Rapport från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund till NLS förbundsseminarium 2005

Transkript

1 Rapport från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund till NLS förbundsseminarium Utbildade lärares roll måste stärkas Lärarorganisationerna kommenterar regeringens skollagsremiss. Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet understryker behovet av en ny skollag, och att det därför är av största vikt med ett välgrundat och skyndsamt beslut. - Vi välkomnar förslagets starka betoning av alla elevers rätt till en likvärdig skola, att tillsvidaranställningen av obehöriga ska analyseras och att huvudmännen ska sträva efter att anställa lärare med forskarutbildning, säger Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet. - Förslaget är däremot helt otillräckligt när det gäller att snäva in vad de som saknar lärarutbildning får göra i skolan. Här tycks regeringen sakna mod att lägga ett tydligt förslag, något som än mer understryker behov av en auktorisation för lärare, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund. Lärarorganisationerna är kritiska till att regeringen lämnar en av utgångspunkterna för en ny skollag, nämligen att den ska omfatta alla skolformer från förskolan till vuxenutbildningen och motsätter sig att lärares ansvar för undervisningen inte regleras på samma sätt i förskolan som i övriga skolformer. Som utgångspunkt för regeringens remiss fanns ett väl avvägt utredningsförslag, som alla i skolan verksamma lärare, skolledare och elever stod bakom. Att regeringen nu på några områden av ekonomiska skäl inte fullföljer förslagen oroar lärarorganisationerna, som förutsätter att regeringen och samarbetspartierna är lyhörda för lärarnas åsikter under remissrundan. Nu vidtar nya förhandlingar mellan regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet i syfte att försöka komma överens om en proposition innehållande förslag till en ny skollag. 2. Skärpta anställningsregler behövs Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har i ett antal undersökningar visat att den särskilda undantagsregeln som tillåter att andra än lärare fastanställs

2 som lärare används flitigt av landets kommuner. Runt var tionde tillsvidareanställd lärare i kommunala skolor är obehörig (2003 var 8,7 procent av de tillsvidareanställda lärarna i grundskolan och 12,1 av lärarna i gymnasieskolan obehöriga). I fristående skolor är andelen mycket högre, närmare var tredje tillsvidareanställd lärare på fristående grundskolor är obehörig och på fristående gymnasieskolor är andelen 45 procent (2003). Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet välkomnar förslaget från Folkpartiet att täppa igen kryphålen när det gäller kommunernas möjligheter att fastanställa obehöriga lärare. Lärarorganisationerna konstaterar samtidigt att det i och med att fp nu sluter upp bakom en auktorisation för lärare finns en kraftig riksdagsmajoritet för att ta fram ett förslag. - Det behövs hårdare regler för vem som får fastanställas som lärare. Det är inte rimligt att rektorer på kommunala eller fristående skolor kan uppgradera vem som helst till lärare, något som skett i kraftigt ökad utsträckning de senaste åren. Det är att lura eleverna på deras självklara rätt till en kvalificerad lärare, säger Eva-Lis Preisz. - Att folkpartiet nu precis som tidigare moderaterna och socialdemokraterna - sluter upp bakom förslaget om att utreda en auktorisation för lärare gör att det finns en stabil riksdagsmajoritet i frågan. Det är hög tid att regeringen utser personer att börja arbeta med frågan, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund. 3. Auktorisation av lärare kan bli en viktig fråga inför nästa års valrörelse Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet var den 19 september inbjudna till skolminister Ibrahim Baylan för en fortsatt diskussion kring läraryrkets status och en möjlig auktorisation för lärare. Lärarorganisationerna var positiva efter samtalet som hölls i en bra och konstruktiv anda. Mötet ska ses som en fortsättning på det rundabordssamtal om läraryrkets status och utvecklingsmöjligheter som skolministern anordnade i våras. Lärarorganisationerna vill få till stånd en utredning som ska se över hur en auktorisation för lärare kan utformas. En auktorisation för lärare skulle innebära en ökad kvalitetssäkring av undervisningen och gör det tydligt vilka befogenheter som enbart utbildade lärare har. Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet menar att ett system för auktorisation av lärare kräver lagstöd och statlig medverkan i likhet med vad som gäller för bland andra läkare, sjuksköterskor och revisorer. Det är ingen fråga endast för arbetsgivare och arbetstagare. Systemet ska omfatta alla skolformer och både kommunala och fristående skolor. En auktorisation ska bygga på skollagens krav på behörighet men utöver lärarutbildning ska det 2 (5)

3 krävas erfarenhet från lärararbete för att man ska bli auktoriserad. Frågan har blivit politiskt allt hetare sedan såväl folkpartiet som moderaterna sagt att de förespråkar en auktorisation för lärare. 4. Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet kritiska till Skolverkets nygamla rapport Skolverket publicerade i september 2005 skriften Att mäta skolors relativa effektivitet, som är en omarbetning av rapporten Mer kunskap för pengarna, som först offentliggjordes och sedan drogs in av myndigheten efter stark kritik från olika håll. Skolverkets rapport har bland annat kommit fram till att fristående skolor har en högre relativ effektivitet. Vidare säger man att kommunala skolor belägna i en kommun med hög andel elever i fristående skolor visar på hög relativ effektivitet. Dessutom påstås i rapporten att andelen behöriga lärare inte påverkar resultatet. - Att skolor med lägre andel utbildade lärare framstår som effektivare i denna analys beror framför allt på att obehöriga har lägre lön. All annan forskning visar att kompetenta och välutbildade lärare är det viktigaste. Att eleverna lär sig så mycket som möjligt måste vara viktigare än att skolan är så billig som möjligt, säger Eva-Lis Preisz. - Jag tycker vi ska vara mycket försiktiga med att dra definitiva slutsatser av denna rapport. Jag kan heller inte instämma i alla resultat. Det är ytterst viktigt att Skolverket följer upp sin egen rapport och granskar andra rapporter för att få en bättre bild av hur det verkligen ser ut. Det är viktigt, inte bara för yrkesverksamma lärare utan också för lärarutbildningen och vad som ska hända med den i framtiden, säger Metta Fjelkner. När det gäller just lärarkompetensen problematiserar Skolverket fortfarande inte det faktum att den stora andelen obehöriga lärare kan leda till skevheter i betygsättningen. Skolverket friskriver sig genom att konstatera att metoden inte tar hänsyn till eventuella brister i det nationella uppföljningssystemet, varifrån man hämtar sitt underlag. Man medger dock att begreppet pedagogisk högskoleutbildning kan vara missvisande, då ämnesbehörighet inte framgår. - Det är beklagligt att inte Skolverket gör en noggrannare analys av den komplexitet som omgärdar betygssättningen. Uppemot var femte lärare är idag obehörig och har därmed inte kompetens att sätta betyg. Det ska vara behöriga lärare som ska sätta betyg, säger Metta Fjelkner. 3 (5)

4 - Den seriösa och välbehövliga debatten om skolans kvalitet skadas av att Skolverket producerar sådana här studier, som så lätt kan användas för allehanda politiska utspel, säger Eva-Lis Preisz. 5. Debatt om forskning och utbildning av lärare Ett gemensam debattartikel från de två lärarorganisationerna och ledningen för ett politiskt parti har väckt mycket uppmärksamhet. Moderaterna, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet föreslår i ett utspel på DN-debatt att över en miljard ska satsas på forskning och kompetensutveckling av lärare. I syfte att stärka den skolnära forskningen, ska ett nytt institut inrättas, moderaterna avsätter 350 miljoner kronor för detta. Endast en promille av grundskolans lärare har forskarutbildning. För gymnasielärarna är siffran blygsamma 1,7 procent. Detta trots att skollagen slår fast att lärarna bör ha sådan kompetens. Därför lovar vi nu att avsätta en miljard kronor per år för akademisk fortbildning av lärare. Det skriver moderatledaren Fredrik Reinfeldt och partiets skolpolitiske talesman Sten Tolgfors, tillsammans med lärarfackens ordförande Metta Fjelkner och Eva- Lis Preisz. Moderaterna och Lärarorganisationerna beskriver sig som överens om såväl problembild som åtgärder. 6. Skärpta krav på kvalitetsredovisningarna Kvalitetsredovisningar väntas bli obligatoriska i alla skolformer i höst. Om kvalitetsredovisningarna utgår från lärarnas värderingsarbete kan de också bidra till skolutvecklingen, menar Lärarförbundet och LR. Regeringen har under våren 2005 fattat beslut om förändringar av förordningen om kvalitetsredovisningar (1997:702). Den nya förordningen gäller från den 1 augusti. Förändringarna innebär: Kvalitetsredovisningarna blir obligatoriska för alla huvudmän och skolformer. Varje kommun eller annan huvudman, varje skola även fristående skolor och varje kommunalt bedriven förskola och fritidshem ska årligen göra en skriftlig kvalitetsredovisning (för förskolor och fritidshem i privat regi kommer detta att regleras i kommande skollag). Man skriver in i förordningen att kvalitetsredovisningarna ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal, elever och föräldrar. Syftet med kvalitetsredovisningarna görs tydligt. De ska främja kvalitetsarbetet och bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kraven på vad som ska redovisas skärps. Kvalitetsredovisningarna ska vara indelade i kvalitetsområden och inom dessa ska vissa kvalitetsindikatorer redovisas. Med ledning av indikatorerna ska det vara möjligt att bedöma verksamhetens kvalitet. 4 (5)

5 Kvalitetsredovisningarna ska göras kända och åtkomliga för envar. Föreskrifter och allmänna råd Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta föreskrifter och allmänna råd som ett komplement till förordningen. Lärarorganisationerna menar att det finns en risk för att utvärdering som görs för att kontrollera och bedöma kvalitet förväxlas med lärarnas och elevernas dagliga självvärdering vilken syftar till lärande och förbättring. Frågor om hur undervisningen bedrivs metoder, arbetsformer, utvecklingsarbete m.m. och som är centrala för verksamhetens kvalitet ligger i professionens ansvar. Granskningen utgår då från frågor som lärarna behöver svar på i sitt arbete. Självvärderingen är ett led i ett systematiskt förbättringsarbete och får inte bli en engångsaktivitet eller enbart en årlig kvalitetsgranskning. Det är därför mycket viktigt att förordningen om kvalitetsredovisning inte motverkar skolans eget kvalitets- och utvärderingsarbete. 5 (5)