NLS VÅRMÖTE I TALLINN DEN MAJ 2004

Transkript

1 NORDISKE LÆRERORGANISATIONERS SAMRÅD Köpenhamn den 27 april 2004 Till NLS styrelse NLS VÅRMÖTE I TALLINN DEN MAJ 2004 Varmt välkommen till vårt möte i Tallinn. Inför resan, glöm inte ta med giltigt pass! Mötet och inkvartering äger rum på: Radisson SAS Tallinn Rävala Puistee 3 EE TALLINN Tel.: , Fax.: info.tallinn@radissionsas.com, Mötet börjar måndagen den 24 maj kl och avslutas tisdagen den 25 maj kl Under måndag eftermiddag och kväll, har vi möte och gemensam middag med våra inbjudna gäster (se tidsplanen i handlingarna). Vi har nu satt ut dagordning och alla handlingar till mötet, på hemsidan Interna sidor Handlingar. Skulle något vara oklart, beträffande mötets innehåll eller praktiska detaljer, ber vi Er kontakta NLS kansli så snart som möjligt. Med vänlig hälsning Lillemor Darinder Generalsekreterare Adresse Telefon Telefax Vandkunsten nls@dlf.org DK-1467 København K

2 Punkt 1 Punkt 1 Mötet öppnas Kallade Birgit Elgaard BUPL Stig G. Lund BUPL Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Solweig Eklund Roger Bodin Sören Holm Jörgen Lindholm Metta Fjelkner Sonja Åström Helga Hjetland Per Aahlin Mimi Bjerkestrand Haldis Holst Hugo Hallum Berit Østereng Gro Standnes Jóhannes Eli Iversen Jarvin Feilberg Hansen Kristinbjørg Høgnesen Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Elna Katrín Jónsdóttir Sivso Dorph Kaliina Skifte Lillemor Darinder Kaisa Ratia Nilsson FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet LR LR Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet SL FL FP YF KI KI KI IMAK PIP NLS NLS

3 Punkt 2 NLS VÅRMÖTE TID: Måndagen den 24 maj och tisdagen 25 maj 2004 PLATS: SAS Radisson Hotell, Tallinn, Estland FÖRSLAG TILL DAGORDNING Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Mötet öppnas Dagordningen fastställes Senaste protokoll godkännes Punkt 4 NLS verksamhetsberättelse för år 2003 Punkt 5 NLS räkenskaper och revision för år 2003 Punkt 6 Förslag till medlemsavgift för år 2004 Punkt 7 Punkt 8 Aktuellt erfarenhetsutbyte i styrelsen Ämne: arbetstids- och lönefrågor samt övriga aktuella ärenden som organisationerna vill åberopa Mötet med utbildningsministrarna i Nordiska Ministerrådet 8. 1 Förberedelser 8.2 NLS dokument: Utbildningens kvalitet Punkt 9 Punkt 10 Organisationsförslag för ledarna i NLS Internationella ärenden 10.1 EI Kongressen i Porto Alegre Dagordning, procedur- och stadgefrågor, resolutioner, program, budget Ekonomiska frågor, credentials, medlemsavgift, finansrapport

4 Valstrategier, gemensamma nomineringar till regional och open seats, proxies NLS delegationens arbete i Porto Alegre, förslag European Night, förberedelser 10.2 Rapporter från arbetet i The Pan European Structure 10.3 Övrigt Punkt 11 Mötet med inbjudna gäster från Estland, Lettland, Litauen Förberedelser Punkt 12 Vad har hänt sen sist? Nationella rapporter (sänds till NLS senast 19 maj) Punkt 13 NLS sommarkurs Program, praktiskt genomförande m.m. Punkt 14 Övriga frågor Punkt 15 Mötet avslutas

5 Punkt 2, bilaga NLS VÅRMÖTE I TALLINN DEN MAJ 2004 Plats: Hotell Radisson SAS Tallinn Rävala Puistee 3 EE Tallinn, Estonia tel: , fax: Info.Tallinn@RadissonSAS.com, TIDSPLAN Måndagen den 24 maj NLS styrelsemöte börjar Möteslokal Hansa 2+3 (tolkning finska-skandinaviska) Lunch Mötet fortsätter Kaffe Mötet fortsätter Förberedelse inför besöket Möte med representanter från EHL, LIZDA, LSDPS och LMPS Möteslokal Hansa 2+3 (tolkning ryska-finska-skandinaviska) Middag restaurang Maikrahv Raekoja Plats 8, Tallin Tisdagen den 25 maj NLS styrelsemöte Möteslokal Hansa 2+3 (tolkning finska-skandinaviska) Kaffepaus NLS styrelsemöte och avslutning Lunch, avresa Adresse Telefon Telefax Hemsida Vandkunsten nls@dlf.org DK-1467 København K

6 Punkt 3 Punkt 3 Godkännande av protokoll 2-3 december 2003 Information Protokollet från NLS styrelsemöte i Köpenhamn sändes ut för granskning av styrelsens ledamöter den 22 december Inga ändrings- eller tilläggsförslag har inkommit. Förslag till beslut Styrelsen föreslås härmed godkänna föreliggande protokoll från den 2-3 december Bilaga Protokoll

7 NLS höstmöte 2003 i Köpenhamn Protokoll, Sid. 1 PROTOKOLL Ärende NLS höstmöte Tid 2-3 december 2003 Plats Danmarks Lærerforening, Köpenhamn Närvarande Anders Bondo Christensen DLF Hans Ole Frostholm DLF Jan Hjort DTL Gorm Leschly GL Søren Hoppe Christensen HL Dan Johansson Erkki Kangasniemi Pekka Koskinen Päivi Koppanen Soile Oleander Anders Rusk Eva-Lis Preisz Solweig Eklund Roger Bodin Jörgen Lindholm Sören Holm Per Aahlin Laila-Brith Josefsen Bjørnar Mjøen Hugo Hallum Berit Østereng Jóhannes Eli Iversen Carita Björklund Eiríkur Jónsson Björg Bjarnadóttir Paul Raahauge Sten Pedersen Lillemor Darinder Kaisa Ratia Nilsson FSL OAJ OAJ OAJ OAJ OAJ Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Lärarförbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet Utdanningsforbundet FL FP KI KI IMAK PIP NLS NLS Gäster Sten Svensson Lärarnas Tidning Knut Hovland Utdanning Carl-Erik Rusk Läraren Kerstin Weyler Skolvärlden Tolkar Taina Aellig, Maj Lönnroth

8 NLS höstmöte 2003 i Köpenhamn Protokoll, Sid. 2 Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Beslut Punkt 4 Mötet öppnas NLS ordförande Anders Bondo Christensen DLF hälsade ledamöterna välkomna till Köpenhamn. Han vände sig särskilt till nya ledamöter samt till NLS gäster vid höstmötet, chefsredaktörerna för lärartidningarna. Därefter förklarades mötet öppnat. Dagordningen fastställs Dagordningen fastställdes i föreliggande skick. Protokoll från senaste möte Styrelsen godkände protokoll från den 6-7 maj 2003 i sin helhet. Tema: Samhället i utveckling Läraren i centrum Styrelsen inledde dagens arbete med gruppdiskussioner rörande samhällsutvecklingen, lärarnas förändrade roll, yrkets villkor samt vikten av NLS organisationernas samverkan för inflytande på samhällets politiska dagordning. I ljuset av denna ambition arbetade ledamöterna med tre teman: Samhället och skolan, Yrkesprofessionen och villkoren samt Lärarnas arbetsmarknad. Syftet med gruppdiskussionerna var att få fram gemensamma huvuddrag i vår policy rörande bildning och lärande, huvuddrag som kan utgöra grunden för de diskussioner som planeras med utbildningsministrarna i Nordiska Ministerrådet till hösten Målsättningen var också att få fram argument att användas nationellt, nordiskt och internationellt så att vi tillsammans kan agera, påverka och försöka ändra den dagordning som andra sätter för skolan i samhället. Viktigt för NLS är också att diskutera igenom lärarnas villkor, lönesättning och framtida arbetsmarknad. Styrelsen delade upp sig i temagrupperna och diskuterade de upplägg som varje tema hade fått som bakgrundstext. Efter gruppdiskussionen redovisade varje grupp innehållet och utfallet. Anders Bondo Christensen redovisade gruppdiskussionen från Samhället och skolan. Gruppen analyserade skolans värdegrund och lärarens roll i det internationaliserade samhället. Skolans uppgift är att ge kunskap och färdigheter men framför allt bildning. Denna samhällssyn genomsyrar alla delar av utbildningssystemen i våra nordiska länder. En viktig uppgift för lärarorganisationerna är att försvara bildningsbegreppet och den nordiska samsynen: lika möjligheter till utbildning för alla.

9 NLS höstmöte 2003 i Köpenhamn Protokoll, Sid. 3 När PISA undersökningar m.m. leder till rankning av skolor och elever, hamnar lärare i ett svårt dilemma. Vi måste sätta fokus på vårt samhällsuppdrag, på skolans ändamålsparagraf och i ljuset av det, argumentera så att bildningsbegreppet blir framträdande och kan överskugga nyckfulla politiska trender. Satsa på vår professionalism. Beskriv lärarens yrkesroll och helhetsansvar för utbildningen men säg också klart ifrån när besparingar och politiska beslut fattas som kan hota den kvalitet som samhället i politiska beslut, redan fastställt. Gruppen diskuterade viktiga teman för mötet med utbildningsministrarna: Hur kan vi i en nordisk gemenskap föra fram synen på den nordiska skolans bildningsuppdrag, på internationellt plan? Vi vill för fram den nordiska synen lika utbildningsmöjligheter för alla och till detta koppla resonemanget att det också lönar sig samhällsekonomiskt att satsa på hela utbildningssystemet. Ett samhälle i utveckling behöver människor med kognitiv och social bildning. Vi vill diskutera forskning och lärande. Politiskt genomgripande beslut borde föregås av bred forskning samt följas upp och utvärderas på ett vetenskapligt sätt. Befintlig forskning borde spridas bättre så att lärare kan ta del av resultaten och därmed också bli bättre att utvärdera sitt eget arbete och verksamheten i stort. Vi vill diskutera kvalitetsbegreppet och värdegrunden. Hur ska vi internationellt dokumentera kvalitetsbegreppet i våra nordiska system? Hur identifierar vi begreppet kvalitet i förhållande till bildningsbegreppet. Vilken mening har ministrarna om det? Finns det en samsyn borde vi göra något tillsammans utåt för att befästa den gemensamma värdegrunden. Finns det avvikande meningar borde vi påverka! Avslutningsvis menade gruppen att vi som lärare måste ta till oss ny medicinsk forskning om lärande. Vad säger ny hjärnforskning? Hur påverkas inlärningen med olika metoder? Samtidigt är det viktigt att slå vakt om metodfriheten och vårt yrkesansvar. Därför bör lärarnas kompetensutveckling vara ett ständigt område att bevaka för lärarorganisationerna. Laila-Brith Josefsen refererade diskussionerna från Yrkesprofessionen och villkoren. Gruppen var enig om att arbetsgivaren i alla de nordiska länderna har samma syn på våra villkor för lön och arbetstid men att de använde olika strategier. Det var därför mycket intressant att byta erfarenheter men på grund av de skilda förhandlingsuppdragen var det omöjligt att hitta gemensamma lösningar på samma problem.

10 NLS höstmöte 2003 i Köpenhamn Protokoll, Sid. 4 Många i gruppen var emot individuell lönesättning och i Danmark uttrycker man det, ny lön bör bytas ut mot gammal, god lön. Gruppen hade också en ingående diskussion om vad som stimulerar professionen att göra ett gott kvalitativt arbete. Här innefattades också arbetstid, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Dessa diskussioner är dock så omfattande att det inte går att relatera kortfattat här, avslutade Laila-Brith Josefsen. Dan Johansson refererade från Lärarnas arbetsmarknad. Dagens lärare har en bred kompetens på många områden. Det visar sig att lärare har en bra arbetsmarknad även utanför skolan. Gruppen har diskuterat rörlighet över gränserna och den eventuella nya arbetsmarknad som öppnar sig i och med EU: s utvidgning. Ett dilemma kan vara om arbetskraften blir så rörlig att det uppstår arbetsbrist på ett ställe p.g.a. dragkraften från goda arbetsvillkor till ett annat. Hur ställer vi oss till det? En form av omvänd social dumping. Snabbutbildning av lärare har etablerats i vissa länder för att råda bot mot bristen av lärare men ännu har detta inte medfört några problem. Det är i viss mån bra att lärare är en bristvara. Lärare ska behövas. Lärare ska visa upp produktivitet och effektivitet i yrkesutövningen. Gruppen uppehöll sig mycket kring en rad nya tankar och idéer för hur läraryrket kan göras mer användbart och effektivt och gjorde därmed en försiktig framtidsanalys. Den tekniska utvecklingen går allt fortare. Rörligheten för varor och tjänster ökar. Samhällena internationaliseras och polariseras. Den offentliga sektorns öde i ett längre perspektiv är oviss. Hälso- och sjukvårdssektorn kommer att sluka allt fler offentliga medel i takt med att befolkningarna blir äldre. Kan offentlig utbildning hävda sig då? Hur överlever läraren i ett sådant scenario? Allt färre människor kommer att arbeta i direkt varuproduktion. Om service- och kunskapssamhället ska fungera krävs god vård och omsorg, kvalitativ utbildning, brett kulturutbud m.m. Lärarnas pedagogiska kunskaper borde kunna bli eftersökta på hela denna nya arbetsmarknad som utbildare eller pedagogisk expert för andra arbetstagares kompetensutveckling m.m. Skulle lärarnas status höjas om vi därför kan marknadsföra vår pedagogiska kunskap till andra samhällsverksamheter än bara skolans? Lärare måste ta makten över sin yrkesutövning och ta ansvaret för arbetsinnehållet. I stället för att knyta arbetet till en given institution är det lärarens eget yrkesetiska förhållande till sitt arbete som är kompetensen. Då spelar det ingen roll om arbetsgivaren finns i offentlig eller privat

11 NLS höstmöte 2003 i Köpenhamn Protokoll, Sid. 5 regi. Därmed blir lärarens attraktionskraft inte enbart beroende av den offentliga ekonomin utan kan användas i alla verksamheter. Därför bör lärarorganisationerna arbeta ännu mer för att öka den yrkesetiska medvetenheten. Det är professionen självt som sätter gränser och utvecklar arbetsinnehållet inte politiker och myndigheter. Denna tanke bör också kopplas till det skimmer som yrket borde ha. Att känna sig attraktiv på arbetsmarknaden ökar yrkets status. Nya karriärvägar, andra utvecklingsmöjligheter lockar till ökad rekrytering. Produktivitet och effektivitet är begrepp vi borde utmana, inte rygga för. Om vi själva som yrkesutövare bejakar produktivitet och effektivitet i vår mening, dvs. ett kvalitativt arbete, som tar yrkesetiska hänsyn till individers och gruppers behov och förmåga att lära, då mister andra samhällsinstanser makten över den pedagogiska dagordningen. Det är lärarna som yrkesutövare som själva kommer att ansvara för effektiv pedagogisk produktion. Vi garanterar kvalitet och effektivitet. Vår yrkesutövning är den garantin. Det är viktigt att lärarna blir de som blir tillfrågade och efterfrågade när pedagogik ska produceras vare sig det är i skolan, i samhället eller på arbetsmarknaden i övrigt. Efter gruppredovisningen diskuterade styrelsen utfallet. Den offentliga sektorn är våldsamt trängd. Det skapar stora utmaningar för våra medlemmar. Lagstiftningen för skolan är ambitiös. Samtidigt skär kommunerna ner anslagen. Snart kommer en reaktion på skolans framtid i offentlig regi. Vi måste vara förberedda på det och försvara skolan som samhällsinstitution. Kunskap kommer att stå i högsätet i alla utvecklade länder. Då är det vår eget yrkeskunnande som ska vara drivkraften. Arbetsgivarens tillhörighet i offentlig eller privat regi blir därmed av underordnat betydelse. När vi diskuterar kvalitet är det viktigt att lärarna blir en intressant samtalspartner. Vi ska arbeta för att göra kvalitetsbegreppet enkelt. Vi måste utveckla en gemensam syn på vad vi vill att kvalitet ska vara och inte rygga för ekonomibegrepp eller produktivitetsdiskussion när kvalitetsbegreppet kommer på tal. Med dessa synpunkter avslutade styrelsen punkten Samhället i utveckling Läraren i Centrum. Punkt 5 Verksamhetsplan för år 2004 Generalsekreteraren redogjorde för förslaget samt presenterade ett tilläggsärende till verksamhetsplanen rörande ett gemensamt möte med de nordiska utbildningsministrarna år Styrelsen behandlade därefter verksamhetsplanen kapitel för kapitel. Till avsnittet verksamhetsinriktning önskade Anders Rusk OAJ tillföra följande skrivning: NLS kommer under verksamhetsåret mer konkret än tidigare att utnyttja medlemsorganisationernas sakkunskap vid möten och seminarier för att ytterligare befrämja det nordiska erfarenhetsutbytet inom NLS.

12 NLS höstmöte 2003 i Köpenhamn Protokoll, Sid. 6 Beslut Styrelsen beslöt godkänna Anders Rusks tilläggsförslag. Styrelsen beslöt godkänna avsnitten Verksamhetsinriktning, NLS tema 2004, avsnittet Styrelsen inför året 2004 samt Övriga löpande ärenden för NLS styrelse. Styrelsen beslöt också godkänna inriktning och planering för mötet med de nordiska utbildningsministrarna samt förslag till genomförande och tidsplan. Beslut om innehåll, konkret genomförande samt hur vi kan agera för en fortsättning, kommer att fattas vid NLS vårmöte Sektorernas verksamhet Styrelsen diskuterade ansvarsområdet fritidshem. Var hör området hemma i NLS strukturen? Styrelsen menade att det var viktigt att se helhetssynen på barn och unga och att fritidshemsverksamhetens innehåll måste fokuseras på de behov som barn och unga har av en meningsfull fritid. Därför kan detta ansvarsområde utgöra en gemensam del i de båda sektorerna förskola fritidshem samt grundskola. Frågan bör inte byråkratiseras utan där det finns intresse och behov för diskussioner om fritidshemmen, där tas behöriga frågeställningar upp. Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Verksamhetsplanen för sektorernas arbete godkändes. Avsnittet kurs- och konferensverksamhet godkändes. Avsnittet Arbete med nordiska organ godkändes. Avsnittet Internationellt samarbete samt avsnittet Övriga internationella organ godkändes. Styrelsen godkände slutligen den föreslagna verksamhetsplanen i sin helhet för år 2004 samt riktlinjerna för arbetet. Punkt 6 Budget för år 2004 Generalsekreteraren föredrog budgetförslaget. Beslut Styrelsen beslöt godkänna förslag till budget för år 2004 med specifikationerna i de medföljande bilagorna 1-4. Till punkten 7 övertog Erkki Kangasniemi ordförandeklubban Punkt 7 Bidrag till Nordiska Ministerrådets framtida teman på deras dagordning för skolan Generalsekreteraren informerade om bakgrunden till detta arbete samt redovisade förslag till åtgärder. Styrelsen har beretts tillfälle till att inkomma med förslag till teman.

13 NLS höstmöte 2003 i Köpenhamn Protokoll, Sid. 7 Beslut Punkt 8 Styrelsen beslöt att medlemsorganisationerna inlämnar gemensamt svar genom NLS till Nordiska Ministerrådet. Generalsekreteraren sänder ut förslag till teman, baserade på styrelsens diskussion och inlämnade förslag. Efter remissförfarande fastställs de teman som NLS lämnar in den 1 mars Eventuellt inrättande av sektor för skolledare Generalsekreteraren informerade om förslaget från Utdanningsforbundet att inrätta en sektor för skolledare samt underströk att beslut inte skulle fattas vid dagens möte. Ledamöterna redogjorde för hur ledarstrukturen såg ut i respektive land samt hur ledarna var organiserade inom respektive organisation. Efter genomgången diskuterade styrelsen hur man kan lösa ledarnas behov av ett gemensamt utbildningspolitiskt och fackligt forum inom NLS strukturen utan att detta medför byråkrati och ökad ekonomisk belastning. Beslut Styrelsen beslöt ge generalsekreteraren i uppdrag att utifrån en kartläggning av situationen i varje land, lägga förslag till styrelsen till NLS vårmöte 2004 med de riktlinjer som styrelsen uttalat. Punkt 9 NLS sommarkurs år 2004 Generalsekreteraren redogjorde för förslaget till tema, innehåll och genomförande. Hon poängterade att NLS och värdorganisationen Utdanningsforbundet tillsammans kommer att forma innehållet så att alla lärarkategorier ska komma att känna igen sina yrkesetiska dilemman och därmed få utbyten av varandras erfarenheter och insikter. Kursen vill lyfta fram lärarprofessionens utmaningar samt påvisa det ansvar och gränsöverskridande samarbete som krävs av lärare i den dagliga verksamheten. Kursen vill därigenom också sätta fokus på de nordiska lärarorganisationernas samarbetsprocess på yrkesetikens område och den nordiska nytta som medlemmarna i NLS organisationerna kan ha och ge på detta område. Tonvikten läggs därför på arbetsformer som gynnar tankeoch erfarenhetsutbyten. Beslut Punkt 10 Styrelsen godkände riktlinjerna för innehåll och praktiskt genomförande. Internationella ärenden Generalsekreteraren föredrog de internationella frågorna inför beslutet om den PAN-Europeiska strukturen som ska antas vid EIE- och ETUCE:s möten i Luxemburg den 8-10 december.

14 NLS höstmöte 2003 i Köpenhamn Protokoll, Sid. 8 Generalsekreteraren meddelade att NLS organisationen kommer att ha förberedande möten i Luxemburg där strukturen och valfrågorna kan diskuteras vidare. Generalsekreteraren informerade också om den önskan de europeiska lärarorganisationerna har att dela NLS tradition som vi haft vid EI:s kongresser att bjuda EI kongressen på en Nordic Evening. Denna önskan framgår i NLS budgetförslag för år 2004 där NLS reserverat medel för en European Night, kostnader som därmed återförs till NLS från de deltagande europeiska organisationerna. Ansvaret att arrangera denna kväll har, genom de europeiska organisationernas förslag, ålagts NLS. Punkt 10.4 Beslut Övriga internationella frågor Generalsekreteraren tog upp en uppmaning från lärarorganisationen i Estland att stödja en en-dagars strejk den 4 december. TALO-huvudorganisationen, i vilken Estlands lärarförbund ingår, arrangerar strejken i Estland. Man strejkar för bättre lön- och arbetsvillkor. Styrelsen beslöt sända stöduttalande till Estlands Lärarförbund och gav generalsekreteraren i uppdrag att effektuera detta. Punkt 11 Val av ordförande och vice ordförande för år 2004 Beslut Styrelsen valde Erkki Kangasniemi OAJ till NLS ordförande för år 2004 med Helga Hjetland Utdanningsforbundet som vice ordförande. Punkt 12 Möteskalendarium för år 2005 Beslut Styrelsen beslöt förlägga NLS möten år 2005 enligt följande: NLS vårmöte 2005 den maj NLS höstmöte 2005 den november Punkt 13 Punkt 14 Punkt 14.1 Beslut Rapporter från organisationerna Ledamöterna gav kortfattade rapporter om aktuella händelser från respektive land. Paul Raahauge IMAK informerade om arbetet kring och uppgörelsen av det avtal för lärarna som slutits på Grönland i november Eventuellt Gemensamt hotell i Porto Alegre NLS organisationerna i styrelsen uttalade önskan att NLS samordnar hotellbokningen inför Porto Alegre så NLS delegationen kan inkvarteras på samma hotell. Det underlättar NLS delegationens arbete vid EI kongressen. Beslöts att generalsekreteraren effektuerar detta och att organisationerna sänder in namn på de deltagande till NLS kansli.

15 NLS höstmöte 2003 i Köpenhamn Protokoll, Sid. 9 Punkt 15 Mötet avslutas NLS ordförande Anders Bondo Christensen tackade styrelsen för arbetet. Han vände sig särskilt till de ledamöter som i och med dagens möte, slutar sitt arbete i NLS. Han och styrelsen tackade varmt Bente Sorgenfrey BUPL, Svend-Erik Christensen DTL, Laila-Brith Josefsen Utdanningsforbundet, Karen Elisabeth Lundbæk HL samt Carita Björklund FP med en stor applåd. Därefter förklarades mötet avslutat. Köpenhamn 3 december 2003 Anders Bondo Christensen Ordförande Lillemor Darinder Generalsekreterare

16 Punkt 4 Punkt 4 NLS verksamhetsberättelse 2003 Förslag till beslut Godkännande. Handlingar Verksamhetsberättelse 2003.

17

18 Punkt 4, Sid. 1 INNEHÅLL VERKSAMHETEN Det innehållsmässiga arbetet... Sid. 2-3 Kurser och konferenser... Sid. 4 Nordiska Möten... Sid. 5-8 Internationellt lärarsamarbete... Sid. 8 ORGANISATION Medlemsorganisationer... Sid. 9 Styrelse... Sid. 10 Sektorer...Sid Övriga möten... Sid Representation... Sid Administration... Sid. 17

19 Punkt 4, Sid. 2 VERKSAMHETEN UNDER ÅRET Det innehållsmässiga arbetet i sammandrag NLS har under år 2003 haft Samhället i utveckling - Läraren i centrum som tema. Målsättningen med temat har främst varit att sprida goda exempel och idéer mellan organisationerna för att stärka lärarnas roll i samhället och förbättra deras arbetsvillkor. Temat var också utgångspunkten för NLS agerande i samband med Nordiska Ministerrådets projekt Morgondagens skola i Norden, ett flerårigt projekt som NLS under detta första projektår, haft gott inflytande över. NLS organisationerna har under verksamhetsåret ägnat mycket tid åt temaarbeten rörande viktiga fackföreningspolitiska frågor. Lärarnas yrkesetik är ett område som har haft stort utrymme. Man har delgett varandra information om hur organisationerna implementerat arbetet med de framtagna professionsidealen och hur medlemmar och förtroendevalda därefter arbetat för att stärka lärarnas ställning. Arbetstid och lönepolitik har diskuterats mycket under året som gått. NLS har haft arbetstid och lönefrågor som genomgående teman vid flera möten i NLS arbetet. En annan viktig fråga har varit lärarnas psykosociala arbetsmiljö. Ordförandeorganisationen DLF gav en omfattande redogörelse vid NLS vårmöte i Skarrildhus om föreningens rådgivning angående psykisk arbetsmiljö. DLF beskrev hur medlemmarna via sin organisation får stöd och hjälp. Lärarnas framtida arbetsmarknad och rekrytering av lärare är en intressant framtidsfråga. Olika scenarier har diskuterats. Medlemsorganisationerna i NLS har informerat varandra om hur lärarsituationen ser ut på kort och lång sikt i varje nordiskt land och hur man tror att arbetsmarknaden för lärare kommer att utveckla sig, de kommande åren. Villkoren för lärare måste förbättras, statusen höjas och professionalismen stärkas om vi ska kunna rekrytera och behålla dugliga lärare vid nästa generationsskifte i lärarkåren. Sammanfattningsvis har de temadiskussioner som förts i styrelse och i sektorer gett NLS organisationerna en god orientering om förhållandena i varandras länder i frågor som rör lärarnas professionsutveckling, yrkesetik, lön och arbetstidsfrågor samt frågor rörande den psykosociala arbetsmiljön. NLS har under temarubriken också fört strategidiskussioner om marknadsföring opinionsbildning och mediabevakning. Under året har NLS varit mycket engagerad i det förnyelsearbete att stärka den nordiska regionen som hemmamarknad som Nordiska Ministerrådet nu påbörjat.

20 Punkt 4, Sid. 3 Vid NLS förbundsseminarium på Marienlyst ägnades en stor del av innehållet åt Nordiska Ministerrådets ambition att förverkliga detta och på sikt uppnå ett gränslöst Norden, ett Norden där nordiska medborgare ska kunna röra sig fritt samt arbeta och bo utan gränshinder. För att uppnå detta mål måste hemmamarknaden vidgas och nordbornas arbetsmarknad bli större, menar Ministerrådet. Dessa frågor är viktiga för NLS. Innehållet kan få stor strategisk betydelse för lärarnas framtida arbetsmarknad och rekrytering till yrket. Den nordiska modellens framtid i det nya Europa, kollektivavtalens ställning och det fackföreningspolitiska inflytandet på utbildningsfrågorna, har diskuterats mycket i NLS under året. Den internationella utvecklingen, främst Europas utvidgningsprocess, har också föranlett NLS att utveckla lärarsamarbetet med organisationerna runt Östersjön. NLS har deltagit i planering av de konferenser som ska äga rum samt varit på konferens med Östersjöparlamentarikerna, om det kunskapsbaserade samhället. Det känns mycket angeläget och rätt att NLS nu kommer att spela en större roll i Nordens närområden, särskilt med tanke på att lärarorganisationerna i dessa länder inom en snar framtid kommer att ingå i den nya Europeiska Unionen. Genom detta nya ansvarsområde har NLS också fått en starkare knytning till det arbete om Östersjöfrågorna som ordens Fackliga Samorganisation bedriver och till det nätverk som skapats mellan Östersjöländernas huvudorganisationer, den så kallade BASTUN. Med den europeiska utvidgningen har lärarsamarbetet på europeiskt plan också fått en ny utformning. NLS organisationerna har under året arbetat mycket med dessa förändringar. Det har varit viktigt att få till stånd en bra organisation och en god struktur för det kommande lärarsamarbetet.

21 Punkt 4, Sid. 4 KURSER OCH KONFERENSER NLS förbundsseminarium i Marienlyst, Danmark Den oktober höll NLS förbundsseminarium för medlemsorganisationernas förbundsledningar och högre tjänstemän. Seminariet hade samlat ett 80-tal deltagare från alla de nordiska länderna. Syftet med seminariet var att belysa de framtida nordiska förhållandena i det vidgade internationella perspektivet. Vad händer med Norden som kulturområde, som arbetsmarknad och som välfärdsområde för utbildning och lärande när Europa och globaliseringen kommer närmare? Kan Norden bli stark som hemmamarknad? Vilka framtidsscenarier kan vi förvänta oss på lärarområdet? Seminariets uppgift var också att få diskuterat kollektivavtalens ställning i en internationellt rörligare värld och att belysa den nordiska arbetsrättens framtida utveckling. För att ge målgruppen en gemensam referensram i dessa frågor var seminariets arbetsform till största delen informativ. En del av seminariet ägnades också åt gruppdiskussioner rörande lärarnas arbetsmarknad och det fackliga inflytandet på detta område. Nordiska Ministerrådets nyutnämnde generalsekreterare Per Unckel, föreläste om Ett gränslöst Norden och om Nordiska Ministerrådets ambition att utveckla Norden som hemmamarknad. Vice riksbankschefen Kristina Persson föreläste om det ekonomiska utvecklingsperspektivet för den gemensamma marknaden samt om den offentliga sektorns möjlighet att kunna finansiera välfärdsstaten i Sverige och i Norden. Hon redogjorde för befolkningsstrukturen och den kommande generationens tunga försörjningsbörda. Tom Saxén, generalsekreterare i Nordens Fackliga Samorganisation föreläste om synen på den nordiska modellen och det fackliga arbetets utmaningar. Han redogjorde också för utvecklingen på arbetsmarknaden och förändringsprocessen i Norden och i dess närområden.

22 Punkt 4, Sid. 5 NORDISKA MÖTEN Nordiska Ministerrådet Under året har NLS deltagit i möten med de olika ledningsorganen inom Nordiska Ministerrådet. NLS har vid dessa möten påtalat vikten av att lärarna ska vara en viktig samtalspartner i de frågor som avhandlas på Nordisk Ministernivå på utbildningens område. NLS har därvid tagit upp huvudmannaskapet för förskolan med Nordiska Ministerrådet chefssekretariat och understrukit förskolans betydelse i utbildningsprocessen. Ministerrådet kan inte påverka denna fråga då det i dagsläget är upp till de nordiska ländernas egna regeringar att bestämma under vilken huvudman förskolan ska tillhöra. NLS har framhävt vikten av att förskolans frågor, p.g.a. det differentierade huvudmannaskapet i Norden, inte ska hamna mellan två stolar. Nordiska Ministerrådet återkommer till denna fråga, när regeringarna förändrar situationen. Under hösten har Nordiska Ministerrådets chefssekretariat och NLS gjort en preliminär planering av ett möte mellan utbildningsministrarna och företrädare för NLS. Ärenden på dagordningen blir bl.a. skolans kvalitet, värdegrund och lärarnas status. Detta förslag har förankrats i NLS styrelse under höstmötet den 2-3 december och skall förankras i Nordiska Ministerrådet under nästa års första månader, då den nya ordföranden för utbildningsministrarna tillträder. Mötet kommer att realiseras under nästa verksamhetsperiod. Under året har NLS och medlemsorganisationerna blivit inbjuda att komma med förslag till framtida teman för Nordiska Ministerrådets handlingsplan på utbildningsområdet. NLS styrelse har behandlat ärendet vid styrelsens höstmöte och beslöt att lämna ett gemensamt svar. Förslaget från NLS kommer att lämnas in till Ministerrådet den 1 mars Nordiska Rådet Nordiska Rådets 55:e session NLS var liksom tidigare år, inbjuden att närvara vid Rådets årliga session som ägde rum i Oslo den oktober. Huvudfrågan vid årets session var nordiskt samarbete för en bättre medborgerlig vardag och det nordiska samarbetet i EU. Islands statsminister David Oddsson presenterade Islands program för det kommande ordförandeåret Västnorden är en omhuldad fråga som kommer att stå högt på dagordningen. Nordens närområden och den baltiska arbetsmarknaden är ett annat viktigt område för nästa år. Frågor som livskvalitet, folkhälsa och miljöskydd är viktiga. Välfärden, med inriktning på barn och ungdomars livssituation, ska särskilt uppmärksammas. Kvalitet i skolan blir ett annat viktigt område, likaså elevernas trygghet och själsliga utveckling.

23 Punkt 4, Sid. 6 Dessutom ska Rådet fortsatt verka för att studenternas situation ska blir lättare. Deras studier och tentamensresultat ska värderas lika i de nordiska länderna och det ska vara smidigare att kunna röra sig fritt mellan Nordens universitet och högskolor. Östersjösamarbetet Vid NLS vårmöte i Skarrildhus uttalade styrelsen sig för ett förstärkt samarbete med lärarorganisationerna runt Östersjön samt för bevakning av utbildningsfrågorna. Som ett första led i detta arbete har NLS tillsammans med den kommande värdorganisationen i Lettland tagit initiativ till planläggning av nästa Östersjökonferens år NLS har också deltagit i ett samarbetsprojekt Baltic Labour Law, ledd av en arbetsgrupp som möttes första gången den oktober i Vilnius. Projektet bedrivs genom EU medel och har till uppgift att, genom jämförande studier i arbetsrättsliga och fackliga frågor, stödja förhandlingsprocesserna i Östersjöländerna. NLS har också varit inbjuden som gäst vid Baltic Sea Parlamentary Conference i Uleåborg den 8-9 september med temat An Area of Knowledge. Temat belyste den nordiska regionens nuvarande teknologiska och kognitiva kompetens, regionens växande potential samt det attraktionsvärde som Norden besitter på forskningsområdet. Konferensen som var den 12:e i sitt slag, beslöt också om mål och riktlinjer för det kunskapsbaserade samhällets fortsatta utveckling. Under året har NLS deltagit i Östersjökonferensen i St. Petersburg. Konferensen ägde rum den 1-2 april och behandlade två teman: Teachers Image / Status in Society Deltagarna arbetade i temagrupper och diskuterade lärarnas yrkesetik, professionsutveckling, fortbildning och kompetensutveckling samt rekrytering av lärare. Teachers organisations in a Global Society Här diskuterades OECD, WTO/GATS förhandlingarna samt frågor angående IMF och Världsbanken. Konferensen gick i EI:s regi med ESEUR som värdorganisation. Nordens Fackliga Samorganisation NFS Vid NFS möten med yrkessekretariaten har frågor rörande den europeiska utvidgningen och EFS arbete med kollektivavtalens status varit viktigast. NFS har också gett yrkessekretariaten information om mål och inriktning för det kommande arbetet inför utvidgningen av EU.

24 Punkt 4, Sid. 7 Under året har också följande frågor behandlats: Det etablerade trepartssamarbetet mellan Nordiska Ministerrådet, företrädarna för arbetsgivarna i Norden samt NFS. Hur ska NFS vidarebefordra den kunskapen? Yrkessekretariatens inbördes nytta av varandra Riktlinjer för NFS arbete under aktualiserar nya samarbetsformer med yrkessekretariaten. NFS ska utarbeta riktlinjer för hur samarbetet kan bli effektivare. BASTUN: s nätverksarbete ska återknytas till yrkessekretariaten. Former för detta ska utredas av NFS. Under sommaren 2003 påbörjade NFS ett projekt angående yrkesutbildningen och dess koppling till den sociala dialogen inom EU. Nordiska Ministerrådet finansierar projektet och BASTUN är styrgrupp för arbetet. NLS har under hösten 2003 haft kontakt projektets ledare för att få insyn och kunna påverka arbetet. Starten har varit trög men under våren 2004 ska arbetet intensifieras. Projektet ska slutföras vid årsskiftet Under verksamhetsåret har NLS också deltagit i en konferens om Kollektivavtalens ställning i Europa, arrangerad av NFS den 5-6 november i Bålsta. Den sociala dialogen hade stort utrymme på konferensen och deltagarna kunde glädjande konstatera att kollektivavtalsmodellen stärkts i diskussionerna mellan EU:s företrädare och EFS. NFS generalsekreterare Tom Saxén var under året inbjuden som gästföreläsare vid NLS förbundsseminarium i Marienlyst den oktober. Han berörde arbetet med Nordiska Ministerrådet, trepartssamverkan med de nordiska arbetsgivarna samt arbetet i BASTUN. Verksamhetsåret 2003 har inneburit ett ökande samarbete med NFS i frågorna om den nordiska arbetsrätten och utvecklingen på den nordiska arbetsmarknaden. Östersjösamarbetet kommer att få en framskjuten plats i NLS under nästa verksamhetsår. Det är därför strategiskt att NLS tagit beslutet om ett större ansvar på detta område. Utdanningsforbundets konferens Makt och Avmakt Den september deltog NLS i Utdanningsforbundets konferens om makt och avmakt i Folkets Hus, Oslo. Konferensen vände sig till elever, lärare och skolmyndigheter. Konferensen behandlade maktförhållanden förr och nu. Vem har och vad har, fått mer eller mindre makt i dag? Konferensen belyste maktförhållande över utbildningen, över statsapparaten, över det offentliga och kulturella livet samt maktförhållandena mellan olika beslutsgrupper och aktörer i samhället. Hur har makten förskjutits, överförts, förstärkts eller försvunnit? Hur är tendenserna och vad kommer att hända i den framtida maktfördelningsprocessen?

25 Punkt 4, Sid. 8 Konferensen hade samlat ett stort antal deltagare från de berörda målgrupperna och engagerat mycket professionella föreläsare. Jarl Bengtsson OECD talade om internationella tendenser. Søren Langauger professor vid Danmarks Pædagogiska Universitet talade om ungdomsliv i den digitala tidsåldern och om hur ungdomskulturen omstrukturerar hierarkisk makt till nätverk och gruppmakt. Föräldrarnas makt och näringslivets maktstruktur blev belyst. Sist men inte minst, tog elevrepresentanten Rober Terdal Moe publiken med storm och talade om Har eleverna makt? INTERNATIONELLT LÄRARSAMARBETE Den Pan Europeiska Strukturen Under verksamhetsåret har NLS arbetat med den PAN Europeiska Strukturen för EIE och ETUCE. Styrelsen har behandlat de olika förslag som vuxit fram samt diskuterat olika lösningar för att stärka ETUCE. NLS organisationernas ordförande och deras representanter i EIE och ETUCE möttes till ett konsultativt möte i Köpenhamn den 22 augusti och för att diskutera strukturen och valfrågorna. Vid NLS höstmöte behandlades ärendet på nytt. Vid mötet i Luxemburg den 8-10 december samlades den nordiska delegationen för en sista genomgång. Förslaget till organisation och struktur för det europeiska lärarsamarbetet blev enhälligt antaget av generalförsamlingarna i EIE och ETUCE, den 8-10 december. Lessons to be learned from PISA Under året har NLS deltagit i en konferens som behandlat erfarenheterna från PISA undersökningen 2000, Lessons to be learned from PISA. Konferensen arrangerades av NUT och NASUWT och ägde rum i London den 30 januari. Vid konferensen kunde det bl.a. konstateras att en sammanhållen grundskola med likvärdiga utbildningsmöjligheter för alla, gav det bästa inlärningsresultatet.

26 Punkt 4, Sid. 9 ORGANISATION Medlemsorganisationer År 2003 har NLS omfattat 21 medlemsorganisationer. Tillsammans har NLS representerat medlemmar på hela lärarområdet. Under året har DTL och LvA gått samman i en organisation. Samgåendet räknas dock fullt ut först i januari I styrelsen har 19 organisationer haft representationsrätt. Fördelning av platser har tilldelats i samförstånd, organisationerna emellan. De organisationer som inte haft säte i styrelsen, har haft full representationsrätt i NLS övriga verksamhet såsom sektorsarbete, kurser och konferenser m.m. De har också haft samma tillgång till information, administration och service som de övriga medlemsorganisationerna. Medlemsorganisationer Organisation Medlemsantal BUPL DLF DTL + LvA GL HL LVU S FSL OAJ Lärarförbundet LR SFHL Utdanningsforbundet SL FL 720 FP YF 114 KI IMAK PIP 400 Det totala medlemsantalet i NLS har under året varit

27 Punkt 4, Sid. 10 Styrelse Ledningsfunktioner Ordförandeskapet i NLS har under året innehafts av Anders Bondo Christensen DLF med Erkki Kangasniemi OAJ som vice ordförande. Styrelsens möten Styrelsen har under verksamhetsåret haft två protokollförda möten. Vårmötet ägde rum på DLF s kursegendom Skarrildhus den 6-7 maj. Höstmötet ägde rum i DLF s huvudstyrelsesal i Köpenhamn den 2-3 december. Vid dessa båda möten har styrelsen ägnat den första mötesdagen till temadebatter. Vid vårmötet hade styrelsen ett informations- och erfarenhetsutbyte rörande temat Samhället i utveckling Läraren i centrum. Innehållet i temadiskussionerna var strategidiskussioner om professionsutveckling, lönebildning, lärarnas arbetstid och arbetsvillkor. Vårmötet behandlade också lärarnas psykiska arbetsmiljö. Vid vårmöte antog styrelsen en avsiktsförklaring om förstärkt samarbete med lärarorganisationerna runt Östersjön samt antog riktlinjer för hur NLS ska öka sin aktivitet inom Östersjöområdet i samarbete med NFS och BASTUN. Vid vårmötet uttalade styrelsen också sitt stöd för de två strejkande förskollärarna i Portveiens barnehage som i mer en hundra dagar strejkat för rätten till pensions- och kollektivavtal på arbetsplatsen. Under höstmötet diskuterade styrelsen följande teman: -Samhället och skolan -Yrkesprofessionen och villkoren -Lärarnas arbetsmarknad Målsättningen med diskussionen var informations- och erfarenhetsutbyte och att diskutera skolans värdegrund, analysera gemensamma trender i arbetstids- och lönefrågorna samt att göra försiktiga framtidsanalyser avseende lärarnas arbetsmarknad. Vid höstmötet behandlades också den nya organisationen och strukturen för EIE och ETUCE.

28 Punkt 4, Sid. 11 Sektorer Sektorerna har vardera haft två protokollförda möten. Sektorn för förskola och fritidshem Under året har Bente Sorgenfrey BUPL varit sektorns ordförande. Det genomgående temat för sektorns arbete har varit förskollärarnas professionsutveckling samt mål och innehåll för förskolans och fritidshemmens verksamhet. De nationellt fastlagda ramarna för förskole- och fritidshemsverksamheten har jämförts. Läroplanernas inverkan på förskolans område har diskuterats. Huvudmannaskapet för förskolan har varit en strategisk fråga under året. Organisationerna har informerat om respektive lands hållning. NLS har haft fråga om huvudmannaskapet och behandlingarna av förskolfrågor i Nordiska Ministerrådet uppe till diskussion i Ministerrådet. Fritidshemmens status i Norden blev vid sektorns vårmöte en stor fråga. En arbetsgrupp bildades med uppdraget att formulera en vision för hur välfärdssamhället ska ta ansvar för barns och ungdomars rätt till meningsfull fritid. Hur ser fritidshemmens verksamhet ut i Norden? Hur är verksamheten organiserad? Vilka bestämmelser finns för personalen? Arbetsgruppen har under året som gått haft två möten och under dessa kartlagt de praktiska förhållandena samt formulerat en visionsdel som poängterat samhällets uppgift, barns- och ungdomars rättigheter samt de professionella villkoren för utbildning, kompetens, samt forskning och utveckling. Arbetet kommer att slutföras under nästa verksamhetsår och ska fokusera den viktiga roll fritidshemmen har, för barns och ungdomars uppväxtmiljö i välfärdssamhället. Sektorn har förutom dessa frågor också haft diskussioner om globaliseringens effekter på välfärdsstaten och hur viktigt det är att värna om ett likvärdigt utbud för alla, inom förskoleoch fritidshemsverksamheten. Som en uppföljning av sektorns seminarium angående förskollärarnas professionsutveckling har evaluering, pedagogisk dokumentation samt kvalitetsfrågor behandlats. Förskoleklassens verksamhet i Danmark har under året blivit ordentligt belyst av DLF:s ledamot Randi Bøyesen. Hon har gett en återblick på förskoleklasslärarnas historia och visat på den utveckling som förskoleklassen och folkeskolen genomgått under alla år. Framför allt pekade hon på de förändringar som ägt rum som fört de båda verksamheterna närmare varandra. Under det gångna året har sektorn också haft lönepolitiska strategier samt internationella frågor, som stående punkter på dagordningen.

29 Punkt 4, Sid. 12 Sektorn för grundskolan Under året har Stig Andersen DLF varit sektorns ordförande. Sektorn har behandlat strategier för påverkan på den politiska dagordningen avseende frågor rörande likvärdigt utbildningsmål, en skola i kommunal regi, lärarnas status samt löne- och arbetstidsfrågor. Stig Andersen har lett debatten samt gett sektorn god orientering om de danska förhållandena. Han har jämfört fackföreningspolitiska besluts- och inflytandeprocesser under de senaste decennierna samt pekat på en rad nya företeelser i dagens fackliga arbete som leder till inflytande och påverkan. Sektorn har vid vårmötet haft en omfattande diskussion i dessa frågor samt ventilerat olika modeller för hur den fackliga dialogen måste stärkas. En fråga som väckt särskilt intresse har varit om lagstiftning eller avtal ger det bästa resultatet på arbetsmiljöns område? Sektorn kommer att återknyta till denna fråga under nästa verksamhetsår. Som en introduktion till sektorns diskussioner om inflytande har man under året gjort studiebesök vid Maglegaardsskolen i Gentofte för att studera kommunens satsning för en flexibel pedagogik. Mottot för skolan var fokus på det enskilda barnet med ansvar för eget lärande. Skolledaren styr processerna, lärarna gör handlingsplaner för varje elev och eleverna tar ansvar för sitt lärande. Skolorganisationen är mycket flexibel och planläggning och arbete sker i självstyrande enheter. Kommunen har för detta ändamål satsat mycket pengar på anpassningen av skolans lokaler till detta friare arbetssätt. Sektorns höstmöte vidareutvecklade de diskussioner om den fackliga inflytandeprocessen som påbörjats under vårmötet. Sektorn tog sin utgångspunkt i olika dilemman som lärarorganisationerna kan möta vid förhandlingar och partssamtal och analyserade olika möjligheter att nå facklig framgång. Organisationerna orienterade varandra om framgångsrika strategier och konstaterade samtidigt att likheterna för det fackliga arbetets med och motgång var slående. Alla lärare måste bli bärare av det professionella budskapet samt lära sig att professionellt marknadsföra sitt eget pedagogiska arbete och målsättningen med arbetet i stort. Den fackliga uppgiften för organisationerna i framtiden blir därför att stärka läraren i sin yrkesroll och i det dagliga fackliga arbetet. Under höstmötet behandlade sektorn det arbete som förskole- och fritidshemssektorn gjort avseende fritidshemmens status i Norden. Denna fråga är i högsta grad giltig för grundskolesektorn och man kommer därför att under nästa verksamhetsperiod ha gemensamma möten, de båda sektorerna emellan.

30 Punkt 4, Sid. 13 Sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning Ordförande för sektorn har varit John Christensen, HL. Sektorn har under året haft en ingående orientering om de danska förhållandena inom gymnasiets, yrkesutbildningens och handelsskolans område. Arbetet inom EU har också stått i fokus. Sålunda har sektorn behandlat frågor som reformering av de danska merkantila utbildningarna reformering av de danska gymnasiala utbildningarna nytt koncept för de danska arbetsmarknadsutbildningarna samt vuxenutbildningen den danska strukturkommissionens arbete angående den framtida kommunindelningen och kommunernas självstyre Dessutom har sektorn orienterats om mediapedagogik och e-lärning utbildningsfrågor i EU, sett ur undervisningsministeriets ögon de centrala danska fackföreningspolitiska hållningarna till ovanstående ändringar inom utbildningsområdet undervisningsministeriets implementeringsprocess av Köpenhamnsdeklarationen. Avslutningsvis har sektorn fått inblick i elevernas upplevelser av det danska utbildningssystemet, genom en redogörelse av doktorand Peter Koudahl, Danmark, vid sektorsmötet Köpenhamn. Övriga möten Internationella sekreterares möte Den 8-9 januari höll NLS organisationernas internationella sekreterare möte i Köpenhamn. Frågor som diskuterades var främst utvecklingen av det fackliga lärarsamarbetet i det nya Europa. Vad händer i de baltiska länderna när Estland, Lettland och Litauen blir medlemmar i EU. Den sociala dialogen med respektive arbetsgivare måste stärkas och NLS organisationerna ska kraftfullt stödja utvecklingen av de fackliga rättigheterna. Östersjökonferensen är ett viktigt forum i informations- och erfarenhetsutbytet. Mötet behandlade också det fackliga lärarsamarbetet med Baltic Labour Law. Det första område som ska jämföra är hur respektive lands avtalskonstruktioner och lagar möjliggör fackligt inflytande över tidsbegränsade anställningar för lärare. Den juridiska kartläggningen av denna fråga möjliggör jämförande studier av lärarnas rättigheter på arbetsmarknaden. När arbetet är färdigt finns studien att tillgå på engelska och ryska. Ambitionen är att jämförelsematerialet därefter ska översättas till alla de deltagande ländernas språk. Kartläggning av tidsbegränsade anställningar är ett område som skall följas av flera. Olika frågor på lärarområdet ska kartläggas och lärarnas arbetstid står näst i tur.

31 Punkt 4, Sid. 14 Genom att kartlägga olika villkor för professionen i alla länder och jämföra dem kan man få ett bra verktyg både för förhandlingsarbetet och i arbetet att rekrytera nya fackliga medarbetare. Mötet delgav också varandra rapporter från det solidaritets- och biståndsarbete som organisationerna bedriver i olika länder. Konsultativt ordförandemöte i Köpenhamn Den 22 augusti hölls ett konsultativt ordförandemöte angående den nya PAN Europeiska strukturen. Inbjudna till mötet var medlemsorganisationernas ordförande samt NLS organisationernas representanter i EIE och ETUCE. Mötet diskuterade det nya organisationsförslaget samt förberedde också de val som ska hållas vid generalförsamlingsmötena i Luxemburg den 8-10 december 2003.

32 Punkt 4, Sid. 15 Representation NLS har under verksamhetsåret varit representerat vid ett antal möten, konferenser och kongresser. Följande kalendarium redovisar dessa aktiviteter i huvuddrag: Januari 8-9 Möte med internationella sekreterare, Köpenhamn 17 Möte med NFS yrkessekretariat, Stockholm 23 Möte med Nordiska Ministerrådets ledningsgrupp NSS, Köpenhamn Lessons to be learned from PISA, NASUWT:s och NUT:s konferens om erfarenheterna kring PISA 2000, London Februari 11 Möte med HL på NLS kansli 17 Möte med Nordiska Ministerrådets ledningsgrupp för högre utbildning HÖGUT, Köpenhamn 18 Konferens angående lärarnas arbetsmiljö, Lärarhögskolan i Malmö 21 Studiebesök på NLS kansli från Utbildningsradion i Malmö Mars 3 Möte med Webzoo, Malmö 17 Möte med NFS yrkessekretariat, Stockholm 20 Möte med Nordiska Ministerrådets chefssekretariat, Köpenhamn Möte med British-Irish Group, Manchester Baltic Conference, St. Petersburg April 1-3 Baltic Conference, St. Petersburg, forts 10 Konferens om rasism och främlingskap, Malmö Högskola NUT:s kongress, Harrogate NASUWT:s kongress, Bournemouth 25 Möte med Nordens Offentliganställdas Fackliga Samorganisation, NOFS, Köpenhamn Maj 5 Möte i sektorn för förskola och fritidshem, Köpenhamn 6-7 NLS vårmöte, Skarrildhus 9 Möte med HL, Köpenhamn 22 Möte med Lärarförbundet, Stockholm Möte i sektorn för grundskolan, Köpenhamn Juni 2-3 Consultative Meeting ETUCE, Luxemburg Möte i sektorn för gymnasie- och yrkesutbildning, Roskilde 18 NFS konferens angående nätverksbildning, Köpenhamn