Barns inflytande och delaktighet i förskolan

Transkript

1 Barns inflytande och delaktighet i förskolan Ur några pedagogers perspektiv Childrens influence in pre-school From some teachers perspective Emelie Johansson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsvetenskap/Lärarprogrammet Avancerad nivå/15hp Handledare: Lovisa Skånfors Examinator: Ann-Britt Enochsson Datum Löpnummer

2 Abstract The purpose of this independent project is to investigate teacher s views on theirs work with children s influence in preschool. To achieve the purpose, I have used the following questions. - What does the concept of influence mean for the teachers? - How do teachers encourage children's influence in preschool everyday activities? - Do teachers see any challenges when encouraging children's influence in preschool? To answer my research questions I used qualitative interviews with four pre-school teachers. I conducted the interviews with the help of my interview guide. All the pedagogues are working in preschool. My result show how the teachers all agree that influence in preschool is about the possibility to affect and be able to take part in decisions that regards preschool activities. Teachers work with influence in preschool in many different ways, for example to listen to and respect the children and let the children take responsibility for certain things. Possibilities to influence in routine situations can be that the children are involved in decisions about rest, assembly and meal-time. When it comes to challenges about children s influence in pre-school, teachers say that they have routines to follow and that makes their job more difficult. Keywords: pre-school, teachers, influence, children

3 Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogers syn på deras arbete med barns inflytande i förskolan. För att kunna uppnå syftet har jag använt mig av följande frågeställningar. - Vad betyder begreppet inflytande för pedagoger? - Hur anser pedagoger att de arbetar med barns inflytande i förskolan i den vardagliga verksamheten? - Ser pedagoger några utmaningar med att främja barns inflytande i förskolan? För att undersöka detta använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare. Jag genomförde de kvalitativa intervjuerna med hjälp av min intervjuguide. Alla pedagogerna jobbar inom förskolan. Mitt resultat visar att pedagogerna är överens om att inflytande i förskolan handlar om möjligheten till att kunna påverka och att barnen får känna att de är delaktiga i olika beslut gällande förskoleverksamheten. Pedagogerna arbetar med inflytande i förskolan på många olika sätt, exempelvis genom att lyssna och respektera barnen och låta barnen ta ansvar för saker. Möjligheter till inflytande i rutinsituationer kan vara att barnen får vara med och påverka exempelvis vilan, samling och matsituationer. När det gäller utmaningar med inflytande i förskolan säger pedagogerna att det oftast handlar om att de har rutiner som måste följas vilket innebär att det gör arbetssättet lite svårare.. Nyckelord: förskola, pedagog, inflytande, barn

4 Förord Jag vill börja med att tacka alla som deltagit i mina intervjuer, utan er skulle denna undersökning inte varit möjlig. Jag vill även tacka min handledare Lovisa Skånfors för all god kunskap, sitt stöd och engagemang för mitt examensarbete. Ett stort tack till er! Jag vill också tacka min sambo, min familj och alla vänner som varit ett stort stöd och som uppmuntrat mig och hjälpt mig under denna process, fast humöret inte alltid varit på topp. Jag vill slutligen tacka Mikael Örtegren och Marie Holmqvist som har stått ut med att läsa min uppsats gång på gång och som har gett mig tips och idéer på hur jag skulle kunna förbättra. / Emelie Johansson

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Syfte Frågeställning LITTERATURGENOMGÅNG Vad är inflytande? Pedagogens betydelse för barns inflytande Påverkar barnsynen barns inflytande? Sammanfattning METOD Metodval Urval och intervjupersonerna Förberedelser Genomförande Bearbetning och analysarbete Tillförlitlighet och validitet Etiska överväganden RESULTAT Vad är inflytande? Påverka och bestämma Hur man kan arbeta med inflytande i förskolan Turtagning, lyssna och respektera Mer inflytande i verksamheten Utmaningar med att främja barns inflytande Tidsbrist, fasta rutiner, våga lyssna in barnen och ålder Barn kan inte ha inflytande över allt Sammanfattning av resultat DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Inflytande Hur man kan arbeta med inflytande i förskolan Möjligheter med inflytande Utmaningar med att främja barns inflytande Avslutning... 25

6 5.6 Vidare forskning Litteraturlista Bilaga 1 Bilaga 2

7 1. INLEDNING Under de år jag studerat på lärarutbildningen har vi pratat mycket om barns inflytande. Speciellt under mitt inriktningsår, barns utveckling och rättigheter, genom hur viktigt det är att barnen får vara med och ha inflytande över sitt lärande och deltagande. Därför kände jag att jag ville skriva något om barns inflytande i förskolan. Utifrån hur pedagogerna jobbar med inflytande i förskolan tror jag mycket grundar sig i hur pedagogerna ser på och tänker kring barnen. Jag har upplevt att det är vanligt att pedagogerna bestämmer en aning för mycket och tycker att det är jobbigt, när barnen är med och bestämmer. Om jag ska ta ett exempel, så tänker jag på när pedagogerna talar om för barnen att de ska gå på toaletten och kissa. Hur vet pedagogerna att barnet behöver gå på toaletten? Eller till exempel när de sitter i en samling och barnen börjar vrida och vända på sig och tycker att det är tråkigt och börjar pratar om något annat, då talar oftast pedagogerna om för barnen att de ska sitta stilla på sina rumpor och lyssna på vad fröken har att säga. Jag har själv sett detta när jag har varit ute och vikarierat på olika förskolor. Arnér (2009) menar att om någon har en rättighet, så har någon annan en skyldighet. I det här sammanhanget, utifrån förskolans läroplan, menar hon att det innebär att pedagoger i förskolan är skyldiga att tillgodose denna rättighet, att barn ska få uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. I läroplanen för förskolan Skolverket, 2010 står det De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grunden för utformingen av miljön och planeringen av verksamheten (Skolverket, 2010, s12). Läroplanen för förskolan består av två delar. Den första delen handlar om förskolans värdegrund och uppdrag. Den andra delen handlar om mål och riktlinjer, där bland annat inflytande finns med som en egen rubrik. Förskolans läroplan beskriver när det gäller barns inflytande, att förskolan ska sträva efter att varje barn ska kunna utveckla sin förmåga genom att uttrycka sina åsikter och tankar och får möjligheten att vara med och påverka sin situation. Det står även att barnen ska kunna utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för miljön på förskolan. Förskolan ska även se till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och kunna handla efter demokratiska principer genom att de får vara med och delta i olika former gällande samarbete och olika beslut. I förskolans läroplan står det även om riktlinjer som förskollärarna ska ansvara för och det är att alla barn ska få ha ett reellt inflytande på arbetssätten och förskolverksamhetens innehåll. Den berättar även vad arbetslaget har för uppgifter inom barns inflytande och säger bland annat att pedagogerna ska utveckla barnens förmåga och vilja till att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan, arbetslaget ska se till att varje barns åsikter och uppfattningar respekteras. De ska även se till att flickor och pojkar får lika stort inflytande gällande utrymme i verksamheten samt förbereda barnen för delaktighet och ansvar samt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. 1

8 Arbetslaget ska också se till att barnen får en vilja till att ta ett större ansvar, både för dem själva och i samvaron i barngruppen (Skolverket, 2010). I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grunden för utformingen av miljön och planeringen av verksamheten. (Skolverket, 2010, s12) I FN:s konvention om barnets rättigheter, finns 41 artiklar som talar om vilka rättigheter varje barn ska ha. Bland alla dessa artiklar finns det fyra huvudprinciper; artikel 2, 3, 6 och 12 som ska ses som vägledande för hur hela barnrättskonventionen ska förstås. I detta sammanhang om barns inflytande så passar särskilt artikel 3 och 12 in. Artikel 3 handlar om att barnets bästa ska komma i främsta rummet och att vid alla åtgärder som rör barn ska det vara så. Artikel 12 handlar om åsiktsfrihet och rätten att bli hörd, att vuxna ska lyssna på barn, och att pedagogerna i skolan ska fråga barnen vad de tycker innan de bestämmer något (Utrikesdepartimentet, 2007). Avsnittet ovan visar att barns inflytande är viktigt och ska få utrymme i förskolans arbetssätt. Därför har jag valt att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på och arbetar med barns inflytande. 1.2 Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagogers syn på deras arbete med barns inflytande i förskolan. Jag vill med den här studien få en inblick i hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och genom detta få mer kunskap hur jag själv kan arbeta med det i framtiden och även bidra med kunskap om det till andra pedagoger. 1.3 Frågeställning För att uppnå detta syfte har följande frågeställningar utformats: Vad betyder begreppet inflytande för pedagoger? Hur anser pedagoger att de arbetar med barns inflytande i förskolan i den dagliga verksamheten? Ser pedagoger några utmaningar i arbetet med att främja barns inflytande i förskolan? 2

9 2. LITTERATURGENOMGÅNG Detta avsnitt fungerar som en bakgrund i detta arbete. Här kommer tidigare forskning och annan litteratur som jag finner intressant och relevant för mitt syfte. I den första delen kommer jag att förklara vad begreppet inflytande har för innebörd. I andra delen kommer pedagogers betydelse för inflytande i förskolan tas upp, samt barnsyn och dess betydelse för inflytande. 2.1 Vad är inflytande? I sin studie om barns inflytande i förskolan skriver Arnér (2009) att begreppet inflytande går att tolka på många olika sätt och att det också används med olika innebörder och termer i skolforsknings sammanhang. Hon menar även att ofta används begreppen delaktighet och inflytande synonymt och att det finns möjligheter att tolka begreppen olika beroende på vilka sammanhang begreppen ingår i. Arnér väljer att använda begreppet inflytande istället för delaktighet. Hon menar att begreppet inflytande i förskolan handlar om att barn ska ges möjlighet att påverka sin tillvaro på ett påtagligt sätt och att begreppet delaktighet har en innebörd av att ta del av något som andra redan bestämt. I sin studie om det önskvärda barnet skriver även Emilsson (2008) om inflytande och att ordet inflytande ofta nämns i samband med begreppet delaktighet. Genom att använda ordet inflytande menar hon att det tydligare framgår att barnen ska få uttrycka sig och kunna påverka den situation som de befinner sig i. Johannesen och Sandvik (2009) skriver i sin studie små barns delaktighet och inflytande att uppfattningen om inflytande och delaktighet på förskolan är att barn ska få vara med och fatta beslut samt vara med och bestämma och välja. Inflytande och delaktighet handlar inte om en människas rätt som ska stå emot en annan människas rätt utan det handlar om hur människor lyssnar till, samspelar och respekterar varandra i en gemenskap. Författarna har låtit en student beskriva sin uppfattning om inflytande och delaktighet som låter så här: För mig innebär delaktighet och inflytande att man är lyhörd för barnens uttryck, för att sedan låta barnets uttryck påverka situationen. Det är inte fråga om att barnet alltid får sin vilja igenom, utan att barnet blir förstått, uppmärksammas och ges utrymme att visa sina intentioner. De yngre barnen uttrycker sig genom sin kropp. Det gäller att personalen som arbetar med barnen är uppmärksamma för de uttryck som barnen kommunicerar, att personalen försöker tolka barnen ur deras perspektiv. Det är viktigt att både se barnet som individ, men även gruppen som helhet. (Johannesen & Sandvik, 2009, s. 32) 3

10 I sin studie skriver Åberg och Lenz Taguchi (2005) att en demokratisk förskola inte alltid innebär att barnen får göra som de själva vill, utan att man ger utrymme för att de ska tänka fritt och respektera allas åsikter. De anser även att det hänger på pedagogen att ge barnen möjlighet att uttrycka sina åsikter. Författarna påpekar även att när man bygger upp en delaktighet innebär det inte att man som vuxen säger ifrån sig sitt ansvar, utan att man bjuder in barnen till att tillsammans med vuxna få ta ansvar för den vardagliga verksamheten på förskolan. Åberg och Lenz Taguchi menar även att det blir svårt för barnen att förstå sig på demokratiska principer om de aldrig får en möjlighet att försöka samarbeta med andra och ta ansvar för sina handlingar. Genom att pedagoger lyssnar och respekterar barnens tankar och ger dem möjlighet att lyssna på varandra bidrar det till en förskola där delaktighet genomsyrar verksamheten. I sin studie om de yngsta medborgarna och deras rättigheter skriver Barnombudsmannen (2007) för att de yngsta barnen ska få en möjlighet att komma till tals krävs att det finns fungerande former för inflytande även för dem. De vuxna som finns runt ett barn och som har makt att fatta olika beslut som rör barnet måste vara medvetna om barnets rättigheter. Utöver en god kännedom om barnets rättigheter måste man som vuxna även ha kompetens att samtala med, lyssna på och tolka barnet. 2.2 Pedagogens betydelse för barns inflytande I sin studie om lärandets grogrund skriver Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) i förskolan ska barnen tillsammans med andra barn och vuxna vara med och delta i beslut som rör den pedagogiska verksamheten som till exempel miljöns utformning. Författarna menar att pedagoger och barn ska tillsammans diskutera sig fram till verksamhetens olika innehåll, exempelvis kan det vara att välja ett tema, där man tillsammans väljer olika aktiviteter och material som kan vara användbara för just detta tema. Åberg och Lenz Taguchi (2005) skriver att det är pedagoger som organiserar upp hur en dag ska se ut på förskolan, vilket gör att det är de som har makten att ge eller ta ifrån barnens möjligheter till delaktighet när det gäller utformingen av en vardag i förskolan. De menar även att som pedagog har man ett etiskt ansvar i förhållande till barnen vilket kräver att man är medveten om de demokratiska värden som den pedagogiska verksamheten utgår ifrån. Åberg och Lenz Taguchi menar även att det är vuxna som styr, men förhoppningsvis med en medvetenhet och ansvar om vad vi gör och hur vi gör och alltid med barnen i största fokus. Hur barnen blir delaktiga beror helt enkelt på hur vuxna ger dem möjlighet till det. Det är viktigt att man uppmärksammar barnen på att människor kan ha olika attityder och värderingar. Barnen ska lära sig att respektera och visa öppenhet för detta menar Pramling Samuelsson och Sheridan (2006). Åberg och Lenz Taguchi (2005) ställer sig frågan om hur vi vuxna egentligen gör när vi samtalar med barnen. De menar att vuxna oftast är för upptagna av att lyssna på barnens tankar för att vi ska förmedla vad vi kan till dem. De skriver även att pedagoger har ett ansvar att ge barnen en möjlighet att vara delaktig och kunna påverka sin egen vardag. Som pedagog måste man vara nyfiken 4

11 och medvetet lyssna på det barnen gör i vardagen. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) skriver att det är när barnens egna åsikter respekteras och de får ta ansvar, samt är delaktiga i olika beslutsfattande processer, som de utvecklar förmågan att förstå och handla efter olika principer. De anser även att pedagogen ska ta både barnets och samhällets perspektiv, vilket även framgår tydligt i förskolans uppdrag. För att barnen skall bli demokratiska medborgare menar Pramling Samuelsson och Sheridan att barnen redan i förskolan skall få ha inflytande och kunna påverka sin vardagssituation i den pedagogiska verksamheten. Författarna menar även att vad barnen lär och utvecklar beror till stor del på pedagogernas förhållningssätt och förmåga att skapa en miljö som stimulerar och utmanar varje barns lärande. Arnér (2009) menar att om någon har rättighet så har någon annan en skyldighet. Författaren menar i detta sammanhang att om barnen har rätt till inflytande innebär det att pedagogerna är skyldiga att tillgodese barnens rättigheter, vilket också innebär att barnen ska få uttrycka sina tankar och åsikter och ha möjlighet att påverka sin situation. I sin studie om de yngsta barnen i förskolan skriver Johansson (2003) att genom att vuxna ställer frågor till barnen om vad man skall göra i verksamheten involveras barnen och därmed ger pedagogerna barnen en möjlighet till inflytande i förskolan. Hon menar även att om pedagogerna har olika material tillgängliga för barnen och de informerar om vilket material som finns, var det finns och att de kan använda det, får barn inflytande genom att de kan välja material och aktiviteter som de själva önskar. 2.3 Påverkar barnsynen barns inflytande? Åberg och Lenz Taguchi (2005) menar att alla människor har en barnsyn, en medveten eller en omedveten. Vilken syn man än har är det den som påverkar sättet att förhålla sig till barnen i verksamheten. De anser även att vi idag ser barnen som kompetenta men att det är det sätt man väljer att bemöta barnen som synliggör vilken barnsyn man har. Det är i de små vardagliga händelserna som barnsynen blir synlig. Det är inte det man säger utan det man faktiskt gör som är själva verkligheten. Åberg och Lenz Taguchi skriver att man kan välja en bild av barnet som kompetent och nyfiket med lust att lära eller välja att möta barnet med en annan bild. Det är den bild man själv har som påverkar vilken barnsyn man har. Författarna menar även att vad ett barn kan eller inte kan beror helt enkelt på i vilket sammanhang man befinner sig och med vem. Barnen kan inte välja vilka pedagoger de ska dela sin vardag med, vilket gör att det ställer krav på pedagogerna att göra sig medvetna om vad som styr deras sätt att tänka och agera. Även Arnér (2009) resonerar kring detta och anser att det finns olika sätt att förstå pedagogernas arbete i förskolan och det är beroende av vilket barnperspektiv eller vilken barnsyn de utgår ifrån. Hon anser även att det är sättet man bemöter barnen med som har en betydelse men också att den blick man ger barnet. Johansson (2003) anser att med barnsyn menas hur vuxna förhåller sig till, uppfattar och bemöter barnen som personer. Hon menar även att för att man ska kunna bemöta ett barn 5

12 som en person gäller det att man ser på barnet som en medmänniska. Antingen väljer men att se barnet som en medmänniska, en meningsskapande person med egna behov och intressen eller så väljer man att se det som att vuxna vet bäst och avgör vad som är bäst för barnet och att barnet avsikter är irrationella och inte alls är att räkna med. Det författaren menar när hon skriver att barn är medmänniskor är att vuxnas barnsyn tar sin utgångspunkt i barnet och utgår från att de är en medmänniska med egna behov, intressen, förmågor och önskningar som det gäller för pedagoger att försöka förstå och ta hänsyn till. Barnombudsmannen (2007) menar att den naturliga förmågan att lyssna på och förstå vad ett barn säger beror på oss vuxna. En del vuxna har en förmåga att se situationer ur ett barnperspektiv, nästan som ett barn skulle kunna se dem. En del vuxna är också bra på att låta barnet berätta ur sitt eget perspektiv. Vissa vuxna saknar dessa förmågor helt eller delvis. Om vi vuxna naturligt utgår från vårt vuxna perspektiv så måste en ansträngning till för att välja och sedan upprätthålla ett barnperspektiv, men också för att komma nära och kanske förstå mer av barns egna perspektiv. 2.4 Sammanfattning Litteraturen ovan menar att inflytande i förskolan handlar om att barn ska få vara med och fatta beslut samt vara med och bestämma och välja gällande verksamheten. Den tar även upp pedagogernas betydelse för barnens inflytande och att barnsynen spelar roll. Sammanfattningsvis visar forskningen att man som pedagog ska se barnen som kompetenta individer. 6

13 3. METOD I detta kapitel kommer jag att beskriva vilken metod jag valde, varför jag valde just denna metod samt hur jag gick till väga för att genomföra min undersökning. 3.1 Metodval För att kunna undersöka pedagogers syn på deras arbete med barns inflytande i förskolan valde jag att göra fyra kvalitativa intervjuer med pedagoger i verksamheten. Jag ville höra deras egna tankar och åsikter. Kvale (1997) skriver att kvalitativa intervjuer är en effektiv metod att använda sig av när man har som syfte att ta reda på vad enskilda människor har för upplevelser och åsikter om sin livsvärld. Utifrån litteraturgenomgången och mina frågeställningar skapade jag en intervjuguide (se bilaga 1) med bestämda frågeområden. Jag valde att intervjua dem enskilt därför att jag tror att man lätt kan hänga på varandra eller om någon av personerna är mer tystlåten än någon annan kanske den inte får komma till tals. Trost (1997) anser att man ska undvika att intervjua flera personer samtidigt därför att de tystlåtna inte får chans att prata så mycket, medan de som pratar mycket lätt tar över. Att använda kvalitativa intervjuer är bra, då man kan ha en intervjuguide som underlättar och ger ledtrådar för att kunna ställa raka och enkla frågor. Trost anser även att intervjuguiden bör vara kort och innehålla stora delområden. 3.2 Urval och intervjupersonerna Jag valde att göra mina intervjuer på fyra olika förskolor. Varför jag ville intervjua pedagoger från olika förskolor var för att jag ville få ut så många olika svar som möjligt. Jag tänkte att om de jobbar på samma förskola blir det med stor sannolikhet samma svar eftersom de förmodligen har samma arbetsätt. Två av pedagogerna jobbar på en avdelning där barnen är ett till fem år. En på en ett till treårsavdelning och en på en fyra till femårsavdelning. Alla mina intervjuer tog plats på förskolorna. När jag valde ut mina intervjupersoner försökte jag få några jag kände till eftersom jag tror att det känns tryggare för dem. En anledning till varför jag valde personer som jag kände till var för att jag var nyfiken på deras arbetssätt och uppfattningar om mitt område. Alla mina deltagare arbetar på olika förskolor och alla deltagarna är kvinnor och presenteras här med fingerade namn. Lisa är 49 år. Hon har jobbat inom barnomsorgen som vikarie sedan 1996 som barnskötare. År 2007 började hon sin utbildning till förskollärare och tog sin examen år Hon har jobbat på nuvarande förskola i tio år. Hon har även varit med och byggt upp den förskola hon nu jobbar på. På avdelningen hon jobbar är barnen mellan tre till fem år. 7

14 Gunilla är 46 år. Hon utbildade sig 1987 till förskollärare och har nu jobbat i 29 år. Hon har jobbat på två olika kooperativ. Hon har arbetat på fritidshem, skolor och i förskoleklass. På den nuvarande förskolan har hon varit i tre år. På avdelningen hon jobbar på är barnen mellan ett till tre år. Sanna är 38 år. Hon började jobba som vikare inom barnomsorgen år Hon arbetade då på olika skolor och förskolor. Hon valde att utbilda sig och fick sin lärarexamen år Hon har nu arbetat som färdig förskollärare i 12 år. Hon började jobba på nuvarande förskola våren 2002 och har varit där sedan dess. På förskolan finns två avdelningar. En med barn mellan ett till tre år och på den andra är barnen mellan tre till fem år. Hon jobbar på båda avdelningarna. De använder sig av rotation på förskolan som innebär att de är tre personal som varje vecka turas om att arbeta inne på 1-3 års avdelning. Stina är 34 år. Hon fick sin lärarexamen 2004 och har alltså varit färdig pedagog i 8 år. Hon fick då fast jobb på den förskolan hon idag jobbar på. Innan hon valde att utbilda sig till förskollärare jobbade hon som servitris och på ett avlastingshem för handikappade barn. 3.3 Förberedelser Det första jag fick göra var att ta kontakt med de olika förskolecheferna på de förskolor jag hade valt ut för att få ett godkännande att göra mina intervjuer med pedagogerna. Sedan ringde jag till de förskolor jag valt ut för att fråga om de ville delta i en intervju angående pedagogers syn på barns inflytande på förskolan. Alla jag intervjuade var utbildade förskollärare. Jag förklarade tydligt syftet med undersökningen samt att det var frivilligt att delta och att de kommer att ha fingerade namn i uppsatsen. Jag var även tydlig med att berätta att de kunde dra sig ur när som helst under intervjun om de kände så. Trost (1997) menar att man vid första kontakten med de personer man ska intervjua måste vara tydlig med att förklara att det man kommer att prata om vid intervjun är konfidentiellt, vilket betyder att ingen skall kunna ta del av eller på ett sådant sätt att den enskildes identitet kan avslöjas. Jag valde att inte ge ut mina intervjufrågor i förväg eftersom jag vill få ut så spontana svar som möjligt. Jag frågade om detta var okej och jag fick deras samtycke. Jag var medveten om att det kunde påverka mitt resultat om de hade fått frågorna i förväg, då hade de kunnat sitta i lugn och ro och tänka efter, men eftersom jag ville få så spontana svar som möjligt så fick de bli så. Innan jag gick ut och intervjuade, gjorde jag en provintervju med en kvinna som är förskollärare. Tanken med den var att jag ville se hur lång tid intervjun tog, om någon fråga kändes konstig och jag fick en större förberedelse på vilka följdfrågor jag kunde använda mig av. Dalen (2007) skriver att man alltid ska göra en testintervju för att testa sig själva som intervjuare samt att få möjlighet att testa sin intervjuguide. 8

15 3.4 Genomförande Trost (1997) menar att miljön ska vara så ostörd som möjligt och att det är viktigt att respondenten känner sig trygg i miljön. Alla mina fyra intervjuer tog plats på respondenternas förskolor. Två av dem gjordes på morgonen innan pedagogerna hade börjat jobba. Den tredje gjordes under pedagogens rast. Hennes kollegor var medvetna om att det kunde dra ut lite på tiden, vilket inte var något problem. Den fjärde intervjun genomfördes efter att pedagogen hade slutat för dagen. Under tiden intervjuerna genomfördes var det bara jag och respondenten i rummet. Alla pedagoger hade fått välja plats, tid och vart intervjun skulle ske. Inför alla intervjuer berättade jag att jag skulle spela in samtalet med hjälp av min mobil och jag var den enda som skulle lyssna på materialet. Jag var mycket tydligt med att berätta att jag skulle förstöra materialet så fort arbetet avslutats. Det var viktigt att alla deltagare fick reda på att materialet kommer att förstöras. Trost (1997) menar att fördelarna med en inspelning är att man kan lyssna på tonfall och ordval upprepade gånger och ordagrant skriva ner vad som sagts under intervjun. Författaren menar även att när man spelar in intervjun kan man koncentrera sig på frågorna och svaren. Jag genomförde mina intervjuer under två veckors tid. Intervjuerna tog mellan minuter. Jag valde att skriva ner intervjuerna i sin helhet, alltså i en löpande text. Att bearbeta intervjuerna tog mycket tid, men jag är glad över att jag gjorde det eftersom det underlättade mycket för mig när jag skulle analysera materialet. Fördelen med att skriva ut intervjuer är att man får möjlighet att själv strukturera upp det insamlande materialet på ett sätt som gör det lättare att analysera menar Kvale (1997). 3.5 Bearbetning och analysarbete Jag lyssnade på de inspelade intervjuerna ett flertal gånger samtidigt som jag skrev ner dem i sin helhet på datorn i en löpande text. Genom att jag läste igenom intervjuerna ett antal gånger och strök under det som var mest intressant och relevant till mitt syfte och mina frågeställningar, kunde jag få en överblick av materialet och det var lättare att läsa och dela in intervjuerna efter syftet och mina frågeställningar. 3.6 Tillförlitlighet och validitet Med tillförlitlighet menas att undersökningen är stabil och att situationen ska vara likadan för alla som deltagit menar Trost (1997). Eftersom jag använde mig av kvalitativa intervjuer och använde mig av samma intervjuguide (se bilaga) när jag intervjuat personerna så leder detta till att den är tillförlitlig eftersom alla intervjuer handlat om samma områden. Alla deltagare fick även välja vart och när de ville utföra intervjun. Studiens tillförlitlighet bygger även på att jag spelat in alla mina intervjuer för att kunna 9

16 vara närvarande vid intervjuerna. Jag kunde då fokusera på att lyssna och ställa frågor till den intervjuade under samtalet. Genom att jag spelade in intervjuerna gav det mig möjligheten att hela tiden kunna gå tillbaka och lyssna på materialet, för att kunna vara säker på att jag inte kunnat missa något som de intervjuade sagt. Författaren förklarar att med validitet menas att frågan ska mäta det den är avsedd att mäta. I detta examensarbete ville jag få reda på hur pedagogers uppfattning om barns inflytande i förskolan var. Därför fick jag i min intervjuguide ställa frågor som berörde de frågeställningar jag har i min studie. Resultatet i denna studie baseras på förskollärarnas egna uppfattningar, och det är deras erfarenheter och uppfattningar om hur man arbetar med inflytande i förskolan som jag vill komma åt i min studie. Genom att jag har intervjuat olika personer från olika förskolor har det bidragit till att jag fått olika uppfattningar om hur man kan arbeta med inflytande i förskolan. 3.7 Etiska överväganden Jag informerade om forskningsetiken till pedagogerna redan första gången jag frågade dem om de ville delta i min undersökning. De etiska överväganden som jag tagit del av handlar om: Informationskravet som innebär att de som deltar i en undersökning har blivit informerade om vilket syfte undersökningen har, hur den i stora drag kommer genomföras samt om hur information som samlas in kommer användas och att deras medverkan är frivillig (Vetenskapsrådet, 2002). Jag förklarade tydligt mitt syfte med min studie vid första kontakten. Alla deltagare fick ett varsitt informationsbrev där jag informerade om att det är frivilligt att delta och ingen mer än jag kommer att veta om de fingerade namnen i uppsatsen och att det är möjligt att när som helst avbryta intervjun, under eller efter. I brevet stod det även att jag kommer använda mig av min mobiltelefon för att spela in samtalen och att materialet kommer att förstöras så fort arbetet är avslutat. Längst ner i informationsbrevet fick intervjupersonerna underteckna med namn, datum och ort. (se bilaga 2) Konfidentialitetskravet innebär att identiteten på de som deltar i undersökningen ska vara konfidentiell så att det de gör eller säger inte går att spåra till dem och samtidigt ska uppgifterna förvaras på ett sätt så att ingen obehörig kan få tag i den (Vetenskapsrådet, 2002 ). Jag var tydlig med att förklara för respondenterna redan vid vår första kontakt att de kommer ha fingerade namn i uppsatsen, och att materialet kommer bevaras så att obehöriga inte har möjlighet att ta del av dem. Samtyckeskravet innebär att deltagarna måste ge ett godkännande över sitt deltagande innan en undersökning kan genomföras och att de själva kan bestämma och välja att avbryta sitt deltagande utan att det ska få någon som helst negativ följder (Vetenskapsrådet, 2002). För att få ett godkännande från de som deltagit, fick respondenterna vid första kontakten frågan om de ville vara med och delta i 10

17 undersökningen. De fick även göra ett skriftligt godkännande till sin medverkan när jag lämnande ytterligare information i mitt informationsbrev. Nyttjandekravet innebär att det material som samlas in endast får användas till det som deltagarna har blivit informerade om och får inte lånas ut till något annat syfte (Vetenskapsrådet, 2002). För att säkerställa detta har informationen som samlats in förvarats på ett sätt där endast jag har haft tillgång till och det kommer att förstöras när denna studie är avslutad. 11

18 4. RESULTAT I detta kapitel kommer jag att redogöra för de svar jag fått av mina intervjuer med pedagogerna. Resultatet kommer att vara anknutet till mitt syfte och mina frågeställningar. Syftet är att undersöka pedagogers syn på deras arbete med barns inflytande i förskolan. Mina frågeställningar är: Vad betyder begreppet inflytande för pedagoger? Hur anser pedagoger att de arbetar med barns inflytande i förskolan i den dagliga verksamheten? Ser pedagoger några utmaningar i arbetet med att främja barns inflytande i förskolan? 4.1 Vad är inflytande? Påverka och bestämma Undersökningen visar att begreppet inflytande handlar om mycket, det kan exempelvis vara att barnen ska få vara med och påverka och bestämma över verksamheten, men det gäller även att kunna skilja på det barnen kan vara med och ha inflytande över och inte. Lisa menar att inflytande handlar lite om olika aspekter, men att man ska prata med alla barn varje dag, lyssna på dem och respektera det de har att säga. Man ska låta barnen ta ansvar för saker de har och det de gör. Man ska få barnen att stå för vad de gör och tycker, jobba med deras självkänsla och få dem självsäkra. Genom att ha en bra självkänsla kan barnen stå för vad de gör och tycker, vilket innebär att de kan ha inflytande i allt runt omkring dem. För Sanna betyder inflytande att barnen kan vara med och påverka det man ska göra eller har gjort som till exempel en aktivitet, då ska barnen ha inflytande över vad de kan, berätta vad de tyckte och tänkte kring aktiviteten samt vad man kan göra bättre till nästa gång. Inflytande är påverkande menar Sanna. Även Lisa menar att inflytande kan vara att barnen får vara med och påverka och bestämma vad de ska göra och hur de vill ha det. Det är inte alltid som det fungerar, men att de kan komma med olika förslag och skulle det vara så att det inte fungerar får man förklara att det inte går just nu. Har man bara en bra förklaring så har barnen ändå fått sagt det de ville, barnen har fått känna att det de ville är viktigt även om det inte går just nu. Om det inte är helt för tokiga förslag. För Stina betyder inflytande att det handlar om när barnen får vara med och bestämma samt påverka olika beslut som gäller i verksamheten, kanske inte i allt, men efter det kan de vara med och påverka och ha inflytande. Man måste tänka på barnets ålder och mognad menar hon. Gunilla säger att inflytande i förskolan är väldigt spännande. Man kan lätt tro att barnen ska få vara med och bestämma allt, men så är det inte. Det gäller att kunna skilja på det barnen kan vara med och 12

19 bestämma om och inte. Gunilla säger att på en småbarnsavdelning tror många att barnen inte kan få vara med och ha inflytande därför att de är små, men så är det inte, de har bara färre saker att välja mellan. Barnen väljer kanske bara mellan två saker istället för flera. Det kan till exempel vara att de får peka på den frukt de vill ha. Gunilla säger så här om inflytande och när det gäller om barnen ska få vara med och välja på olika saker: Jag vet inte riktigt vart jag har hört det här, det kanske du vet? Det är nog någon föreläsare som har sagt det. Om barn ska välja på fyra saker så ska man ha tre jättetråkiga saker och en rolig sak att välja mellan. För om du säger till ett barn, vill du vara kvar på stranden eller vill du ha fika eller glass eller vill du åka hem. Vad ska dem välja då? Barnen kommer vilja ha alla de tre sakerna (Gunilla). 4.2 Hur man kan arbeta med inflytande i förskolan Turtagning, lyssna och respektera Undersökningen visar att de olika pedagogerna har olika gränser för vad barnen kan få styra över. Även om det är en del som skiljer pedagogerna åt, så finns en del gemensamma strategier såsom att på samlingen får barnen lära sig att lyssna på de andra barnen och lära sig vänta på sin tur. Barnen får också ett visst utrymme att välja i många av verksamheternas rutinsituationer. För att kunna arbeta med inflytande i förskolan måste man se möjligheterna med det. Lisa säger att det handlar om att man ska lyssna och respektera barnen, att man ska låta barnen få ta ansvar för saker och ting. Ett sätt som kan vara bra när barnen kommer med förslag är att då synliggöra att alla tänker olika. Man ska synliggöra för barnen att vi inte tänker lika och att det är viktigt att respektera det. Lisa menar även att det är för stora barngrupper, så det är svårt att låta alla komma till tals, men att de brukar dela in dem i små grupper för att låta alla få komma till tals. Även Sanna säger att i hennes arbetslag försöker de att lyssna in barnen. Men att ifrån början kanske de har en tanke med vad de ska jobba med menar hon, sedan pratar de med barnen om det och då får de vara med och fundera ut hur de skulle kunna göra för att gå vidare. Hon berättar att under hösten har de haft ett tema med vatten. De började prata med barnen om vatten, att det regnar mycket och att det ofta är mycket blött ute på gården. Ett barn kom med idén att de skulle mäta hur mycket vatten det kommer, så de tillverkade en regnmätare tillsammans, som de ställde på gården. Barnen fick då vara med och påverka och känna sig delaktiga. Liksom Lisa berättar Gunilla hur de arbetar med inflytande på deras förskola. Det kan exempelvis vara i samlingen eller vid maten. Då tränar man på turtagning som handlar om att träna på att vänta på sin tur. Vid samlingen tränar barnen på att vänta på sin tur, respektera varandra och lyssna på de andra barnen. Barnen vet att det kommer att bli deras tur till slut berättar hon. Genom det lär man sig att respektera de andra och lyssna. En annan sak de göra är att rösta på olika förslag, man ger dem kanske tre olika förslag beroende på barnens ålder. Lisa berättar även att de använder sig av en dukvärd 13

20 varje dag, som får vara med och duka till maten, samt bjuder in de andra barnen till maten. Den som är dukvärd är även fruktvärd vid samlingen. Då får barnet välja frukt, saga och bjuda in de andra till samlingen. Hon säger att man ser hur barnets självkänsla växer genom att det får hjälpa till, genom att vara dukvärd och fruktvärd och bjuda in de andra barnen till maten eller samlingen. Barnen får vara med och vara delaktiga. De känner sig sedda. Stina berättar att de har en gemensam avdelningsplanering varannan vecka. Då de planerar två veckor åt gången. Där diskuterar de varje barn, vad just det barnet tycker är intressant och kul, samt hur man ska gå vidare i de olika grupperna. De arbetar med olika grupper där de delar in barnen efter ålder och anpassar aktiviteterna efter deras intressen och ålder. Hon säger att de hjälper varandra att planera, eftersom man ser olika på barnen, vad just det barnet tycker är intressant. Ju fler ögon desto bättre. På det sättet kan man säga att barnen styr deras verksamhet. De skriver alltid vad de har planerat och sen hur det blev, de utvärderar varannan vecka berättar Stina. Hon berättar även att det de har tänkt sig inte alltid behöver bli så och det är det som är det spännande med yrket. När hon började som förskollärare planerade hon utefter vad barnen behövde veta, det här kan jag och det kan inte dem. Nu tänker hon till vad barnen har med sig i sina ryggsäckar och vad de behöver utmanas i berättar Stina. Hon lyssnar in barnen mycket mer. För att barnen ska få en möjlighet att påverka lyssnar de på dem. Det gäller som pedagog att man är här och nu. Jag brukar ge dem möjligheten att påverka vart de vill sitta vid frukosten ibland säger Gunilla. Barnen får sätta sig vart de vill vid bordet, men ibland kan det vara så att de inte kan bestämma sig så man får hjälpa dem ändå. Hon talar även om att om barnen kommer fram med ett förslag, så brukar de köra på det om det inte är helt galet. Det kan inte gå mer än fel. Hon menar att hennes jobb är att se till att alla barnen kommer till tals och att de känner sig trygga i gruppen och att de törs säga vad de vill. Lisa berättar att de har haft matråd med barnen om hur de kunde få det bättre vid maten då det har varit lite högljutt. De satte sig ner med barnen och pratade och barnen kom med många bra idéer på hur de skulle kunna göra. Detta är ett exempel på hur man skulle kunna gör för att barnen ska få mer inflytande säger Lisa. Hon menar även att man skulle kunna göra det i andra situationer också, i mindre grupper. Hon påpekar att det är tre- till femåringar hon jobbar med. Barnen har många bra idéer som vuxna inte tänker på och som oftast går att genomföra, barnen gör det inte så krångligt som vuxna kanske gör det ibland. Med inflytande växer barns självkänsla mer menar Lisa och säger så här: Inflytande ingår i så mycket, det är en lärdom för livet. Det är jätteviktigt att barnen får börja någonstans. Men barnen måste också lära sig stå tillbaka ibland. Ibland får man ge och ibland ta. Man kan inte alltid få som man vill här i livet, det fungerar inte så. Man måste lära barnen att ta hänsyn till andra människor men att man ändå kan få vara med och påverka och att det man tycker även respekteras. Man ska respektera varandra som man är och alla är lika viktiga (Lisa). 14

21 Stina menar att de gör en grovplanering om vad de har tänkt jobba med i arbetslaget, men hur de ska göra det utformar barnen efter deras intressen och behov. Barnen får då känna att de får vara med och påverka efter vad de tycker om och vill göra. När det gäller de mindre barnen som inte har det verbala språket får de vara med och observera och analysera vad de ser att de är intresserade av. Stina säger att i den fria leken finns det ett stort inflytande. Barnen bestämmer vilka de vill leka med och vad de vill leka med. Även vid maten får de vara med och bestämma hur mycket mat de vill ta sig, de mindre barnen får man kanske hjälpa lite. De större barnen får även ha inflytande över sin vila, om de vill ha en liggvila eller en läsvila. Sanna säger att hon brukar låta de mindre barnen få vara med och påverka vart de vill ligga under vilan. Barnen får då hämta sina madrasser, kuddar och snuttefilar och lägga ut dem någonstans i rummet. Stina berättar även att de äldre barnen har inflytande på när de klär sig och ska gå ut, hur mycket kläder de behöver. En del sätter på sig mindre med kläder och går ut och kommer tillbaka in för det var för kallt. Då brukar de ställa frågan till dem om hur de ska göra. Barnen får tänka till själva, de ska bli små självständiga individer. Stina menar att de finns där som stöd och utmanar barnen och vägleder dem Mer inflytande i verksamheten Undersökningen visar även att respondenterna var överens om att barnen kunde ha mera inflytande i förskolan. Det kan handla om att pedagogerna ska bli bättre på att lyssna på barnen och ge dem utrymme, men även att intressera sig för barnens intressen mer. Gunilla tycker att barnen ska få ha mer inflytande. Hon tror att pedagoger kan bli bättre på att ge barnen mer utrymme. Men det är viktigt att även tänka på att det inte får bli för mycket beslut för dem. Gunilla säger att det finns många möjligheter med inflytande. Hon tycker att det är häftigt att barnen ska få kunna säga och påverka vad de tycker och vill, men att man måste hålla det inom det barnen kan vara med och bestämma om, hålla det inom rimliga gränser. Det får inte vara sådant som kan skada dem. Liksom Gunilla säger Sanna att barnen ska kunna ha mer inflytande. Det handlar om att vuxna ska våga lyssna in barnen och att man finner en bra metod runt det som känns bra. Det kan handla om att man intresserar sig för vad barnen har för specialintressen hemma. Förskolan är ett komplement till hemmet och då ska man ta tillvara på barnens andra del också, säger Sanna, alltså den delen då barnen inte är på förskolan. Hon säger även att de har mer uppstyrt här mot vad de kan ha på andra förskolor, men att de har diskuterat varför de vill ha det och att det är för att de vill känna en helhet, som till exempel vid samlingen. Där blir alla barnen sedda, även de som inte är på förskolan denna dag. Just det här med samlingen har Sannas arbetslag diskuterat mycket och pratat om, varför de har en samling, men så länge det finns ett syfte med den tycker de att det är bra. Syftet är att alla barnen ska bli sedda. Sanna säger att 15

22 genom samlingen tränar även de mindre barnen på att sitta stilla, vänta på sin tur, skicka skålen med frukt till varandra och bara ta en frukt. Sanna ser på möjligheten med inflytande så här: Inflytande ger många olika möjligheter. Barnen får känna att de kan vara med och påverka samt känna att de kan. Barnen växer som personer. Man ska se mer på vad barnen har i sin ryggsäckar, vad de har med sig i sitt bagage. Man måste våga lyssna på vad barnen kan. Barnen kan många saker och ofta bättre än oss. Det gäller att finna ett bra arbetssätt till att ta tillvara på barns inflytande (Sanna). Stina tycker även hon att barnen skulle kunna ha mer inflytande i förskolan. Men samtidigt säger hon att de inte har det så styrt på deras förskola. Det är väl rutinerna som till exempel, måltiderna och vilan barnen inte kan ha inflytande över, men sedan får de välja mycket själva, exempelvis om de vill var inne eller ute, fast minst en gång om dagen måste de ut i ur och skur säger hon, men om de vill vara ute på förmiddagen eller eftermiddagen får barnen välja själva. Stina tycker att barnen har mycket inflytande där men säger, hade du frågat mig för fem år sedan hade jag svarat att vi styr alldeleds för mycket. Efter att ha läst boken Lyssnandets Pedagogik av Ann Åberg & Hillevi Lenz Taguchi fick hon en helt annan syn på sin yrkesroll berättar hon. Stina säger så här om möjligheterna med inflytande: Det finns många möjligheter med inflytande. Barnen blir mer självständiga, de får själva tänka till och kunna bestämma, de får känna att som liten individ blir de lyssnade på. De blir duktiga på att göra egna val (Stina). Det är så lätt när barnen inte har något att göra på förskolan, då brukar man snabbt vara där och ge dem olika valmöjligheter på vad de kan göra, vilket gör att barnen aldrig kan sätta sig ner och ha tråkigt, för man är alltid där och stoppar något i händerna på dem. De hinner aldrig sätta sig ner och tänka till på vad de vill göra och vad de tycker är roligt. Barnen förväntar sig att vuxna kommer med tuschpennor, pärlplattor och att de bara kan sitta där. Stina berättar att det är viktigt att barnen får ha tråkigt och när de kommer på vad de vill göra finns det alltid en vuxen som kan hjälpa dem med valet de gjort. De får känna att de har valt och det är viktigt att vi vuxna lyfter barnen, menar Stina. 4.3 Utmaningar med att främja barns inflytande Tidsbrist, fasta rutiner, våga lyssna in barnen och ålder Undersökningen visar att det inte alltid är så enkelt att låta barnen ha inflytande. Några av hindren som lyfts fram under detta tema är exempelvis tidsbrist, fasta rutiner och att man ska våga lyssna in barnen mer. Lisa säger att det finns utmaningar med barns inflytande i förskolan. En kan vara att få alla med dit man vill och att en del barn tar mycket mer plats än andra. Sedan är det också det här med tiden som de ska passa. Hon berättar att de kanske inte alltid hinner eller kan göra något då barnen är med och påverkar tror man. Men om man vänder på det så får barn mycket inflytande. Det är viktigt att vi pedagoger har 16

23 det tänket med, att barnen faktiskt är med och får ha inflytande över saker och ting. Lisa menar även att det är viktigt att man i arbetslaget pratar om inflytande. Oftast är de dåliga på att synliggöra det, för dem själva och för barnen. Lisa tycker även att man kunde arbeta med inflytande mycket mer både i aktiviteter och i det vardagliga. Samtidigt är det mycket som bromsar upp, som till exempel de olika tiderna på dagen man ska passa. Men samtidigt tror hon inte att barnen mår bra av att få fria händer hela tiden, utan de måste ha rutiner och regler, men att man försöker hitta en bra balans däremellan. Sanna menar att man är ganska styrd av de olika rutinerna på dagen, som vid frukost, lunch och mellanmål, vilket kan försvåra arbetet med inflytande. Gunilla berättar att hon ofta är stressad och ska hinna med så mycket under en dag att de bara kör på. Som till exempel i hallen där de ofta är med och klär på barnen. Där skulle de kunna låta dem ta ansvar för att klara det själva. I detta sammanhang spelar det ingen roll om skorna kommer på fel fot om de klarar det själva. Det gäller att lyssna på barnen och låta det ta tid. Gunilla säger så här om arbetet med inflytande: Det är en utmaning hela arbetssättet. Det krävs mer av en som pedagog och det är en konst att riktigt lyssna på barnen (Gunilla). På avdelningen där Gunilla jobbar är barnen mellan ett till tre år och hon menar då att det är svårt att förstå alla barnen, eftersom inte alla har det verbala språket än. Hon säger att de har olika material liggandes framme, vilket gör att barnen själva kan ha inflytande över vad de vill pyssla med. Samtidigt säger hon att de har det trångt på förskolan, vilket gör att de inte kan ha framme så många olika saker som hon önskar. Gunilla menar att det är svårt att utföra arbetet med inflytande själv, man måste få med de andra kollegorna i tänket om barns inflytande. Det gäller att ha en bra diskussion i arbetslaget. Det är viktigt att man har ett syfte så att man sedan kan utvärdera det. Sanna menar att en utmaning är att vuxna ska våga öppna upp och lyssna in barnen, en annan är hur långt man ska låta dem få ha inflytande. Det finns vissa tider och fasta rutiner på dagen man ska passa. Det gäller att få det att ligga på den nivå som fungerar så att man kan visa att barnen kan vara med och påverka sin dag. Till skillnad från Sanna säger Stina att en utamning med att arbeta med inflytande kan vara att man oftast inte vet vart man hamnar, eller hur man ska gå vidare. Man kan i arbetslaget planera ett tema, ha en tanke om hur man ska genomföra det och hur man ska avsluta, men med barnens inflytande och påverkan kanske man inte alls genomför det man har tänkt och planerat, men att det då är något som barnen är nöjda med, de har påverkat vart temat skulle sluta. Stina förklarar arbetet med inflytande så här: Man vet oftast inte vart man hamnar och det är det som gör detta yrke så spännande. Vägen dit är väldig rolig och spännande (Stina). 17