerats för att få inblick i vad barnen gör i sin vardag som kan anses vara naturvetenskapliga experiment. Resultatet pekar på att barnen gärna vill sätta ord på sina tankar under tiden som de experimenterar. Barn som 2

7 tidigare använt eller mött de material och fenomen som utforskas skapar en erfarenhet av fenomenet, en så kallad förförståelse. Barn som har en förförståelse för det experiment som utforskas verkar komma längre i sitt resonemang än de barn som inte har någon tidigare erfarenhet (Persson-Gode, 2006). Nilsson (2005) beskriver hur en klass med elvaåringar inför en experimentdag på Liseberg fick utföra olika experiment som var relaterade till de åkattraktioner som finns där. Syftet var att få kunskap om hur barn resonerar och samtalar med varandra under experimenten. Nilsson menar att besöket på Liseberg blir en gemensam motiverande faktor för barnen och de flesta barn har tidigare erfarenhet av åkattraktionerna. De tidigare erfarenheterna kommer till användning i barnens resonemang. Resultatet belyser att praktiska experiment kan bidra till engagerande diskussioner i fysik och en förståelse för fysikaliska begrepp skapas. Vidare visade resultatet att barnen genom att experimentera och diskutera kring hypoteser, händelser och resultat närmat sig fysikens diskurs. (Nilsson, 2005). Thulin(2010) har undersökt barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. Barns frågor har studerats under ett temaarbete för att få kunskap om vad barnen ställer frågor om och om barnens frågor förändras under temats gång. Resultatet visar att det är viktigt att ge barnen tid och utrymme för att de ska få möjlighet att relatera till det berörda lärandeobjektet. Barns frågor förändras med tiden, det var en stor ökning i antalet frågor mellan första och sista observationen. För att barn ska förmå att ställa frågor behöver de ha tidigare erfarenheter och upplevelser i det berörda ämnet. Barnens frågor är ett sätt för dem att visa att de vill delta i en aktivitet, de vill ta del av innehållet och få upptäcka tillsammans. Vidare visar frågorna att barnen är engagerade i sitt eget lärande och de vill få kunskap och förståelse om lärandeobjektet. Frågorna säger också något om det enskilda barnets förståelse och intresse för ämnet, deras kunskapsutveckling synliggörs. När det naturvetenskapliga ämnet utforskas är det av betydelse att beakta och uppmuntra barnets egna frågor eftersom det inom naturvetenskapen är en viktig förmåga. Fischer och Leicht Madsen(2004) har observerat aktiviter i förskolan för att se vad som fångar barnens uppmärksamhet. De har försökt finna orsaken till varför barnen ibland blir likgiltiga och okoncentrerade trots att pedagogen försökt väckta deras intresse. När lyssnar barnen med stor spänning och i vilka situationer tappar barnen koncentrationen och väljer att inte lyssna. Resultatet visar att barnen i en aktivitet genomgår tre olika faser upplevelse- upptäckarfasen, undersökningsfasen och reflektionsfasen. Den första fasen är upplevelse-upptäckarfasen I början av en undersökning förekommer känslomässiga utbrott som inte riktas mot någon speciell person utan är ett tecken på barnens glädje, iver och förvåning. Barnen utbrister: titta här! oj då! nej men!. Barnen vill genom utropen fånga sina kompisar uppmärksamhet och dela sin upplevelse (Fischer & Leicht Madsen, 2004). 3

8 Andra fasen är undersökningsfasen nu ökar barnens koncentration och de börjar undersöka materialet mer målinriktat. Istället för att flytta uppmärksamheten mellan olika föremål börjar de nu undersöka något bestämt. Barnet är fokuserat och störs inte av andra ljud runtomkring. Barnen pendlar mellan upplevelse-upptäckarfasen och undersökningsfasen därför är barnen som mest koncentrerade vid olika tillfällen. Materialet som undersöks studeras noga, barnen tittar på materialet från olika vinklar och känner och klämmer på det (Fischer och Leicht Madsen, 2004). Tredje fasen är reflektionsfasen barnen har i denna fas ett behov av att koppla samman sina upplevelser och upptäckter. Barnen vill inte utföra och göra, de går in i sig själv och funderar. De vill gärna ha hjälp från pedagogen, de ställer frågor, söker samband och förklaringar. Det är viktigt att barnen får en chans att bearbeta sina upplevelser för att inte glömma bort dem(fischer & Leicht Madsen, 2004). 2.3 Annan litteratur Naturvetenskap kan uppfattas som ett svårt och abstrakt ämne som inte passar in i förskolans verksamhet. Inom naturvetenskaplig forskning söks kunskap genom att utforska, undersöka och experimentera kring olika fenomen. Man kan se likheter i barnens och naturvetenskapens sätt att söka kunskap om hur världen fungerar eftersom barnen i likhet med naturvetaren utforskar, undersöker och experimenterar för att tillägna sig kunskap. (Elfström, m.fl., 2014). Om barn introduceras för det naturvetenskapliga ämnet tidigt, på ett lustfyllt och spännande sätt kan en positiv attityd till ämnet utvecklas (Nilsson, 2005). Naturvetenskap medför ett vetenskapligt arbetessätt vilket innebär att barnen utvecklar en metod för att samla in kunskap, pröva idéer och söka förklaringar (Harlen, 1996). Barns attityd till det naturvetenskapliga ämnet formas tidigt, tidigare än i många andra ämnen och redan i elva års ålder har barnet beslutat sig för om de gillar ämnet eller inte. Många elever i högstadiet upplever naturvetenskap som svårt och krångligt för att de inte har tillräckligt mycket kunskap med sig från grundskolan och en avsaknad av ett vetenskapligt förhållningssätt (Harlen 1996). Harlen (1996) menar att det är i låg- och mellanstadiet som en positiv inställning till naturvetenskap ska byggas upp för att undvika krisen som uppstår när de möter det naturvetenskapliga ämnet i högstadiet. Genom det barnet ser, tar i med sina händer, hör, smakar, luktar och berör med kroppen byggs begrepp upp. Om barnen får tillfälle att utforska och undersöka ges förutsättningarna för att lära sig begrepp kopplade till det barnen håller på och utforskar. Om ämnestermen presenteras i samband med vardagsordet kan barnen lära sig förstå att ämnesordet och vardagsordet står för samma sak. Hur barnet namnger olika fenomen kan ge en inblick i barnens tankar och funderingar kring det utforskade fenomenet (Elfström m.fl 2014). 4

9 2.4 Begreppsförklaring Magnet och magnetism Magnet betyder material eller anordning som alstrar magnetfält. (Nationalencyklopedin, 2015a) Magnetism är ett (av magnet), fenomen i kraftfältet kring en magnet. Magnetism orsakas av elektriska laddningar i rörelse (Nationalencyklopedin, 2015b). Friktion Friktion betyder motstånd mot glidning mellan två kroppar i kontakt. Den representeras av en kraft, friktionskraften, riktad motsatt glidningen. För att åstadkomma glidning måste en kraft av minst friktionskraftens storlek anbringas på en kropp i glidningens riktning. (Nationalencyklopedin, 2015c). 3. Teoretiska utgångspunkter Mitt arbete kommer att utgå från Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Grundtanken i det sociokulturella perspektivet är att allt lärande sker i sociala och kulturella sammanhang. Lärandet går inte undvika utan sker ständigt i alla situationer. Kunskap och lärande finns inte bara inuti människan, det skapas också mellan människor genom interaktion och samspel (Elfström, m.fl 2014). Inom det sociokulturella perspektivet har språket en central och betydande roll för lärandet. Språket är ett redskap som gör människan delaktig i andras perspektiv och ett sätt att förmedla de sociokulturella erfarenheterna. Språket utmärker sig eftersom det fungerar som ett redskap för kommunikation både mellan och inom människor, genom språket förmedlas tänkandet. Länken mellan samhället och människan är språket. I interaktionen med andra byggs sociala erfarenheter som förmedlas genom språket (Elfström m.fl, 2014.; Säljö, 2011). Ett begrepp som Vygotskij använder för att beskriva lärandet är den närmaste utvecklingszonen. Säljö(2011) menar att den närmaste utvecklingszonen kan förklaras genom att människan behärskar vissa kunskaper och färdigheter så är de nära att behärska vissa andra kunskaper och färdigheter ( Säljö, 2011,s.167). Vilket betyder att det barnet inte kan på egen hand, kan de klara av med stöttning från andra människor. Barnet har förmågan att lösa stora delar av en uppgift men behöver i vissa faser låna kompetens från omgivningen (Säljö, 2011). Om avancerad och abstrakt kunskap introduceras på en lagom utmanande nivå från en person med högre kompetens kan barnet ändå ta till sig och uppfatta den kunskapen, genom att använda sig av de erfarenheter och förståelse som barnet har sedan tidigare. Om barnet får en uppgift på en mer avancerad nivå kan barnet möjligtvis identifiera problemet och lösa en del av uppgiften men för att uppgiften ska kunna slutföras behövs stöttning från någon med högre kompetens (Säljö, 2011). 5

10 Vygotskij skiljer på vardagliga och vetenskapliga begrepp. Han menade att i förskola och skola finns en chans att lära sig andra begrepp än det barnet lär sig i hemma i vardagen. Vardagliga begrepp som mamma och pappa lär sig barnen hemma. Men vetenskapliga begrepp som till exempel Arkimedes princip kommer de inte i kontakt med. Vetenskapliga begrepp lärs på ett annat sätt än de vardagliga. För att förstå vetenskapliga begrepp krävs det att någon undervisar och förklarar begreppets innebörd och användningsområde. Pedagogen behöver knyta ihop barnets kunskaper och erfarenheter (Säljö, 2011). 4. Metodologisk ansats och val av metod 4.1 Urval En förskola där tidigare etablerade kontakter fanns valdes ut. Undersökningen genomfördes på en förskoleavdelning i Mellansverige. Barnen som deltog är alla födda Informationsoch samtyckesblanketter (bilaga 1) delades ut till samtliga vårdnadshavare på avdelningen. Fjorton informationslappar lämnades ut och alla barnen fick lov att delta. Jag genomförde mina experiment vid två olika tillfällen, de barnen som var på förskolan vid dessa tillfällen deltog i studien. Totalt tolv barn deltog, varav sex stycken var pojkar och sex stycken flickor. 4.2 Datainsamlingsmetod Undersökningen bestod av en pedagogisk aktivitet i form av två experiment rörande magnetism och friktion. Efter experimentens genomförande tittade vi på UR:s program Tiggy testar, som är en programserie utformad för förskolebarn där de naturvetenskapliga ämnena fysik och kemi berörs. Tiggy är nyfiken på hur saker fungerar. Varför flyter isbitar? Hur bildas en regnbåge? Och varför bubblar läsken? (UR, 2012a). Tillsammans med sin vän Beppe gör hon spännande experiment och undersöker olika fenomen (UR, 2012a). Till varje avsnitt finns en lärarhandledning som jag använde mig av i utförandet. Mina intervjufrågor inspirerades och utformades med hjälp av lärarhandledningarna till respektive experiment (UR, 2012b ; UR, 2012d ). Genom de pedagogiska aktiviteterna är min ambition att undersöka hur en grupp med femåringar reflekterar och resonerar kring de fysikaliska fenomenen magnitism och friktion. Barnen genomför samma experiment som Tiggy gör i de utvalda avsnitten. Tanken med avsnitten är att de ska knyta ihop aktiviteten. I avsnitten med Tiggy testar förklaras experimenten på ett konkret och intressant sätt och barnen introduceras för ett vetenskapligt begrepp som beskriver det fenomen som utforskas (UR, 2012c ; UR, 2012e). Programmet Tiggy testar kan bidra till att barnens kunskaper och reflektioner utvecklas, dessutom skapar avsnitten med Tiggy motivation och drivkraft hos barnen. 6

11 Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer i grupp. Metoden valdes baserat på mitt syfte och mina frågeställningar. I en studie där syftet är att undersöka och förstå människors vardag behöver forskaren kommunicera med de berörda människorna för att skapa en förståelse och uppfattning om hur de upplever sin vardag (Bengtsson & Hägglund, 2014). Det faller sig naturligt att samtala med barn för att få kunskap om hur de förstår sin omvärld, hur det tänker och funderar (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2012). För att få kunskap hur barnen tänker och resonerar kring de valda fysikaliska fenomen behöver jag samtala med barnen eftersom det är deras resonemang som är intressant i min studie. Observationer skulle kunna vara en tänkbar metod men det kan vara svårt att få en inblick i hur barnen tänker utan att kommunicera med dem. 4.3 Semistrukturerade gruppintervjuer I semistrukturerade intervjuer utgår intervjuaren från ett frågeschema med några bestämda frågor, frågornas ordningsföljd kan variera. Frågorna är inte lika styrande som i strukturerade intervjuer utan är mer allmänt utformade och respondenten har stor frihet när de formulerar sina svar. Intervjun är flexibel och följdfrågor kan formuleras utifrån respondenternas svar (Bryman, 2011). I det sociokulturella perspektivet betonas att lärande sker igenom samspel och kommunikation med andra (Säljö, 2011). Genom gruppintervjuer kan intervjuvaren få kunskap om hur en grupp med barn resonerar kring ett fenomen i motsats till enskilda intervjuer då ett barns förståelse och tankar blir synliga (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2012). Gruppintervjuer valdes för att ta reda på hur en grupp med femåriga barn resonerar kring de fysikaliska fenomen magnetism och friktion. Det kan vara lättare att få barnen att reflektera när de kan dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter, de kan lära sig av vararandra. Vid gruppintervjuer är det viktigt att tänka på gruppsammansättningen och de mekanismer som styr en grupp så alla barnen får en chans att göra sin röst hörd. Blyga och tysta barns resonemang kan utebli om de är i samma grupp med många barn som är pratglada och framåt, risken är då att de barnen som gärna pratar tar över samtalet. (Doverborg & Pramling Samuelsson 2012). Pedagogerna på förskolan där min studie genomfördes hjälpte till med gruppindelningen eftersom de har kunskap om hur barnen fungerar i grupp. 7

12 4.4 Samtal i farten Jag valde att arrangera mina intervjuer på ett sätt som Bengtsson och Hägglund (2014) benämner som samtal i farten. Samtal i farten innebär att forskaren deltar i verksamheten och ställer frågor under aktiviteten som forskaren är delaktig i. Att samtala med barnen under en aktivitet kan bidra till att fler barn kommer tilltals och det blir en annan kvalitet på svaren (Bengtsson & Hägglund, 2014). När barns vardagsliv och erfarenheter studeras från barnens perspektiv får barnen utrymme för att uttrycka sina frågor, funderingar och vad som är viktigt för dem. Detta förhållningssätt bygger på en vilja att ta reda på hur det är att vara barn idag, genom att utforska och delta i deras livsvärd. Denna inställning påverkar metodvalet då klassiska intervjuer, där intervjuaren ställer en fråga och respondenten svarar inte alltid är mest lämpad när en undersökning med barn genomförs (Saar & Löfdahl, 2014). 4.5 Procedur Undersökningen inleddes med att kontakta förskolechefen för den aktuella förskolan och förklara undersökningens syfte och för att få godkännande att genomföra undersökingen. Efter förskolechefens samtycke kontaktades pedagogerna på den berörda avdelningen. Informations-och samtyckesblanketter delades ut till samtliga vårdnadshavare för att få ett skriftligt samtycke ifrån båda vårdshavarna (bilaga 1). Tillsammans med pedagogerna planerade vi in dagar när jag skulle genomföra mina experiment. Eftersom två olika experiment genomfördes och olika fenomen skulle utforskas valde jag att komma dit två dagar, då risken att blanda ihop experimenten och resonemanget minskar. En förskola valdes där jag är känd för barnen, jag känner dem och de känner mig, detta för att underlätta samtalen eftersom barnen känner ett förtroende för mig. Doverborg och Pramling Samuelsson (2012) skriver om vikten av en tillitsfull relation till barnen som bygger på förtroende. Om en bra relation finns är det större chans att barnet öppnar sig, delar med sig av sina tankar, funderingar och vill berätta (Doverborg och Pramling Samuelsson, 2012). Barnen delades in i två mindre grupper med sex barn i varje grupp, för att vi lättare skulle kunna resonera med varandra och alla i gruppen ska få en chans att uttrycka sina tankar. Valet av plats för genomförandet är också av betydelse. För att barnen ska kunna koncentera sig och behålla intresset är det viktigt att välja en lugn plats(doverberg & Pramling Samuelsson, 2012). Min ambition var därför att gruppen som genomförde experimentet skulle vara ensamma i ett avskilt rum där inte verksamheten och övriga barn blev ett distraherande moment. 8

13 Det är viktigt att fundera på hur ett samtal med barn kan inledas. Samtalet ska gärna utgå från en situation eller upplevelse som är känd för barnen sedan tidigare (Doverberg & Pramling Samuelsson, 2012). Utgångspunkten i mina samtal var Tiggy testar som är en bekant figur för barnen, under min VFU på avdelningen arbetade vi med experiment och Tiggy testar därför kommer barnen att känna igen upplägget. 4.6 Experiment 1 Magnetism Experimentet startade med att barnen fick ett brev från Tiggy som jag utformat med hjälp av lärarhandlingen (bilaga 4 ; UR, 2012b). I brevet bad Tiggy barnen undersöka vilka föremål som är magnetiska. Efter jag läst brevet från Tiggy frågade jag barnen om de visste vad en magnet var. Barnen fick reflektera och fundera fritt en stund. Jag hade med mig en låda med olika föremål som kan tänkas prövas t ex gem, sugrör, sten, en burk etc. Ett barn i taget fick välja ett föremål från lådan. Innan barnen fick prova med magneten frågade jag om de trodde att föremålet skulle fastna på magneten eller inte och varför de trodde som de gjorde (bilaga 2). Beroende på vad barnen svarade formulerades följdfrågor. Efter barnen hade prövat alla de föremål jag hade med mig fick de själva gå runt på avdelningen och hämta ett föremål som de ville testa. När barnen hade testat färdigt tittade vi på ett avsnitt med Tiggy testar som handlade om magnetism (UR, 2012c). I avsnittet genomför Tiggy samma experiment som barnen gjort, kommer med olika hypoteser samtidigt som hon genomför experimentet. Beppe förklarade fenomenet, ordet magnetism presenterades och innebörden kopplades samman på ett konkret sätt med det genomförda experimentet. Efter programmet ville några barn fortsätta undersöka om saker var magnetiska eller inte. 4.7 Experiment 2 Friktion Innan genomförandet av experiment 2 som berörde ämnet friktion hade jag gjort en friktionsbana med hjälp av plywood skiva, skivan ställdes upp mot väggen som ett lutande plan. Experimentet inleddes med att jag följde upp det tidigare experimentet om magnetism, frågade om barnen kom ihåg vad vi gjorde förra gången jag var där och vilka föremål som var magnetiska (bilaga 2.). Efter uppföljningen läste jag ett nytt brev från Tiggy som jag utformat med hjälp av lärarhandledningen (bilaga 4 ; UR, 2012d). Denna gång var det fenomenet friktion som skulle utforskas och Tiggy ville att barnen skulle göra ett prylrace. Två barn i taget fick välja varsitt föremål ur lådan som jag hade med mig, föremålen skulle sedan tävla mot varandra för att se vilket som kom snabbast ner för friktionsbanan. Barnen provade bland annat isbitar, träkloss, suddgummi och papper. Innan de prövade föremålen i friktionsbanan frågade jag vilket av föremålen barnen trodde skulle gå snabbast och varför (bilaga 2). Följdfrågor utformades beroende på barnens svar. I likhet med i det tidigare experimentet fick barnen efter de prövat föremålen jag hade med mig själva gå runt på 9

14 avdelningen och hämta ett föremål som de ville testa. När barnen var klara med utforskandet tittade vi på ett avsnitt med Tiggy testar som handlade om friktion (UR, 2012e).Tiggy utforskade samma fenomen som barnen och utförde samma experiment Under experimentets genomförande kom Tiggy med olika hypoteser. Beppe förklarade sambandet, ordet friktion presenterades och innebörden kopplades samman på ett konkret sätt med det genomförda experimentet. Efter avsnittet ville några av barnen fortsätta utforska friktion genom att pröva fler saker i friktionsbanan. Alla barnen deltog frivilligt i aktiviteterna och på sina egna villkor. Ingen tvingades att vara med och tappade något barn intresset under experimenterandet kunde de gå iväg och göra något annat utan att det ifrågasattes. Det första experimentet genomfördes på förskolans avdelning och då var den andra gruppen utomhus. Det andra experimentet genomfördes i ateljén som är ett avskilt rum på avdelningen och den andra gruppen hade vila på förskolans avdelning. Varje experiment tog ungefär 30 minuter inräknat med avsnitten med Tiggy testar som var på fyra minuter per avsnitt. 4.8 Etiska hänsynstaganden Forskningsetiken är viktig att ta hänsyn till för att undersökningen ska genomföras på ett etiskt riktigt rätt. När forskning genomförs ska deltagarna skyddas av individsskyddskravet individsskyddskravet konkretiseras genom fyra allmänna huvudkrav: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet Alla som deltar i studien ska få information om tillvägagångssättet och syftet med studien (Vetenskapsrådet, 2002). I min studie fick förskolechef, pedagoger och vårdnadshavare ta del av skriftlig information där syftet och tillvägagångssättet för studien beskrevs. Vårdnadshavare och barn fick också information om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst under studien kan välja att avsluta sin medverkan. De informerades också om att intervjuerna spelades in och att materialet enbart skulle användas till den berörda studien. Samtyckeskravet Deltagarna måste ge sitt samtycke till att delta i studien. Är deltagarna under femton år behövs samtycke från båda vårdnadshavarna. Deltagarnas medverkan är frivillig och de kan när som helst välja att avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). När jag skickade ut information om min studie bifogades även en samtyckesblankett där vårdnadshavarna ska skriva under på att deras barn får delta. Innan experimenten genomfördes tillfrågades barnen om de vill delta eller inte. Konfidentialitetskravet Forskaren har tystnadsplikt och de insamlade uppgifterna om deltagarna ska behandlas med så stor konfidalitet som möjligt (Vetenskapsrådet, 2002). Det inne- 10

15 bär att det bara är jag som kommer ha tillgång till det insamlade materialet och att alla namn och platser kommer att bytas ut när materialet ska redovisas, för att deltagarna och förskolan inte ska gå att identifiera. Nyttjandekravet Innebär att uppgifterna som samlas in om deltagarna bara får användas till den berörda undersökningen. Informationen får inte lånas ut eller användas för annat bruk, när undersökningen är klar ska de insamlade uppgifterna förstöras(vetenskapsrådet, 2002). I min studie kommer de insamlade uppgifterna kommer bara användas till den aktuella studien och sedan raderas. 4.9 Studiens reliabilitet, validitet och generaliserbarhet Reliabiliteten i en studie handlar om mätnoggrannheten i metoden, det innebär att en annan forskare skall kunna följa tillvägagångssättet och komma fram till samma resultat(brinkman & Kvale, 2009 ; Johansson & Svedner, 2010) Jag har strävat efter att på ett tydligt sätt beskriva hur jag har gått tillväga genom att noggrant beskriva studiens genomförande i metodkapitelet och bilagorna (bilaga 1-4). Validiteten handlar om att resultatet ger en sann bild av det som undersökts och om resultatet täcker det område man planerat att undersöka (Johansson & Svedner, 2010). Generaliserbarheten i studien säger något om studiens resultat bara gäller för de personer som medverkat i studien eller om resultatet också gäller generellt för andra människor (Brinkmann & Kalve, 2009). Intervjuerna i min undersökning utgick ifrån samma frågor och upplägget var detsamma, det som skilde intervjuerna åt var följdfrågorna som baserades på barnens svar. För att kunna vara närvarande och lyssna på barnens resonemang och frågor spelades intervjuerna in. Att spela in intervjuerna höjer kvalitén i både intervju och analys (Löfgren, 2014 ). Barnens svar upprepades också för att bekräfta om jag hade uppfattat deras svar på rätt sätt. Efter genomförandet lyssnades intervjuerna igenom flera gånger och transkriberades ordagrant. När forskning baseras på intervjuer med barn är det svårt att uppnå en hög reliabilitet, barnens svar kan skilja sig åt beroende på vilken social kontakt och förtroende barnen har för den person som intervjuar dem (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2012). Eftersom studien bara genomfördes på en förskola med tolv deltagare är det svårt att dra några generella slutsatser av resultatet. Dock har mitt resultat stora likheter med tidigare och mer omfattande forskning vilket bidrar till att stärka studiens validitet. 11

16 4.10 Databearbetningen Under experimentens genomförande spelades samtalen med barnen in med hjälp av en mobiltelefon. Intervjuerna spelades in för att kunna vara närvarande, fokuserad och delaktig i barnens samtal, det höjer kvalitén i både intervju och analys (Löfgren, 2014). Direkt efter respektive experiment transkriberades intervjuerna ordagrant och skrevs in i ett dokument på datorn. All data skrevs ut för att underlätta bearbetning och analys av det insamlande materialet. För att få en överblick över barnens svar kategoriserades svaren efter frågeställningar som är kopplade till studiens syfte. 12

17 5. Resultat och analys Experimenten genomfördes i två mindre grupper med sex barn i varje grupp, alla namn är figurerade. Jag kommer nedan ge exempel på våra konsverationer och sammanställa barnens hypoteser. I konversationerna med barnen benämner jag mig själv som pedagogen. 5.1 Hur tänker och reflekterar en grupp med femåringar kring det fysikaliska fenomenet magnetism? För att synliggöra barnens resonemang ställde jag frågor till barnen under experimentet (se bilaga 2). Frågorna var ett sätt för mig att få insikt i hur barnen tänkte och resonerade. Barnen hade några olika hypoteser om varför ett föremål var magnetiska t ex föremål som innehåller luft, hårda föremål och metaller. Introduktion Experimentet inleddes med att barnen fick fundera på vad en magnet var. Sofia och Alice kom snabbt med två olika förklaringar som de båda framförde självsäkert. De båda flickornas svar kan säga något om deras förförståelse för fenomenet magnetism Pedagogen: Vad är en magnet för något? Sofia: Men jag vet det för att de här själva pinnarna som man kan bränna sig på. Pedagogen: Okej är det en magnet? Sofia: Alltså över dem så finns det ju något såhär nästan som en kudde fast en rund grej, som är lila. De glittriga pinnarna under kan man bränna sig på. Alice: Mm en magnet är sån man sätter på kylskåpet. Sofia: Men vilka magneter är det som finns i vattnet då? Försök 1 Barnen fick välja ett föremål som de vill undersöka för att se om det var magnetiskt. Innan barnen prövade magneten mot föremålet frågade pedagogen om barnen trodde att föremålet var magnetiskt eller inte magnetiskt och hur de motiverade sitt svar. Pedagogen: Alice tror du att din figur ( i plast) kommer att fastna eller inte på magneten? Alice: Jag tror inte det. 13

18 Pedagogen: Okej du tror inte det, men varför tror du inte den kommer fastna? Alice: För att den kanske inte de andra grejerna som funkade hade ju luft nästan. Försök 2 Pedagogen: Tror ni skeden kommer fastna på magneten eller inte? Barnen i kör: Fastnar! Pedagogen: Varför tror ni den kommer fastna? Theo: För att den är av metall. Försök 3 Pedagogen: Vera du har en träbit, vad tror du om den? Vera: Fastna. Pedagogen: Fastna tror du, varför de då? Vera: För att den är hård. 14

19 5.2 Barnens hypoteser under experimentet magnetism Antal hypoteser Vilka föremål tror barnen är magnetiska? Små föremål Föremål som innehåller luft Metall föremål Hårda föremål Figur 1: Diagrammet visar vilka föremål barnen tror är magnetiska under experimentets utförande. För varje föremål som testades fick barnen ställa en eller flera hypoteser. Totalt tolv barn deltog i experimentet. 5.3 Uppföljning magnetism När jag besökte förskolan andra gången valde jag att börja med att följa upp experimentet om magnetism. Jag frågade barnen om de kom ihåg vad vi gjorde förra gången, vad vi upptäckte och kom fram till. Barnen kom ihåg vad vi hade gjort och även vilka slutsatser och samband vi upptäckte. Föremål av metall fastnade på magneten. När vi tittade på Tiggy testar blev barnen också introducerade för den naturvetenskapliga benämningen magnetism. Uppföljning Pedagogen: Vad fastnade på magneten? Alla barnen i kör: Metaller! Pedagogen: Kommer ni ihåg vad metallerna kallades de var? Theo: Metalliska! 15

20 5.4 Hur tänker och reflekterar en grupp femåringar kring fysikaliska fenomenet friktion? Barnen fick utforska fenomenet friktion genom att pröva vilket föremål som gled snabbast ner för friktionsbanan. Innan barnen fick prova frågade jag barnen vilket föremål de trodde skulle glida snabbast och varför. Barnen baserade sina svar på föremålets form och hur föremålet kändes, isbiten gled fort för den var så halkig, pennan gled snabbt för att den var rund. Stenen gled långsamt för den inte var rund. När jag frågade barnen varför sakerna gled olika fort var det många som inte visste och några hänvisade igen till materialets egenskaper. Försök 1 Två barn fick välja var sitt föremål som de ville testa i friktionsbanan. Föremålen släpptes samtidigt så det blev som en tävling. Innan barnen släppte sina föremål frågade pedagogen varje barn vilket föremål de trodde skulle glida snabbast ner för friktionsbanan och hur de motiverade sina svar. Pedagogen: Varför tror ni isen glider så fort? Tindra: För den är jätte jätte as glidig. Försök 2: Pedagogen: Pontus varför tror du pennan kommer vara snabbare än suddgummit? Pontus: För att den är rundig Försök 3: Pedagogen: Varför gled inte alla sakerna lika fort? Vera: För att dem isbiten kom fort. Pedagogen: Mm. Vera: För den är ganska glidig. Pedagogen: Okej, men varför tror ni stenen gick så långsamt? Kalle: För den inte är så rundig. 16

21 5.5 Barnens hypoteser kring experimentet friktion Vilka föremål tror barnen glider snabbast? Antal hypoteser Plast föremål Metall föremål Runda föremål Hala föremål Figur.2 : Diagrammet ovan visar vilka föremål som barnen tror glider snabbast ner för friktionsbanan under experimentets genomförande. För varje föremål fick barnen ställa en eller flera hypoteser. Totalt tolv barn deltog i experimentet. 17

22 5.6 Resultatsammanfattning Min studie visar att när barnen hade fått se och känna på materialet som skulle ingå i experimenten ville barnen gärna kommunicera med varandra under experimentets utförande, men inga frågor ställdes. När fenomenet magnetism beskrevs hänvisade barnen till föremålets storlek och egenskaper, föremål som är stora fastnar inte för de är för tunga, föremål av metall fastnar och föremål av plast fastnar inte. Här närmade sig barnen en vetenskaplig förklaring. När fenomenet friktion utforskades kopplade barnen sina resonemang till hur föremålet kändes, isen känns hal och pennan är rund därför glider de fort. Barnen hade svårt att resonera kring friktion jämfört med magnetism. Magnetism är ett mer konkret fenomen och barnen kan känna kraften genom magneterna. Friktionskraften är mer abstrakt och var mer komplicerat för barnen att förstå. Barnen ändrade sina hypoteser under experimentets gång, möjligen kan barnen ha påverkats av varandras resonemang eller så ändrades hypotesen när barnen fick mer förståelse för fenomenet. Jag upplevde att barnen kom olika långt i sitt resonemang, speciellt framträdande var det i experimentet med magnetism. En grupp kom fram till att metaller var magnetiska men den andra gruppen såg aldrig det sambandet under experimentets gång. När jag återkom till förskolan för nästa experiment och gjorde en uppföljning på experimentet om magnetism, svarade båda grupperna att metaller var magnetiska. Barnen kommunicerade under experimentet men ställde inte så många frågor under utförandet. När jag frågade barnen hur de tänkte hade de en hypotes om vilka föremål som var magnetiska eller inte magnetiska och vad som gled snabbt respektive långsamt ner för friktionsbanan. När vi avrundat experimentet och skulle titta på Tiggy testar hörde jag hur barnen började ställa frågor och resonera med varandra. Genom att använda IKT i form av programmet Tiggy testar knyts barnens hypoteser ihop med Tiggys resonemang och Beppes förklaringar kring fenomenet. Under avsnittet med Tiggy testar var barnen engagerade och de kommenterade programmet. Efter programmet ville barnen gärna fortsätta att utforska de olika fenomenen. Med inspiration från Tiggy testar kom barnen på nya idéer som de ville pröva, genom att utforska igen kan barnen närma sig en förklaring. 18

23 6. Diskussion 6.1 Metoddiskussion Experimenten och intervjuerna genomfördes på en förskola, på en och samma avdelning. Pedagogerna hjälpte till att dela in barnen i två mindre grupper med sex barn i varje grupp. När första experimentet genomfördes var den första gruppen inne på förskolans avdelning och den andra gruppen var då utomhus. När andra experimentet genomfördes var den första gruppen i ateljén som är ett avskilt rum på avdelningen och den andra gruppen hade vila ute på förskolans avdelning. Jag upplevde att barnen var mer koncentrerade när vi var på avdelning jämfört med när vi var i ateljén. När experimentet genomfördes på avdelningen var det lättare för barnen att gå ifrån om de inte ville delta, om barnen ville gå ut från ateljén blev det mer märkbart. Det kändes som barnen blev lite upprymda när vi skulle gå till ateljén som är ett mer avskilt rum som dessutom är ganska litet. Doverberg & Pramling Samulesson (2012) skriver om betydelsen av ett lugnt rum för att barnen ska kunna koncentrera sig och behålla sin uppmärksamhet. Ateljén fungerar också som en hall för pedagogerna, när en av pedagogerna kom tillbaka från sin rast gick hon igenom ateljén vilket störde barnens koncentration lite. Det var planerat att experimenteten skulle genomföras på förskolans avdelning vid båda tillfällena och den andra gruppen skulle då vara utomhus men eftersom pedagogerna hade planeringstid var det inte möjligt. Om studie skulle göras om hade jag valt att genomföra båda experimenten i samma rum och förtydliga att vi inte ville bli störda. Barnen behöver få tid att bearbeta sina upplevelser och reflektionerna kan komma i efterhand. För att barnen ska kunna ställa frågor behöver de ha tidigare erfarenheter och upplevelser i det berörda ämnet (Thulin, 2010). Det kan tänkas att de barnen med mest förförståelse för experimentet har lättare för att ställa frågor Om studien skulle göras om hade jag valt att följa upp experimentet friktion på liknande sätt som experimentet om magnetism följdes upp eftersom barnen vid uppföljningen kommit längre i sitt resonemang kring fenomenet magnetism. I intervjuer med barn är det de barn som är mest verbala och har lätt för att uttrycka sig som blir mest framträdande i intervjuerna och samtalen. Alla barn har inte samma förmåga att ta för sig och inleda ett samtal därför är det viktigt att forskaren är medveten om det och försöker involvera alla barnen i diskussionerna (Bengtsson & Hägglund, 2014 ; Doverberg & Pramling Samuelsson, 2012). Fördelen med gruppintervjuer är att barnen kan få utbyte av varandras tankar och idéer, olika sätt att tänka synliggörs. En svaghet med metoden är att barnen kan påverkas av de mekanismer som styr en grupp, tysta barn och blyga barns resonemang kommer inte fram på samma sätt som de barnen som gärna pratar (Doverborg & Pramling-Samuelsson, 2012). Barnen kan också påverkas av varandra och svara som sin kompis. 19

24 Eftersom jag arrangerade mina intervjuer som samtal i farten blev jag en medforskare och samtalspartner under experimenten. Det kan ha bidragit till att barnen inte tänkte på att de blev intervjuade, de kände sig avslappnade och fokuserade inte på att svara rätt eller fel på mina frågor. Frågorna som ställdes utformades som vad tror ni eller vad tror du? Ett barn kan lättare stå för sina svar om vad tror läggs till i frågan. Svaret på den ställda frågan blir alltid korrekt eftersom den utgår från vad barnet tror (Elstgeest, 1996). I samtal med barn är det viktigt att pedagogen är medveten om att barnen är lättpåverkade, pedagogen bör därför vara extra lyhörd. Barnen har en naturlig följsamhet och försöker komma på vad pedagogen vill att de ska svara. Den betydande skillnaden mellan barnsamtal och vuxensamtal är att barnen är mer följsamma och kan förändra sina svar beroende på pedagogens förhållningssätt och bemötande (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2012). På grund utav lite erfarenhet av intervjuer med barn kan det finnas en möjlighet att barnens svar i min studie påverkades av mitt förhållningssätt och bemötande av deras svar. 20

25 6.2 Resultatdiskussion Resultatdiskussionen har strukturerats efter studiens syfte och frågeställningar. Först diskuteras frågeställningarna med hjälp av tidigare forskning, sedan diskuteras studiens syfte med hjälp av Fischer och Leicht Madsens(2004) tre aktivitetsfaser. Syfte Syftet med min studie är få ökad kunskap om hur förskolebarn agerar för att utforska och hantera naturvetenskapliga fenomen. Frågeställningar Hur tänker och reflekterar femåringar som gör experiment i grupp kring fysikaliska fenomenet magnetism? Hur tänker och reflekterar femåringar som gör experiment i grupp kring fysikaliska fenomenet friktion? 6.3 Barnens resonemang och reflektioner under naturvetenskapliga experiment Min studie visar liksom Nilssons (2005) att praktiska experiment engagerar barnen och leder till diskussioner inom fysik. Thulin (2010) menar för att barnen ska förmå att ställa frågor behöver barnen ha erfarenhet av det som utforskas. Ökad erfarenhet leder till fler frågor. I min studie hade barnen många svar och förklaringar på frågorna som ställdes men barnen själva kom inte med många frågor under experimenten. Anledningen till det kan vara att barnen behövde få mer tid att utforska materialet och kanske även vid fler tillfällen. När vi avslutade experimentet och skulle titta på Tiggy testar märkte jag att barnen började formulera frågor. När uppföljningen med magnetism genomfördes upplevde jag också att några barn hade reflekterat över experimentet magnetism. Barnen ställde frågor och uttryckte sina funderingar t ex varför fastnade inte din klocka på magneten men Tiggys klocka fastnade och ficklampan fastnade ju inte på magneten fast jag trodde den skulle göra det. I likhet med Persson-Godes (2006) resultat ville barnen i min studie gärna sätta ord på sina tankar och kommunicera sina upptäcker tillsammans med varandra under experimenterandet, dock ställdes inga frågor. Vidare upplevde Persson-Gode att barnens förförståelse får konsekvenser för deras resonemang. Även Elstgeest (1996) diskuterar att förförståelse påverkar barnets agerande, tidigare erfarenheter, ålder och begåvning kommer att påverka barnens utforskande och resonemang. I min studie var det tydligt att så var fallet, en pojke som verkar ha förförståelse för fenomenet magnetism svarade direkt att metaller är magnetiska. Vidare kunde pojken motivera sina svar genom att hänvisa till vad de olika 21

26 materialen var tillverkade av, pennan fastnar inte för den är av plast, suddgummit fastnar inte för de är av gummi. Barnen som inte hade samma förförståelse hänvisade till hur materialet kändes, hårda föremål är magnetiska och mjuka föremål är inte magnetiska. I experimentet med friktion upplevde jag inte lika stora skillnader mellan barnens svar vilket kan betyda att barnens förförståelse för fenomenet friktion låg ungefär på samma nivå. Många gånger kan barnens hypoteser vara fantasifulla men för barnen räcker det som förklaring tills något bättre dyker upp (Elfström m.fl, 2014). När barnen fortsätter att experimentera kan de ändra uppfattning, därför är det viktigt att uppmuntra barnen till att fortsätta utforska och upptäcka (Elstgeest, 1996). I min studie hade en flicka en fantasifull förklaring om att föremål med luft i var magnetiska, men under utforskandet när hon fick mer erfarenhet ändrades och utvecklades hypotesen till att hårda föremål var magnetiska. Under experimentets utförande kom grupp ett fram till att metaller var magnetiska, grupp två gjorde aldrig den kopplingen. Det kan tyda på det Persson-Gode (2006) och Nilsson (2005) skriver om förförståelse och erfarenheter av det som utforskas. Grupp ett hade mer förförståelse och erfarenheter av fenomenet magnetism jämfört med grupp två och de kom därför längre i sina resonemang. Enligt det sociokulturella perspektivet kan barnen identifiera ett problem och lösa delar av det men för att uppgiften ska kunna slutföras behöver barnen stöttning (Säljö, 2011). I min undersökning kunde barnen ta till sig och genomföra de uppgifter de fick i breven av Tiggy testar (bilaga 3 & 4). Men för att förstå sambandet och förklaringen till det utforskade fenomenet behövde barnen stöttning, vilket de fick i form av programmet Tiggy testar. I programmet förklaras fenomenet på ett konkret och begripligt sätt som barnen kunde ta till sig. När jag besökte förskolan andra gången och gjorde uppföljningen på experimentet om magnetism svarade både grupp ett och grupp två att metaller var magnetiska. Detta kan tyda på att barnen kunde använda sina tidigare erfarenheter som de kan ha fått genom experimenten och samtidigt ta till sig mer avancerad och abstrakt kunskap (Säljö, 2011), som presenterades genom Tiggy testar. Genom barnens eget utforskande, och att titta och lyssna på Tiggy testar kan det bidra till att barnen börjar utveckla en förståelse för fenomenet och en början till att förstå sambandet mellan metaller och magnetism, glidning och friktion. 22