NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD NLS VÅRMÖTE 2007

Transkript

1 NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD Köpenhamn Till NLS styrelse NLS VÅRMÖTE 2007 Härmed översänder jag handlingarna till NLS vårmöte i Ystad. Kallelse, dagordning och övriga praktiska upplysningar har sänts ut tidigare och finns på NLS hemsida under fliken Möten. För Er som ej har möjlighet att närvara glöm ej att anmäla förhinder snarast. Välkomna till Ystad! Med vänlig hälsning Lillemor Darinder Generalsekreterare Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nls@dlf.org DK-1467 København K

2 Punkt 1 Punkt 1 Mötet öppnas Anmälda: Henning Pedersen BUPL Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Børge Pedersen DTL Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Anne Kolehmainen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Roger Bodin Inger Maurin Sören Holm Jörgen Lindholm Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Hugo Hallum Marianne Lindheim Stein Grøtting Magnus Tausen Jarvin Feilberg Hansen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrin Jonsdóttir Sivso Dorph Sten Pedersen Lillemor Darinder FSL OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet SL FL FP KI KI KI IMAK PIP NLS

3 NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD NLS VÅRMÖTE 2007 TID: Måndag den 11 juni kl Tisdag den 12 juni kl PLATS: Ystads Saltsjöbad Saltsjöbadsvägen 6, Ystad FÖRSLAG TILL DAGORDNING Punkt 1 Mötet öppnas Punkt 2 Dagordningen fastställes Punkt 3 Senaste protokoll godkännes Punkt 4 Temadiskussion: Medlemskapets värde Samhällets strukturförändringar är ett av NLS teman under året. Vid det senaste styrelsemötet i Reykjavik hade styrelsen en inledande diskussion och ett erfarenhetsutbyte om utvecklingen i de nordiska länderna. Ett område som fick särskild uppmärksamhet var makt- och demokratifrågor och hur de utvecklas i våra olika länder. Förändringar äger rum både som en följd av och parallellt med exempelvis globaliseringen, en mycket snabb teknikutveckling och strukturförändringar på arbetsmarknaden. Den fackliga organisationens möjligheter att agera som en stark och aktiv företrädare för sina medlemmar är särskilt viktig när samhället förändras. Samtidigt behöver vi utvecklas för att möta de nya utmaningarna på ett för våra medlemmar bra sätt. Vi måste också hitta nya vägar för att rekrytera morgondagens medlemmar och aktiva. Vid detta styrelsemöte föreslås därför ämnet: Medlemskapets värde Inledare är NLS ordförande Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet

4 Punkt 5 NLS verksamhetsberättelse för år Punkt 6 NLS räkenskaper och revision för år 2006 Punkt 7 Fastställande av medlemsavgift för år 2007 Punkt 8 Inför EI:s kongress 2007 i Berlin 8.1 Rapport från EI:s senaste styrelsemöte 8.2 Kongressärenden, ev. resolutioner m.m. 8.3 Valfrågor - förberedelser 8.4 Den nordiska delegationens arbete Punkt 9 Internationella ärenden Rapport från Pan-European Structure/ETUCE Övriga frågor Punkt 10 NLS arbete om integration och interkulturell lärarkompetens Idéer och förslag presenteras Punkt 11 NLS Förbundsseminarium i Bergen den oktober 2007 Innehåll och genomförande samt förslag till ramprogram Punkt 12 Punkt 13 NLS arbete om professionsutveckling genom självvärdering Presentation av gruppens arbete - styrelsebeslut NLS LEDARFORUM Aktuella frågor på LEDARFORUM:s möte den juni 2007 Punkt 14 Nationella rapporter Kortfattade skriftliga redogörelser Punkt 15 Övrigt Punkt 16 Mötet avslutas

5 Punkt 3 Punkt 3 Godkännande av protokoll november 2006 Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Reykjavik sändes ut för granskning av styrelsens ledamöter den 31 januari Inga ändrings- eller tilläggsförslag har inkommit. Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den november Bilaga Protokoll

6 PROTOKOLL NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 1 Ärende NLS höstmöte Tid november 2006 Plats Radisson SAS Saga Hotell, Reykjavik Närvarande Birgitte Condradsen BUPL Stig G Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Anne Kolehmainen Päivi Koppanen Anders Rusk Roger Bodin Inger Maurin Sören Holm Jörgen Lindholm Helga Hjetland Per Aahlin Ragnhild Lied Haldis Holst Hugo Hallum Marianne Lindheim Martin S Eidesgaard Jarvin Feilberg Hansen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrin Jonsdóttir Helge Helgesson Sivso Dorph Sten Pedersen Lillemor Darinder FSL OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP KI KI KI KI IMAK PIP NLS

7 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 2 Närvarande chefsredaktörer: Lone Karkov Børn & Unge Thorkild Thejsen Folkeskolen Lucas Vagn Engell Erhvervsskolelæreren Carl-Erik Rusk Läraren Knut Hovland Utdanning Fred Harald Nilsson Utdanning Sten Svensson Lärarnas Tidning Kerstin Weyler Skolvärlden Kristín Elfa Guðnadóttir Skólavarðan Tolkar Taina Aellig och Maj Lönnroth Punkt 1 Mötet öppnas NLS ordförande Eiríkur Jónsson hälsade alla varmt välkomna till Island. Särskilt vände han sig till de nya ledamöterna i styrelsen, Birgitte Konradsen BUPL och Anne Kolehmainen OAJ samt till Ragnhild Lied som ställföreträdare under detta möte för Mimmi Bjerkestrand, Utdanningsforbundet. De närvarande chefsredaktörerna för NLS organisationernas lärartidningar hälsades också varmt välkomna att följa den fackföreningspolitiska debatten under styrelsemötet. Därefter förklarades mötet öppnat. Punkt 2 Dagordningen fastställs Dagordningen fastställdes i föreliggande skick. Punkt 3 Senaste protokoll Det utsända protokollet godkändes med de tilläggs- och ändringsförslag som förevarit. Punkt 4 Punkt 4.1 Punkt 4.2 Nationella rapporter Uppdatering av det dagsaktuella politiska läget i respektive nordiskt land Denna diskussion är sammanfattad i bilaga 1 till detta protokoll. Övriga nationella rapporter Den skriftliga informationen till styrelsen kompletterades muntligt.

8 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 3 Punkt 5 Beslut: Temadebatt: Norden en mångkulturell region Hur integreras våra invandrare i utbildningssystemet? Generalsekreteraren tackade för organisationernas insända rapporter. De utgör en god utgångspunkt för diskussionen och för den kommande behandlingen. Debatten är sammanfattad i bilaga 2 till detta protokoll. Styrelsen beslöt, att generalsekreteraren sammanfattar de synpunkter som kommit fram i debatten och sammanfogar dem med de informationer som finns i de nationella rapporterna. Detta för att få en samlad bild av nuläget och som ett underlag för kommande uppdatering De viktigaste frågorna och utmaningarna presenteras i stolpform och kan utmynna i en broschyr eller liknande för de nordiska lärarorganisationernas fortsatta arbete. Punkten 6 NLS kvalitetsprojekt Professionsutveckling som självutvärdering Generalsekreteraren sammanfattade styrelsens tidigare tagna beslut i detta ärende samt redogjorde för det arbete och de analyser beträffande genomförandeplan och finansieringsmöjligheter som ligger till grund för dagens förslag. Helfinansiering av projektets kostnader är i dagsläget svårt. Tanken att presentera projektet för arbetsgivaren och därmed inleda ett samarbete arbetstagare/arbetsgivare har, mot bakgrund av detta, därför bedömts som den mest framkomliga vägen både finansiellt och genomförandemässigt. De opinionsbildande effekterna för ett sådant samarbete skulle dessutom gynna projektets syfte att stärka och utveckla lärares professionella självvärdering i det dagliga arbetet. Generalsekreteraren föreslog, mot bakgrund av denna bedömning av helfinansieringen, att kvalitetsprojektet föregås av en pilotstudie som skulle ge styrelsen möjlighet att utvärdera innehåll och metoder under arbetets gång. Samtidigt skulle pilotstudien också kunna presenteras som ett erfarenhetsbaserat underlag för tilltänkta finansiärer eller samarbetspartners. Generalsekreteraren presenterade pilotstudiens tänkta uppläggning och målsättning samt genomförande- och finansieringsplan. Styrelsen diskuterade den föreslagna planen med pilotstudien och NLS kvalitetsprojekt i stort. Styrelsen uttalade tvivel att igångsätta en pilotstudie för att genom denna metod få större genomslagskraft för NLS kvalitetsprojekt. Styrelsen ansåg, att NLS organisationerna själva väl besitter den kunskap och kompetens som pilotstudien, enligt förslaget, skulle kunna visa. Styrelsen avvisade därför förslaget med pilotstudien i sin helhet.

9 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 4 Beslut: Styrelsen beslöt att i stället utse en arbetsgrupp som, under generalsekreterarens ledning, analyserar hur arbetet med självvärdering bedrivs i de olika länderna och hur detta arbete kan användas för att stärka tanken kring NLS kvalitetsprojekt. Styrelsen beslöt vidare, att de fyra största länderna utser en representant från respektive organisation för att gemensamt ansvara för det landets analys och rapport angående arbetet med självvärdering och hur det bedrivs i praktiken. Styrelsen beslöt också, att detta analysarbete föregås av en värdering av varje lands innebörd av begreppet utvärdering genom självvärdering för att få en enighet i terminologin. Vidare beslöt styrelsen om följande tidsschema för arbetet: - Organisationerna lämnar förslag på ansvariga personer till NLS kansli.(januari-februari) - Frågeschema sänds ut till de ansvariga personerna för att identifiera begreppens innebörd och för att få en beskrivning av hur man arbetar med självvärdering i respektive nordiskt land.(februari-april). - Gruppen träffas och gör en analys av insamlade data. - Gruppen lägger förslag till styrelsen hur dessa data kan användas i det fortsatta arbetet.(april-maj). - Styrelsen behandlar ärendet vid vårmötet juni. - Styrelsens analys och beslut föreläggs NLS Förbundsseminarium i oktober som diskussionsmaterial. Diskussioner sammanfattas. - Resultatet bearbetas av arbetsgruppen (oktober-november). - Resultatet redovisas för styrelsen med förslag om hur NLS kan gå vidare med kvalitetsarbetet. Punkt 7 Verksamhetsplan för år 2007 Generalsekreteraren presenterade förslag till verksamhetsplan och inkluderade därvid de två ärenden som styrelsen vid diskussionerna beslöt skulle ingå i 2007-års arbete, dvs. punkten 5 arbete för ökad interkulturell kompetens samt punkten 6 NLS arbete med utvärdering genom självvärdering. (Beslut om hur dessa båda ärenden ska

10 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 5 handläggas under året återfinns under punkterna 5 och 6 i detta protokoll.) Verksamheten för år 2007 fokuseras kring läraryrkets professionalisering och fördjupning. Inom detta tema ska områden, som förstärker läraryrkets auktoritet och ställning i samhället, lyftas fram. Professionsutveckling genom självvärdering, den vetenskapliga och praxisnära forskningen samt auktorisation för lärare är exempel på viktiga områden för nästa års arbete. Året 2007 ska också präglas av arbetet med att lyfta fram fackliga grundvärderingar i förhållande till de politiska förändringar som växer fram i de olika länderna. Hur den politiska demokratin förändrar det fackliga arbetet, blir en viktig fråga för det kommande året. Generalsekreteraren redogjorde också för förslagen beträffande sektorernas och LEDARFORUM:s arbete samt arbetet på nordiskt och internationellt plan. Styrelsen diskuterade det lagda förslaget och förklarade sig nöjda med tema och innehåll. En del kompletteringar och tillägg gjordes. Anders Bondo Christensen önskade en förstärkning av skolledarnas roll vid behandlingen av läraryrkets professionalisering. Det är viktigt, att fokusera på den goda ledningen av det pedagogiska arbetet och att ledningsansvaret åvilar hela professionen. Detta bör skrivas in i verksamhetsplanen. Anders önskade också ett starkt profilerat opinionsarbete med den nordiska välfärdsmodellen, som kontrast till den liberala syn på offentlig sektor, som växer sig allt starkare i samhället. Det är viktigt, att den fackliga synen på välfärdsfrågorna drivs mot den syn på välfärd som Nordiska Rådet marknadsför i debatten om Norden som vinnarregion. Helga Hjetland önskade komplettera verksamhetsplanen på sidan 13 under rubriken Arbetet med övriga internationella organ med ytterligare internationella undersökningar som NLS organisationerna deltar i. Exempel på detta är OECD:s undersökning om skolledning, färdig 2007 samt fortsättningen av PISA undersökningarna. Generalsekreteraren sammanfattade diskussionen och föreslog styrelsen att besluten, under punkterna 5 och 6 på styrelsens dagordning, skrivs in i verksamhetsplanen samt att de kompletterande förslagen, som kommit fram under behandlingen av detta ärende, förs in i texten under respektive rubrik. Beslut: Styrelsen godkände verksamhetsplanen för år 2007 med de tilläggsförslag som generalsekreteraren uppsummerat.

11 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 6 Punkt 8 Förslag till budget för år 2007 Generalsekreteraren redogjorde för förslag till NLS budget för år 2007 omfattande styrelsens och sektorernas verksamhet, kurs- och konferensverksamheten samt kostnaderna för NLS kansli. Beslut: Styrelsen beslöt godkänna förslag till budget för NLS verksamhet under år 2007 omfattande bilagorna 1-4. Punkt 9 Beslut: NLS förbundsseminarium Generalsekreteraren föredrog ärendet samt underströk, att styrelsens uppdrag med arbetet om utvärdering genom självärdering ska utgöra en viktig del i seminariets innehåll. Styrelsen beslöt godkänna riktlinjerna för seminariets innehåll och genomförande med ovanstående tillägg. Styrelsen beslöt också att förbundsseminariet äger rum i Norge den oktober Dan Johansson framförde önskemål för framtida seminarium att, i denna målgrupp som förbundsseminariet utgör, ta upp frågor kring intressebevakning av lönesättning och arbetsvillkor för lärarna i Norden. Viktigt är att delge varandra hur man konkret arbetar med dessa frågor i organisationerna både på lokalt, regionalt och nationellt plan. Detta för att stärka kunskapen om lärarnas arbetsvillkor och för att bättre kunna påverka lärarnas vardag. Punkt 10 Beslut: NLS LEDARFORUM Generalsekreteraren redogjorde för LEDARFORUM:s arbete under det gångna året samt presenterade det brev, som Lederforeningen i DLF tillställt sina nordiska kollegor med kopia till NLS. Styrelsen behandlade ärendet. Generalsekreteraren föreslog, att NLS tillskriver Lederforeningen att Lederforeningens önskan, att inte längre delta i LEDARFORUM:s arbete, har noterats av styrelsen. Styrelsen uttalade också i detta sammanhang att Lederforeningen är välkommen tillbaka i det nordiska samarbetet när så önskas. Styrelsen beslutade enligt generalsekreterarens förslag.

12 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 7 Punkt 11 Punkt 11.1 Punkt 11.2 Internationella ärenden Rapporter från den PAN Europeiska Regionala Konferensen och ETUCE:s Generalförsamlingsmöte i Luxemburg den 4-6 december Jörgen Lindholm hänvisade till distribuerade dokument i detta ärende. Han gick därefter igenom program och innehåll samt redogjorde för de förslag som the Excecutive Board/ETUCE tänker lägga fram i Luxemburg. De viktigaste frågorna inför Luxemburgmötet kommer att vara förslag till stadgeöversyn av den PAN Europeiska Strukturen, budget för de kommande åren samt valfrågorna. Rapport från EI:s Executive Board Haldis Holst hänvisade till den utdelade rapporten från EI:s styrelsemöte. En fråga som stod i fokus var könsfördelningen i EI:s styrelse. Kvinnoandelen är på väg ner i de valda organen. Detta måste uppmärksammas. En annan viktig fråga var temat Latinamerika. Hur ska man stärka EI:s medlemsorganisationer i den regionen? Hur kan man få dem att bli goda aktörer på utbildningsområdet i sitt eget land? Det fackliga arbetet måste stärkas och utvecklas innehållsmässigt. Ytterligare ett annat viktigt område var EI:s förhållningssätt till Kina. Ska EI ha kontakt med Kina eller ej. Resultatet av diskussionen blev, att EI skulle försöka ha kontakt med etablerade lärare genom samarbete med lärarorganisationerna i Hongkong. Kontakten sker därför inte direkt genom den kinesiska lärarorganisationen. Övriga frågor som berördes var GATS och frihandelns utveckling, OECD frågor samt professionsetiska frågor. Sammanfattningsvis uttalade EI:s Executive Board att EI skulle bli mer på offensiven inför alla aktörer som berör utbildningsområdet. Avslutningsvis rapporterade Haldis Holst från förberedelsearbetet med världskongressen i Berlin juli Två områden är särskilt viktiga för NLS, Early Childhood Education samt målsättningen med EI:s solidaritetsfond. Lärarförbundet samt Utdanningsforbundet gavs, vid NLS vårmöte i Akureyri 2006, ansvar för dessa båda frågors beredning inför EI kongressen. Haldis Holst uppmanade de NLS organisationer, som har synpunkter på dessa båda frågor, att höra av sig till EI,s styrelseledamöter Eva-Lis Preisz och Haldis Holst. Ju fler synpunkter som kommer oss tillhanda inför EI:s nästa beredning av dessa frågor den 15 mars, desto bättre avslutade Haldis Holst. Styrelsen diskuterade innehållet och kunde samtidigt konstatera, att NLS styrelse inte kommer att träffas innan tidsfristen går ut den 22 april, då resolutioner ska vara EI tillhanda.

13 Åtgärd: NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 8 Lärarförbundet och Utdanningsforbundet åtog sig därför att cirkulera resolutionsförslagen, som kan bli realiteter efter EI:s styrelsemöte den 15 mars, till NLS organisationerna för att bredda möjligheten till gemensamma resolutionsförslag Meddelades också att tidsfristen för nominering till ordförande- och viceordförandeposterna går ut den 22 mars. Det är viktigt att NLS organisationerna försöker enas om en gemensam kandidat. Helga Hjetland meddelade, att Utdanningsforbundet nominerar Haldis Holst till vice ordförande. Åtgärd: Frågan om val till dessa poster kommer att cirkulera till NLS organisationerna i tid före nomineringen. Punkt 11.3 ENSAC konferensen Generalsekreteraren påminde om tidpunkt och ort för konferensen. Punkt 11.4 Baltic Sea Conference Generalsekreteraren redogjorde för förberedelsearbetet inför nästa Östersjökonferens. Punkt 12 Val av ordförande och vice ordförande i NLS för år 2007 Beslut: Styrelsen beslöt välja Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet till ordförande i NLS med Anders Bondo Christensen DLF som NLS vice ordförande. Punkt 13 Möteskalendarium för år 2008 Beslut: Styrelsen beslöt fastställa NLS vårmöte 2008 till den 5-6 maj. Styrelsen beslöt fastställa NLS höstmöte 2008 till den november. Ändring av möteskalendariet för år På grund av olika omständigheter måste tidigare fastställda datum för 2007 ändras. Styrelsen beslöt ändra NLS vårmöte till den juni Styrelsen beslöt ändra NLS höstmöte till den 3-4 december Punkt 14 Övriga ärenden Inga övriga ärenden behandlades.

14 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 9 Punkt 15 Mötet avslutas NLS ordförande Eiríkur Jónsson tackade ledamöterna för ett aktivt deltagande samt önskade alla en God Jul. Styrelsen tackade KI och Eiríkur Jónsson för ett spännande år och för all god gästfrihet. Därefter förklarades mötet avslutat. Reykjavik Vid protokollet Lillemor Darinder Generalsekreterare

15 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 10 BILAGA 1 Uppdatering av det dagsaktuella politiska läget i respektive nordiskt land Generalsekreteraren redogjorde kort för syftet med denna styrelsediskussion och målsättningen med att hålla varandra uppdaterade om den pågående samhällsutvecklingen i respektive nordiskt land. Hon tackade också för de fylliga rapporter som organisationerna har bistått med inför denna diskussion. Anders Bondo Christensen DLF inledde ärendet. DANMARK I Danmark pågår en kvalitetsreform för att effektivisera den offentliga sektorn i syfte att medborgarna ska få ut mer av skattepengarna. Reformen går ut på, att med centrala direktiv för hur kvalitet ska mätas, regelmässigt styra den offentliga verksamhetens innehåll. De lagändringar som skett på skolans område under 2005 var föregångare till kvalitetsreformen och skolan följer därför denna nya samhällspolitiska utveckling i stort. I september 2005 kom direktiv från regeringen om att införa hårt reglerade nationella tester i syfte att mäta kunskapsutvecklingen och därigenom komma till rätta med de dåliga resultat som Danmark fick i PISA undersökningen. Testerna och dess utformning har fått mycket kritik, främst från lärarna, men också från forskare och olika samhällsinstanser. Regeringens direktiv, att genom test centralt styra undervisningen, leder inte till en bättre skola. Tvärtom riskerar skolans värdegrund, om en skola för alla, att urholkas. Pressen på skolan och lärarna ökar. Den professionella metodfriheten minskar och risken är stor, att den pedagogiska verksamheten kommer att snävas in för att uppnå goda testresultat i stället för att utveckla en modern skola i tiden. Innehållet i kvalitetsreformen på skolans område har inte formulerats av utbildningspolitiker. Det är en produkt av en överenskommelse mellan politiska partier i ett led i regeringsunderlaget. Fokus är satt på service, mätbara resultat och kontroll över den offentliga sektorn. Skolan blev ett av de första samhällsområdena för kvalitetsreformen under 2005 och är därför inte lika mycket i fokus i år. De viktigaste områdena för effektiviseringen nu är daghemsinstitutionerna dvs förskolan, äldreomsorgen och hälsoområdet. Regeringen styr kvalitetsreformen egenmäktigt och vill inte inbjuda till dialog på något område. Programmet ska genomföras utan inflytande från någon part. Varan ska mätas, marknadsföras och levereras enligt regeringens direktiv.

16 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 11 Den nordiska välfärdsmodellen, där de professionella ska säkra och utveckla kvaliteten, är därmed i gungning avslutade Anders Bondo Christensen. Birgitte Konradsen BUPL supplerade Anders Bondo med beskrivning av förskoleområdet. Förskollärarna har under året upplevt en stor press. I mars samlades alla BUPL:s ombud i landet under rubriken: NU RÄCKER DET! Förskoleområdet är hårt pressat av ökade krav och färre resurser. Föräldrarna har deklarerat att de vill ha kvalitet före besparingar. Därför är det detta kampen främst har handlat om. Den kommande kommunreformen i Danmark, när samtliga kommuner år 2007 slås samman till större och färre regioner, ger också ekonomiska bekymmer. De redan hårt pressade förskolorna riskerar att pressas än hårdare, när resursfördelningen i de nya regionerna ska fördelas. Därför utformade BUPL i mars en kampanj för att påverka politikerna med plakat och vykort av statsminister Fogh Rasmussen. Med parollen KOM IHÅG VAD DU LOVADE fick organisationen en enorm uppbackning av medlemmarna, föräldrar och övriga samhällsmedborgare. Regeringen blev pressad och irriterad men vek inte från de uppsatta målen. Däremot svängde opinionen och regeringen fick hård kritik med dåliga opinionssiffror. Denna kamp har förts med blod, svett och tårar och har gett förskollärarna en ny stolthet över den uppskattning medborgarna visat för deras arbete och för kampen för kvaliteten. Opinionsarbetet kommer att fortsätta kontinuerligt och långsiktigt. Jan Hjort, DTL informerade om förändringarna på yrkesutbildningens område. Allt sker i samma riktning som tidigare talare har redogjort för. Detta finns också beskrivet i den rapport som DTL lämnat till styrelsen inför diskussionen. Några reflektioner måste tilläggas. Det politiska systemet är starkt och inflytandet från lärarna är lågt. Byråkratin ökar och administrationen växer. Det tar fokus från lärarnas professionella uppgift och utarmar den pedagogiska kvaliteten. I försöken att bygga upp kontrollsystem över kvalitetsmätningarna glöms utvecklingsdelen. Detta har DTL väckt opinion för hos ministeriets ämbetsmän m.fl. Det finns en försiktig optimism att nå fram med budskapet, men det återstår att se. Sammanfattningsvis i Danmark har regeringens hårda reglering över den offentliga sektorn väckt opinion hos medborgarna. Medborgarna vill ha ett välfärdssamhälle för alla och betala skatt för god kvalitet. Ett samhällssystem, där allt rikare medborgare kan köpa kvalitet på de svagas bekostnad, ligger inte i de danska medborgarnas hjärtan. Där har lärarna och lärarnas organisationer ett stort ansvar att hålla

17 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 12 denna debatt levande och föra opinionskampen för välfärdssamhället vidare. SVERIGE Roger Bodin, Lärarförbundet kompletterade den insända svenska rapporten. Avtalsrörelsen står för dörren och förberedelser på hela arbetsmarknaden pågår för fullt. LR och Lärarförbundet samverkar i Lärarnas Samverkansråd som avtalsslutande part med arbetsgivaren. Regeringsskiftet i Sverige, med den borgliga alliansen, bestående av moderaterna, centern, folkpartiet och krisdemokraterna, har medfört stora förändringar både på utbildningsområdet och på arbetsmarknaden. Arbetslinjen gäller. Fler ska i arbete. Förändringar har gjorts i ersättnings- och bidragssystemen med sänkta nivåer och färre tillgodoräknade dagar. Detta för att nå snabba resultat. Mest bekymmersamt är förändringen på arbetslöshetskassans område. Försäkringsskyddet försämras, avdragsrätten för medlemskap i A-kassa och i fackförening slopas i skattedeklarationen och avgiften till a-kassan höjs. Detta skapar oro på arbetsmarknaden och i löntagarnas fackliga organisationer. De som redan har problem på arbetsmarknaden får betala regeringens aviserade skattesänkningar. Avtalsrörelsen väntas därför bli orolig och långdragen. På utbildningsområdet ska målen bli färre men tydligare. Nationella prov i svenska i årskurs 3 och nationella prov i svenska, matematik och engelska i åk 5 ska ge tydlig referens om att kvalitet uppnås. Betyg tidigare än i dag med fler betygssteg aviseras också. En gymnasiereform kommer att ge en tredelad gymnasieskola, en studieförberedande del som ger behörighet för högskolestudier, en yrkesförberedande del som leder till yrkesexamen och en lärlingsutbildning som leder till gesällbrev. Det sistnämnda tycker lärarförbundet är ett steg tillbaka i utbildningspolitiken. Ansvarsfördelningen mellan huvudman och profession kommer med den nya inriktningen att ge ett större utrymme för lärare och skolledare i det pedagogiska uppdraget. Regeringen kommer också att satsa på specialundervisningen genom att återuppta utbildningen av speciallärare. Fram till i dag utbildas endast specialpedagoger. Regeringen förstärker lärarnas fortbildning genom att satsa 2,2 miljarder i anslag och man kommer också att ta fasta på frågan om auktorisation av lärare. Behörigheten för lärare ska dock ses över först.

18 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 13 FINLAND Erkki Kangasniemi kompletterade den skriftliga rapporten. Det går mycket bra för Finland just nu. Det kan man utläsa i olika statistiska rapporter. Ekonomin är på tillväxt med en ökning av BNP med 5 procent. Jämfört med andra EU-länder är inflationen under genomsnittet och sysselsättningen är på medelnivå. Kostnaderna för den offentliga sektorn är dock för hög. Det ställer till problem för kommunerna. En kommunreform är precis som i andra nordiska länder också aktuell i Finland. Det finns totalt 450 kommuner i landet. Detta antal kommer att skäras ner. Denna reform är av intresse för landets lärare då över 90 procent av dem är kommunalt anställda. I slutet av 1990-talet permitterades många lärare. Ett stort antal kommuner permitterade sammanlagt c:a lärare under 14 dagar. Tyvärr ser man denna tendens igen. Många kommuner har återigen börjat permittera lärare. I Finland är det riksdagsval år Detta val har dock inte så stor betydelse för lärarkåren. Valet kommer antagligen inte heller att bjuda på några överraskningar. Avtalsförhandlingarna kommer att bli aktuella i slutet av oktober Lärarnas lönenivå är ganska hög och ligger klart över genomsnittet i den senaste avtalsrörelsen, avslutade Erkki Kangasniemi. NORGE Helga Hjetland redovisade. Norge fick en ny regering för ett år sedan. Valkampen, som resulterade i en socialistisk majoritet, uppnåddes främst av att fackföreningsrörelsen stod samman och bildade opinion för välfärdsstatens värderingar framför skattesänkningar och en stramare ekonomi på den offentliga sektorn. Det norska folket tog detta till sig till Utdanningsforbundets stora glädje. Pressen på förskoleområdet var under många år stor med brist på förskollärare som följd men har nu lättat markant. I samband med regeringsskiftet har också ett gammalt löfte infriats. Förskolan överflyttades till utbildningsdepartementet, det numera kallade kunskapsministeriet. Den nya regeringens politik är en seger för Utdanningsforbundets skolpolitik.

19 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 14 I denna nya politik står en pensionsreform för dörren på grund av en alltmer åldrande befolkning. Detta gör, att alla måste arbeta och arbeta högre upp i åldrarna för att klara landets försörjning. Arbetsinvandringen är dock hög på grund av arbetsbrist på många områden. Utbildningens roll för social utjämning i det norska samhället är därför ett viktigt förslag från regeringen. Utdanningsforbundet har rekommenderat regeringen att sätta in alla resurser tidigt i åldrarna och då särskilt språkutvecklingsinsatser för att kompensera elever från icke studievana miljöer. Norge kommer också att införa en reform med större regioner och ett avskaffande av länen. Denna proposition läggs den 8 december. Vi är i en önskesituation, då vi fått den regering vi ville ha och med bättre ekonomi i kommunerna. Men vi sliter fortfarande med opinionsbildningen om välfärdssamhällets värderingar. Kvalitet mäts fortfarande i termer av effektiv ekonomi. Detta synsätt ligger fast på kommunnivå. Där har Utdanningsforbundet ett stort arbete kvar, avslutade Helga Hjetland. GRÖNLAND Sivso Dorph informerade. Reformarbetet i Grönland, att ta fram ett färre antal kommuner, är det viktigaste politiska arbetet just nu. På skolområdet är skolreformen i fokus. Kvalitetssäkring ska ske med test under hela skolförloppet. Landsstyret har gjort försök att höja utbildningsnivån i Grönland bl.a. genom att öka vuxenundervisningen. Nytt avtal på skolområdet har tecknats. En 4 årig period med 8,5 % höjning i stort och 10 % för folkskollärarna samt full lön vid barnledighet blev resultatet, avslutade Sivso Dorph. Sten Pedersen tog upp en starkt emotionell fråga om unga flickors utsatthet. En mycket hög procent av dessa flickor är sexuellt utnyttjade. Med en stor brist på utbildade lärare är det svårt att få grepp över situationen. Det är en nästan olöslig fråga för samhället. Det råder också svåra förhållanden för funktionshindrade. Här har det grönländska samhället stora uppgifter att lösa. FÄRÖARNA Martin Eidesgaard och Jarvin Feilberg Hansen informerade. Efter långa förhandlingar är nu löneavtalet i hamn. Resultatet är positivt då även andra problem på skolområde fick sin lösning samtidigt. Fortfarande finns dock stora frågor kvar. Intagningen till förskollärare är alltför lågt, men detta ska åtgärdas och en bachelorexamen är på väg till nästa år.

20 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 15 Ett fackföreningsproblem är, att vi är för många lärarförbund på Färöarna. Nu pågår sonderingar. Vi får se vad som kan ske till nästa år. ISLAND Eiríkur Jónsson kompletterade den isländska rapporten. Tio-punktsavtalets implementering fortsätter. Det ser bra ut fastän inflationen just nu är i stigande med 6 %. Trots detta stiger köpkraften. Förskollärarna har gjort ett avtal som resulterade i, att de nu fått högre lön än grundskollärarna. I maj nästa år är det val till Alltinget. Samma konservativa regering har suttit vid makten sen Nu är det dags för ett skifte, avslutade Eiríkur Jónsson. BILAGA 2 Norden en mångkulturell region - Hur integreras våra invandrare i utbildningssystemet? SVERIGE Inger Maurin, Lärarförbundet inledde debatten. Integration av invandrare är en stor och viktig fråga för Lärarförbundet. I Sverige är det c:a 15 % av befolkningen som talar ett annat modersmål än svenska. Det finns över 100 olika språk, förutom de svenska minoritetsspråken. I Sverige har alla barn rätt till modersmålsundervisning. Men den rätten fallerar, om antalet barn i ett språk understiger 5 eller vid brist på behöriga hemspråkslärare. Brister måste åtgärdas. Inom förskolans område betonas språkstödet, men insatserna varierar. Skolverket, som är tillsynsmyndighet, bekräftar att insatser måste göras inom alla skolformer på detta område. Det är glädjande, att lärarorganisationernas arbete, under många år, nu ger avtryck i de statliga dokumenten. Rätten för elever till utbildade lärare är en av de viktigaste frågor som lärarförbunden i Sverige har drivit de senaste åren. Andelen elever som inte lyckas nå målen har de senaste åren varit oförändrad. Forskare räknar med, att det tar 5-8 år innan en elev med utländsk bakgrund har hunnit i kapp de som är födda i landet. Det

21 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 16 visar vikten av kvalitativ och kontinuerlig utbildning i svenska som andra språk och satsning på lärarnas kompetensutveckling. Kunskapen om barns rättighet till språkstöd är dålig ute i kommunerna. Skolverket räknar med, att vart fjärde rektorsområde på grundskolan behöver förbättra verksamheten. Förra läsåret var 15 % av grundskolans elever berättigade till undervisning i svenska som främmande språk. Bara hälften av eleverna deltog. Orsakerna är många. Det är svårt att hitta lämpliga lärare. Undervisningen förläggs utanför skoltiden och modersmålsundervisningen är inte innehållsmässigt kopplat till undervisningen i övrigt. Ej heller i gymnasieskolan är elevernas behov tillgodosedda. Även inom denna skolform måste modersmålsstödet bättre knytas an till den reguljära undervisningen. Skolverket betonar, att lärarutbildning och kompetensutveckling på detta område ger lärarna tillit till sitt uppdrag. En tredjedel av tillfrågade lärare uppger, att de är bra på att upptäcka elever som behöver hjälp. Men de känner samtidigt, att de saknar förmåga och kompetens i den följande undervisningen av invandrareleverna. Staten, huvudmän och rektorer måste ta ett större ansvar för lärarnas utbildning och kompetensutveckling, så att lärarna får stöd i undervisningen av elever med en annan social, religiös och kulturell bakgrund. Den nya regeringen har aviserat, att den kommer att tydliggöra kraven på lärarnas utbildning, behörighet och kompetens i den nya skollagen som väntas vara klar till vårterminen NORGE Haldis Holst tog utgångspunkt i de insända rapporterna och drog ut några gemensamma frågeställningar. I rapporterna framgår det klart den stora obalans som råder mellan det nationella språket som får stort utrymme och det inhemska språket som tonas ner. Detta verkar vara en genomgående politisk trend i Norden. Integrering sker ju inte endast genom språkförståelse. Språk är också bärare av kultur, värderingar och identitet. Hur hanterar vi detta i förskola och grundskola? Hur ska vi förhålla oss till ett växande mångkulturellt samhälle? Kan vi tillsammans utveckla en interkulturell samsyn som ger alla trygghet och tillhörighet? Dessa frågor är kontroversiella i alla de nordiska länderna. I Norge pågår för närvarande en debatt för att se över ändamålsparagrafen för förskola och grundskola, så att läraruppdraget står i paritet med de förändrade värderingarna i samhället.

22 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 17 I vilken utsträckning kan frågor kring religion och kultur utgöra fundamentet till en interkulturell gemensam satsning? Lärare måste ha en interkulturell kompetens för att kunna kommunicera med alla barn och alla hem, oavsett bakgrund. Den kompetensen har inte norska lärare i dag. Lärare måste därför göras mer medvetna om sin roll att skapa en likvärdig miljö för alla. Avslutningsvis tog Haldis Holst upp vikten av den språkliga identiteten. I dag lär barn med annat modersmål norska som andra språk. Är det möjligt att lära norska som första språk och är det tillrådligt? Hur påverkas identiteten om norska tvingas bli ett första språk på hemspråkets bekostnad? GRÖNLAND Sivso Dorph tog upp den grönländska problematiken. I Grönland är % av befolkningen dansk. Trots det har det danska språket en långt starkare ställning i samhället än det grönländska. Danska är också det dominerande språket i hela utbildningssystemet. För att kunna ta en gymnasieexamen måste eleverna kunna tala danska. För c:a tio år sedan kom den första lagstiftningen med integration av båda språken i klasserna. Detta väckte stort motstånd, främst hos danska föräldrar i NUUK då de befarade, att deras barn skulle få det svårare i skolan. I den senaste skollagen 2003 har därför inga större förändringar skett. Detta betyder, att utbildningsnivån kommer att förbli låg för dem som endast talar grönländska. Under senare år har dock den grönländska kulturella bakgrunden stärkts. Detta betyder mycket för det inhemska språkets framtida ställning. Mycket återstår dock att förändra, avslutade Sivso Dorph. Sten Pedersen gav därefter en bild av situationen inom förskolan förr och nu. Blandäktenskap blir vanligare och denna situation gör, att integrationen också måste bli tydligare. Det finns ingen särskild modersmålsundervisning i danska för de danska barnen vid en integration. Föräldrarna blir då förtvivlade över att deras barn inte får lära sig sitt eget språk ordentligt. Dock är det danska språket ändå så starkt inom förskolan, att det endast behövs två till tre dansktalande barn för att detta språk blir det dominerande i gruppen. FÄRÖARNA Martin Eidesgaard och Jarvin Feilberg Hansen informerade. På Färöarna finns inga större problem språkligt sett, varken inom förskola eller grundskola. Man talar sitt eget språk och de invandrare som kommer är högt utbildade och assimilerar sig snart. Eleverna får det stöd de är i behov av och lär sig snart färöiska. De flesta färingar

23 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 18 är tvåspråkiga. Danskar som kommer till Färöarna behöver därför inte tala färöiska. Farhågor finns dock om man på Färöarna skulle hitta olja. Då blir det stora förändringar i alla avseenden för detta lilla samfund.

24 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 19 ISLAND Eiríkur Jónsson redogjorde från Island. Det finns inga större problem. På Västlandet finns en del utländska arbetare i fiskindustrin. Annars är den låga invandringen ännu så länge utan problem. FINLAND Anne Kolehmainen kompletterade den finska rapporten Invandringen i Finland ökar med c:a invandrare varje år. Skälen till denna invandring är främst arbetsrelaterad, men humanitära skäl ligger också ofta bakom den ökande siffran. Alla invandrare har rätt till utbildning på samma villkor som den inhemska befolkningen. Invandrarna är lätta att assimilera. De har ofta hög utbildningsnivå och goda språkkunskaper när de kommer till sitt nya land. Invandrare i alla åldrar har rätt till finska som andra språk. Samtidigt får de stöd att bevara sitt eget modersmål och sin kulturella identitet OAJ har antagit ett invandrarpolitiskt program för att främja integrationen ytterligare för barn, ungdomar och vuxna. OAJ vill värna om mångfalden och menar att det behövs riktade åtgärder för att motverka utslagning och rasism. Utövandet av religion och traditionsenlig klädsel bör alltid tillåtas inom lagstiftningens gränser. Invandrarnas kulturarv bör inkluderas i läroplanen. Lärare med invandrarbakgrund ska ges formell behörighet, kompetens och rätt till fast anställning. Öronmärkta resurser för förberedande undervisning av invandrare måste förstärkas, samtidigt som staten måste ta ett större ansvar för helheten. Antalet lärare med invandrarbakgrund ökar. Det är viktigt att ta deras kompetens tillvara. OAJ driver hårda krav för att förbättra deras professionella och fackliga villkor. DANMARK Anders Bondo Christensen informerade om situationen i grundskolan. Integrationsproblemen har dominerat den politiska debatten mest i Danmark under de senaste 5-8 åren. De stora problem som finns är i mångt och mycket självskapta. Integrationsproblematiken inom grundskolan liknar till största delen de problem som finns för alla socialt utsatta danskfödda barn. Det är därför svårt att avgöra, om det är ett integrationsproblem eller ett socialt problem som dessa barn har. Det är viktigt att lärare uppmärksammar olika sociala och kulturella skillnader och behandlar alla elever som individer. Lärare ska också vara noga med att alla elever förstår vad läraren säger.

25 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 20 Tvåspråkiga barn klarar sig läsmässigt bra de första åren i skolan. Men så fort de kommer upp i de högre klasserna, blir innehållet för komplicerat. Danska som andra språk borde därför vara obligatoriskt i Danmark. Detta krav har DLF drivit utan att få gehör för det. Nu är danska som andra språk frivilligt i skolorna och kan väljas som vilket annat specialämne som helst. Så ska det inte vara. Socialt utsatta barn födda i Danmark har samma problem som icke danskfödda. De har ett svagt ordförråd och kan inte följa med i undervisningen. Ett annat problem är invandrarfamiljernas svaga föräldrasamverkan. I dansk skoltradition engagerar sig de danska föräldrarna mycket i sina barns skolgång. Det kan inte invandrarföräldrarna göra på samma sätt. De förstår inte kulturen och inte språket och överlämnar därför hela ansvaret till skolan och till de enskilda eleverna. Barnen förstår mer vid föräldramöten än vad föräldrarna gör. Samspelet försvinner och den kulturella barriären förstärks. I Danmark har Dansk Folkeparti, som samarbetspartner till regeringen, förstärkt problematiken. Det har medfört att integration av invandrare har dåligt stöd hos befolkningen i stort och toleransen mot oliktänkare är låg. Lärare och elever med utländsk bakgrund utsätts för hot och mobbing. Ett speciellt problem är heldagsskolor, där det råder undervisningsplikt för barn med utländsk bakgrund från kl 8-16 varje dag. Har barnen en annan hudfärg måste de gå i heldagsskolan. Detta tvång gäller inte danska barn. Detta är en dålig integrationspolitik. Invandrarbarnen får inte samma undervisning som de danska barnen De blir trötta och får inte utrymme för samma fritidsaktiviteter som danska barn. Det finns skolor utan en enda dansk elev. De lärare som arbetar där gör en fantastisk insats och arbetet blir allt svårare. Ett nytt begrepp i Danmark är ghettoskolor. Privata institutioner, såsom koranskolor m.m. upprättas för att råda bot på bristen i den danska skolan. Integrationspolitiken har blivit både en politisk och professionell debatt. Invandrarna ses som ett problem, inte som en rikedom som tillförs landet. Den politiska toppen har inte förstått att invandring är en resurs. Ett ljus i mörkret är det gynnsamma sysselsättningsläget. Det behövs mycket arbetskraft i Danmark. Det medför, att många nya invandare kommer till landet. Den bästa vägen till integration är god sysselsättning. Regeringen måste därför ändra inställning. Arbetskraftsinvandringen är viktig för Danmarks framtid. Därför kan man inte särbehandla barn som kommer från den ena eller andra kulturen.

26 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 21 Fackligt har vi ansvar för att uppmuntra alla lärare med invandrarbakgrund och uppmuntra invandrare att söka sig till läraryrket. Ett viktigt uppdrag för DLF är därför att stimulera till val av fackliga förtroendemän med utländsk bakgrund. Detta är betydelsefullt för att skapa en trovärdig integration på lång sikt. Gorm Leschly informerade om situationen i gymnasieskolan. Likvärdighet i utbildningen var en bra realitet på 80-talet. Då fick alla invandrare tillträde till högre utbildning och man uppmuntrade även de som kom från socialt utsatta hem. Denna likvärdighet är naturligtvis en resursfråga. Får tvåspråkiga elever de resurser och den hjälp som krävs, klarar de sig lika bra som sina danskfödda kamrater. Detta är den framtida utmaningen i integrationspolitiken. Jan Hjort informerade inom yrkesutbildningens område. Den bästa integrationspolitiken är hög sysselsättning på arbetsmarknaden. Därför är yrkesutbildningen för unga och vuxna viktigt att satsa på. I dag faller två av tre studerande med utländsk bakgrund ur systemet. Lärarna är en stark faktor för att lyckas. Därför måste mer medel sättas till lärarnas kompetensutveckling i social och kulturell förståelse. Viktigt är också att alla skolformer samarbetar för att ge eleverna det största stöd och de rätta baskunskaperna för att klara utbildningen. Några axplock ur den efterföljande debatten: Sören Holm Vi talar om olika integrationssvårigheter som språk, kultur, bostadssegregation, religion m.m. när det i själva verket är olika sidor av samma problem. Kyrkan är ett intressant fenomen. För närvarande råder stark polarisering i världssamfundet mellan muslimer. Detta populariseras både i mediadebatten och i underhållningsbranschen. Vad är det för schablonbilder som de unga får och som de ska tackla i skolan? Skolan i Sverige ska vara icke konventionell dvs. inte bunden till en särskild religion för att alla ska känna tillhörighet inom samma skola. Risken är annars stor, att det uppstår andra skolor av religiös art. Utestängs olika grupper från skolan öppnar vi för andra skolor. Då ökar spänningarna i samhället. Bostadssegregationen är också ett stort problem som är svår att bryta. I sådana områden får främlingsfientliga grupper alltför stort utrymme. Detta speglar sig redan i rikspolitiken.

27 NLS höstmöte 2006 i Reykjavik Protokoll, Sid. 22 Slutligen en reflektion över den kommande utvecklingen. De nordiska språken ersätts allt oftare av engelskan i forskningslitteratur m.m. Detta är särskilt tydligt inom den högre utbildningen. Denna utveckling är en viktig aspekt i den framtida integrationsdebatten. Anders Bondo Christensen I det danska systemet används bidrag till invandrarfamiljer ofta som straff i stället för möjlighet. Kommer barnen inte till skolan dras bidraget in. Detta gör utsatta familjer ännu mer utsatta. Sammanfattning Efter diskussionen förklarade sig styrelsen mycket nöjd med att dessa frågeställningar behandlats inom NLS. Det är viktigt, att ge integrationspolitiken i skolan en nordisk dimension, eftersom de nordiska länderna har en åldrande befolkning, en ökad invandring och en global ekonomi. Lärarna utgör en stor resurs i alla integrationssträvandena. Men det måste till bättre utbildning och kompetens-utveckling för att ytterligare stärka insatserna. Den nordiska modellen har en god struktur och en inarbetad tradition att bygga framtida konstruktiva lösningar på. Därför ska denna debatt användas konstruktivt inom NLS och leda framåt mot ökad interkulturell förståelse.

28 Punkt 4 Punkt 4 Temadiskussion : Medlemskapets värde Inledare till styrelsens temadiskussion är NLS ordförande Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet. Temadiskussionen är ett led i NLS verksamhetsplan för 2007 under rubriken facklig verksamhet och politisk demokrati.

29 Punkt 5 Punkt 5 NLS verksamhetsberättelse 2006 Förslag till beslut Styrelsen föreslås godkänna NLS verksamhetsberättelse för år Handlingar Verksamhetsberättelse 2006.

30 NORDISKA LÄRARORGANISATIONERS SAMRÅD Verksamhetsberättelse 2006

31 Punkt 5, Sid. 1 INNEHÅLL VERKSAMHETEN UNDER ÅRET 2006 Sammanfattning av årets arbete... Sid. 2 Kurser och konferenser... Sid. 3-4 NORDISKA MÖTEN Nordiska Rådet... Sid. 4 Nordiska Ministerrådet... Sid. 5 Nordens Fackliga Samorganisation... Sid. 5 INTERNATIONELL LÄRARSAMVERKAN Östersjösamarbetet... Sid. 6 Det europeiska lärarsamarbetet... Sid. 6 Övriga internationella möten... Sid. 7 ORGANISATION Medlemsorganisationer... Sid. 8 Styrelse... Sid. 9 Sektorer... Sid LEDARFORUM... Sid. 11 Övriga interna möten... Sid Representation... Sid Administration... Sid. 14

32 VERKSAMHETEN UNDER ÅRET 2006 NLS vårmöte 2007 i Ystad Punkt 5, Sid. 2 Sammanfattning av årets arbete Det gångna året har varit ett år med Island som ordförandeland. Det har gett styrelse och sektorer en särskilt värdefull kännedom om isländska levnadsförhållanden och om det isländska utbildningssystemet och dess utveckling. NLS har följt KI:s - Kennarasamband Islands- arbete med tio-punktsprogrammet, en överenskommelse mellan utbildningsministeriet och KI, att i ett gemensamt projekt komma överens om nya målsättningar för hela utbildningsområdet. NLS har tagit del av den isländska lärarutbildningens förändring, där både bredd och djup diskuterats för att höja de nya lärarnas kompetens och internationella konkurrenskraft. I diskussionerna om trender i lönebildningen har NLS kunnat konstatera, att förskollärarna i Island under året uppnått samma lönenivå som grundskolans lärare och ledare. Under ledning av Eirikur Jonsson, KI, NLS ordförande, har NLS tagit sig an nya viktiga samhällsfrågor. Exempel som kan nämnas är Norden - en multikulturell region och frågor om den politiska demokratin och hur det politiska klimatet påverkar lärarnas yrkesutövning. Årets tema KVALITET har varit utgångspunkten för alla utbildningspolitiska och fackliga frågor som behandlats i NLS under Det har varit ämnen som rör alla former av kvalitetsvärdering både externt och internt. NLS har behandlat kompetensutvecklingsfrågor och vikten av lärares professionsutveckling. Särskilt har frågan kring självvärdering av det interna lärararbetet fokuserats. Lärarutbildningens internationalisering har fått stort utrymme i och med diskussionen om hur de olika länderna har anpassat sin högre utbildning till Bolognaprocessen. Ledarskapspolitik har stått högt på NLS dagordning under året då LEDARFORUM fortfarande utprövar sina former. Ledarnas betydelse för kvalitetsutveckling i utbildningen är en mycket angelägen fackföreningspolitisk fråga som också kommer att vara prioriterad i NLS under NLS har deltagit i kvalitetsdiskussioner också på internationellt plan samt fört kvalitet i utbildningen högt inför Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet. Kvalitet i utbildningen har också varit temat i den sommarkurs som NLS arrangerade i Torshavn på Färöarna. NLS har i allt detta arbete haft stor glädje av medlemsorganisationernas sakkunskap och kompetens. NLS styrelse, sektorer och LEDARFORUM har under året haft särskild fokus på de professionella processerna. Det har varit ett år som fört professionsutvecklingsfrågorna framåt och som gett NLS en bred kunskap om hur vi fackligt kan fortsätta att stärka lärares och ledares yrkesutveckling.