Fråga 3. Patella-upphakning förekommer hos alla hästraser och tillståndet medför en rad karakteristiska symptom.

Transkript

1 Skriftligt prov vid examination den 10 mars 2011 enligt riktlinjer godkända av Jordbruksverket för specialistkompetens avseende hästens sjukdomar (SJVFS 2009:83). Skriv ditt kodnummer överst på varje sida av skrivningen. Den kommer att tas isär eftersom varje examinator rättar sina egna frågor och därför måste varje sida vara numrerad. Skriv läsligt annars riskerar du att ditt svar inte kan bedömas korrekt. Uttryck dig klart, koncist och kortfattat! Samtliga frågor kan ge maximalt 6 poäng vid korrekt svar Fråga 1. Beskriv kortfattat två olika sätt att operera en enkelsidig verifierad abdominalkryptorchid. (Svaret ska även innefatta den vanligaste lokalisationen för testikeln i bukhålan). Fråga 2. En nyare kirurgisk metod för behandling av reducerad prestationsförmåga på grund av störd luftpassage i de övre luftvägarna kallas tie forward (engelska). a. Vilken sjukdom behandlas med hjälp av denna metod? b. Hur säkerställs diagnosen? c. Beskriv operationsmetoden i korta drag. d. Postoperativ prognos? Fråga 3. Patella-upphakning förekommer hos alla hästraser och tillståndet medför en rad karakteristiska symptom. a. Beskriv symptombilden vid akut patella-upphakning. b. Beskriv symptombilden vid mildare former av tillståndet. Kan symptombilden förväxlas med andra rörelsestörningar? c. Hur behandlas patella-upphakning? Fråga 4. Höftledsluxation förekommer relativt sällan hos hästar men när tillståndet väl uppstår ger det upphov till en karakteristisk symptombild. a. Vilken typ av häst drabbas oftast? b. Beskriv symptomen? c. Hur verifieras diagnosen? d. Finns det behandlingsmöjligheter? Fråga 5. Studera följande 3 röntgenbilder. I samtliga fall rör det sig om en varmblodig travare som är 2- gradigt halt (5- gradig skala ). Hältan härrör från det undersökta området. A: Vilka skador/sjukdomar är orsaken till de röntgenologiska fynden?

2 Häst 1: Häst 2: Häst 3: B: I vilket/vilka fall anser du dig behöva ytterligare projektioner och i så fall vilka för att fastställa diagnosen? Fråga 6. Du anlitas för att hältutreda ett sexårigt quartersto. I juni lokaliserar Du den engradiga hältan (VF) till strålbensområdet. Vid röntgenkontroll ses en cirka 0.8x0.8 cm stor cysta centralt i strålbenet VF och en något mindre cysta i strålbenet HF. Du behandlar hästen samt rekommenderar återbesök i augusti. I augusti har hältan ökat något. Ägaren och du står kontinuerligt i kontakt, ytterligare indicerade behandlingsåtgärder vidtas och hästen kommer åter på besök i december. Hästen är nu 2 initialhalt rätt fram trots att den har behandlats med till buds stående medicinska preparat, lämplig av dig vald motionsform samt beslagsåtgärder. Du bedömer att vidare åtgärder/behandlingar ej kommer att föra framåt. Hästägaren rådgör åter med dig och har nu intresserat sig för att använda stoet, som är försäkrat för , till avel. a. Vad är ditt råd till ägaren? b. Hur vill du hantera detta? c. Motivera svaret. Fråga 7. Ange fyra stycken ärftliga sjukdomar hos häst där sjukdomen eller anlaget för sjukdomen kan fastställas genom DNA-analys av vävnad eller blod från individen. Fråga 8. Vid utredning av häst med diarré kan blodanalys ge information som kan vara värdefull avseende både etiologi och behandling. a. Vilka värden/variabler kan förväntas påverkas vid diarrétillstånd hos vuxna hästar. b. Ange sådana värden/variabler samt ange hur de kan ändras och eventuellt vilka slutsatser som kan dras. Fråga 9. Du får in en 4-årig halvblodsvalack till kliniken som under eftermiddagen hittades i hagen med symptom från ögat. På håll ser du att den har kraftig blefarospasm och kraftigt epifora. Du undersöker den med fokalt ljus och förstoring och ser att hästen har en direkt och indirekt pupillreflex samt du ser även följande:

3 a. Sannolik diagnos/diagnoser? b. Hur handlägger du fallet initialt? c.. Förklara för djurägaren vilka behandlingsalternativ som finns samt diskutera även kring tänkbara komplikationer och prognos. Fråga 10. Du har tagit ett blodprov på ett ca 12 timmar gammal islandshästföl som inte riktigt diar ordentligt. Fölningen var inte övervakad men stoet verkar enligt djurägaren ha klarat av det alldeles själv. Fölet var torrt och fint på morgonen men diar lite dåligt och stoets juver verkar lite spänt. De kliniska parametrarna på fölungen är normala, fölungen är samarbetsvillig och står snällt och stilla under hela din undersökning. Tolka blodprovet nedan! För full poäng krävs att samtliga avvikande värden ska diskuteras. Normalvärde: B-EPK 7,0 10e12/L 7,1-10,7 B-Hb 100 g/l B-EVF 0,26 L/L 0,31-0,46 Ery-Reticulocyter 8 10e9/l 0 B-LPK, leukocytantal 4,7 10e9/L 4,5-10,6 B-Stavk neutrofiler 2,8 10e9/L sällsynt toxiskt utseende +++ B-Segmk neutrofiler 0,7 10e9/L 2,0-6,6 B-Eosinofiler 0,0 10e9/L 0-0,4 B-Basofiler 0,0 10e9/L 0-0,1 B-Lymf 0,5 10e9/L 1,4-4,9 B-Monocyter 0,6 10e9/L 0-0,2 Anisocytos+ P-Fibrinogen, häst 3,6 g/l 1,8-4,2 S-AA, serum amyl A, 152 mg/l <5 S-Protein 36 g/l S-Kreatinin 89 umol/l <141

4 Svar Fråga 10: Fråga 11. Anamnes: En svensk halvblod, valack 15 år. Vid arbete har djurägaren den senaste månaden noterat att det droppar urin från skapet under hela ridpasset, men inget droppande har setts när hästen står i stallet. Djurägaren har noterat att hästen skaftar ut och urinerar men det tar tid innan hästen ställer upp sig och det kommer eventuellt ngt mindre mängd urin än förväntat. Hästen dricker ur vattenkopp och har inte noterats dricka mer än vanligt. Djurägaren har tempkollat hästen den senaste tiden, och den har legat runt 38,2 i temp. Djurägaren är orolig för detta eftersom hästen i normala fall ligger lägre- enligt kurvorna han gjort upp ett år tidigare är normalrem för hästen 37,3. Hästen har nyligen ställts på spån (stod på halm tidigare) och djurägaren har den senaste veckan sett blodröd urin flera gånger, varför han nu beslutat att hästen behöver en ordentlig genomgång. Hästen är i övrigt pigg och äter bra. Klinisk status: AT ua, T 37.9, slemhinnor ua, submand lfk ua, HR 48, RR 16, cor et pulm ausk ua, GI ua, DP ua. Hästen har skaftat ut lite och när han gnäggar droppar några droppar urin från penis. Han har god svanstonus och analreflex utan anmärkning. Rörelser är ua, inga tecken till ataxi eller hälta kan ses. Reslutat av undersökningar eller provtagningar: Rektalisering: Blåsan känns måttligt fylld vid palpation, och när man trycker mot blåsan urinerar hästen samtidigt, utan att ställa sig i urineringsställning. Den är vid tillfället sederad med narcoxyl. Blåsan töms inte ut helt utan känns fortfarande fylld och lite hård efteråt. Inga övriga fynd rektalt. Blodprov och urinprov: Se separat blad. Endoskopi av urinblåsan: Se separat blad.

5

6

7 a. Diskutera och tolka provsvaren/undersökningsfynden (blodprov/urinprov/endoskopi av blåsan) b. Föreslå ytterligare diagnostik relevant för fallet c. Diskutera behandling och prognos för urinsten och sabulous material i urinblåsan hos häst. Fråga 12. a. Diskutera kring olika differentialdiagnoser för inkontinens b. Redogör för differentialdiagnoser för röd urin c. Redogör för teorierna bakom utvecklandet av urinsten och sabulous material i urinblåsan hos häst