Effektivisera lastbilstransporterna genom att bättre utnyttja fordonens kapacitet. Höj Trafikförordningens bruttoviktsbegränsning till 76 ton.

Transkript

1 Helena Sjögren Morgondagens fordon finns redan idag! Effektivisera lastbilstransporterna genom att bättre utnyttja fordonens kapacitet. Höj Trafikförordningens bruttoviktsbegränsning till 76 ton. SAMMANFATTNING Bränsleförbrukningen minskar per transporterat ton med minst 10 %, vilket innebär en minskning av CO2-utsläppen i samma omfattning. Även andra emissioner minskar i motsvarande grad. Transportkostnaderna minskar med ca 10 %. Den ökade bruttovikten förväntas inte öka vägslitaget eftersom att lasten fördelas på fler hjulaxlar. ST-fordonen har samma framkomlighet som ett konventionellt 60-tons fordon. Det blir färre antal fordon på vägarna vilket frigör kapacitet i vägsystemet. För skogsbruket drygt 20 % färre lastbilar. Ingen negativ påverkan på trafiksäkerheten kan påvisas. Om man möter eller kör om ett ST-fordon på vägen kommer man inte kunna skilja den från dagens 60-tons fordon om man inte är väl förtrogen med lastbilsteknik. De ser helt enkelt ut som en vanlig lastbil. Miljön, infrastrukturen, ekonomin och därmed konkurrenskraften gynnas av effektivare lastbilar. BAKGRUND EU har som ambition att sänka sina utsläpp av koldioxid inom transportsektorn med 20 % till år 2020 (referensår 2005). I Sverige har vi ett motsvarande nationellt mål som innebär 40 % minskade utsläpp till 2020 (referensår 1990). Detta kan inte åstadkommas enbart genom nyttjande av alternativa fordonsbränslen eller omfördelning till järnväg. Vi behöver även andra alternativa lösningar för att nå målet. Med utgångspunkt ifrån denna ambition initierades två projekt med längre och tyngre fordon (de s.k. ETT- resp. ST-bilarna) under Under särskilda studier mellan 2009 och 2012 kunde projekten, under ledning av Skogforsk, påvisa mycket lovande resultat inom alla studerade områden (emissioner, vägslitage, trafiksäkerhet, kostnader). Med de positiva erfarenheterna från dessa projekt föreslår Skogsindustrierna, med stöd av Sveriges Åkeriföretag (SÅ) att gå vidare med nödvändiga ändringar i Trafikförordningen för en kontrollerad implementering av ST-fordon upp till 76 ton på ett utvalt vägnät. Med kombinationer av dagens tillåtna fordonsmoduler Skogsindustrierna är massa-, och pappers- och den trämekaniska industrins bransch- och arbetsgivarorganisation. Skogsindustrierna företräder ett 50-tal massa- och pappersbruk och cirka 140 sågverk samt ett antal företag med nära anknytning till massa-, pappers-, eller trävarutillverkning. Inom Skogsindustrierna ingår verksamheten Svenskt Trä. Skogsindustrin sysselsätter drygt personer och exporterade för 123 miljarder kronor (2012). Box 55525, Stockholm, tel , skogsindustrierna.org

2 hamnar rundvirkestransporter på max ton. Men vi ser ändå att det vid ändring av Trafikförordning är klokt att sätta gränsen på samma nivå som Finland och ta höjd för fordonsutveckling. ETT-fordon upp till 30 meter behöver mer tid och beredning inför en implementering men det finns ingen anledning att vänta med tillämpning av normallånga ST-fordon i Sverige då de bygger på dagens beprövade teknik och dimensioner. Den 1 oktober 2013 kommer Finland att höja max bruttovikt till 76 ton, vilket i praktiken betyder att de fokuserar på axeltrycken istället för bruttovikten. Detta kan antas ge Finland inte bara de inom ramen för ST-projektet konstaterade effekterna, men också stora konkurrensfördelar i jämförelse med Sverige och våra näringar. Detta påskyndar vårt behov att agera. SYFTE Syftet med implementering av ST-fordon är att genom att fokusera på axeltryck istället för max bruttovikt kunna effektivisera transportsektorn, minska emissionerna, minska vägslitaget och samtidigt bättre utnyttja befintlig infrastruktur och förbättra trafiksäkerheten. Detta harmoniserar väl med Trafikverkets fyrstegsprincip och dess andra steg, effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Figur 1. Högre bruttovikt gör det möjligt att med dagens tillåtna fordonsvikter och axellaster ta mer last fördelat på fler axlar och därmed effektivisera transporterna utan överlast. ETT-PROJEKTET OCH UTVÄRDERING AV ST-FORDON Projektnamnet En Trave Till (ETT) syftar till att med längre fordon med större bruttovikt än dagens virkesfordon kunna ta med sig ytterligare en 6 meter lång virkestrave, d.v.s. fyra istället för de konventionella tre. Eftersom travarna på ETT-fordonet dessutom är större skulle två ETT-fordon kunna ersätta tre konventionella virkesfordon. ETT-projektet kompletterades efter ett halvår med ett delprojekt som fick namnet Större Travar (ST), där virkesfordon kombineras på ett sätt som ökar den transporterade nyttolasten, men samtidigt håller sig inom gällande bestämmelser för fordonslängder och axeltryck. Dessa fordon benämns idag ST-fordon.

3 Projektet som har drivits i ett omfattande samarbete mellan ett 30-tal olika företag, myndigheter och organisationer har resulterat i tre nya skogliga modulfordon som på ett effektivt sätt minskar miljöpåverkan och antal virkesfordon som krävs för att transportera virket. Resultatet efter mer än tre års körningar med ST-fordonen visar följande: Dieselförbrukningen har per transporterat ton minskat med 10 %. Minskning av CO2-utsläppen i med 10 %. Även andra miljöföroreningar har minskat i motsvarande grad. Transportkostnaderna har minskat med ca 10 %. Den ökade bruttovikten har inte ökat vägslitaget eftersom att lasten fördelas på fler hjulaxlar. ST-fordonen har samma framkomlighet som ett konventionellt 60-tons fordon. Ingen negativ påverkan på trafiksäkerheten har påvisats. ST-Fordon. Lastbil med kran, dolly och trailer. Totallängd <24 m Totalvikt 74 ton Olastad 26 ton TEKNISK BESKRIVNING AV ST-FORDONEN ST-fordon finns i flera utföranden beroende på vilken typ av transport som ska utföras. De har samma höjd och bredd som dagens 60 ton fordon och en längd inom dagens begränsningar på 25,25 meter. Två ytterligare axlar, en på bil alternativt link och en på semitrailer som tar upp de extra ton som kombinationen väger, både i axeltryck och bromsverkan. Fordonen är i sig godkända avseende axeltryck, längd, höjd och bredd men kombinationen överstiger dagens totala tillåtna fordonsvikt. Fordonen har utrustats med bromssystemet EBS (Electronic Brake System) inkopplat på dragfordonet och alla släpvagnarna, vilket innebär att bromssträckan inte ökar. Fordonen har även utrustning för övervakning av axeltrycken.

4 Bild 1. Om man möter eller kör om ett ST-fordon på vägen kommer man inte kunna skilja den från dagens 60-tons fordon om man inte är väl förtrogen med lastbilsteknik. Den ser helt enkelt ut som en vanlig lastbil. (Foto Erik Viklund) Dagens fordon 60 ton Axeltryck: 8,0 9,0 8,0 9,0 9,0 9,0 8,0 Lastbil med/utan kran och 4 axlar släp. Totallängd <24 m Totalvikt 60 ton Nyttolast ton beroende på utrustning ST-fordonen Axeltryck: 8,0 8,0 8,0 8,0 9,0 9,0 8,0 8,0 8,0 ST-kranbil. Lastbil med kran, dolly och trailer. Totallängd 24 m Totalvikt 74 ton Nyttolast ton beroende på utrustning, upp till 30 % effektivare.

5 Axeltryck: 8,0 9,0 9,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 ST-dragbil. Dragbil med link och trailer. Totallängd <24 m Totalvikt 74 ton Nyttolast ton beroende på utrustning, upp till 50 % effektivare. Dagens befintliga fordonsmoduler ger möjlighet till flera olika kombinationer av fordonståg och vikter utan att förändra axeltrycken jämfört med dagens 60-lastbil.

6 Fordonsmodul Typ Max tillåten fordonsvikt Dragbil 6x4 26 Lastbil 6x4 26 Lastbil 8x4 32 Dolly 18 Link 24 Semitrailer 24 4 axligt släp 36 5 axligt släp 42 Fordonståg Kombination typer Möjligt med max fordonsvikt Dagens timmerbil 60 ton Lastbil 6x4 + 4 axligt släp 62 ST-fordon 74 ton Dragbil 6x4 + link + semitrailer 74 Lastbil 8x4 + dolly + semitrailer 74 Lastbil 8x4 + 5 axligt släp 74 ETT-fordon 90 ton Lastbil 6x4 + dolly + link + semitrailer 92 Nya möjliga kombinationer Lastbil 6x4 + dolly + semitrailer 68 Lastbil 8x4 + dolly + link + semitrailer 98 Dragbil 6x4 + link + link + semitrailer 98

7 ST-FORDONENS ENERGIEFFEKTIVITET Tabellen nedan redovisar de besparingar som testerna visat, dels med ST-Fordon 74 ton och dels med ETT-fordon 90 ton i jämförelse med dagens 60 tons fordon. ST-fordonen i testerna har kört max 74 ton. Bildreferens: Jämförelse av lastbilstransporters energieffektivitet vid användning av fordon med olika totalvikter Skapat av: Lars Aspholmer, Lars Aspholmer Programmering AB, på uppdrag av Sveriges Åkeriföretag. Dokumentdatum: 21 mars 2013 INFRASTRUKTUR Den ökade bruttovikten förväntas inte öka vägslitaget eftersom lasten fördelas på fler hjulaxlar. Vad gäller vägnätets bruttoviktsbegränsningar (t.ex. broar) kan man genom skyltning trafikera dessa med nya fordonskonfigurationer, så länge man tar hänsyn till max bruttovikt (man får i vissa fall välja mellan att underlasta fordonet eller att söka en omväg). Begränsningar i vägnätet är därmed hanterbara även på kort sikt. Det här sättet att hantera flaskhalsar och punktvisa begränsningar är inget nytt för virkesfordon. Lasten är delbar och kan varieras från lass till lass. Nuvarande 60-tonsfordon hanterar redan idag liknande begränsningar där 60 ton inte är tillåtet. Bilden visar att skogsindustrins råvarutransporter idag använder hela Sveriges vägnät. ST-fordon fungerar för skogsindustrins råvarutransporter vilket innebär att det fungerar för alla typer av transporter. Bildreferens: Skogsbrukets Transporter 2010 Skapat av: Gert Andersson och Mikael Frisk SkogForsk, 2013

8 Effektivisering av lastbilarna harmoniserar väl med Trafikverkets fyrstegsprincip och dess andra steg Effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. För skogsbruket skulle regeländringen innebära att antalet lastbilar minskar med drygt 20 %. TRAFIKSÄKERHET Försöken har inte kunnat visa på negativa trafiksäkerhetseffekter från STfordonen. Den största trafiksäkerhetseffekten är förmodligen den att antalet tunga fordon på detta sätt kan minska, och därmed minskar också risken för olyckor där tunga fordon är inblandade. Samtidigt är det mycket viktigt att fordonen har den senaste teknologin vad gäller säkerhet och stöd så att fordonen håller rätt vikt och att de endast befinner sig på väg som klarar fordonen. IMPLEMENTERING Om trafikförordningen ändras så att max fordonsvikt sätter begränsningen kan dagens fordon med 7 axlar öka sin nyttolast med 2 ton (ca 4-5 %). Detta kan förväntas ge en sänkning av emissioner och kostnader utan särskilda förändringar i befintlig fordonsflotta. Ett virkesfordons avskrivningstid är fyra till fem år och med det som utgångspunkt kan en fullständig omställning till ST-fordon beräknas ta lika lång tid. Mer sannolikt är då att vi kommer att se investeringar i nya efterfordon som kan framföras med dagens dragbilar, fordonet får då 8 axlar, och kan öka nyttolasten med ytterligare 8 ton (ca %). Motsvarande ökning med fullt införande av ST-fordon (9 axlar) ger efter en investeringscykel ökning av nyttolasten på ton (ca %), beroende på byggnation. KLIMATMÅL Som läget ser ut idag kommer Sverige få svårt att uppnå de högt satta målen för utsläpp av koldioxid. Med en kontrollerad implementering av ST-fordon kommer vi att ta ett betydande steg mot att kunna uppnå målsättningen. Detta sammanfaller väl med slutsatserna i Färdplan High Capacity Transports Väg : HCT skapar nyttor åt industri och samhälle. Det finns en mycket stor potential. En användning på bred front av HCT-fordon i Sverige skulle ge betydande vinster i form av ökad effektivitet, minskade krav på investeringar för ökad kapacitet, lägre energianvändning och minskade utsläpp av CO2. HCT nyttjar befintlig kapacitet i transportsystemet och möter ökad efterfrågan på transporter jämförelsevis snabbt och till låg kostnad Färdplan High Capacity Transports Väg; Helena Kyster-Hansen, Tetraplan och Jerker Sjögren, CLOSER.