Webinarier som mötesplats för lärande på distans

Transkript

1 Webinarier som mötesplats för lärande på distans Lisbeth Amhag Lektor, Fil. Dr. & postdoktor i pedagogik Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola NORDYRK-konferensen juni 2013 Karlstads universitet

2 Syfte och frågeställningar Syftet med den pågående studien är att undersöka hur och på vilket sätt nätbaserade webinarier (WEB-baserade seminarier) främjar lärandet genom att mötas ansikte mot ansikte (F2F), och inför dem ha tillgång till flipped -miniföreläsningar samt parallellt kunna kommunicera via chatten. Studien har genomförts i två grupper i yrkeslärarutbildningen 90 högskolepoäng (ca 75 % arbetar som obehöriga lärare): grupp 1 (15 studenter, 9 kvinnor, 6 män), grupp 2 (22 studenter, 16 kvinnor, 6 män). Följande frågeställningar söker jag svar på: Hur använder studenterna de synkrona webinarierna, flipped miniföreläsningarna och chattkommunikationerna som en utökad resurs för lärande och utveckling? Vilka möjligheter kan webinarier ge med fokus på studenters samarbetslärande och kommunikativa kunskapsutbyten?

3 Datainsamling Datainsamlingen omfattar i: grupp 1 av åtta webinarier (10,5 tim) under två 9hp-kurser vt-12 och ht-12. Efter kurserna har studien kompletterats av intervjuer med sex studenter (ca min/intervju). grupp 2 av tre flipped -miniföreläsningar (20-25 min/gång), fyra webinarier (4,5 tim), tre examinationer via webinarium (3,5 tim) under en 9hp-kurs vt-13 samt en kursvärdering med svarsalternativ i en 6-gradig skala: 1. stämmer inte alls 6. stämmer precis och två öppna frågor. Intervjuer kommer att genomföras under september ht-13.

4 Metod Grupp 1 har under webinarierna haft gruppvisa genomgångar om kursuppgifter i sociala relationer och pedagogiskt ledarskap (3 st vt-12) och diskuterat kurslitteratur, teoretiska begrepp och kursuppgifter i pedagogik, didaktik och bedömning (5 st ht-12). Grupp 2 har en vecka innan webinarierna haft tillgång till flipped -miniföreläsningar (3 st) om kurslitteratur i pedagogik, didaktik och bedömning via en länk i lärgemenskapen, It s learning. Under de efterföljande gruppvisa tre webinarierna har diskussionerna fördjupats utifrån flipped - miniföreläsningen. Det fjärde webinariet var ett handledningstillfälle i två kursuppgifter. Sju studenter har examinerats via tre webinarier (2-3- 2). Inför examinationen av två kursuppgifter har de granskat varandras arbeten. Samtliga webinarier har spelats in och lagts ut i efterhand i studenternas nätbaserade lärgemenskap i It s learning för repetition, vidare reflektion och kritisk granskning.

5 Webinarier (WEB-based seminar) Webinarierna har genomförts i e-mötessystemet Adobe Connect som har tre gränssnitt. Gränssnittet Sharing har använts för flipped - miniföreläsningar, att visa skärm, filer, länkar och program för/med andra. Gränssnittet Discussion har använts för gruppvisa genomgångar och diskussioner om begrepp, litteratur, teorier och kursuppgifter samt examinationerna. Likaså för handledning av lärare och VFU-lärare. Studenterna tilldelas olika roller för att delta (participant), diskutera och examineras F2F (presenter face-to-face), leda och avsluta med att summera webinariet (host). Gränssnittet Collaboration har använts för samarbete med hjälp av gemensamma anteckningar, whiteboard, presentationer och medieproduktioner (PowerPoint-filer, pdfdokument, bilder, filmer) Därutöver kan alla ha chattkommunikation under webinarierna. Läraren kan formulera småenkäter och fördela studenterna i olika grupprum.

6 Gränssnittet Sharing används för flipped -miniföreläsningar och att dela på skärm, program, länkar, filer med andra. Webbkamera Deltagarlista Chatt Anteckningar

7 Gränssnittet Discussion används för webinarier med alla/gruppvis och examinationer F2F (face-to-face). Deltagarlista Webbkameror Anteckningar Chatt Frågor

8 Gränssnittet Collaboration används för samarbete med hjälp av whiteboard, PowerPoint, pdf-dokument, bilder och filmer (ej.doc-filer). Webbkamera Deltagarlista Anteckningar Chatt Frågor

9 Student 1K: Tycker att detta funkar bra att ha webinarium Student 2K: Ja Student 3K: Jättebra nu när man fattar Student 4M: Skype fungerar med gruppsamtal också! Student 5M: Tack, tycker det funkade över förväntan Genomförande av webinarier länk: Klart syfte, dag, start & sluttid samt tydliga regler och roller för webinariet Bra dator, senaste version av Adobe Flash Player, Adobe Add-in Bra internetförbindelse: över 3-4 Mbit/s. Testa på Bra ljud: headset kopplat till datorn. Testa här Guide, förberedelser ( flipped -miniföreläsningar) och support inför webinarierna. Deltagarlista Egna anteckningar Chatt Frågor

10 Teoretisk utgångspunkt Teoretiskt är denna studie baserad på sociokulturell teori, där vår förståelse av språk, kommunikation, kultur/bildning och olika aspekter av det sociala/kollektiva samanhangets betydelse för studenters lärande och utveckling är centralt (Vygotsky, 1978; 1988; Wegerif, 2007; Wertsch, 1991; 1998; 2007). Sociokulturell teori åskådliggörs genom Wengers (1998, 2004, s. 5) fyra komponenter: mening, praktik, gemenskap och identitet, som ett sätt att tala om vårt lärande. 1. Mening, som ett sätt att tala om/visa sina förmågor, individuellt som kollektivt. 2. Praktik, som ett sätt att tala om olika kulturella/bildande perspektiv som motiveras av gemensamma handlingar. 3. Gemenskap, som ett sätt att tala om den sociala/kollektiva betydelsen där deltagandet betraktas som en resurs. 4. Identitet, som ett sätt att tala om sitt/deras lärande. 10

11 Teoretisk utgångspunkt, forts. Likaså används teorin om computer self-efficacy (CSE), dvs. tro på egen förmåga, påverkan, output etc. att kunna delta i webinarierna på ett framgångsrikt sätt. Tre inbördes dimensioner studeras (Compeau & Higgins, 1995): magnitud/omfattning, styrka och generaliserbarhet: 1. Magnituden återspeglar studentens kapacitet. De med hög CSE uppskattar själv att de kan arbeta med mindre support, kollektiva kommunikationer och har förmåga att hantera teorier och begrepp samt kan värdera dem, än de med låg CSE. 2. Styrkan av CSE återspeglar studentens självförtroende. Studenter med hög styrka av CSE bedömer inte bara att de kan genomföra svåra kursuppgifter (hög magnitud), för de visar också större självförtroende att framgångsrikt utföra alla kursuppgifterna. 3. Generaliserbarheten av CSE återspeglar studentens medie- och informationskunnighet. Studenter med hög CSE-generaliserbarhet anser sig vara tillräckligt kompetenta att kunna delta i webinarier och använda verktygen (web-kamera, head-set och chatt). De studenter med låg CSE-generaliserbarhet är osäkra på sin kompetens, som också kan visas av lurking, dvs. lurpassar under webinarierna (deltar sporadiskt, bidrar inte till diskussionerna alt. saknar engagemang). Referenser: Bandura, 1979; 1982; 2002 Chang & Tung, 2008 Compeau & Higgins, 1995 Papastergiou, 2010 Player-Koro, 2012

12 Exempel: låg CSE-magnitud, styrka & generaliserbarhet Student K1: Hörs jag? Jag undrar hur vi ska ge respons? Lärare: Ni läser i par varandras arbeten, vi lägger ut ett responsschema så att ni inte ger huller-om-buller, OK. Kan du stänga av din mikrofon så någon annan kan komma in? Student K2: Hörs jag? Det är om uppgiften och hur det ska se ut och om ni kan lämna ut ett exempel. Lärare: Vi kan lägga ut exempel på titelsida och hur det kan se ut, skriv i löpande text, använd rubriker om ni vill, det finns ingen mall Student K3: Hörs jag nu? Det gäller slutsatsen, man drar ju slutsatser hela tiden eller ska slutsatsen dras i slutet? Lärare: Ta fram en gammal uppsats Student K3: men det var jätte längesen Min analys: Studenterna söker efter stöd och hjälp om kursuppgiften och genomförandet. Är osäkra på medietekniken. Ämnesväxlingen dominerar, ofta utan avslut.

13 Exempel: högre CSE-magnitud, styrka & generaliserbarhet Student: Jag har en fråga igen, jag har gjort ett experiment, är det OK att jag har med det i artikeln? Lärare: Ja, så länge det är relevant och kan tillföra din artikel någonting eller från din erfarenhet Student: Det är ingen vetenskaplig dokumentation, det är på mina egna barn, men alltså, det passade in, jag var tvungen att testa det som stod i litteraturen Lärare: Det som handlade om kommunikation? Student: Ja, är det OK att lägga in det som en liten notis? Bara nämna det Lärare: Ja, det kan du, som en fotnot? Student: Jag har lagt in det i den löpande texten Lärare: Ja, det kan du, är det S12 som väntar, nej? S9? Min analys: Studenten utmanar sig och söker efter bekräftelse och framåtsyftande återkoppling. Är säker på medietekniken. Ämnesväxlingen dominerar fortfarande, ibland utan avslut.

14 Prel. resultat webinarier studie 1 Resultaten från studie 1 av åtta webinarier, chattkommunikationer och sex intervjuer visar att webinarierna bidrar till utveckling av olika förmågor (mening), olika handlingsperspektiv (praktik), att uppleva deltagandet som en resurs (gemenskap) och att samtalsutbytet bidrar till lärande (identitet). I intervjuerna lyfter studenterna fram betydelsen av att lärare organiserar och förbereder webinarierna i syfte att nå djupare diskussioner, erfarenhetsutbyten och granskning av litteratur, teorier och begrepp. Det finns utmaningar för lärare att se studenterna som ansvariga och kompetenta deltagare som kan använda medieteknikens roll för samarbete och lärande på ett strukturerat och lärorikt sätt (CSEkunnighet). Kompetensbehov finns för lärare i medie- och informationskunnighet, ett samlingsbegrepp om informationskunnighet (information literacy) och mediekunnighet (media literacy), som inkluderar informationsteknik (IT) och förmågan att hantera informations- och kommunikationsteknik (IKT) (Forsman, 2013). Resultat studie 1 15 studenter

15 Prel. resultat flipped -miniföreläsningar & webinarier Resultat studie 2 22 studenter Resultaten från studie 2 utifrån kursvärderingen om tre flipped -miniföreläsningar inför webinarierna och chattkommunikationer, visar att majoriteten av studenterna anser att främst flipped - miniföreläsningarna (87 %, hälften omdöme 5) och därefter webinarierna (73 %, hälften omdöme 4) har bidragit till deras lärande (4-6 stämmer/stämmer precis), i jämförelse med föreläsningar/campus vid kursstart (67 %, hälften omdöme 4). Majoriteten av studenterna (80 %) anser att de varit aktiva under webinarierna (i pedagogik, didaktik och bedömning) och tagit del av flipped - miniföreläsningarna (80 %). Mest betydelse har diskussionerna om olika didaktiska perspektiv haft (73 % stämmer/stämmer precis). Majoriteten anser sig ha medie- och informationskunnighet (100 % stämmer/stämmer precis) och vill helst arbeta i dialog med andra (93 % stämmer precis).

16 Tack för er uppmärksamhet! Lisbeth Amhag Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola