NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD NLS VÅRMÖTE Översänder styrelsens handlingar till NLS vårmöte den 4-5 maj 2009 i Vanajanlinna.

Transkript

1 Till NLS Styrelse NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD Köpenhamn NLS VÅRMÖTE 2009 Översänder styrelsens handlingar till NLS vårmöte den 4-5 maj 2009 i Vanajanlinna. Jag ber Er särskilt uppmärksamma att sammanställningen av OAJ:s enkät inte kan redovisas förrän efter svarsfristens utgång den 22 april. Jag ber Er också uppmärksamma att NLS kansli behöver organisationernas nationella rapporter senast den 28 april om vi ska få in dem på hemsidan så de blir tillgängliga för alla. Vi sänder också en översikt över hur ni valt att åka till Vanajanlinna så att eventuella missförstånd kan rättas till före avfärd. All innehållsmässig och praktisk information om vårt möte den 4-5 maj har tidigare sänts ut till styrelsen. All information finns också på NLS hemsida under fliken MÖTEN. Varmt välkomna till Vanajanlinna i sköna maj! Med vänlig hälsning Lillemor Darinder Generalsekreterare Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nls@dlf.org DK-1467 København K

2 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 1 Punkt 1 Mötet öppnas Anmälda Birgitte Conradsen BUPL Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Gorm Leschly GL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Anne Kolehmainen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Sirén Ann-Charlotte Eriksson Inger Maurin Sören Holm Jörgen Lindholm Sonja Åström Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Cathrin Sætre Sonia Monfort Roedele Stein Grøtting Magnus Tausen Eirikur Jonsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrin Jonsdóttir Sivso Dorph Anda Poulsen Lillemor Darinder FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet SL FL KI KI KI IMAK PIP NLS

3 NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 2 NLS VÅRMÖTE 2009 TID: Måndag den 4 maj kl c:a Tisdag den 5 maj kl Gemensam lunch kl Avfärd kl PLATS: Hotel Vanajanlinna Vanajanlinnantie 485 FI Harviala Tel vanajanlinna@vanajanlinna.fi FÖRSLAG TILL DAGORDNING DAG 1 KLOCKAN Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Mötet öppnas Dagordningen fastställs Protokoll från föregående möte godkänns Punkt 4 NLS Verksamhetsberättelse för år 2008 Punkt 5 NLS räkenskaper och revision för år 2008 Punkt 6 Förslag till medlemsavgift för år 2009 Punkt 7 Tema: EKONOMI Den ekonomiska situationen ur finländsk synpunkt - föreläsning De nordiska ländernas ekonomi en genomgripande diskussion Punkt 8 NLS och framtiden - Förslag från arbetsgruppen ( ev. fortsatt diskussion dag 2)

4 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 2, Sid. 2 DAG 2 KLOCKAN 9.00 Punkt 9 Punkt 10 Gemensam medlemsservice i NLS Nordiskt samarbete om arbetsmiljö - skrivelse Punkt 11 NLS Förbundsseminarium i Finland 2009 Punkt 12 Punkt 13 Internationella ärenden Nationella rapporter Kortfattad skriftlig redogörelse om vad som hänt sen sist. Amn. Rapporterna bör sändas till NLS kansli senast tisdagen den 28 april för att kunna sättas in på NLS hemsida inför mötet. Punkt 14 Punkt 15 Övriga ärenden Mötet avslutas

5 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 2, Sid. 3 TIDSPLAN FÖR NLS STYRELSEMÖTE 4-5 MAJ 2009 MÅNDAG 4 MAJ Mötet öppnas Punkterna 1-3 Formalia Punkten 4 NLS Verksamhetsberättelse Punkten 5 NLS räkenskaper och revision Punkten 6 Förslag till medlemsavgift för LUNCH Punkten 7 Tema: EKONOMI (3 ½ tim. föreläsare, diskussion samt paus för kaffe) Punkten 8 NLS och framtiden Arbetsgruppen informerar Teatergruppen Taimine - finska kriget Middag TISDAG DEN 5 MAJ Punkten 8 NLS och framtiden (forts från föreg. dag vid behov) Punkten 9 Gemensam medlemsservice i NLS KAFFE Punkten 10 Nordiskt samarbete om arbetsmiljö -skrivelse Punkten 11 NLS Förbundsseminarium 2009 i Finland Punkten 12 Internationella ärenden Punkten 13 Nationella rapporter Punkterna Övriga ärenden, Mötet avslutas

6 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 3 Punkt 3 Protokoll från föregående möte godkänns Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Holte sändes ut för granskning till styrelsens ledamöter den 3 december Inga ändrings- eller tilläggsförslag har inkommit. Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den november 2008.

7 PROTOKOLL NLS höstmöte 2008 i Holte Protokoll, Sid. 1 Ärende NLS Höstmöte Tid november 2008 Plats Hotel Comwell Holte Närvarande Henning Pedersen BUPL Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Lars Prestien GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Anne Kolehmainen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Sirén Ann-Charlotte Eriksson Inger Maurin Sören Holm Jörgen Lindholm Per Wadman Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Cathrin Sætre Magnus Tausen Jarvin Feilberg Hansen Eiríkur Jónsson Elna Katrin Jónsdóttir Sivso Dorph Sten Pedersen Lillemor Darinder Chefredaktörerna Thorkild Thejsen Carl-Erik Rusk Knut Hovland FSL OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP KI KI IMAK PIP NLS Folkeskolen Läraren Utdanning Tolkar Taina Aellig, Maj Lönnroth, Vappu Vähälummukka

8 NLS höstmöte 2008 i Holte Protokoll, Sid. 2 Punkt 1 Mötet öppnas NLS ordförande Anders Bondo Christensen, DLF hälsade styrelse och de inbjudna chefsredaktörerna välkomna till Danmark och till dagens möte. Han hälsade också Lars Prestien välkommen som under detta möte representerar GL. Punkt 2 Beslut Dagordningen fastställs Dagordningen godkändes i föreliggande skick. Punkt 3 Beslut: Protokoll från senaste möte Protokoll från NLS vårmöte den 4-5 maj 2008 godkändes i sin helhet. Punkt 4 Punkt 4.1 Utbildningspolitiska tendenser Finans- och lågkonjunkturen Alla nordiska länder är på väg in i en finansiell kris och en lågkonjunktur som kommer att föra med sig konsekvenser för den offentliga sektorn och för utbildningsområdet. I den rådande situationen är erfarenhetsutbytet i NLS styrelse viktigt för att få en bredare överblick av situationen i de nordiska länderna. Ärendet inleddes med en information om de rådande förhållandena på Island. Eiríkur Jonson, KI gav en mycket ingående beskrivning av hur människorna på Island upplever denna mycket dramatiska situation som landet nu befinner sig i. Finanskrisen har slagit mycket hårt. Alla samhällsmedborgare är mer eller mindre drabbade. Stora tragedier med svåra personliga följder har försatt människor i ilska och vanmakt över sin regerings agerande. Genom protester och demonstrationer krävs regeringens avgång. Kennarasamband Islands har som organisation klarat sig bra, men många medlemmar har hamnat i svåra ekonomiska situationer. Ingen vet just nu vad som kommer att hända. Alla islänningar väntar. Politikerna glider undan, regeringen säger ingenting och tålamodet hos den isländska befolkningen är på upphällningen. Elna Katrin Jónsdóttir kompletterade den isländska rapporten med de farhågor som KI hyser för vad som kan hända på utbildningsområdet. Statsbudgeten måste skrivas om. De nya lagarna på skolområdet, lagen om den nya lärarutbildningen samt de förbättringar som skulle ha ägt rum på gymnasienivå kan komma att förändras. Parlamentarikerna är liksom regeringen helt lamslagna. Kommunerna har dessutom förlorat mycket pengar på grund av olika investeringar. Här är botten inte nådd ännu.

9 NLS höstmöte 2008 i Holte Protokoll, Sid. 3 Arbetslösheten kommer att slå hårt mot det isländska samhället. Löntagarnas fackliga organisationer diskuterar därför att slå sig samman i gemensamma förhandlingar inför nästa år för att rädda vad som räddas kan. I dagsläget finns inga medel att förhandla om. Styrelsen uttryckte sitt stora deltagande och var djupt berörd av rapporten. Efter den isländska rapporten redogjorde de olika organisationerna för finanskrisens konsekvenser i respektive land. Den danska befolkningen tar i dagsläget finanskrisen med ro. De känner sig ännu inte drabbade. Men arbetslösheten kommer att stiga. Samhällsekonomin befinner sig i en neråtgående spiral och botten är inte nådd. Sverige har, under månaderna oktober och november, drabbats av tusentals varsel om uppsägningar främst inom bilindustrin. Ekonomin har tvärbromsat och efterfrågan på varor minskat drastiskt. Kommunerna förlorar mycket pengar på lågkonjunktur och finanskris men drabbas också just nu av stora nergångar i barnkullarna. Därav följer en minskning av lärarbehovet. De fackliga organisationerna har ställt krav på regeringen om stimulans- och åtgärdspaket. Ersättningsnivån i arbetslöshetskassan måste återställas, skattesänkningar vidtas och övriga bidragsformer förbättras. Viktigt är att tillhandahålla utbildningsplatser på högskolor och universitet, så att kompetens inte går förlorad under perioden. Finland lärde sig mycket under den stora krisen på 90-talet. Därför är den finska ekonomin i förhållandevis gott skick. Bankerna har inga problem och euron ger stabilitet. Bensin och energi har blivit billigare. Samtidigt går inflationen ner och räntan sänks. Man förväntar sig till och med en svag tillväxt år Trots dessa positiva tecken finns det varningssignaler. Permitteringar sker för säkerhets skull, främst i skogsindustrin. Exporten har avstannat. Ingen köper. Lärarpermitteringarna har återupptagits och det är en stor skam att beröva barn och ungdomar stödet av lärare i dessa bistra tider. Positivt är att stimulanspaket från regeringen lett till att skolbyggnader kommer att rustas upp. Norge i likhet med de övriga länderna upplever en sämre kommunal ekonomi. Kommunerna har satsat på aktier och fonder och förlorat. Samtidigt försvinner skatteintäkter på grund av konkurser och arbetslöshet. Situationen är inte katastrofal men ovanlig. Oljepengar som skulle ge stabilitet blir allt färre. Den tryggheten vacklar. När kommunekonomin går ner sägs lärare upp. Många lärartjänster kommer att försvinna under Barn- och elevgrupperna blir större och lärarna färre. Samtidigt ska skola och förskola prestera mer. Regeringen har inte korrigerat statsbudgeten än utan satsar på att stimulera med åtgärdspaket för att motverka konjunkturnergången. De fackliga organisationerna diskuterar solidaritetspaket, en åtgärd som växlar lön mot andra förmåner.

10 NLS höstmöte 2008 i Holte Protokoll, Sid. 4 Färöarna har det ungefär som de övriga länderna. Kris har uppstått i fiskeriindustrin och den fortsätter att växa. Räntan är hög och huspriserna likaså. Bostadsmarkanden står stilla. Ekonomin har stagnerat. Skolan har ännu inte drabbats. Utflyttningen till Danmark har ökat. Det blir med tiden en kompetensförlust, eftersom de ungdomar som flyttar ut inte kommer tillbaka. Med krisen följer ett ökat samarbete de fackliga organisationerna emellan. Detta främst för att kunna sätta press på regering och på politiker, då behov uppstår. Trots att det färöiska samhället inte är så hårt drabbat, har dock framtidstron fått sig en allvarlig knäck. Ordföranden Anders Bondo tackade för rapporterna som är viktiga för att bedöma framtidsscenarier och utbildningspolitiska tendenser. Punkt 4.2 Utbildningspolitiska tendenser - en första analys Syftet med denna punkt på dagordningen är att identifiera och analysera viktiga områden för NLS arbete under nästa verksamhetsår. Målsättningen med analysen är, att den ska vävas samman med diskussionen om verksamhetsplanen för år Tendenser som diskuterades var förändringen av New Public Management och vad organisationerna kan göra för att få inflytande på de marknadsmässiga processerna. Exempel togs från Danmark i en trend som visar, att arbetsgivaren gärna avtalar bort partsarbetet genom att stärka ledarnas ställning att lönesätta arbetskraften efter eget huvud. Denna trend väcker frågor om hur kvaliteten är i den sociala dialogen i våra länder och hur styrfunktionerna på utbildningsområdet kommer att utvecklas. Privatiseringstendenserna i våra samhällen ökar i olika grad och riskerar att växa sig starkare i en offentligt svagare ekonomi. Vilka är konsekvenserna för ett utbildningssystem som går mot ökad privatisering? Vilka tendenser ser vi? Det pågår en smygprivatiseringsprocess på grundskolan i Danmark. Alla styr- och kontrollinstrument för denna utveckling finns på plats. Kommunerna spelar en nyckelroll i styrningen av skolan. Styrinstrument och ansvarsfördelning är därför ett viktigt område för arbetet i NLS. En felaktigt marknadsmässig styrning kan ödelägga det pedagogiska innehållet. Ansvarsfördelning mellan stat och kommun upplevs som oklar, särskilt när ekonomin är vikande. Alla skyller på alla. Hur ska kommunerna ha råd med en likvärdig skola om skatteintäkter uteblir och de sociala kostnaderna skjuter i höjden? NLS bör ta upp den likvärdiga skolan som ett mycket prioriterat ämne. Hur förhindrar vi utslagning? Hur främjar vi och stärker socialt svaga elever så att de inte blir förlorare i utbildningssystemet? Alla ska ha rätt till likvärdig utbildning. Internationaliseringen på utbildningsområdet har fått stora konsekvenser för utbildningen i våra länder. OECD: s och EU: s ökade inflytande på skolpolitiken leder till evidensbaserade och kontrollstyrda kvalitetskriterier. Departement och regeringskanslier i de nordiska länderna

11 NLS höstmöte 2008 i Holte Protokoll, Sid. 5 är influerade av OECD: s och EU:s politik. Det medför ökat politikerstyre och minskat pedagogiskt inflytande. Lärarprofessionen måste arbeta hårdare för att få större makt över det pedagogiska arbetet. Lärarorganisationerna i NLS har en viktig uppgift i att främja bildningsidealet kontra den styrning som pågår. Utbildning måste ha ett värde i sig. Vi borde anstränga oss för att få in lärarvärderingar om bildning och kunskap i de nationella och lokala styrdokumenten. Erfarenhetsutbytet i NLS är en viktig strategi för att identifiera nya politiska trender. Politiker på alla nivåer hänvisar till varandra, reser till varandra och utbyter idéer. Det finska ordförandeskapet i NLS 2009 infaller på en viktig strategisk tidpunkt för NLS i diskussionerna om grundvärderingar för skolan och kärnan i läraryrket. Finland skiljer sig från de övriga nordiska länderna genom den samsyn på utbildningspolitiken som råder mellan de stora politiska partierna. Tvära kast i politiska beslut är sällsynta. Stabilitet råder. Grundskolan är grundbulten i samhällsstrukturen. Diskussionen om privata skolor finns knappt. Utbildning är främsta medlet att förändra världen. De som talar för en allmänt hög utbildningsnivå har alltid haft rätt. Allmän utbildning går före valfrihet. Det är tre deviser som den finska utbildningstraditionen lutar sig emot. Ungdomsutbildningen, yrkesutbildningen och den kommunala vuxenutbildningen är ett område som bör lyftas fram i styrelsens erfarenhetsutbyte. Lärarorganisationerna ska under 2009 ta tillfället i akt att fördjupa sig i hur provformerna är upplagda, hur ekonomi och styrfunktioner i Finland är utformade och vilken utbildningspolitisk syn som råder. Sammanfattning av diskussionen NLS ska under nästa år utveckla en fördjupad kunskap om Finland på ovanstående områden och om de kärnvärderingar på utbildningsområdet som råder i samhället. Vidare ska de trender vi kan se i de andra nordiska länderna analyseras. Målsättningen är att finna lärarfackliga utgångspunkter som underlättar och stödjer lärarorganisationernas kamp i respektive land för de professionella grundvärderingarna och för en likvärdig utbildning för alla. Metod OECD: s rapport, Trends Shaping Education, kan vara ett hjälpmedel att strukturera våra nordiska trender under erfarenhetsutbytet 2009: Är trenden relevant? Är den nationell eller lokal? Hur förutsägbar är den? Hur fort utvecklas den? Sprider den sig? Kan vi påverka den? Beslut: Styrelsen beslöt, att frågeställningarna som kommit fram under diskussionen ska fogas in i verksamhetsplanen för år En prioriteringsordning av ämnesområdena ska ske. Styrelsens ledamöter ges möjlighet att göra denna prioritering och sända önskemålen tillbaka till NLS innan verksamhetsplaneringen för nästa år tar sin början.

12 NLS höstmöte 2008 i Holte Protokoll, Sid. 6 Punkt 5 Nationella rapporter i utvalda frågor Ordföranden presenterade avsikten med förslaget att utforma de nationella rapporterna så, att bättre struktur ger större överblick. Han tackade för alla fylliga svar som sänts in och underströk vikten av att fortsätta diskussionen om hur nationella rapporter kan utformas för att uppnå största möjliga effekt i erfarenhetsutbytet. Styrelsens ledamöter kompletterade muntligen sina rapporter. Därefter gavs tillfälle till frågor och diskussion. Punkt 6 Vad vill vi med NLS? Ordföranden introducerade ärendet och underströk, att detta är den första idédiskussionen i styrelsen om NLS framtid. Till ärendet fanns en beskrivning av NLS nuvarande struktur med innehåll samt förslag på 4 övervägningar till en framtida struktur. Hans-Ole Frostholm, DLF redogjorde för den evaluering av det nuvarande arbetet som står beskrivet i det framlagda förslaget samt för de 4 strukturella förslag som utformats av kanslicheferna på Lärarförbundet, Utdanningsforbundet, OAJ och DLF. Styrelsen analyserade NLS framtida uppgifter mot bakgrund av utvecklingen på nordiskt och internationellt plan och hur NLS struktur bäst kan utformas för att gynna det nordiska lärarsamarbetet. Här följer en sammanfattning av diskussionerna: Ordförandelandets betydelse Förslaget, att ordförandelandet ska bli mer tongivande, mottogs positivt av styrelsen. Kunskapen om varandras samhällsvärderingar, utbildningssystem och politik får med detta arbetssätt en fördjupande effekt. Erfarenhetsutbyte Styrelsen underströk att det ömsesidiga erfarenhetsutbytet är den viktigaste funktionen i NLS. Styrelsen måste vara uppdaterad på olika politiska trender som rör utbildningens innehåll och lärarnas professionella och arbetsrättsliga villkor. Styrelsen poängterade, att erfarenhetsutbytet måste ske i en NLS struktur med kontinuitet, för att informationen ska göra största möjliga nytta i det egna fackliga arbetet. Formerna för erfarenhetsutbytet ska utvecklas vidare, så att organisationerna lär av varandra och blir starkare tillsammans. De nationella rapportera måste struktureras och effektiviseras för att ge bästa möjliga information. Tätt samarbete NLS kan inte bara vara ett organ för erfarenhetsutbyte. Politiskt och fackligt arbete är globalt. Ju mer världen förändras, desto viktigare blir det med ett tätt samarbete. De nordiska länderna har så många utbildningstraditioner gemensamt, att det måste finnas plats för att bygga det gemensamma. Den regionala nivån i Europa blir viktigare i en framtid av globalisering. Nordens länder utgör en stor potential i detta scenario. Det vore konstigt, om lärarnas fackliga organisationer inte hade ett tätt nordiskt samarbete. Vilka

13 NLS höstmöte 2008 i Holte Protokoll, Sid. 7 signaler skulle det sända? Vilka värden och kontakter skulle vi förlora eller aldrig kunna upprätta om inte NLS fanns? Det nordiska och internationella politikersamarbetet Det nordiska politikersamarbetet är inne i en omvandlingsprocess. Den gamla byråkratiska strukturen med Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet ersätts alltmer av politiska ad hoc kontakter. Det politiska samarbetet är mycket aktivt och måste bevakas. Den internationella arenan har ingalunda ersatt den nordiska. Tvärtom. Med en ökad internationalisering kommer det gemensamma arbetet i NLS att få en strategisk betydelse för hur den internationella utvecklingen i de nordiska länderna ska hanteras. Små länder och organisationer i NLS kommer i denna framtid att behöva ett tätare stöd av de andra. Medlemsperspektivet och kursverksamheten NLS samarbetet borde breddas för att inrymma fler medlemmar än nu. NLS Sommarkurs är en mycket uppskattad aktivitet liksom NLS Förbundsseminarium. Det bör dock övervägas, om målgrupperna för kursverksamheten i stort är de rätta och hur kursverksamheten ska anpassas för framtiden. Medlemmar frågar mycket om hur förhållandena är i de andra nordiska länderna. Man känner samhörighet och är intresserad. De nordiska värderingarna är en sammanhållande faktor. Kunskapen om värdlandet vid NLS kurser borde ha en mer framskjuten plats. Den fördjupningen skulle vara värdefull. Möjligheten att bjudas in till varandras kurser och konferenser borde utvecklas ännu mer. NLS sektorer NLS sektorer har stor betydelse för det fackliga arbetet på hemmaplan. Det blir en dimension rikare. Sektorsarbetet betyder också mycket för kommunikationen och kontakten mellan NLS organisationerna och för kunskapen om vad som händer i de nordiska länderna. Det bör dock övervägas hur denna mötesstruktur kan anpassas för att svara upp mot nya behov. Sektorena kan mötas oftare över sektorsgränserna, förlägga något möte samtidigt som styrelsen för optimalt erfarenhetsutbyte m.m. Generalsekreterarposten Styrelsen var enig om, att generalsekreterarposten bör finnas kvar. Utan en generalsekreterare blir det nordiska samarbetet svagare. Kontinuitet i arbetet är viktigt att bibehålla. Men innehållet i tjänsten måste diskuteras vidare mot bakgrund av den utveckling som ägt rum på det nordiska parlamentariker - och regeringssamarbetet. Fokus kan flyttas till att mer vara facilitator och tillrättaläggare av det inre arbetet i NLS. Generalsekreteraren bör anställas på mer än 1-2 år i sänder, annars pulveriseras arbetet och kontinuiteten försvinner. Avslutningsvis NLS är inte ett policyskapande forum, men organisationerna finner styrka i gemenskapen. Det nordiska samarbetet stärker lärarorganisationernas betydelse i kontakten med arbetsgivare och politiker samt är en viktig referens i det internationella lärarsamarbetet. Norden står för

14 NLS höstmöte 2008 i Holte Protokoll, Sid. 8 starka, demokratiska organisationer med hög organisationsgrad och är därför representativa på arbetsmarknaden. Det är värden som är viktiga att förmedla och förvalta i ett kontinuerligt nordiskt lärarsamarbete. Beslut: Styrelsen beslöt, att kanslichefsgruppen arbetar vidare med struktur och innehåll samt att den tillträdande ordföranden i NLS, tillsammans med generalsekreteraren, formulerar ett beslutsunderlag till styrelsens vårmöte i maj Punkt 7 Beslut: Gemensam nordisk medlemsservice i NLS Generalsekreteraren presenterade förslag om att introducera ett intranät för medlemmarna i NLS organisationerna. Målsättningen var, att tekniskt kunna ge medlemmarna en gemensam service via NLS och NLS organisationernas respektive hemsidor och samtidigt skapa en kommunikationsväg de nordiska medlemmarna emellan. Styrelsen ställde sig tveksam till att idén skulle ge den förväntade effekten i förhållande till det stora arbete som förslaget skulle innebära att genomföra och utveckla. Styrelsen önskade i stället, att den gemensamma medlemsservicen i NLS utgår ifrån NLS organisationernas ömsesidiga service till de medlemmar som är i behov av stöd och hjälp vid tjänstgöring i annat nordiskt land. Styrelsen återremitterade ärendet och gav generalsekreteraren i uppdrag att utforma förslaget i enlighet med styrelsediskussionen. Punkt 8 Förslag till verksamhetsplan för år 2009 Generalsekreteraren samlade upp diskussionen från föregående dag om utbildningspolitiska tendenser och sammanfattade de ämnesområden som styrelsen funnit vara viktiga att foga in i verksamhetsplanen. Generalsekreteraren lyfte fram förslaget om att ordförandelandet skulle få en mer framträdande roll och föredrog därefter förslag till verksamhetsplan för 2009 i korthet. Särskilt underströks erfarenhetsutbytet om certifiering av lärare, framväxten av regelverk kring lärarauktorisation samt den viktiga diskussionen om lärarutbildningens utformning i Norden. Beslut: Styrelsen godkände förslag till verksamhetsplan i sin helhet med de ämnesområden som förts fram under punkten 4.2 utbildningspolitiska tendenser. Styrelsens ledamöter kommer att uppmanas sätta de framtagna förslagen i prioritetsordning, innan planeringen för nästa års innehåll tar sin början. Punkt 9 Förslag till budget för år 2009 Generalsekreteraren föredrog förslag till budget för nästa verksamhetsår.

15 Beslut: NLS höstmöte 2008 i Holte Protokoll, Sid. 9 Styrelsen beslöt godkänna förslag till budget för år 2009 enligt specifikationerna i bilagorna 1-4. Punkt 10 NLS Förbundsseminarium i Finland år 2009 Generalsekreteraren presenterade förutsättningarna för seminariets genomförande samt tankar och idéer för innehåll och utformning. Temat för seminariet ska följa NLS huvudtema Utbildningspolitiska tendenser, med målsättningen att ge NLS organisationerna en bred och fördjupad kunskap om strukturen på och värderingarna av det finska samhällets utbildningspolitik. Samtidigt ska lärarorganisationernas erfarenheter och kunskaper om de tendenser man ser i det egna landet förmedlas och diskuteras. Härigenom skapas nya infallsvinklar i syfte att få bättre överblick och snabbare tolkningar av de utbildningspolitiska tendenser som lärarorganisationerna vill stävja eller påverka. Beslut: Styrelsen godkände de redovisade riktlinjerna för innehåll, målsättning och genomförande av NLS Förbundsseminarium år Punkt 11 Internationella ärenden Ärenden som behandlades var rapport från Pan- European Committee/ETUCE Council Meeting och styrelse som ägde rum den november i Luxemburg samt rapport från EI: s styrelsemöte i Bryssel den september. Rapport gavs också från EI:s konferens om Early Childhood Education på Malta den 4-5 november. Punkt 12 Val av ordförande och vice ordförande i NLS för år 2009 Beslut: Styrelsen beslöt välja Erkki Kangasniemi, OAJ till ordförande i NLS under år 2009 med Helga Hjetland, Utdanningsforbundet som vice ordförande. Punkt 13 Möteskalendarium för år 2010 Beslut: Punkt 14 Beslut: Styrelsen beslöt fastställa följande tidpunkter för styrelsens möten under år 2010: Vårmötet till den 3-4 maj 2010 Höstmötet till den november 2010 Personalärenden Styrelsen beslöt förlänga generalsekreterarens anställningskontrakt till

16 NLS höstmöte 2008 i Holte Protokoll, Sid. 10 Punkt 15 Övriga ärenden Styrelsens ledamöter Sten Pedersen, PIP och Jan Hjort, DTL lämnar från och med detta möte styrelsearbetet. De båda avtackades varmt. Helga Hjetland, Utdanningsforbundet framförde styrelsens varma tack till DLF för det danska ordförandeåret. Punkt 16 Mötet avslutas NLS ordförande Anders Bondo Christensen, DLF tackade ledamöterna för ett utmärkt möte, för året som gått och för alla goda idéer och förslag som kommit fram i diskussioner och erfarenhetsutbyten. Tolkarna tackades och alla tillönskades en God Jul och Ett Gott Nytt År. Därefter förklarades mötet avslutat. Holte Vid protokollet Lillemor Darinder Generalsekreterare

17 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 4 Punkt 4 NLS verksamhetsberättelse 2008 Förslag till beslut Styrelsen föreslås godkänna NLS verksamhetsberättelse för år Handling Verksamhetsberättelse för år 2008.

18 NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008

19 VERKSAMHETBERÄTTELSE FÖR ÅR 2008 INNEHÅLL SAMMANFATTNING AV ÅRET SOM GÅTT... Sid. 2 NORDISKA MÖTEN Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet...Sid. 3 Nordens Fackliga Samorganisation...Sid. 3-4 INTERNATIONELLT LÄRARSAMARBETE EI Pan-European Structure/ETUCE...Sid. 4 Östersjösamarbetet...Sid. 4 Övriga internationella möten...sid. 4-5 European Social Forum...Sid. 5 KURSER OCH KONFERENSER NLS Sommarkurs...Sid. 5 Nordisk konferens om den demografiska utmaningen...sid. 6 Nordisk konferens om lärarutbildningen...sid. 6 ORGANISATION Medlemsorganisationer...Sid. 7 Styrelse...Sid. 8-9 Sektorer...Sid LEDARFORUM...Sid. 12 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 4, Sid. 1 ÖVRIGA INTERNA MÖTEN Internationella sekreterares möte...sid. 13 REPRESENTATION... Sid ADMINISTRATION... Sid. 16

20 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 4, Sid. 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2008 SAMMANFATTNING AV ÅRET SOM GÅTT Verksamheten under år 2008 har koncentrerats kring två huvudfrågor: Professionalisering och yrkesutveckling Lärarnas och ledarnas löne- och arbetsvillkor Temat Professionen och läraryrkets villkor har innehållit ett rikt erfarenhetsutbyte mellan NLS organisationerna i kampen för bättre löneutveckling, för en mer professionsinriktad arbetstid och för en starkt förbättrad lärarutbildning. Styrelsen har haft ett stort engagemang i de förhandlingsprocesser, som främst de danska organisationerna har varit involverade i. Svårigheten att sluta avtal, att få ett partsinflytande i förhandlingsarbetet, har föranlett styrelsen att ta upp diskussionen om den politiska dimensionen i avtalsrörelserna runt om i våra länder. Löneförhandlingarna tenderar att bli alltmer utdragna och komplicerade. Politikers inblandning i partsarbetet, deras valkampanjsstrategier om lönelöften på lärarområdet, leder ofta till en obalans i de diskussioner som förs, dels mellan arbetsgivare och arbetstagare men också mellan företrädare och medlemmar. Året har präglats av mycket förbundsarbete kring dessa frågor och kring vikten av att bevara kollektivavtalets ställning på arbetsmarknaden. Lärarutbildningens kvalitet och omstrukturering är ett annat viktigt ämne, som NLS engagerat sig mycket i under året. Styrelse och sektorer har studerat lärarutbildningens utveckling i de nordiska länderna och de förändringar som internationaliseringen fört med sig. NLS har också följt Nordiska Ministerrådets komparativa studie av lärarutbildningarna i Norden. Styrelsen fick vid sitt vårmöte i Frederiksdal också ta del av den utveckling som sker inom EU och vad Ministerrådet sagt om lärarutbildningen de senaste åren. Det är nödvändigt, att kvaliteten i lärarutbildningen höjs väsentligt, om den ska tilldra sig de mest kvalificerade studenternas intresse. Verksamhetsåret har också präglats av arbetet med frågor om vikten av en god rekrytering till yrket. I det sammanhanget har diskussionen om fackliga förnyelseprocesser aktualiserats. Det är viktigt, att medlemmarna känner igen sig i organisationen och att man uppfattar, att den ger solidaritet och styrka. Särskilt vänder sig detta arbete till de unga i yrket. Diskussionen om Medlemskapets värde gav också inspiration till NLS att påbörja ett arbete 2009 om gemensam medlemsservice över de nordiska gränserna. Året 2008 har också varit ett strategiskt viktigt år på internationellt plan. EU:s program Education and Training 2010 har satt fokus på vikten av det internationella lärarsamarbetet, liksom arbetet med hur det internationella arbetet ska struktureras. Dessa frågor kommer också vara mycket aktuella under Den nordiska värdegemenskapen om den fria förhandlingsrätten och kollektivavtalens ställning har varit frågor som under året blivit hårt granskade. Samarbetet med Nordens Fackliga Samorganisation har, genom de internationella processerna, fått ett allt större utrymme. Nordens värdegrund, med en skola för alla och alla människors lika värde, är en stabil grund också för det fortsatta nordiska samarbetet på alla plan.

21 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 4, Sid. 3 NORDISKA MÖTEN Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet Under året har NLS deltagit i olika sammankomster och möten i Nordiska Rådets och Nordiska Ministerrådets regi. Här redovisas endast de mest väsentliga. Det nordiska regeringssamarbetet har som tradition att inbjuda organisationer som samarbetar med Nordiska Ministerrådet till en gemensam konferens. Syftet med denna tradition är, att främja dialogen mellan Ministerrådet, arbetsmarknadens parter och olika NGO: er. Detta för att ge ytterligare tillfälle till att bidra med erfarenheter och synpunkter till arbetet i Ministerrådet. Den 16 januari hölls ett sådant möte på Nordiska Rådets och Ministerrådets kansli i Köpenhamn. På mötet informerade Ministerrådet om planerna för de kommande två åren samt gick igenom de nordiska statsministrarnas förslag till samarbetsprogram inom olika områden. Vid mötet väckte NLS på nytt frågan om framkomligheten med Ministerrådets arbete om en komparativ studie av de nordiska lärarutbildningarna. Ärendet är omfattande men kommer att bli föremål för behandling under året. De nordiska arbetstagarparterna ska bli informerade, när arbetet har varit föremål för intern granskning. Avslutningsvis gavs några utgångspunkter för arbetet under Statministrarnas arbete med Globaliseringsrådet i Norden är mycket prioriterat. Globaliseringsprojekt som ska utvecklas är forskning och entreprenörskap samt strategier för kompetensutveckling och kreativitet på toppforskningsnivå. Nya policyområden som kommer att utvecklas blir lärarutbildningen i Norden och samarbete med Nordens närområden. Nordiska Rådet Nordiska Rådet höll sin 60-e session i Helsingfors den oktober. Vid Rådets möte var den stora finanskrisen det dominerande ämnet. Statsministrarna i Norden höll ett toppmöte om konsekvenser och följder för de nordiska länderna och hur man kunde bistå Island som var det mest drabbade nordiska landet. Islands statminister var under sitt tal utsatt för mycket stark press från många av de nordiska parlamentarikerna. I huvudsak var kritiken riktad mot att dålig information och dumdristighet präglat finanspolitiken i Island de senaste åren. Nordens Fackliga Samorganisation NFS Under året har NFS och yrkessekretariaten haft ett protokollfört möte. Förutom denna mötesverksamhet har NLS haft möten med NFS i frågor som varit aktuella i NLS under innevarande verksamhetsår. Frågor av sådan gemensam karaktär har varit erfarenhet kring gränsöverskridande fackligt arbete, gränsöverskridande fackligt medlemskap och Baltic Sea Network - hur utvecklas östersjösamarbetet. Mötet mellan NFS och yrkessekretariaten ägde rum i Stockholm den 22 februari. Den dominerande frågan var EG-domstolens dom i Lavalmålet och de konsekvenser domen kan få för social dumping. Arbetskraftens rörlighet och det gränsöverskridande fackliga arbetet var en annan viktig fråga. Det är nödvändigt, att påbörja en diskussion om gränsöverskridande medlemskap i en globaliserad samhällsutveckling. Yrkessekretariaten redovisade sina erfarenheter och tog tillvara de erfarenheter som organisationerna gjort.

22 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 4, Sid. 4 Många branschorganisationer har nu öppnat möjligheter att arbeta med gränsöverskridande medlemskap respektive organisationer emellan. Ytterligare frågor som behandlades var BASTUN:s verksamhet och strategier för det framtida arbetet i Östersjöregionen. Den 3 april deltog NLS i en konferens med temat: Nystart för EU:s sociala dimension. Konferensen hölls i Köpenhamn och hade samlat representanter för yrkessekretariaten och NFS Europautskott. Talare vid konferensen var bl.a. Wanja Lundby Wedin, Jan Andersson, ordförande i Europaparlamentets sysselsättningsutskott och Vladimir Spidla, EU kommissionär. Frågor som behandlades var Den sociala dimensionen i en återvändsgränd? Ett socialt Europa i en global ekonomi, Nya vägar till en starkare social dimension och slutligen Strategier för nytt liv i det sociala Europa. INTERNATIONELLT SAMARBETE EI Pan- European Structure/ETUCE Lissabonprocessen efter 2010 och organisationsstrukturen av den europeiska regionen inom EI har varit två viktiga frågor för NLS under Under året har en Review grupp, inom det europeiska regionala samarbetet, gjort en översyn av den struktur som nu funnits under ett treårs period. Förslag från gruppen har diskuterats och värderats i NLS inför det extra Council möte som ägde rum i Luxemburg i november. Många tankar och förslag om strukturen kom också fram under mötet. Resultatet, om hur förslaget slutgiltigt ska utformas, kommer att behandlas under nästa verksamhetsår. Under dagarna i Luxemburg behandlades den 10 november också implementeringen av vad som uppnåtts i Lissabonprocessens Education and Training Europakommissionen gav även en framtidsvy över vad som händer med processen efter Temat avslutades med workshops och framtidstankar på hur arbetet med utbildningen i EU kan utvecklas och förbättras. Östersjösamarbetet Under året 2008 har försök gjorts att samla till en Östersjökonferens. De polska värdorganisationerna och NLS samlades under mötet i Luxemburg i november och drog upp tidsplan och riktlinjer för en konferens under våren Senare under hösten har alla länder drabbats av den värsta finanskrisen i modern tid, varför utsikterna att hålla konferensen under våren 2009 bedömts som små. Nya diskussioner får ge vid handen om och hur en Östersjökonferens kan arrangeras. Övriga internationella möten Under påskhelgen håller de engelska lärarorganisationerna traditionellt sina årliga kongresser. Den mars närvarade NLS vid NUT:s kongress i Manchester och den mars vid NASUWT:s kongress i Birmingham. Dessa båda lärarorganisationer är de största lärarorganisationerna i England och Wales. NASUWT har också medlemmar i Nordirland, i Skottland och på kanalöarna Jersey och Guernsey. De viktigaste frågorna vid båda kongresserna var den ökande arbetsbördan och hotet om ett starkt utökat antal elever i klasserna. Det tilltagande våldet bland barn och ungdomar var en

23 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 4, Sid. 5 annan viktig diskussionspunkt, liksom oron för framväxten av Academy Schools, fristående statsunderstödda skolor. Dessa skolor som drivs lokalt av olika sponsorer som näringsliv, universitet, m.fl. behöver inte visa skolans resultat eller offentliggöra lärarnas löner. Social European Forum Social European Forum avhölls denna gång i Malmö den september. NLS var representerat, liksom ett antal andra nordiska och internationella lärarorganisationer. KURSER OCH KONFERENSER NLS Sommarkurs Under 2008 hölls den traditionella Sommarkursen för organisationernas medlemmar och förtroendevalda i NLS regi. Kursen hade lockat ett stort antal deltagare och hölls den 30 juni till 4 juli på Hotel Christiansminde på Fyn i Danmark. Ett 120-tal lärare och ledare från de nordiska länderna var representerade. Kursens tema var: Utbildning och profession i en föränderlig tid. Målsättningen med temat var, att väcka debatt och öka kunskapen bland Nordens lärare och ledare om skolans behov av förnyelse. Skolan måste vara anpassad till det samhälle barn och ungdomar ska leva och verka i. Därför är lärare och ledare de som måste stå i frontlinjen av förnyelseprocessen. Framtidsforskare Anne-Marie Dahl vid Futura i Århus inledde kusen med att påvisa trender som påverkar framtidens skola, utbildning och samhälle. Hon visade på medtendenser och mottendenser och presenterade olika framtidsscenarier som deltagarna fick förhålla sig till. Vilka värderingar är mest hållbara? Dialogen och svaren var både inspirerande och tänkvärda. På kvällen fick deltagarna ta del av den danska kulturen i en härlig afton på Valdemars slott. Den andra dagen innehöll frågor kring Kunskapsvård och hållbarhet i kunskapsprocesserna. Organisationsdirektör Anders Rusk, OAJ ledde deltagarna genom den finska processen i PISA-undersökningarna och rektor Petter Aasen vid Högskolan i Vestfold tog upp sambandet mellan utbildning och samhälle. Den tredje dagen föreläste Marjanna de Jong, universitetslektor vid Lärarutbildningen i Malmö om hur viktig arkitekturen är för läroprocesserna. Hon har disputerat i stadsbyggnad och ägnat mycket tid åt att forska om relationer människa fysik och miljö. Hennes föredrag: Det sitter i väggarna med arkitekturen som medhjälpare, var en väckarklocka i maktpositioner och utbildningskultur. Den andra dagen fick deltagarna också se mycket av Fyn. DLF hade arrangerat tre valmöjligheter: Egeskov slott, Odense med besök på H.C. Andersens hus och rundvandring i den fynske by samt Faaborg konstmuseum. Sista dagen ägnades åt samhällsförändringar med sikte på Religionens växande betydelse. Kyrkoherde Agneta Salomonsson, präst i en multikulturell församling i Malmö och tillika präst och själasörjare för poliser och civilanställda, gav kursens populäraste föreläsning. Hennes medryckande tankar om medmänniskor och förhållningssätt, liv och död, gammal nordisk kyrkosyn och andra religioner, var en fin avslutning på en mycket uppskattad sommarkurs.

24 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 4, Sid. 6 Nordisk konferens om den demografiska utmaningen Under Sveriges ordförandeskap i Nordiska Ministerrådet arrangerades en konferens om Mobilisering av arbetskraft och/eller arbetskraftsinvandring. Konferensen ägde rum den 7 oktober på Arbetsmarknadsdepartementet i Stockholm. NLS deltog i konferensen tillsammans med ytterligare representanter för NLS organisationerna. Huvudtemat var demografins utmaningar i Norden och i Europa. Ett åldrande Europa kräver en ny syn på arbetskraftsinvandring och arbetskraftsmobilitet. Huvudtalare var den svenske arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin och EU- kommissionär Vladimir Spidla. Nordisk konferens om Lärarutbildningen Den 9 oktober deltog NLS i en nordisk konferens om lärarutbildningarna i Norden. Konferensen hölls på Stockholms Universitet, Frescati och var arrangerat av Nordiska Ministerrådet, Föreningen Norden, Sverige och Lärarutbildningskansliet vid Stockholms Universitet. Konferensen behandlade bl.a. kompetenser för lärare, kunskapsområden viktiga att utveckla inom lärarutbildningen, betydelsen av forskarutbildade lärare samt forskarutbildningens roll i lärarnas professionalisering. Föreläsare vid konferensen var också Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet och Per Wadman, Lärarnas Riksförbund.

25 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 4, Sid. 7 ORGANISATION Medlemsorganisationer Under år 2008 har NLS omfattats av 18 medlemsorganisationer. Tillsammans har NLS representerat medlemmar inom hela utbildningsområdet. I styrelsen har alla medlemsorganisationer representationsrätt, men på grund av utrymmesskäl inte säte. Fördelning av platser sker efter en särskild fastställd kvot och fördelas i samförstånd mellan organisationerna i varje land. Organisationer, som inte haft säte i styrelsen under 2008, har haft full representationsrätt i NLS övriga verksamheter som sektorsarbete, LEDARFORUM samt kurser och konferenser. De har också haft samma tillgång till information, administration och service som de övriga medlemsorganisationerna. Medlemsorganisationer Organisation Medlemsantal BUPL DLF DTL GL HL LVU FSL OAJ Lärarförbundet LR Utdanningsforbundet SL FL 643 FP YF 121 KI IMAK PIP 427 Det totala medlemsantalet i NLS har under året varit

26 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 4, Sid. 8 Styrelse Ledningsfunktioner Under året har Anders Bondo Christensen, DLF varit ordförande i NLS med Erkki Kangasniemi, OAJ som vice ordförande. Styrelsen har haft två protokollförda möten. Samtliga möten har hållits i Danmark. NLS vårmöte hölls på DLF:s kursgård Frederiksdal i Lyngby den 5-6 maj. NLS höstmöte hölls på konferenscenter Comwell Holte a-s i Holte den november. Vid NLS vårmöte hade styrelsen två teman: Lärarutbildningen i Norden och på europeiskt plan Den politiska dimensionen i avtalsrörelsen Lärarutbildningen Annemarie Falktoft, policy koordinator i ETUCE redogjorde för lärarutbildningen och den utveckling som ägt rum på europaplanet de senaste åren. Hon sammanfattade också ETUCE:s policy för Lärarutbildningen och informerade styrelsen om de politiska hållningar man finner hos EU kommissionen och Ministerrådet i lärarutbildningsfrågor. Den politiska dimensionen Mads Lebech, borgmästare i Frederiksbergs kommun och tillika chefsförhandlare på det kommunala området i Danmark, beskrev olika besvärliga komponenter i den danska avtalsrörelsen. Det politiska inflytandet över partsförhandlingarna har ökat. Trycket på att göra en billig avtalsrörelse för kommunerna är viktig. Samtidigt är politikerna eniga i att stödja en god löneutveckling för att ge så bra service till medborgarna som möjligt. Dessa båda viljeinriktningar är svåra att förena. Det har varit konflikter och strejker under vägen, innan uppgörelser kunde nås. NLS ordförande Anders Bondo Christensen redogjorde för förhandlingsorganisationens uppbyggnad och lyfte fram de svårigheter som systemet brottas med. Parternas ömsesidiga förtroende naggas i kanten om det politiska mandatet inte är klart från början. Styrelsen fick, genom denna genomlysning av det danska förhandlingssystemet, en god inblick i hur den politiska processen kryper allt närmare den fria förhandlingsrätten. NLS höstmöte hade temat Utbildningspolitiska tendenser också med inriktning mot finanskrisen och den begynnande lågkonjunkturen. Styrelsen fick en grundlig redovisning av hur de nordiska länderna utvecklats de senaste åren och hur de i varierad takt inriktat sig mot en större global arena. Forskning och kompetens är politikernas nyckelord på utbildningsområdet. Den ökande konkurrensen har gett kvalitetsbegreppet en laddad betydelse och förstärkt trycket på lärare och utbildning. Styrelsen diskuterade New Public Management och politikernas fokusering på mätbara resultat. Genom finanskrisen har många av dessa frågor fått en annan aktualitet. Styrelsen beslöt att granska vad som händer på skolans område, när lågkonjunkturen får större fäste och kommunernas ekonomi blir allt svagare. Vilka vägval kommer politikerna att göra? Hur kan vi värna skola och utbildning i detta nya scenario? Vad får det för konsekvenser för lärarnas anställningsvillkor och lönebildning? Alla dessa frågeställningar kommer NLS att bearbeta under det kommande verksamhetsåret. Vid höstmötet behandlades också frågan Vad vill vi med NLS?

27 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 4, Sid. 9 En arbetsgrupp inom NLS presenterade ett notat med frågeställningar rörande NLS framtida struktur. Styrelsen behandlade de olika förslagen och menade, att det nordiska lärarsamarbetet blir allt viktigare i en internationell värld. Det nordiska samarbetet i NLS har också gjort sig väl känt i internationella sammanhang. NLS har utvecklats mycket under de gångna åren, men strukturen och innehållet måste, liksom all annan facklig verksamhet, ses över för att passa in i de uppgifter som samhället ställer krav på. Det fortsatta arbetet att utveckla NLS kommer att vara ett viktigt tema under år Sektorer Förskola Fritidshem Under året har Allan Bauman, BUPL varit ordförande i sektorn. Två protokollförda möten har genomförts under året. Det första ägde rum på LO skolan i Helsingør den augusti. Det andra mötet ägde rum på Ebeltoft Park hotell i Ebeltoft den november och var dels ett enskilt möte i sektorn och dels ett gemensamt möte med sektorn för grundskola den 13 november. Vid sektorns möte i augusti ägnades största delen av mötet till de frågor om Early Childhood Education, som EI:s arbetsgrupp nu ska arbeta med. Sektorn diskuterade olika insatser från de nordiska lärarorganisationernas sida och hur NLS kan bistå arbetsgruppen med nordiska erfarenheter på detta område. En annan fråga som sektorn ägnade mycket uppmärksamhet åt var bedömning av utvärdering och resultat. Vad händer med en profession, när andra krafter styr innehållet? Kan en profession ha monopol på sitt yrke? Sektorn delgav varandra de erfarenheter de har på detta område och menade, att de olika yrkeskategorierna inom förskolans område måste identifiera sitt yrkesansvar och profilera sig bättre, om samarbetet dem emellan inte ska leda till en utslätning av alla tre professionerna. Till detta sektorsmöte hade Birgitte Birkvad, DL -I också bjudits in. Hon tog upp ämnet skillnader och likheter mellan utbildningarna till förskollärare, fritidspedagog och grundskollärare. DL-I, som är en permanent arbetsgrupp under de Danska Undervisningsorganisationers Samråd (DUS), har Birgitte som deras röst i Bryssel. Birgitte redogjorde för Lissabonstrategins fokus på utbildning och ekonomisk tillväxt, samt gav en utförlig redogörelse av EU kommissionens arbetsprogram med utbildning och socialpolitik. Sektorn behandlade kvaliteten i lärarutbildningen och jämförde vad OECD rapporten Teachers Matter menar med vikten av goda lärare. Efter lunch den första dagen var sektorn på studiebesök på Mariehønens Børnehus för att se, hur man arbetar evidensbaserat med nya läroplaner och hur lärarna där evaluerar arbetet. Efter studiebesöket gav konsulent Niels Christian Nielsen en orientering om den danska kvalitetsreformens innehåll och målsättning och hur denna reform kommer att påverka den offentliga sektorn. Avslutningsvis vid detta möte gav Allan Bauman, BUPL en bred information om den danska avtalsrörelsens process och utfall. Sektorns andra möte ägde rum i Ebeltoft den 12 november med ett gemensamt möte med sektorn för grundskolan den 13 november. Vid det gemensamma sektorsmötet låg tonvikten på de olika yrkesrollerna och deras förhållande till varandra. En viktig fråga för den gemensamma diskussionen var: Hur ska de olika personalgrupperna förhålla sig till varandra? Hur ska de definiera sitt ansvar och sina yrkesspecifika uppgifter?

28 NLS vårmöte 2009 i Vanajanlinna Punkt 4, Sid. 10 Gemensamt möte mellan sektorn Förskola - Fritidshem och sektorn Grundskola Syftet med ett gemensamt möte sektorerna emellan var, att diskutera övergripande yrkesfrågor för förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Denna gång var fokus lagd på samarbetet och ansvarsfördelningen mellan de olika yrkeskategorierna. Fritidspedagogernas villkor var i detta sammanhang en viktig fråga. Studierektor och sociolog Erik Hygum föreläste om hur det är att vara barn i en skola, där alla professioner målmedvetet har en samarbetsstrategi. Helhetssynen på barnen förenar, men professionerna var för sig är för tysta inom respektive ansvarsområde. Dessutom saknas ett gemensamt yrkesspråk. Ett didaktiskt språk och ett gemensamt förhållningssätt måste utvecklas. Efter denna inledning gjordes ett besök på Præstemarkskolen i Hinnerup, där samarbetet mellan yrkesgrupperna har systematiserats och realiserats. Skolans rektor Flemming Sørensen presenterade organisationen och hur arbetet utvecklas. Skolans fackliga representanter var också delaktiga i den efterföljande diskussionen. Deras erfarenheter av detta arbetssätt är goda, men de olika professionernas yrkesansvar måste definieras bättre. Grundskola Under året har Stig Andersen, DLF varit ordförande i sektorn. Sektorn har haft två protokollförda möten. Det första mötet ägde rum den maj i DLF:s lokaler i Köpenhamn. Det andra mötet var som tidigare nämnts förlagt till Ebeltoft den 13 november med grundskolesektorn och enskilt den 14 november. Vid sektorns möte i maj arbetade sektorn med professionsstrategier och arbetstidsavtal. Stig Andersen redogjorde för bakgrunden till det arbetstidsavtal som DLF arbetat hårt med för att få till stånd. Arbetstidsavtalet är professionsanpassat och utgår från den dagliga verksamheten. Man har fått ett avtal som sätter stor tillit till lärarnas yrkesskicklighet och sociala förmåga. Det ska ge stort utrymme till lärarnas och ledarnas professionella ansvar och dessutom ge en god löneutveckling. Vid mötet presenterade DLF:s kretsordförande i Herlevs kommun, Bent Larsen hur en föregångare till det tecknade arbetstidsavtalet har anpassats till den lokala verksamheten. Han gav en kraftfull presentation av de lösningar, som lärarna tecknat med kommunen. Det s.k. Herlevavtalet har väckt mycket uppmärksamhet bland lärarna i Danmark och det blev lika uppskattat vid sektorsmötet. Lotte Lange, ledamot av DLF:s förbundsstyrelse och DLF:s förhandlingsutskott, presenterade därefter hur detta arbetstidsavtal nu ska implementeras på skolorna. Avtalet ska genomföras i tre steg och utgången är mycket beroende av den uppbackning avtalet får på fältet. Efter dessa redogörelser gjorde sektorn ett studiebesök på Hjortspringeskolan i Herlev för att diskutera avtalet med skolledning och lärare. Därefter företogs ett studiebesök på Herlevs Rådhus för att sektorn skulle få arbetsgivarens aspekter ur ett kommunalt perspektiv. Besöken avslutades med diskussion och erfarenhetsutbyte. Mötet i november ägnades åt att följa upp den gemensamma sektorsdiskussionen om olika personalgruppers ansvarsområden och yrkesförhållande till varandra. Sektorn menade, att det finns alltför lite kunskap om hur ansvarsfrågorna är fördelade mellan de olika professionerna. Detta måste utredas. Är det bra eller mindre bra, att gränserna flyter ihop? Vilket är bäst för barnen? Frågan kommer att behandlas under det kommande verksamhetsåret. Avslutningsvis behandlade sektorn profession och lönefrågor ur ett framtidsperspektiv. Stig Andersen gav frågan en bred analys samt tog också fram tecken på den smygprivatisering av