MINNESANTECKNINGAR 1 (5)

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Magnus Nilsson Fastställt av (i förekommande fall) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer [Fastställt av (personlista)] [Ärendenummer] [Projektnummer] Dokumenttitel Minnesanteckningar från Workshop 1 Malmbanan-Kaunisvaara och Pajala med omnejd, en del i Mine-projektet Datum för mötet: Närvarande: se deltagareförteckning Plats: Kulturens hus, Luleå kl Inledning Annica Lindström hälsade alla välkomna till denna workshop. Trafikverket har startat projektet Malmtransporter i Norrbotten, MINe projektekt som består av två delprojekt: -kapacitetsåtgärder malmbanan/ofotbanan respektive -Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd. Den första ws för kapacitetsåtgärder Malmbanan/Ofotbanan genomfördes 17/6. Idag behandlas bland annat Northlands transporter till Malmbanan men även utvecklingsmöjligheterna i berörda kommuner och den utmaning som Pajala kommun står inför. Presentation av deltagare Varje deltagare presenterade sig och sin roll Prolog beskriver upplägget med 3 st WS där vi idag behandlar mål och behov och vid ws 2 kommer möjliga åtgärder att diskuteras. Mellan WS2 och WS 3 kommer effekter och konsekvenser av åtgärderna att analyseras. Vid WS3, den 11 november är förhoppningarna att vi kan vara överens om vilka åtgärder som ska genomföras och när i tiden för att lösa utmaningarna vi står inför, se bilaga. Förväntningar av dagen Prolog ställde frågan till deltagarna vilka förväntningar de hade av dagen. Några av deltagarna svarade: Manfred Lindvall, Northland Resources AB: År 2013 börjar NRAB producera slig, ett gemensamt arbete måste till för att lösa transportbehoven, viktigt att spin off effekterna kan tillvaratas. Katarina Andersson, Trafikverket: Det behövs en samsyn på hur vi löser frågorna Bernt Wennström, Gällivare kommun: Kortsiktiga behov behöver lösas och de långsiktiga lösningarna måste beaktas. Otroliga utvecklingsmöjligheter med rätt lösningar. Kurt Wennberg, Pajala kommun: Hela regionen är het. Bra att samla alla för att få en samsyn kring frågeställningar regionalt, nationellt och internationellt. Anders Lundström, Trafikverket: Otrolig chans att gemensamt skapa en samhällsutveckling för det är en komplex verklighet vi har att hantera. Mats Sjöberg, Länsstyrelsen i Norrbottens län: Bra att sitta tillsammans så saker kan diskuteras med berörda parter samtidigt. Det är viktigt med en nulägesbeskrivning. TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

2 MINNESANTECKNINGAR 2 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Magnus Nilsson Annika Nordqvist, Trafikverket: Bra diskussion som ska leda till ett bra beslutsunderlag för en finansiering. Lena Jatko, Pajala kommun: En transportlösning för bolaget är viktigt, men det är viktigt för Pajala att också finna bra lösningar som gör kommunen attraktiv. Charlotte Reinholdt, Trafikverket: Förväntningen är att förstå transportsystemet i ett ännu större perspektiv och vad den utveckling som gruvetableringen medför. Gunbritt Mariedahl, Trafikverket: Att erhålla en samsyn kring utmaningarna och finna gemensam målbild. Annica Lindström, Trafikverket: Hitta rätt lösningar från början, eftersom det är långa ledtider för exempelvis finansieringslösningar. Mary Rosenfors, Kiruna kommun: Rätt lösningar som gagnar människorna och som ger ett mervärde än bara transporter. Eva Furmark, Trafikverket: Internationellt viktigt, där det finns risk att glömma bort god livskvalitet och tillgänglighet. Det är inte bara transportlösningar som ska lösas utan det måste bli hållbart. Kjell Åke Johansson, Gällivare kommun: Det är viktigt att finna långsiktiga lösningar och hur vi tänker kring befintlig infrastruktur. Blir den kvar, behövs det mer eller ska den flyttas? Det är även viktigt att vi når ut med budskapet så att exempelvis EU-finansiering kan vara möjligt. Ola Magnusson, Pajala kommun: Viktigt att alla träffas och att få ut så mycket som möjligt, där vi inte enbart står inför att lösa ett transportbehov. Karl Thyni, Trafikverket: Arbetat med driftsfrågor i 30år, nu finns möjligheter till utveckling. Givetvis lösa transportbehovet men även se till människorna i byarna. Caroline Fjellström, Trafikverket: Intressant att följa processen och den problemlösning vi står inför. Långsiktiga lösningar för alla, även för den enskilda människan. Bo-Erik Ekblom, Länsstyrelsen i Norrbottens län: Finna ett batteri av goda lösningar. Saknar diskussioner med grannländerna Finland och Norge för att knyta samman Barents. Malmbanan är begränsande, det kan finnas andra lösningar. Leif Zetterberg: Hjälpa till med att skapa berättelsen. Tidigare har det varit mycket fokus på stödverksamhet för denna del av regionen, men nu är vi en del i försörjningen av Europa. Näringslivet har enorma möjligheter och det gäller att skapa en attraktivitet och arbetskraft samt marknadsföra detta. Akut är att finna en praktisk lösning för transporterna. Per Lindroth, Trafikverket: Se metoden kring åtgärdsval och utvecklingen av denna. De förslag som kommer upp måste vara bra för att det ska kunna bli ett nationellt projekt. Robert Eriksson, Trafikverket: Möjligheter att nyttja varandras organisationer med dess unika kompetenser. TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

3 MINNESANTECKNINGAR 3 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Magnus Nilsson Beskrivning av projektet Några aktörer hade förberett egna presentationer kring deras verksamhet som förtydligade deras behov och förväntningar kring detta projekt, se även bilaga för pp-bilder. Trafikverket Magnus beskriver transportbehoven och hur Trafikverket arbetar tillsammans med Northland när det gäller dispensansökan. Vi tittar gemensamt på olika fordonskonfigurationer, dessa ska jämföras mot varan när det gäller ex. kostnader för drift och underhåll, investeringskostnader mm. En bärighetsutredning genomförs och ligger till grund för vilka fordon som går att framföra med tanke på exempelvis axellast, se bilaga. Northland Manfred beskriver företaget samt tänkbart transportsystem från Kaunisvaara-Svappavaara med dess utmaningar. Vägtransporter: Manfred har själv jobbat i Boliden där man kör lastbilar på det allmänna vägnätet likt det som kommer att ske i detta projekt. I Boliden hade man dispens för 100 ton på 60-talet, idag 72 tons ekipage. Som längst är sträckan 28 mil från Laisvall till anrikningsverket i Boliden. NRAB har även studerat ETT (En Trave Till) projektet med bland annat 20 % mindre dieselförbrukning. I DFS (definitive Feasability Study) har de räknat med 105 tons transporter vilket ger kostnad på 15,6 MUSD/ton FOB (Free On Board). Med 60 tons alternativet blir det grovt räknat ca 5 USD/ton ytterligare i kostnader för transportern. Paralleller drogs till andra samhällen och vägsträckor i södra Sverige där de har liknande trafik på samma typ av väg och samhällsstruktur som är fallet i detta projekt. Omlastning från väg till järnväg beskrevs. Förbifart Kaunisvaara-Sahavaara: Transporterna till allmän väg är tillståndspliktiga därför finns en alternativ dragning av industriväg förbi Kaunisvaara. Dock kommer transporter att ske genom Sahavaara om inte ny allmän väg byggs förbi samhället. I ett längre perspektiv kan en väg mot Pellivuoma och även vidare mot Junosuando vara en bra lösning. Synergier mellan gruvor och kommunens intressen finns även för en sådan lösning. Det blir ca 2-3 mil kortare vägsträckning i enkel riktning för transporterna. Framtida järnväg? En förbindelse Svappavaara-Kaunisvaara är önskvärd. Vidare kan denna förbindelse kopplas mot Finland vilket skulle kunna avlasta malmbanan med en öst-västlig förbindelse. Mary Rosenfors hade en fråga kring skillnad i buller mellan de olika fordonstyperna. Manfred svarade att det skiljer sig mellan buller från motor och hjul och att det kan bli högre buller från tyngre fordon men då blir det färre passager. Eva Furmark frågade om de ser tyngre lastbilar som slutlösning för transportkedjan. Manfred svarade att för en delsträcka mellan ex. Pellivuoma och Kaunisvaara är det möjligt men inte för hela vägen till Svappavaara. Bo-Erik påpekade att det kommer att tillkomma även andra transportvolymer såsom insatsvaror mm. Fika Gällivare kommun (se bilaga för presentationsmaterial) Bernt Wennström presenterade Gällivare kommuns syn på projektet och vilka förväntningar de har på utvecklingen. Gällivare är mitten av länet (världen) och har förutsättningar för goda förbindelser via malmbanan och inlandsbanan. Begränsningar i systemen kan påverka/förhindra utvecklingen. I TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

4 MINNESANTECKNINGAR 4 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Magnus Nilsson Gällivare finns utvecklingsmöjligheter för infrastrukturen, bl a genom befintlig bangård i centrala Gällivare och en nybyggd terminal i Aitik med anslutning till malmbanan. Det är vikigt att se sammanhanget i Northen Axis. De har i ett interreg-projekt tittat på möjligheterna att förlänga vägen från Ritsem till E6 i Norge och kanske kan detta nyttjas som en järnvägslösning?! Samhällsutvecklingen gör att det är ett stort tryck i centrala Gällivare och för att man inte ska bygga fast sig är det vikigt att veta hur det är tänkt att järnvägen ska utvecklas. Pajala kommun (se bilaga för presentationsmaterial) Kurt Wennberg presenterade Pajala kommuns syn på projektet och vilka förväntningar de har på utvecklingen. Pajala ser det som vikigt att skapa en attraktiv kommun, att få vända nedgång och besparingar till en positiv anda och syn på framtiden. Jobb och bostäder krävs för att bli en attraktiv kommun men även barnomsorgen är vikigt. Kurt beskrev utvecklingsmöjligheterna genom ett antal åtgärder i vägnätet som bl a skulle koppla samman gamla kommuncentra. Då skulle realkapitalvärden kunna åternyttjas vilket skulle ge god samhällsekonomi, då exempelvis Tärendöskolan åk 1-9 kan nyttjas, befintliga strandområden bebyggas och andra tomma fastigheter användas. Det skulle även ge mervärden för skogsindustrin, som skulle få kortare transporter. Pajala kommun har även arbetat med målbilder avseende infrastrukturen och vad kommunen ser som viktigt avseende samhällsutvecklingen. Annika Nordqvist ställde en fråga kring hur kommunen ser på utvecklingen, det är inte bara gruvjobb, finns en plan kring detta? Kurt svarar att gruvbolaget har som mål för en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Multiplikatoreffekten visar på att för varje gruvjobb blir det 3 andra tillkommande jobb. För att möta behovet av bostäder planeras för en nybyggnad i centrala Pajala, men även möjlighet till strandnära boende i LIS områden är viktiga, likaså i gamla kommuncentra för hemvändare. Det är viktigt med möjligheter till varierat boende. Kulturen är också viktig och har en förankring med flertalet kända författare och artister, idrottsstjärnor som kommer från Pajala. Eva Furmark anser det bra att kommunen har ett målarbete men finns det olika scenarios i detta? Kurt svarar att det finns framtaget. Känslor Prolog ställde frågan kring vilka känslor som deltagarna har. Respektive fick beskriva känslorna som sammanfattades på PostIt lappar, se bilaga Trafikverkets roll Magnus beskriver Trafikverkets roll och dess organisation som är tillsatt att arbeta med detta projekt. Arbetssättet med åtgärdsval enligt 4-tegsprincipen gicks igenom. Magnus beskrev avgränsning och indelning i delprojekt som är gjort för projektet. Delprojektet Kapacitetsåtgärder Malmbanan/Ofotbanan handlar om att se på åtgärder på kort och lång sikt utifrån de behov och prognoser vi ser idag. I detta arbete är Jernbaneverket, Narviks hamn, de kommuner som berörs av Norra omloppet (Narvik, Kiruna och Gällivare), länsstyrelsen, LKAB, NRAB, Boliden, Norrtåg och branschföreningen tågoperatörerna inbjudna. I detta arbete ingår även att titta på eventuellt tillkommande volymer från andra mineraliseringar och gruvprojekt som visat på intresse och hur det påverkar kapaciteten på malmbanan/ofotbanan. För detta delprojekt Kaunisvaara-Malmbanan och Pajala med omnejd är NRAB, Länsstyrelsen, de kommuner som berörs av framförallt transportvägarna inbjudna. I detta projekt ser vi på lösningar på kort och lång sikt för transporterna från Northland och på den kommunala utvecklingen. Northland med flera ser att järnväg skulle kunna vara den långsiktiga lösningen. Ser vi då i båda dessa projekt att det blir svårt att lösa kapaciteten med alla tillkommande volymer bör vi starta en motsvarande studie TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

5 MINNESANTECKNINGAR 5 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Magnus Nilsson som denna tillsammans med våra grannländer för att titta på alternativa transportkorridorer. Men för att inte tappa fokus på frågor i närtid har vi gjort denna avgränsning. Anders Lundström beskriver utmaningarna med samhällsutvecklingen och att allt bygger på tre ben: - kommunal planering, infrastruktur och näringslivet. Det finns risk för att samhällsutvecklingen glöms bort när man pratar om lösningar för transportsystemet. Nuläge, -möjligheter och utmaningar Möjligheter Frågan kring vilka möjligheter som deltagarna ser med projektet ställdes. Deltagarna fick själv fundera i 5 minuter kring möjligheter i projektet och sedan diskutera två och två. Diskussionerna sammanställdes på Post it lappar, se bilaga. LUNCH Utmaningar Frågan kring vilka utmaningar som deltagarna ser med projektet ställdes. Deltagarna fick även här själva fundera i 5 minuter kring möjligheter i projektet och sedan diskutera två och två. Diskussionerna sammanställdes på Post it lappar, se bilaga. Fika Målarbete Magnus beskriver arbetet med mål och att det är vikigt att vi kommer fram till en gemensam målbild. Utifrån de mål vi sätter upp kan vi vid den sista av denna workshopserie se hur väl de åtgärder vi föreslår uppfyller de uppsatta målen, se bilaga. Frågan kring vilka mål som deltagarna ser med projektet ställdes. Deltagarna fick även här själva fundera i 5 minuter kring mål och sedan diskutera två och två. Diskussionerna sammanställdes på Post it lappar, se bilaga. TDOK 2010:20_Mall Minnesanteckningar v. 1.0

6 Workshop 23/6 Kulturens hus kl: Företag Deltagare Roll e-post Länsstyrelsen Bo-Erik Ekblom Kommunikationsdirektör Länsstyrelsen Mats Sjöberg Planenheten Pajala kommun Ola Magnusson Planhandläggare Pajala kommun Lena Jatko kommunchef Pajala kommun Kurt Wennberg Kommunalråd Kiruna kommun Mary Rosenfors ÖP, miljö Gällivare kommun Bernt Wennström Utvecklingsenheten Gällivare kommun Kjell-Åke Johansson Expandum Northland Manfred Lindvall Miljöchef TRV Annica Lindström planeringschef TRV Annika Nordqvist samhällsplanerare Gällivare+Kiruna kmn TRV Anders Lundström samhällsplanerare Pajala kmn TRV GunBritt Mariedahl samhälle, planering TRV Karl Thyni Driftsfrågor TRV Caroline Fjellström Samhällsbehov TRV Katarina Andersson miljöspecialist TRV Per Lindroth långsiktig planering TRV Robert Eriksson enhetschef markförhandling TRV Magnus Nilsson projektledare TRV Eva Furmark Planering TRV Charlotte Reinholdt Samhälle, godstransporter Leif Zetterberg resurs Pajalautveckling Prolog Fredrik Friblick seminarieledare Prolog Veronica Olsson seminarieledare

7 Malmbanan kapacitetsåtgärder Gods och persontrafik Kaunisvaara- Malmbanan Pajala med omnejd Malmtransporter och kommunal/regional utveckling

8 Agenda Inledning Presentation av deltagare Beskrivning av projektet Trafikverket Northland Hur löser vi transportbehovet? Åtgärdsvalsprocess, 4-stegsprincipen Organisation Fika Nuläge Möjligheter och utmaningar Lunch Målformulering Fika Summering av dagen Avslut

9 Prolog Fredrik Friblick Veronica Olsson

10 Prolog Verksamma i hela Sverige med kontor i Malmö och Stockholm 8 konsulter Stockholm Malmö

11 Förändringsledning Utbildning Projektledning

12 Prolog Kunskap Resultat Vi utvecklar och implementerar nyskapande metoder och verktyg för lönsamt samhällsbyggande Process

13 Workshop 1: 23 juni Behov Organisation/resurser Nuläge Mål Strukturera och dokumentera internt arbete resp. aktör kring mål Workshop 2: 13 september Redovisning hur förankring i egen organisation skett Enas om en målbild Föreslå åtgärder Effekter och konsekvenser av åtgärder Workshop 3: 11 november Redovisning av arbete med effekter &konsekvenser Förslag till genomförande/fortsatt arbete

14 Vilka är behoven?! Northland vill transportera 5Mton/år Dispensansökan Bärighetsutredning Samhällsutveckling

15 Northland presenterar sin utmaningar, beskriver transporterna och utvecklingen

16 Hur löser vi transportbehoven och påverkar samhällsutvecklingen? Åtgärdsvalsprocess 4-stegsprincipen Organisation

17 Grund för det nya planeringssystemet är att möjligheterna i de fyra trafikslagen, och kombinationer dem emellan ska tas tillvara. Åtgärder från olika huvudmäns ansvarsområden ska kunna kombineras för att uppnå funktionen Åtgärdsvalsprocess Berörda aktörer och intressenter Kan initieras av Trafikverket eller av andra Åtgärdsval enligt 4-stegsprincipen Samhällsekonomi Regionalt utvecklingsperspektiv 1. Åtg. som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt. 2. Åtg som ger effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur 3. Begränsande ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar Planering, styrning, reglering påverkan och information Syfte: Minskad transportefterfrågan eller föra över till säkrare och miljövänligare färdmedel Planering, styrning, reglering påverkan och information Syfte: nyttja befintlig infrastruktur effektivare, säkrare och miljövänligare Förbättringsåtgärder och ombyggnad i befintlig infrastruktur tex trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, tex nya vägeller bansträckningar Planeringsprocess väg och järnväg Översiktsplan, detaljplan, bygglov

18 Organisation åtgärdsvalsprocess Extern samrådsgrupp - Trafikverket -Northland Avsiktsförklaring Arbetsgrupp Åtgärdsval -Berörda intressenter -- Berörda kommuner -Länsstyrelsen Kaunisvaara- Malmbanan Pajala med omnejd TRV intern styrgrupp -Samhälle - Trafik -Investering Projektledningsstöd - Adm - Teknik & Miljö - etc Parallella projekt Malmbanan/Ofotbanan Åtgärdsvalsprocess MINe - Malmtransporter I Norrbotten Kommunalt planeringsarbete Terminal Svappavaara Northland huvudman Regeringsuppdrag

19 Pajala med omnejd, fokus på samhällsutveckling Risk att malmtransportfrågan överskuggar Historisk möjlighet att få lokal och regional utveckling Åtgärdsvalsarbetet måste samordnas med kommunens planeringsarbete

20

21 Förutsättningar Figur 26. Byar och samhällen. På väg 99, 395 och E45 mellan Kaunisvaara och Svappavaara passeras ca 15 platser med bebyggelse. Vittangi (knappt 800 invånare) och Junosuando (knappt 400 invånare) är de största samhällena

22 Förutsättningar Figur 27. Total trafik ÅDT. Den totala trafiken av alla fordonsslag i triangeln Kiruna - Gällivare - Pajala. Flest antal transportrörelser återfinns i tätorterna Kiruna och Gällivare där 4000 transporter per dygn genomförs på in- och genomfartsleder. På transportsträckan mellan Kaunisvaara och Svappavaara är den totala trafiken låg, med mest trafik på väg E45 mellan Vittangi och Svappavaara. Data från Trafikverket,

23 Förutsättningar Figur 28. Total trafik ÅDT. Den totala lastbilstrafiken i triangeln Kiruna - Gällivare - Pajala. Flest antal transportrörelser återfinns i närheten av tätorterna Kiruna och Gällivare/Malmberget med över 500 respektive 300 transporter per dag. På väg 99 norr om Pajala till Kaunisvaara genomförs i årsgenomsnitt en lastbilstransport per timme. Data från Trafikverket,

24 Nuläge - möjligheter och utmaningar

25 Steg 1: Nuläge Prestation A - Hur ser nuläget ut? Utmaningar och möjligheter? C B Tid

26 Steg 2: Målformulering Prestation -Dessa mål vill vi uppnå i projektet! P2! P1 N T1 T2 Tid

27 Steg 3: Plan med åtgärdsförslag Prestation P2 -Så här ska vi uppnå målen! M Mätbara mål P1 N T1 T2 Tid

28 Kontrollera visuellt så att inga problem förblir dolda Toyotas 7:e princip, The Toyota way

29 - Vilka möjligheter ser du i detta projektet? Fundera själv (5 min)

30 - Vilka möjligheter ser du i detta projektet? Diskutera två och två (10 min)

31 - Vilka utmaningar ser du i detta projektet? Fundera själv (5 min)

32 - Vilka utmaningar ser du i detta projektet? Diskutera två och två (10 min)

33 Målformulering

34 Målarbete Ändamål med projektet Vad/varför/för vem? Projektmål Funktionsmål Hänsynsmål Ekonomiska mål

35 Projektmål Funktion - tillgänglighet Effektivt transportsystem för näringslivet Väl fungerande resor Robusthet Kapacitet Tidsmål Hänsynsmål: Säkerhet, miljö och hälsa Fokusområde Hälsa och Boendemiljö Sociala effekter Fokusområde Miljö 16 miljökvalitetsmål Ekonomiska mål Kostnadsberäkningar Samhällsekonomiska bedömningar

36 Funktionsmål Effektivt transportsystem O-alt UA 1 UA 2 låg God God Fungerande resor låg Mkt god Låg Robusthet God Mkt God Mkt God Kapacitet, - nutid -närtid - framtid Tid Låg låg låg - god god - - mkt god Grafisk presentation av måluppfyllelsen samt en textmässig beskrivning av måluppfyllelsen för respektive. Mål och respektive alternativ

37 Hänsynsmål O-alt UA 1 UA 2 Riksintressen God God God Miljökvalitetsmål Låg Mkt God Låg Mål c God God God Mål d Låg Låg låg

38 Ekonomiska mål O-alt UA 1 UA 2 anläggningskostnad XXX MSEK YYY MSEK ZZZ MSEK Samh. Ekonomisk bed. 0 0,1-0,

39 Samlad bedömning O-alt UA 1 UA 2 Funktionsmål låg God Mkt god Hänsynsmål God God God Ekonomiska mål XXX MSEK 0 YYY MSEK 0,1 ZZZ MSEK -0,5 Den samlade bedömningen ger att UA 2 har störst samhällsekonomisk lönsamhet, högst måluppfyllelse gällande funktionsmålen och uppfyller hänsynsmålen lika som övriga alternativ. UA 2 föreslås studeras vidare i kommande planeringsarbete

40 Kaunisvaara-Malmbanan Pajala med omnejd Åtgärdsval/4-stegsprincip Ex. på Steg 1 & 2 åtg. Ex. på Steg 3 åtg. Ex. på steg 4 åtg. - Dispens? - Förbättrad kollektivtrafik -Bättre GC vägar -Trafikstyrning -Samordning av transporter -Enklare ombyggnad -Hastighetsnedsättningar via refuger mm -bärighetsåtgärder ERTMS Nybyggnad av vägar Större ombyggnad av befintlig infra Drift och Underhåll Förebyggande åtg. Samlad bedömning vilka typer av åtgärder krävs för att nå ändamålet

41 Projektmål - Vad vill du att vi uppnår i projektet? Fundera över funktionsmål, hänsynsmål och ekonomiska mål Fundera själv (10 min)

42 Projektmål - Vad vill du att vi uppnår i projektet? Fundera över funktionsmål, hänsynsmål och ekonomiska mål Diskutera två och två (20 min)

43 Uppgift inför Workshop 2 (30 juni) Strukturera och dokumentera internt arbete resp. aktör kring mål

44 Workshop 1: 23 juni Behov Organisation/resurser Nuläge Mål Åtgärder Strukturera och dokumentera internt arbete resp. aktör kring mål Workshop 2: 13 september Redovisning hur förankring i egen organisation skett Enas om en målbild Föreslå åtgärder Effekter och konsekvenser av åtgärder Workshop 3: 11 november Redovisning av arbete med effekter &konsekvenser Förslag till genomförande/fortsatt arbete

45 Tack för idag!

46 Extra bilder

47 Northlands transporter Figur 3. Kaunisvaaraprojektet. Kaunisvaara anrikningsverk kommer utgöra ett centralt lokaliserat anrikningsverk med möjlighet att anrika malm från flera fyndigheter. Tapuli gruva planeras brytas med start 2012, följt av Sahavaara gruva år Pellivuoma gruva kan komma att brytas inom en tioårsperiod

48 Figur 114. Framtida trafiktätheter beroende på fordon. Överst: Om standardfordon används för transporterna kommer lastbilstrafiken på sträckan mellan Kaunisvaara och Svappavaara i genomsnitt vara fyra gånger så stor som nuvarande trafik mellan Gällivare och Kiruna. Vid H126 reduceras antalet lastbilstransporter avsevärt. Lastbilstrafiken på transportsträckan blir jämförbar med nuvarande trafik mellan Svappavaara och Kiruna. Nederst: Till vänster; Konceptfordonet H170 medför relativt små trafikmängder. Till den totala trafiken är tillskottet mycket litet, och trafikmönster på det lågtrafikerade vägnätet kommer i allt väsentligt att bestå. Till höger; Lastbilstrafiken ökar till nivåer som återfinns på vägen mellan Gällivare och Kiruna med H

49 Northlands bilder Landsvägstransporter på väg 99, 395 och E45. Från 100 till 360 transporter per dag - beroende på fordonståg. 23 tågtransporter i veckan (drygt 3 per dag). Ca 4400 ton per tåg fördelat på 44 vagnar. Omlastningsterminal för järnvägstransporter i Svappavaara. Skeppslastare med kapacitet till 3600 ton per timme. En båt med tons lastkapacitet kan avgå var tredje dag. Transportflödet Kaunisvaara-Narvik. Transportkedjan för järnmalmsprodukten som produceras vid Kaunisvaara anrikningsverk. Lagringsmöjligheter kommer att finnas i Kaunisvaara men även i Svappavaara ( ton) och Narvik (över ton)

50 Northlands bilder Figur 4. Planerad produktion och arbetskraftsbehov. Den planerade produktionen uppgår till 5 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år från Kaunisvaara anrikningsverk. Vid full produktion kan ca 500 personer vara direkt verksamma i gruvbrytningen

51 Förutsättningar Figur 110. Minskat totaltonnage med ökad lastkapacitet. Till vänster; mängden transporterat totaltonnage (tonkilometer) vid olika fordonskonfigurationer. T.ex. innebär konceptfordonet Hero 126 att det totala tonnaget blir nästan tonkilometer mindre per dag, än om standardfordon skulle trafikera sträckan. Det motsvarar 60 transporter med standardfordon per dag. T ill höger; antalet tur- och returtransporter per dag som erfordras vid olika fordon

52 Förutsättningar Figur 113. Framtida trafiktätheter beroende på fordon. Vid malmtransporter med konceptfordonet H126 kommer transportsträckan mellan Kaunisvaara och Svappavaara fortfarande ha en lägre total trafik än E10 och E45. Om konventionella fordon används kommer trafiken på transportsträckan vara jämförbar med dagens trafik mellan Gällivare och Kiruna

53

54 Gällivare en regional knutpunk för Företag Kommunikationer Sevärdheter Narvik, Norge 298 km Esrange, Kiruna Kittilä, Finland 245 km Och många fler. Luleå, 242 km Östersund, 693 km

55 200 miljarder i investeringar

56 Kapacitet i Gällivare Centralt banområde Gamla Aitikterminalen Nya stickspåret till Aitik, nya Aitikterminalen Stationsplatser nära Gällivare, Ripats, Harrträsk m fl Bottniska Korridoren, Northern Axis m fl utvecklingsprojekt Samverkan för Tillväxt Gällivare- Tysfjord, tillväxtstudie av mellanriksväg, Interregprojekt

57 Malmbanan och samhällsomvandlingen Nu Sen? När Malmberget måste flyttas behöver mark i Gällivare tas i anspråk, bl a i anslutning till banområdet. I FÖP är det angivet för anläggningar men detta kommer att omprövas. Ska marken avsättas för bostäder eller tågtransporter?

58 Sligtransporter Kaunisvaara - Narvik Samarbetsprojekt 2011

59 Northland - översikt Börsnotering Lokalisering Stock Symbol TSX / Oslo Børs NAU / NAUR Current Share Price* CAD 2.84/ NOK 15.7 Shares issued 225.4M Options 10.0M Fully diluted 234.9M Market Cap* CAD 640M / NOK 3,449M 52 week trading range CAD NOK *Market Cap based on closing prices on 20 May 2011 on TSX and OSE 1 CAD = NOK 2

60 Kaunisvaara DFS uppdatering Logistiklösning definierad Nuvärde fördubblat, 934 MUSD (463) Totala investeringar minskade till 892 MUSD (908) Investeringar för 5 Mt produkt 765 MUSD (694) Total driftkostnad FOB Narvik USD/t produkt (53.76) Bedömd kvalitetspremium 7 USD per Fe-unit 1) NPV and IRR are calculated after taxes and interest 6/22/2011 Corporate Presentation 3 3

61 Kaunisvaara: mineraltillgångar Fyndighet Klassificering Tonnage Fe-halt (%) Tapuli Sahavaraa Bevisad 52Mt Sannolik 49Mt Bevisad 30Mt Sannolik 45Mt Total bevisad 82Mt Total sannolik 94Mt Totalt 176Mt Note: The Mineral Reserve Statement generated by SRK Consulting (UK) Limited ( SRK ), based on the Mineral Resource Statement made public in the April 16 th, 2010 press release. SRK's resource and reserve statements are presented in accordance with the definitions and guidelines of the CIM Standards for reporting Mineral Resources and Reserves (the CIM Code). 4 4

62 Kaunisvaara gruvområde 5 5

63 Kaunisvaaraverksamheten med Pellivuoma 6

64 Transportkoncept Kaunisvaara - Narvik Landsvägstransporter på väg 99, 395 och E45. Från 100 till 360 transporter per dag - beroende på fordonsvikt. 23 tågtransporter i veckan (drygt 3 per dag). Ca 4400 ton per tåg fördelat på 44 vagnar. Omlastningsterminal för järnvägstransporter i Svappavaara. Skeppslastare med kapacitet till 3600 ton per timme. En båt med tons lastkapacitet kan avgå var tredje dag.

65 Utskeppning i Narvik Befintlig terminal LKAB Väg E6 och Malmbanan/Ofotbanen Lastterminal Fagernes, med tons lastkapacitet och lagerutrymme. Järnvägen är anpassad för 580 meters tåglängd. Möjlig ny terminal i Grundstadsvika tons lastkapacitet och lagerutrymme. Järnväg som anpassas för 750 meters tåglångd.

66 Utskeppning Mottagning Avisning och vagntömmare Järnvägsspår för 500 meter långa tåg (44 vagnar) Båt lastkapacitet upp till ton Bandtransportörer över järnvägsspår Lagerbyggnad för järnmalm Linjär skeppslastare som kan röra sig i sidleds längs kajen Järnvägsspår för 500 meter långa tåg (44 vagnar)

67 Trafikförordningen Bestämmelser för BK1. Exempel på gällande bestämmelser över ett fordon eller fordonstågs axelvikter. Boggitryck får exempelvis uppgå till 18 ton om avståndet mellan axlarna är längre än 1,3 men kortare än 1,8 meter. Vid kortare axelavstånd än 1,3 meter får boggitrycket vara 16 ton.

68 Bolidenfordon 100 tons totalvikt, användes i Bolidenområdet under 1960-talet 72 tons totalvikt, används i hela Skelleftefältet idag

69 Malm- och sligtransporter i Skelleftefältet

70 En Trave Till (ETT fordon) Går mellan Överkalix och Piteå, väg E10 och E4 Uppfyller bestämmelserna om axeltryck Lastar 50% mer timmer än std 20 % reduktion av dieselförbrukningen 35 % färre fordon

71 Exempel på studerade konfigurationer och totalvikter

72 Nettolast och fordonsbehov Ett 170 tons ekipage motsvarar kapacitetsmässigt 3,4 standardekipage

73 Jämförelse, transportkostnader DFS logistics vs updated logistics 2010 DFS Uppdaterad DFS Kostnadsslag US$/ton produkt US$/ton produkt Investering Landsväg Järnväg Hamn Oförutsett(5%) Totalt * * Inkl 3% marginal för JV 16 16

74 Samhällen längs allmän väg

75 Trafiktäthet, nollalternativ

76 Riksväg 50, s Askersund

77 Riksväg 49, Olshammar

78 Minskad vägbelastning med ökad totavikt? Högre lastkapacitet per fordon ger gynnsammare förhållande mellan och brutto- och nettovikt

79 Framtida trafiktätheter -olika fordonsvikt

80 Bränsleförbrukning Bränsleförbrukningen per fordon ökar inte proportionellt med ökad totalvikt

81 Omlastning bil - tåg

82 Förbifart Kaunisvaara Sahavaara? Industriväg Allmän väg

83 Regional utbyggnad av vägnätet?

84 Framtida järnväg? Norra länken, NEW-corridor, Northern Axis mellan Kina och Atlanten Anslutning Kaunisvaara Finland redan studerad Många transportintressen förutom malm Bra förutsättningar i Kaunisvaara för omlastning till östlig spårvidd

85 Pajala kommun Presentation

86 Målbild Vision för väg och järnväg Pajala kommun När det gäller infrastrukturella trafiksatsningar är den kommunala viljan att investeringarna ska underlätta för en gruvetablering med god tillgänglighet och god expansionsförmåga. Förbättringen och utbyggnaden av infrastrukturen ska göra kommunen mer tillgänglig och attraktiv samt långsiktigt syfta till att leda den tunga trafiken utanför tätbefolkade områden. Viljan är vidare att investeringarna ska vara långsiktigt hållbara och leda till minskad miljöpåverkan. De kommunala målen i fråga om framtida infrastrukturella satsningar är att: infrastrukturella trafiksatsningar ska underlätta för en gruvetablering samt för övriga verksamheter som vill etablera sig i kommunen. Detta gäller såväl anläggning av väg som järnväg. förbättringen och utbyggnaden av infrastrukturen ska göra kommunen mer tillgänglig samt attraktiv. investeringarna ska medföra reducerade pendlings tider med rimliga störningar och lägre miljöpåverkan. de ska öka trafiksäkerheten. de ska långsiktigt leda till en regionförstoring. ny gränsöverstigande förbindelse bör möjliggöras. Pajala Kommun

87 Det attraktiva Pajala, väginvesteringar Pajala Kommun

88 Målbild Samhällsekonomi Förbättringar av kommunikationsinfrastrukturen: medför att människor vill flytta till området. förbättrar utnyttjande av befintligt realkapital. minskar störningar för boende. leder tung trafik utanför tätbefolkade områden. ger miljövinster. påverkar näringslivets tillväxtpotential. skapar förutsättningar för regionförstoring, en funktionell region med hög interaktion. gör att Torneälvens potential kan nyttjas av besöksnäringen. skapar förutsättningar för LIS- områden och därmed strandnära bebyggelse. Vilja Det ultimata scenariot är att väg och järnväg från Kaunisvaara till Svappavaara projekteras och anläggs direkt. Men eftersom vi är ödmjuka ser vi med fördel att ny väg är färdig när produktionen når sin fulla kapacitet på 5 miljoner ton/år. Pajala Kommun