Styrelsens höstmöte , Lyngby

Transkript

1 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 1 / 50 Styrelsens höstmöte , Lyngby Välkomstbrev 1. Mötet öppnas, inbjudna 2. Dagordningen fastställs Bilaga , Dagordning Bilaga , Tidsplan 3. Godkännande av föregående protokoll maj 2013 Bilaga , Protokoll 4. NLS verksamhetsplan 2014 Bilaga , Verksamhetsplan 5. NLS budget 2014 Bilaga , budgetförslag 6. Tema 6.1 Kritiken mot PISA 6.2 Diskussion om Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets utbildningsverksamhet 7. Sommarkurs Val av ordförande och vice ordförande i NLS Internationella ärenden 9.1 Diskussion inför EI:s styrelsemöte Rapport från ETUCE:s styrelsemöte Övriga internationella ärenden 10. Nationella rapporter 11. Möteskalendarium 12. Anmälningsärenden Bilaga Dokumentation från Förbundsseminariet Bilaga Dokumentation från Ledarforum Bilaga Dokumentation från Studerandeforum 13. Övriga ärenden 14. Mötet avslutas

2 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 2 / 50 Helsingfors Till NLS Styrelse Översänder styrelsens handlingar till NLS höstmöte den november 2013 i Lyngby. Jag ber Er uppmärksamma att NLS kansli behöver organisationernas nationella rapporter senast den 20 november om ni vill ha dem på webbsidorna så de blir tillgängliga för alla före mötet. All praktisk information om vårt möte har tidigare sänts till styrelsen men tidsplanen med praktiska upplysningar finns också med i handlingarna. All information finns också på NLS sidor Varmt välkomna till Lyngby. Med vänlig hälsning Anders Rusk Generalsekreterare Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

3 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 3 / Mötet öppnas Inbjudna Stig G Lund BUPL, observatör Henning Pedersen BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Hanne Pontoppidan Uddannelsesforbundet Gorm Leschly GL Uffe Rostrup FSL, Danmark Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson FSL, Finland Kari Kinnunen OAJ Päivi Koppanen OAJ Anne Liimola OAJ Petri Lindroos OAJ Olli Luukkainen OAJ Heralvur Jacobsen FL Maud Wang Hansen FP Kári Jespersen YF Sivso Dorph IMAK Rita Joelsen PIP Björg Bjarnadóttir KI Thordur Hjaltested KI Adalheidur Steingrímsdóttir KI Stein Grøtting SL Ingrid Convery Utdanningsforbundet Steffen Handal Utdanningsforbundet Ragnhild Lied Utdanningsforbundet Terje Skyvulstad Utdanningsforbundet Hege Valås Utdanningsforbundet Lars Erik Wærstad Utdanningsforbundet Bo Jansson LR Helena Linge LR Ann-Charlotte Eriksson Lärarförbundet Paula Engwall Lärarförbundet Sören Holm Lärarförbundet Inger Maurin Lärarförbundet Eva-Lis Sirén Lärarförbundet Hanne Birgitte Jørgensen Folkeskolen Morten Jest Gymnasieskolen Lucas Vagn Engell Uddannelsesbladet Carl-Erik Rusk Läraren Marja Puustinen Opettaja Knut Hovland Utdanning Annica Grimlund Läranas tidning Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

4 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 4 / Dagordningen fastställs Information Inbjudan har sänts ut till styrelsen Dagordningen har skickats ut till styrelsen den Övriga möteshandlingar har tillställts styrelsen Beslutsförslag Bilagor Styrelsen föreslås godkänna föreliggande dagordning och notera tidsplanen till kännedom. Bilaga Dagordning Bilaga Tidsplan Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

5 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 5 / 50 NLS HÖSTMÖTE 2013 DAGORDNING Bilaga Tid: Plats: Se bifogad tidsplan Sinatur Hotel Frederiksdal, Lyngby 1. Mötet öppnas 2. Dagordningen fastställs 3. Godkännande av föregående protokoll NLS verksamhetsplan NLS budget Tema 6.1 Kritiken mot PISA 6.2 Diskussion om Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets utbildningsverksamhet 7. Sommarkurs Val av ordförande och vice ordförande i NLS Internationella ärenden 9.1 Diskussion inför EI:s styrelsemöte Rapport från ETUCE:s styrelsemöte Övriga internationella ärenden 10. Nationella rapporter Kortfattad skriftlig redogörelse om den senaste utvecklingen i resp. land. Anm. Rapporterna bör sändas till NLS kansli senast för att kunna sättas in på NLS webbplats inför mötet 11. Möteskalendarium Styrelsens möten 2015, Norge Förbundsseminarium 2015, Sverige 12. Anmälningsärenden Studerandeforum Ledarforum Utvärdering av förbundsseminarium 13. Övriga ärenden 14. Mötet avslutas Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

6 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 6 / 50 Bilaga Tidsplan för NLS styrelsemöte Onsdag Kaffe 10:30 Mötet inleds Lunch Mötet fortsätter Kaffe Mötet fortsätter Mötet ajourneras Middag Torsdag Mötet fortsätter Kaffe Mötet avslutas Lunch Hans Ole Frostholms avskedsmottagning Restaurant Reinwalds, Vandkunsten 12 Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

7 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 7 / Protokoll från föregående möte godkänns Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Skarrildhus 6. 7.maj 2013 sändes ut för granskning till styrelsens ledamöter den 10 juni Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna föreliggande protokoll från den Bilagor Bilaga Protokoll Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

8 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 8 / 50 Protokoll från NLS vårmöte Bilaga Ärende NLS Vårmöte Tid Plats Skarrildhus, Danmark Närvarande Henning Pedersen BUPL 6.5 Stig G Lund BUPL 7.5 Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Uffe Rostrup FSL Sinikka Vahalahti FSL Olli Luukkainen OAJ Päivi Koppanen OAJ Anne Liimola OAJ Petri Lindroos OAJ Kari Kinnunen OAJ Maud Wang Hansen FP Hans Jacob Kollslíð YF Herálvur Jacobsen FL Sivso Dorph IMAK Thordur Hjaltested KI Björg Bjarnadóttir KI Aðalheiður Steingrimsdottir KI Ragnhild Lied Utdanningsforbundet Terje Skyvulstad Utdanningsforbundet Steffen Handal Utdanningsforbundet Hege Elisabeth Valaas Utdanningsforbundet Marianne Frydendal Utdanningsforbundet Ingrid Convery Utdanningsforbundet Jörgen Lindholm Lärarförbundet Eva-Lis Sirén Lärarförbundet Ann-Charlotte Eriksson Lärarförbundet Inger Maurin Lärarförbundet Sören Holm Lärarförbundet Anders Rusk NLS Maria Häggman NLS Haldis Holst EI Taina Aellig tolk Maj Lönnroth tolk

9 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 9 / Mötet öppnas Beslut Anders Bondo Christensen önskade deltagarna välkomna till Skarrildhus och förklarade mötet öppnat kl Dagordningen fastställdes Beslut Som teman under mötet behandlades under punkt 7 Lockouten för lärarna i Danmark och EI:s Mobilizing for Quality Education - initiativ. Dagordningen och tidsplanen fastställdes i förelagd form och bifogades till protokollet som bilagor och Godkännande av föregående protokoll från Göteborg den 3. 4.december 2012 Beslut Protokollet godkändes i förelagd form och bifogades till protokollet som bilaga NLS verksamhetsberättelse 2012 Generalsekreteraren presenterade NLS verksamhetsberättelse för år Beslut Verksamhetsberättelsen godkändes i förelagd form och bifogades till protokollet som bilaga NLS räkenskaper och revision för 2012 Generalsekreteraren presenterade NLS räkenskaper och revision för år Beslut Räkenskaperna och revisionsutlåtandet för 2012 godkändes i förelagd form och bifogades till protokollet som bilagor och Förslag till medlemsavgift 2013 Generalsekreteraren presenterade medlemsavgiftsfördelningen för år Beslut. Medlemsavgiften godkändes enligt föredragning. Fördelningstabellen bifogades till protokollet som bilaga Mötets tema

10 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 10 / Lockout i Danmark Anders Bondo Christensen och Jenny Bøving Arendt presenterade händelseförloppet under lockouten av lärarna i Danmark och DLF:s kommunikationsstrategi. Beslut Styrelsen antog ett gemensamt uttalande om situationen i Danmark. Uttalandet bifogades till protokollet som bilaga Anders Bondo Christensens och Jenny Bøving Arendts presentationer bifogades till protokollet som bilagor och Styrelsens diskussion bifogades till protokollet som bilaga Mobilizing for Quality Education Haldis Holst presenterade EI:s initiativ Mobilizing for Quality Education Initiativet ska samordna redan existerande arbete i organisationerna för kvalitet i utbildningen på olika nivåer och knyta dem samman till större helheter. Målet är att lärarna ska äga definitionen på kvalitetsutbildning och kunna kommunicera den på alla nivåer. Beslut Styrelsen diskuterade initiativet. Haldis Holsts presentation bifogades till protokollet som bilaga Styrelsens diskussion bifogades till protokollet som bilaga NLS förbundsseminarium i Nyborg Generalsekreteraren berättade att programmet för förbundsseminariet kommer att omarbetas i och med att Ny Nordisk Skole-initiativet i Danmark för tillfället ligger i motvind. Det som är klart är att professionsforskare Hafdis Ingvarsdottir kommer att finnas kvar i programmet eftersom hennes grundteser om att lärare måste vara delaktiga i reformer för att de ska lyckas är högaktuell med tanke på det rådande läget i Danmark. Tanken att arbeta med två paneler och två föreläsare och däremellan arbeta i grupper i olika konstellationer fortstår. Anders Bondo Christensen berättade att DLFs vice ordförande Dorte Lange fortsättningsvis sitter med i styrgruppen för initiativet men har svårt att agera. Många skolor som skulle vara med i initiativet har backat ur för att inte stöda ministern. Christensen förslog att seminariets fokus ändrats från Ny Nordisk Skole till hur man kan styrka respekten för lärarprofessionen, vilket också var ett viktigt tema under Amsterdam Summit. Eva-Lis Sirén understödde Christensens förslag och konstaterade att Norden kan göra ett bra arbete kring styrkandet av lärarprofessionen i mätandets och vägandets tid. Norden kan

11 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 11 / 50 väcka debatt. Forskningen visar att de länder som lyckas utmärks av att de litar på sina lärare och utbildar dem väl. Beslut Styrelsen antecknade diskussionen till kännedom och beslöt att seminariets program omarbetas enligt de ovannämnda riktlinjerna. 9. Internationella ärenden 9.1 Education International Eva-Lis Sirén rapporterade från EI styrelsens möte Styrelsen fokuserar för tillfället på kampen om att hålla utbildning kvar bland millenniummålen efter EI söker parter att samarbeta med i frågan och har varit i kontakt med bland annat Ban Ki-Moons Itai Madambombe och FNs särskilda sändebud för global utbildning Gordon Brown. Hon sa att det är viktigt med initiativet som Haldis Holst presenterade för att knyta samman nivåerna. EI:s stadgekommitté har fått in resultaten på den enkät som sändes ut till medlemsorganisationerna som följd av DLF:s och Aob:s gemensamma resolution på världskongressen Sammanlagt 146 medlemsorganisationer svarade på enkäten men många svarade bara på några frågor. Cirka 80 organisationer svarade på de flesta frågorna men få av svaren innehöll konkreta förslag. Arbetet fortsätter. Eva-Lis Sirén är ny ordförande i finanskommittén. Glädjande är att bokslutet 2012 visar överskott eftersom de nordamerikanska organisationerna inte tappat medlemmar i den utsträckning man befarat. EI måste oavsett vara mycket noga med sina utgifter. EI styrelsen diskuterade också Kina och hur man ska förhålla sig till de kinesiska lärarna då de inte är demokratiskt fackligt organiserade men trots detta representerar 12 miljoner lärare. Som en uppföljning på China Task Force som delvis bestod av en forskningsrapport beslöt styrelsen att följa upp med några saker. Man vill fortsättningsvis utgå från sina medlemsorganisationer i Hong Kong, man vill arbeta med lärare på lokal nivå och man vill undersöka vilka kontakter EI:s medlemsorganisationer har med lärarorganisationen på olika nivåer i Kina. EI önskar gärna att man har en dialog med de kinesiska lärarna. Sirén avslutade med att tacka Haldis Holst för ett värdefullt arbete och en naturlig kontakt till EI:s kansli. Ragnhild Lied fortsatte rapporteringen med att berätta om kvinnokommitténs arbete. Kvinnokommittén diskuterade den aktuella handlingsplanen och de tre huvudområdena i Resolution on Gender Equality. Dessa är Promoting Gender Equality Within Unions, Girls Acces to and Participating in Quality Public Education och Womens Economic Empowerment. EI styrelsen antog en jämställdhetsplan som implementeras i all EI:s verksamhet.

12 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 12 / 50 EI:s kvinnokonferens ordnas 7-9 april 2014 i Dublin. Tema för konferensen blir Women in Education Trade Unions och Women in Education. Målet är att ge deltagarna möjlighet att byta erfarenheter om arbete med jämställdhet och kvinnors deltagande i fackföreningar och i utbildning. En fond kommer att upprättas för att stöda deltagande. Deltagande i konferensen har också begränsats så att organisationer med medlemmar kan skicka en delegat och organisationer med mellan och kan sända två delegater. Man har också öronmärkt platser för deltagare under 35 år. Tanken är att det begränsade deltagandet ska bidra till reella diskussioner. EI:s ledning kommer att i juni besöka organisationen GUPT i Palestina och företrädare för organisationer i förskolan och högre utbildning. Resan görs eftersom ingen i EIs ledning hade möjlighet att besöka kongressen i januari. EI styrelsen godkände också 6 nya organisationer till medlemmar, 3 från Tunisien, en från Jordanien, en från Columbia och en från Paraguay. Styrelsen fortsätter behandlingen av två organisationer vars medlemskap är mer krävande. Diskussion Anders Bondo Christensen frågade om kvinnokonferensen kommer att byggas upp så att deltagarna får förhandsuppgifter och om det kommer att finnas någon efterbehandling av frågorna som tas upp. Haldis Holst berättade att EI har planer på att förbereda konferensen på två nivåer. Dels får konferensen egna webbsidor med bakgrundsinformation och dels planerar man en konferensguide med program och kortare bakgrundsartiklar på de teman som behandlas. Man har också diskuterat hemläxor. Hans Ole Frostholm konstaterade att medlemskapsdiskussionerna i EI är besvärliga då man inte alltid varit konsekvent i upptagningen av nya medlemmar. Han konstaterade att man från DLFs sida också är nöjda att styrelsen EI arbetar vidare med DLF:s och Aob:s initiativ. Beslut Rapporteringen och diskussionen kring aktuella EI-ärenden antecknades till kännedom. Minnesanteckningar från EI styrelsens möte bifogas till protokollet som bilaga ETUCE Beslut ETUCE:s styrelse sammanträdde Övriga internationella möten Amsterdam International Summit on the Teaching Profession Eva-Lis Sirén inledde punkten med att konstatera att Intenational Summit är ett unikt samarbetsforum som vi jobbat hårt för och ska

13 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 13 / 50 värdesätta. Sirén betonade att det är viktigt att se till att forumet fortlever och att också de nordiska regeringarna ser att det är intressant att mötas med OECD. Temat för årets International Summit var Teacher Teaching Evaluation. Diskussionen fördes kring vad en skicklig lärare är, utvärdering och vilken roll lärare spelar i utvecklingen av skolan. Den svenska delegationen lyfte fram tilltron som samhället visar till lärarna och om man kan mäta utveckling. Delegationen tog fasta på vikten av att lita på lärarna och professionen. Man diskuterade också karriärvägar för lärare. Alla länder får under mötet inom sig enas om tre utvecklingsområden, som man presenterar och vidare arbetar med, mellan toppmötena. Under nästa toppmöte berättar man sedan hur långt man kommit. Sverige presenterade 2012 karriärvägar som prioritet och kunde nu visa att beslut fattats i frågan och arbetet är i gång. Läxan till nästa gång är att fortsätta arbetet och få behöriga lärare in i systemet. Andra punkter som diskuterades var hur vi talar om lärare och hur man ska jobba vidare med att utveckla forskande metoder för lärare och hur forskande kan utvecklas för lärare och om lärare. Anders Bondo Christensen berättade att stämningen i den danska delegationen av naturliga orsaker inte var på topp. Dorte Lange deltog från DLF. Uddanelsesforbundet och GL var inte med. DLF ville signalera att man trots motsättningar vill ha dialog. Ragnhild Lied berättade att den norska ministern tyvärr inte kunde delta men att statssekreteraren gjorde det. Utdanningsforbundet har för att förankra samarbetet mellan mötena arbetat med att fastställa mötesplatser att ses på inom landet mellan mötena. I Norge har man redan lyckats ordna ett möte och har ett ytterligare datum beslutat till hösten. Utdanningsforbundet arbetar vidare med processen till nästa möte. Utdanningsforbundet är glada över att de skapat en struktur att arbeta mellan mötena men konstaterar samtidigt att de inte vet vem som sitter i norska regeringen från hösten. Thordur Hjaltested berättade att den isländska undervisningsministern tyvärr måste avboka i sista minuten. Trots detta tyckte KI att konferensen lyckades. Man var eniga om att lön och evalueringen inte skulle bindas samman, vilket ansågs viktigt att få fram. Island lade fram tre punkter på mötet. Lärarens skyldighet att upprätthålla kvalitet, vikten av att systemet evalueras och att det är arbetet som ska evalueras och inte läraren som individ. Beslut Rapporteringen och diskussionen om övriga internationella möten antecknades till kännedom. 10. Nationella rapporter Diskussion De nationella rapporterna kompletterades delvis muntligt.

14 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 14 / 50 Anders Bondo Christensen rapporterade för DLF:s del att man i Danmark genast efter regeringsingripandet i slutet av april började diskutera grundskolereformen. Konceptet man diskuterar är heldagsskola, det nya är att förlänga skoldagarna och införa aktivitetstimmar. Ingen vet riktigt vad aktivitetstimmarna ska gå ut på och kring dem råder stor politisk oenighet. De borgerliga talar om ämneskunskaper inte aktivitetstimmar. Det rör sig om en politisk maktkamp. Forskning visar att mer undervisning isolerat sett inte är kvalitetshöjande. Det ursprungliga reformförslaget skulle ge två miljoner extra undervisningstimmar och sex miljoner aktivitetstimmar men ingen tilläggsfinansiering. Det är klart i DLF:s intresse att få bort tanken om heldagsskola. I början av reformen hade heldagsskolan stort stöd men det har vänt. DLF hoppas mer på reformen än på avtalsförhandlingarna. Sören Hoppe Christensen påminde mötet om att det inte bara är grundskolan som den nuvarande regeringen i Danmark vill förnya utan reformer står att vänta också i till exempel yrkesutbildningen, för vilken en arbetsgrupp tillsatts, men utan lärarrepresentanter. Beslut Styrelsen antecknade de nationella rapporterna till kännedom. Bilagorna bifogades till protokollet. 11. Möteskalendarium Information Möte i sektorn förskola och fritidshem Ledarforum, Finland Möte i sektorn grundskola Förbundsseminarium Studerandeforum, Norge Styrelsemöte Internationella sekreterares möte, Norge 13.3 Professionsetiskt seminarium, Finland Styrelsemöte, Finland Sommarkurs, Aronsborg, Sverige Styrelsemöte, Finland Beslut Styrelsen antecknade möteskalendariet till kännedom och beslöt att sommarkursen 2014 ordnas 1. 5.juli i Aronsborg, Sollentuna, Sverige.

15 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 15 / Övriga ärenden Beslut Inga övriga ärenden behandlades under mötet 13. Mötet avslutas Beslut Ordförande Anders Bondo Christensen avslutade med att tacka för ett bra möte och för täta kontakter mellan NLS organisationerna. Han uppmanade också övriga NLS medlemmar att vid behov kontakta de danska föreningarna om de behöver information. NLS styrelse sammanträder nästa gång i Köpenhamn Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

16 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 16 / NLS verksamhetsplan 2014 Information Generalsekreteraren presenterar verksamhetsplanen för styrelsen. Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna NLS verksamhetsplan för år 2014 Bilagor Bilaga Verksamhetsplan för år 2014 Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

17 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 17 / 50 Bilaga Verksamhetsplan 2014 Riktlinjer och verksamhet för Nordiska Lärarorganisationers Samråds arbete under verksamhetsåret NLS styrelsemöte Köpenhamn

18 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 18 / 50 Verksamhetsplan Inledning A. Temat för året NLS tyngdpunktsområden under A. Är likvärdigheten hotad? B. Påverkansarbete, sakkunskap och förstärkning av nätverk 21 3.Styrelsen A. Styrelsens möten B. Styrelsens arbete Sektorernas verksamhet Kurs- och konferensverksamhet A. NLS sommarkurs B. LEDARFORUM C. STUDERANDEFORUM D. Etiskt forum Informationsutbyte Internationellt lärarsamarbete A. Education International B. ETUCE C. OECD Nordiska samarbetsorgan A. Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet B. Nordens Fackliga Samorganisation... 28

19 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 19 / Inledning Nordiska Lärarorganisationers Samråd, NLS utgår i sin verksamhet 2014 från sina stadgar och sin strategi- och strukturplan, som slår fast att lärarorganisationerna i Norden har stor nytta av ett aktivt erfarenhetsutbyte kring gemensamt beslutade teman, strategier och idéer inom aktuella verksamhetsområden. Målet med samarbetet är ett fackligt och utbildningspolitiskt erfarenhetsutbyte, som främjar, bevakar och tillvaratar lärarnas intressen särskilt inom Norden, men också på europeisk och global verksamhetsnivå. Målet är också att främja en god utbildning för kommande generationer. NLS står som aktör och koordinator i erfarenhetsutbytet och i den övriga verksamheten. Under verksamhetsåret kommer NLS att fortsätta arbeta enligt den vedertagna principen att spegla de nordiska lärarfackliga och utbildningspolitiska frågorna utifrån utvecklingen och förhållandena i ordförandelandet. Under det kommande verksamhetsåret 2014 kan man med stor sannolikhet anta att den globala finanskrisen fortsättningsvis kommer att inverka kraftigt negativt på den offentliga sektorns finansiella ramar och därmed nagga utbildningens kvalitet och resurser i kanterna också i de nordiska länderna. Ungdomsarbetslösheten kombinerad med ett ökande utanförskap är ett negativt fenomen, som vi också i Norden måste få bukt med. Målet måste vara att öka ungas färdigheter att hantera livsfrågor och motivera dem att söka sig till utbildning och arbetsliv. Det här betyder att prioriteringarna på utbildning måste stå i första rummet för de nordiska beslutsfattarna. Vi bör också ha fokus på innehållet i undervisningen och betona det tjugonde århundradets färdigheter och kunskaper. Den globala konkurrensen hårdnar och därför blir satsningarna på utbildning allt viktigare, speciellt för små nationer som de nordiska. Utbildningen får inte ses som en kostnad utan som en långsiktig investering, en investering där lärarna är i nyckelställning. Forskningen visar, att duktiga och engagerade lärare är den mest avgörande faktor för kvalitet i elevernas undervisning. a. Temat för året: Norden främst i utbildning Det nordiska samarbetet styrker nordiska och regionala intressen och värderingar i en allt mer global värld. De gemensamma värderingarna stärker Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner. Utbildning har varit en av de mest centrala faktorer, med vars hjälp Norden har uppnått sin ställning bland de mest framgångsrika regionerna i världen. Utbildning måste också framöver ses som en investering i framtiden, som kan hjälpa till att lösa problem och utmaningar. Utbildningen utvecklar, reformerar, visar vägen och skapar både mentala och ekonomiska resurser för att trygga välfärdsstaten. Innovation och utveckling blomstrar i Norden och det bör vi hålla fast vid. Inlärningsmiljön och gemenskapen skall vara stimulerande och skall dessutom främja samarbete och ansvar. Inlärningsmiljön skall också främja möten och samverkan mellan olika kulturer. Den kulturella mångfalden är en rikedom, som väl skött ökar den mentala och ekonomiska välfärden.

20 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 20 / 50 Färdigheter och kunskap, som hälsa och välfärd, demokrati och mänskliga rättigheter, jämlikhet, hållbar utveckling, kretivitet och läsfärdigheter samt matematiska, vetenskapliga och tekniska kunskaper bidrar till ett välfärdsbygge. Målet bör vara ett utbildningssystem på toppnivå, som möter det moderna samhällets och arbetsmarknadens krav. Lärarna i Norden bildar en välinformerad och välutbildad nyckelgrupp, som är mycket medveten om utmaningar och problem som möter oss. Lärarna fostrar och utbildar kommande generationer och är därför värda allt stöd från det omgivande samhället. 2. NLS tyngdpunktsområden under 2014 a. Är likvärdigheten hotad? Skolan i Norden har sedan år tillbaka stått för en likvärdig utbildning. En likvärdig utbildning som utjämnat de socioekonomiska skillnaderna och tagit tillvara hela kunskapspotentialen för nationens bästa. Hög tillgänglighet, likvärdighet och kvalitet har varit grundbultar i nordiska utbildningssystem, som präglats av offentlig finansiering. Utbildningssystemet har varit uppbyggt så att det inte funnits återvändsgränder. Likvärdighet är och har alltid varit en viktig grundpelare i den nordiska skolan. Likvärdig skola handlar om lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar. Allmänt taget kan man säga att likvärdigheten i de nordiska länderna har försämrats sedan 1990-talet. Många nordiska regeringar oroar sig för detta faktum och har därför skridit till åtgärder för att återigen få kontroll över utvecklingen. Lärarorganisationerna är regeringarnas viktigaste samarbetspartners i utvecklingen av en likvärdig skola för alla. Utbildningsväsendet måste oberoende av bosättningsort och socio-ekonomisk bakgrund erbjuda likvärdiga möjligheter åt alla. Utbildningssystemet skall skapa mervärde för inlärning och kunnande, för positivt stöd och handledning som beaktar elevernas nivå och inlärningsförutsättningar. Den nordiska utbildningstraditionen är känd för att skapa demokratiska, kunniga och innovativa medborgare. Det här betyder inte att vi inte kan bli bättre, men vi kan bli ännu bättre genom att titta närmare på våra nordiska grannar och genom att idka ett resultatrikt erfarenhetsutbyte med dem. Nu ser vi i Norden en ökande marginalisering och ett utanförskap, som måste åtgärdas. Rapport på rapport visar att skolan inte ger alla elever likvärdiga förutsättningar. Elevernas resultat skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner och också mellan skolor inom kommuner. Den bristande likvärdigheten är ett av skolans största problem. Att motarbeta denna utveckling är en av de viktigaste uppgifterna för att upprätthålla det nordiska välfärdssamhället. Skolan och skolans anordnare måste satsa på det som förbättrar resultaten och som ger alla elever åtminstone rimliga förutsättningar. Det gäller resurser och välmotiverade lärare såväl som riktiga prioriteringar. När det gäller prioriteringarna har rikspolitiker, kommunpolitiker och ansvariga i skolornas direktioner och styrelser ett särskilt ansvar för likvärdigheten. Likvärdigheten kräver framförallt långsiktighet och en satsning på det som verkar.

21 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 21 / 50 Hur åtgärderna sätts i verket skiljer sig från land till land, men målsättningen är densamma. Utbildningen bör ses som en helhet och alla svaga länkar bör åtgärdas. Ett allvarligt hot mot likvärdigheten är nedskärningarna i den offentliga sektorn och därför är det viktigt att man vågar satsa på utbildning och att skolan uppfattas som den viktigaste framtidsinvesteringen och inte som en kostnad. Det finns inga enkla recept för hur skolan ska finansieras. Resurser till skolan handlar om politiska prioriteringar. Skolan behöver en säker och långsiktig resursfördelning oberoende av konjunktursvängningar. Utbildning är den viktigaste faktorn för en positiv och dynamisk inverkan på den ekonomiska och mentala utvecklingen. b. Påverkansarbete, sakkunskap och förstärkning av nätverk Globalt sett ser vi att fackföreningarnas ställning hotas speciellt i västländerna. Professor Richard Freeman vid Harward nämner fem olika trender som lett till detta: Asiens och tredje världens ekonomiska uppgång leder till allt större utbud på arbetskraft Den teknologiska revolutionen digitalisering och automation Den ekonomiska makten har flytt från arbetskraften till kapitalet och från affärsekonomi till finansekonomi Andelen kvinnor och annan utbildad arbetskraft har ökat kraftigt Kunskap och färdigheter sprids globalt mycket snabbt Industriländerna har inte längre monopol på dessa Dessa trender leder till förändringar i politiken, som försvagar det västerländska fackföreningarna. I samband med den ekonomiska krisen på 1930-talet var det fackföreningarna som kom med de nya idéerna. Nu verkar det som om fackföreningarna inte har lösningar på problemen. Alla dessa trender påverkar också lärarorganisationernas arbete för bättre ekonomi till utbildning, högre status för lärarna och högre löner. Förändringarna betyder höga och nya krav på organisationernas påverkansarbete och sakkunskap. Ett centralt krav är att fackförbunden förmår förankra och sälja sitt budskap. Detta gäller inte minst de egna medlemmarna, så att delaktigheten stärks, utan i minst lika hög grad berör utmaningen påverkan av beslutsfattare och den allmänna opinionen. Vi har i Danmark våren 2013 sett, att den nordiska förhandlingsmodellen inte är någon självklarhet. Det som hände i Danmark i samband med lockouten av lärarna trodde man var omöjligt. En bred och djupt bottnad samsyn om samarbetet mellan arbetsgivarorganisationer och fackföreningar är trots detta den enda vägen mot nya jobb och bättre villkor. Men vi måste bli ännu bättre på att hantera dessa nya utmaningar och komma på nya lösningar för vårt arbete. Opinionsarbetet är oerhört viktigt, när våra medlemmar utsätts för hot likt lockouten i Danmark. Det aktuella läget kräver nya lösningar på nya problem. Vi måste se över vårt sätt att arbeta, vårt sätt att kommunicera och bli bättre på att skapa tillit för lärarprofessionen. Allt detta kräver effektiva strukturer,

22 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 22 / 50 kommunikation, information och hårt arbete. Förstärkning av nätverk och samarbete i utbildningspolitiken spelar en central roll när man strävar efter att förbättra utbildningens kvalitet. Det räcker inte att vi är världsrekordhållare i facklig anslutning, vi måste bli världsrekordhållare i att utveckla vårt påverkansarbete, vår sakkunskap och vårt arbete i nätverk också. NLS ska: följa med och informera om den ekonomiska utvecklingens inverkan inom utbildningen i Norden inspirera och uppmuntra de nordiska lärarna till utveckling av sin lärarroll och professionalitet genom erfarenhetsutbyte följa upp vad som händer inom utbildningen i Norden genom att i styrelsen och sektorerna utbyta erfarenheter och verksamhetsstrategier och genom att inbjuda relevanta, sakkunniga politiker, forskare och arbetsmarknadsrepresentanter till diskussion skapa diskussion och annat erfarenhetsutbyte om ovan nämnda tyngdpunktsområden byta idéer och växla erfarenheter om hur vi förbättrar vårt kommunikationsarbete i organisationerna genom sitt arbete motverka nedskärningarna på utbildningens område 3. Styrelsen a. Styrelsens möten Ordförande i NLS under verksamhetsåret 2014 är Olli Luukkainen från OAJ med Ragnhild Lied från Utdanningsforbundet som viceordförande. Styrelsens möten kommer att äga rum i Finland. NLS och de finska lärarorganisationerna kommer gemensamt att planlägga och genomföra mötena. Styrelsens vårmöte äger rum den 6. 7.maj Styrelsens höstmöte äger rum den 3. 4.december b. Styrelsens arbete Styrelsen skall under året i sitt arbete koncentrera sig på frågor kring temat för året Norden främst i utbildning, genom ett erfarenhetsutbyte kring de i verksamhetsplanen nämnda tyngdpunktsområdena. Styrelsen kommer dessutom i traditionell stil att ha erfarenhetsutbyte kring de internationella ärendena. NLS -familjen är idag välrepresenterad både på den globala och på den europeiska arenan, vilket innebär att NLS styrelse får dagsaktuella internationella rapporter på alla nivåer. Styrelsen samarbetar under året med sektorerna samt LEDARFORUM och STUDERANDEFORUM.

23 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 23 / Sektorernas verksamhet Sektorerna kommer under verksamhetsåret att anordna ett möte/sektor i ordförandelandet samt ett gemensamt sektormöte. Samtliga sektorer utgår i sitt arbete från de i verksamhetsplanen nämnda tyngdpunktsområdena. Till sektorernas uppgift hör också sektorspecifika frågor, som tas upp efter behov och på förslag av ordförandelandet. Mötet för gymnasie- och yrkesutbildningssektorn hålls Mötet för grundskolesektorn hålls Mötet för förskolsektorn hålls Gemensamt sektormöte hålls Kurs- och konferensverksamhet a. NLS sommarkurs NLS arrangerar vart annat år en sommarkurs för NLS organisationernas förtroendevalda samt fackligt intresserade medlemmar i något av de nordiska länderna. Medlemsorganisationerna utser själva vem som ska delta i sommarkursen. Målgruppen är väldigt bred. Det är dock önskvärt att de deltagande har facklig bakgrund eller kännedom om facklig verksamhet. NLS Sommarkurs är ett starkt identitetsmärke för NLS organisationernas medlemmar och förtroendevalda ute på fältet. Sommarkursen ger ett stort antal nordiska lärare och fackligt aktiva möjlighet att samlas och utbyta erfarenheter om lärarprofessionen, framtidens utbildning, lärarnas arbetsbelastning etc. Ibland är det medlemmarnas första kontakt med andra lärare och förtroendevalda i de nordiska länderna. Sommarkursen 2014 anordnas i Bålsta, Sverige den och följer NLS huvudtema för året. b. LEDARFORUM LEDARFORUM är NLS arena för ledarskapsfrågor och ledarnas interaktiva erfarenhetsutbyte. Den årliga konferensen i LEDARFORUM hålls i Norge. LEDARFORUM har sedan grundandet 2005 befäst sina arbetsformer och deltagarantalet har stigit till ca 40 per möte. Skolledarna i Norden upplever det som mycket viktigt att få ta del av varandras vardag och professionella utveckling genom att mötas till ett erfarenhetsutbyte en gång i året.

24 c. STUDERANDEFORUM NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 24 / 50 NLS samlar under verksamhetsåret lärarstuderandena i de olika medlemsorganisationerna till ett gemensamt möte kallat STUDERANDEFORUM. STUDERANDEFORUM är ett rådgivande organ i NLS, som utgör en mötesplats och ett diskussionsforum för lärarstuderande inom NLS medlemsorganisationer representerande alla pedagogiska områden och skolformer. Under verksamhetsåret 2014 kommer STUDERANDEFORUM att mötas den i Finland. d. Etiskt forum På värdlandet Finlands initiativ ordnas den ett seminarium om etiska frågor i Helsingfors. Många av NLS medlemsorganisationer har sedan slutet av 1990-talet behandlat professionsetiska frågor och gjort etiska principer eller beslutat om en professionsetisk plattform. I några länder har man också inrättat ett etiskt råd med uppgift att ta ställning eller att dokumentera etiska spörsmål i anslutning till läraryrkets utövning. Det etiska forumets uppgift är att uppdatera informationen inom NLS och föra det professionsetiska tänket vidare i organisationerna. Formerna för forumet är diskussioner och erfarenhetsutbyte. 6. Informationsutbyte NLS erbjuder medlemsorganisationerna information om nordiska arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska förhållanden och nordisk facklig verksamhet. Informationsutbytet är en viktig del av NLS erfarenhetsutbyte. För att stöda erfarenhetsutbytet mellan organisationerna fungerar NLS webbsidor som informationskanal med relevanta nyheter och aktuell information medlemsorganisationerna tillhanda. Utöver det fortsatta utvecklandet av webbsidorna kommer kansliet att fortsätta med att månatligen sammanställa ett nordiskt nyhetsbrev med en översikt av intressanta nyheter i anknytning till utbildning, facklig verksamhet och samhälle i de nordiska länderna. NLS hoppas att alla medlemsorganisationer delar med sig av de viktigaste nyheterna till NLS. Det ökar nyhetsförmedlingens aktualitet och balans mellan de nordiska länderna. NLS ska: Informera medlemmarna om arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska förhållanden och nordisk facklig verksamhet Informera om utbildningspolitiska förhållanden med vikt på den nordiska utbildningstraditionen Ge ut nyhetsbrev Upprätthålla och utveckla webbplatsen

25 7. Internationellt lärarsamarbete NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 25 / 50 NLS uppgift i det internationella lärarsamarbetet är i första hand samordning och förmedling av erfarenheter. Genom våra representanter i EI och ETUCE sker erfarenhetsutbytet huvudsakligen vid styrelsemöten men också vid de delegationsmöten NLS anordnar samt vid behov under sektormötena eller ad hoc-möten av internationell karaktär. NLS anordnar under verksamhetsåret 2014 ett traditionsenligt möte för internationella sekreterare den i Sverige. Mötet för internationella sekreterare anordnas som ett erfarenhetsutbytessamarbete mellan de deltagande organisationernas internationella funktionärer. Mötet är viktigt för att vid behov koordinera frågor i anslutning till exempelvis utvecklingssamarbete eller andra internationella frågor av nordisk betydelse. a. Education International Den 6: e världskongressen i Education International, som hölls i Kapstaden, Sydafrika i juli 2011 antog ett omfattande policydokument om utbildning, om att bygga framtiden genom kvalitet i utbildningen. Policydokumentet är riktgivande för EI:s verksamhet också under 2014 med frågor som ansluter sig till den världsomspännande ekonomiska krisen och dess inverkan på utbildningspolitik i medlemsländerna. EI:s initiativ Unite for Quality Education lanserades världslärardagen till ära den Initiativet ska samordna redan existerande arbete i organisationerna för kvalitet i utbildningen på olika nivåer och knyta dem samman till större helheter. Målet är att lärarna ska äga definitionen på kvalitetsutbildning och kunna kommunicera den på alla nivåer. Initiativet står på tre pelare som är de viktigaste elementen för kvalitet i utbildningen. Det tre pelarna är högt kvalificerade lärare, goda resurser och en motiverande och trygg inlärningsmiljö, som möjliggör en effektiv undervisning. Den maj 2014 kommer EI att arrangera en global utbildningskonferens I Montreal, Canada, som kommer att erbjuda alla medlemsorganisationer ett tillfälle att ansluta sig till initiativet om kvalitet i utbildningen för alla. EI:s initiativ kommer att kulminera i en aktion på världslärardagen Den dagen kommer EI och dess medlemsorganisationer att kräva rätt till kvalitet i utbildningen för alla. Nästa internationella toppmöte, International Summit on Teaching Profession (ISTP), det fjärde i raden, kommer att ordnas i Wellington i Nya Zeeland. Datum för toppmötet är Liksom tidigare toppmöten är Education International och OECD med som samarbetspartners till värdlandets regering. Temat för mötet är Excellence, Equity and Inclusiveness High quality teaching for all.

26 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 26 / 50 b. ETUCE ETUCE:s arbete kommer att fokusera på den ekonomiska krisens inverkan på utbildning och lärarprofessionen. Sydeuropa präglas fortfarande av nedskärningar. Många lärare är utan jobb, lönerna sänks och fryses, skolklasser och barngrupper blir större. Organisationerna har dessutom stora problem med att de tappar medlemmar. Genomförandet av ETUCE:s program för nästa verksamhetsperiod samordnas med EI:s programverksamhet och följer de fem prioriteringar som fastställdes vid EI:s världskongress. Som ett led i EI:s initiativ Unite för Quality Education och ETUCE:s kongressbeslut, som klart identifierade framtida arbete kring den ekonomiska krisens inverkan på arbets- och tjänstevillkor och löner för lärarna, har ETUCE tagit fram tio avgörande idéer för att förbättra kvaliteten i undervisningen i Europa. ETUCE kommer också att arbeta med de av kongressen godkända policydokumenten om förskola, yrkesutbildning, skolledarskap och arbetsrelaterad stress. c. OECD Det ursprungliga syftet med OECD var att främja en politik för: ekonomisk tillväxt, sysselsättning och ökad levnadsstandard i medlemsländerna med bibehållande av finansiell stabilitet och därmed bidragande till utvecklingen av världsekonomin, sund ekonomisk utveckling i såväl medlemsländerna som hos ickemedlemmar, samt ökad världshandel på en multilateral och icke-diskriminerande grund i enlighet med internationella åtaganden. Dessa uppgifter för OECD-samarbetet är lika angelägna idag som när organisationen etablerades för drygt 40 år sedan. Tillsammans bidrar de till det övergripande målet om hållbar utveckling i både OECD-kretsen och globalt. OECD:s mervärde ligger i direkt stöd till medlemsländerna i utformningen av den nationella politiken OECD producerar fördjupad analys på en rad områden, gör ländergranskningar och är ett forum för policydiskussion. OECD är ett forum för att etablera spelregler för globaliseringen, och viktig mötesplats för en bredare krets av globala aktörer. OECD är världens största tankesmedja med över 2500 anställda av vilka över 1000 är forskare. OECD har en amöbalik struktur med i detta nu 34 medlemsländer och ca 250 olika organ. OECD har fått ett allt större inflytande också i utbildnings- och arbetsmarknadsspörsmål. OECD är just nu på gång med många projekt som berör utbildningsområdet, börjande med det mest kända projektet PISA. OECD har fått en unik ställning som skapare av

27 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 27 / 50 indikatorer på olika samhällsområden och har därmed ett stort inflytande över den offentliga sektorn och dess finansiering globalt. NLS ska: Inom ramen för sitt erfarenhetsutbyte samordna åtgärder och förmedla erfarenheter från det internationella lärarfackliga arbetet i EI Följa arbetet i ETUCE genom att ta upp frågor i NLS styrelse som anknyter till ETUCE:s tyngdpunktsområden och som är relevanta för medlemsorganisationerna Följa med undervisningssektorns socialdialogkommittés arbete och enligt behov aktivera frågorna i NLS arbete. Följa med det utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska politiska läget i Östersjöregionen I mån av resurser Hålla sig à jour med OECD:s undersökningar på undervisningsområdet 8. Nordiska samarbetsorgan a. Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet Nordiska Rådet samlades till sin 65:e session i Oslo Sverige, som varit ordförande i Ministerrådet 2013 tar över ordförandeskapet i Norddiska Rådet och Island blir Ministerrådets nya ordförande Det isländska ordförandeprogrammet Grokraft -Livskraft betonar möjligheterna i Nordens resurser, miljö, kunskap och mänskliga resurser. Island vill lägga huvudvikten på tre projekt: Nordisk bioekonomi, Nordisk spellista och Nordisk välfärdsvakt. Det isländska ordförandeskapet sätter också fokus på miljömedvetenhet och reducerad negativ miljöpåverkan. Island strävar efter stöd till miljövänliga produktionsmetoder och innovation i ett brett perspektiv. Särskild vikt läggs också på kreativitet och kultur samt att digital teknik skall tas i användning för att förbättra den nordiska kulturprofilen Samarbetet i Ministerrådet för utbildning och forskning fokuserar särskilt till att främja nordiskt mervärde på följande områden: Skolsamarbetet och vuxenundervisning Högre utbildning och forskning Språksamarbete på tvärs i Norden Informations- och kommunikationsteknologi Nordisk Ministerråd för utbildning och forskning kommer de närmaste åren att arbeta med två stora tyngpunktsområden: hållbar nordisk välfärd och grön tillväxt.

28 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 28 / 50 Programmet Hållbar Nordisk Välfärd handlar om att finna nya och innovativa lösningar i Norden. Lösningarna ska bidra till ökad kvalitet och likvärdighet inom utbildning, arbete och hälsa. Programmet, som gäller för perioden , initierar både samarbete när det gäller konkreta insatser samt nordiska plattformar for dialog och kunskapsutbyte. Grön tillväxt blir en central prioritet för det nordiska samarbetet de närmaste åren. I syfte att styrka Nordens internationella ledarskap och för att inspirera andra regioner och länder till en hållbar utveckling, består programmets viktiga uppgift i att lära av, använda, integrera och profilera kunskap och erfarenheter från pågående arbete. Baserad på en 3-års rullande handlingsplan ( ) för utbildning och forskning som syftar till grön tillväxt, kommer ett antal konkreta aktiviteter initieras. b. Nordens Fackliga Samorganisation NFS övergripande mål är att främja ett hållbart, inkluderande och rättvist arbetsliv, socialt, ekonomiskt och ekologiskt, i Norden, Europa och globalt. Med hållbarhet som ledstjärna, ska NFS arbeta för att den nordiska kollektivavtalsmodellen utvecklas och förstärks; för full sysselsättning; för nordiskt, europeiskt och globalt samarbete som syftar till att stärka arbetstagarnas rättigheter och villkor; för en rättvis fördelning både nationellt och internationellt; för trygghet i anställningen, utvecklingsmöjligheter i arbetslivet och förbättrad arbetsmiljö; för minskad miljöpåverkan och ökad resurseffektivitet; samt för att värna de fackliga fri- och rättigheterna, samt andra mänskliga rättigheter. NFS eftersträvar en nära kontakt med de nordiska branschorganisationerna och yrkessekretariaten för att åstadkomma ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter. Utifrån de övergripande målen, arbetar NFS med: Den nordiska kollektivavtalsmodellen Arbetskraftens rörlighet i Norden, Europa och globalt Hållbart arbetsliv - ekonomiskt, socialt och ekologiskt NLS ska: verka för nordiskt utbildningssamarbete också inom ramen för NR och NMR följa med Rådets och Ministerrådets arbete på utbildningsområdet föra en dialog med NFS i för NLS relevanta frågor och bevaka och vid behov samarbeta med NFS arbete i fackliga och internationella frågor Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

29 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 29 / NLS budget 2014 Information Generalsekreteraren presenterar budgetförslaget för Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna förslaget till budget 2014 enligt bilaga Bilagor Bilaga Budgetförslag 2014 Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

30 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 30 / 50 Bilaga BUDGET FÖR VERKSAMHETSÅRET euro Inkomster Medlemsavgifter Totalt Utgifter Möteskostnader Kurs och konferensverksamhet Sektorskostnader Kanslikostnader Totalt

31 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 31 / 50 bidrag MÖTESKOSTNADER 2014 Styrelsearbetet euro Styrelsens vårmöte, Finland två arbetsdagar Tolkningskostnader Resor 700 Arvoden, traktamenten Utrustning Övrigt, ex. lokalkostnader 700 Resebidrag till organisationer från Färöarna, Grönland och Island Styrelsens höstmöte, Finland två arbetsdagar Tolkningskostnader Resor 700 Arvoden, traktamenten Utrustning Övrigt, ex. lokalkostnader bidrag Resebidrag till organisationer från Färöarna, Grönland och Island Medverkan vid styrelsens möten Resor, arvoden traktamenten m.m. till medverkande under verksamhetsåret KURS- OCH KONFERENSKOSTNADER Sommarkurs, Sverige euro Föreläsare, arvoden, resor, traktamenten Övrigt, ex. administration, lokaler Resebidrag för 1 repr/land från Island, Färöarna och Grönland

32 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 32 / 50 SEKTORSKOSTNADER euro Sektorn för förskola och fritidshem verksamhetsbidrag Sektorn för grundskola verksamhetsbidrag Sektorn för gymnasieoch yrkesutbildning verksamhetsbidrag Resebidrag för 1 repr/org. från Island, Färöarna och Grönland KANSLIKOSTNADER euro Hyra, städning Kommunikationskostnader Porto, telefon 5200 EDB-kostnader 2800 Kontorsmaterial Inköp av inventarier Övriga kanslikostnader Lönekostnader Generalsekreterare Medarbetare Resor, hotell, traktamenten Gåvor, representation 4.700

33 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 33 / 50 euro BUDGETÖVERSIKT Inkomster Medlemsavgift Totalt Utgifter Möteskostnader Kurs-och konferensverksamhet Sektorskostnader Kanslikostnader Avvecklingskostnader Totalt Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

34 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 34 / Tema Information 6.1 Kritiken mot PISA Inlägg av professor Svend Kreiner med åtföljande diskussion. 6.2 Diskussion om Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets utbildningsverksamhet Nordiska ministerrådets utbildningsverksamhet Inlägg av seniorrådgivare Morten Friis Møller från Nordiska ministerrådet med åtföljande diskussion. Hur kan NLS påverka den nordiska utbildningsagendan Inlägg av Kristina Aaltonen med åtföljande diskussion. Klicka här för att komma till innehållsförteckningen

35 NLS höstmöte 2013 i Lyngby s. 35 / Sommarkurs 2014 Information Sommarkursen 2014 är förlagd till Aronsborg, Bålsta i Sverige den Preliminärt tema för kursen är Framtiden i professionella lärares händer. Arbetsformer Arbetet under kursen kommer att präglas av dialog och erfarenhetsutbyten och inramas av kompetenta föreläsare. Målgrupp Målgruppen till sommarkursen är alla lärare och ledare, från förskola till högskola och vuxenutbildning, som är medlemmar i NLS organisationerna. Kursens arbete stärks om så många olika yrkeskategorier som möjligt är representerade. Kriterier för uttagning Organisationerna i NLS har egna kriterier för uttagning till sommarkursen. NLS styrelse har tidigare uttalat önskemål om att uttagningen av deltagare bör inriktas mot den breda medlemskåren. Förslag till fördelning av platser Platserna fördelas enligt följande: Danmark, Finland, Norge, Sverige 30 platser Färöarna 8 platser Grönland 4 platser Island 10 platser Om någon organisation/land inte utnyttjar hela sin tilldelning, kan den fördelas till övriga organisationer som önskar fler platser. Preliminär tidsplan 14.3 Besked från organisationerna till NLS om önskat deltagarantal Fördelning av överblivna platser 15.4 Bindande anmälan. Organisationerna anmäler sina deltagare till NLS kansli Kursmaterial och information från NLS till deltagarna Kursavgift Kursavgift för inkvartering, förplägnad, utflykter m.m. kommer uppskattningsvis att vara mellan 800 och 900 euro/deltagare i dubbelrum. Observera att organisationerna/deltagarna själva arrangerar och bekostar flyg till och från Sverige Beslutsförslag Styrelsen föreslås godkänna riktlinjer för innehåll och genomförande av NLS Sommarkurs år 2014 Klicka här för att komma till innehållsförteckningen