En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Globaliseringsrådet En konkurrenskraftig svensk skola i globaliseringens tid Att utbildning har betydelse för Sveriges möjligheter att delta i det globala sammanhanget står klart men vad har globaliseringen för inverkan på skolan specifikt och vad betyder det för samhällets framtida utveckling? Det diskuterade underlagsrapportförfattaren Elisabet Nihlfors, huvudsekreterare vid Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga utbildningsvetenskapliga kommitté, tillsammans med Metta Fjelkner, förbundsordförande, Lärarnas Riksförbund, och Bertil Östberg, statstatssekreterare hos Jan Björklund vid Utbildningsdepartementet, vid en globaliseringslunch den 15 december. Det tar tid för skolreformer att sätta sig Elisabet Nihlfors, huvudsekreterare vid Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté och tidigare lärare, skolchef och rektorsutbildare presenterade inledningsvis sin rapport till Globaliseringsrådet, Kunskap vidgar världen - Globaliseringens inverkan på skola och lärande. Hon hävdade att skolan har gått igenom den mest reformintensiva perioden i historien samtidigt som de anställda på skolans arbetsplatser har väldigt olika förutsättningar att genomföra dessa förändringar. Enligt Nihlfors tar det dessutom mellan fem och tio år för en reform att sätta sig i systemet. För att utbildningen ska ha den Postadress Telefonväxel E-post: registrator@education.ministry.se Stockholm Besöksadress Telefax Drottninggatan

2 2 strategiska roll för samhällsutvecklingen som den behöver måste därför insatserna vara långsiktiga och strategiska, menade hon. Rekommendationer för en konkurrenskraftig skola Rapporten innehåller rekommendationer för var skolans förutsättningar behöver stärkas. Bland annat lyfte hon följande områden: 1) Skolan ska vara en mötesplats där olikhet och mångfald gör fler delaktiga i att skapa ett Sverige som klarar det globala samhällets konkurrens. Skolan som arbetsgivare måste därför, oavsett huvudman, spegla det mångkulturella Sverige. 2) Alla barn ska ha möjlighet att bli flerspråkiga. Internationellt utbyte kräver att språkval kan göras tidigt i utbildningen. Fler språkval bör kunna göras tidigt i utbildningssystemet och fler kvalificerade flerspråkiga lärare behövs för att nå toppresultat i olika ämnen. 3) Skolan måste ta till vara allas kompetenser och talanger. Att utvecklas efter sina förutsättningar innebär att barn och unga bör få pedagogiskt stöd såväl när det finns svårigheter som speciella fallenheter. 4) En högkvalitativ lärar- och skolledarutbildning, kontinuerlig kompetensutveckling och en kader av disputerade lärare från förskola till vuxenutbildning lägger grunden för ett välfungerande utbildningssystem. Endast lärarutbildad personal bör anställas. 5) Tvärvetenskaplig forskning ska långsiktigt följa och utveckla utbildningsverksamheten för att ta fram nya modeller för effektivt lärande. 6) Stat och kommun bör tillsammans med enskilda lärosäten och andra berörda parter verka för en framtidsinriktad dialog i utbildningsfrågor,

3 3 gärna i form av en stående kommitté för att möjliggöra kreativa lösningar. Bristande internationellt inslag Thomas Andersson, rektor vid Högskolan i Jönköping, agerade seminariets moderator. Han höll med om skolans roll som grund för kunskapssamhället men menade att utbildningssystemet inte tagit till sig de förändringar som följt av globaliseringen. Exempel på detta såg Andersson i dåliga språkkunskaper och i det bristande internationella inslaget i lärarutbildningarna. Specialundervisning till talanger Andersson gav sedan ordet till Metta Fjelkner, förbundsordförande, Lärarnas Riksförbund, som höll med om många av Nihlfors rekommendationer som hon delvis ansåg var att slå in öppna dörrar: Tankarna om flerspråkighet och kvalificerade lärare är självklarheter, sa Fjelkner som tillade att det både är uppenbart och av stor vikt att begåvningar ska tas tillvara. Hon ansåg att det bör erbjudas specialundervisning till duktiga barn som kan gå lite fortare fram. Bank- och bilakut men ingen skolakut?! Enligt Fjelkner är inte den svenska skolan jämställd som Nihlfors önskar att den ska vara. Hon exemplifierade uttalandet med att 11 procent av eleverna inte är behöriga för gymnasiet och att 23 procent av årets gymnasiekull hoppat av sina studier. Fjelkner menade att detta utfall inte kan förbättras utan kvalificerade lärare. Att 40 procent av de lärare som undervisar i matematik inte har läst ämnet på lärarhögskolan utgör en del av problemet, fortsatte Fjelkner som såg samma förhållande inom ämnena SO och NO. Därtill finns det 300 lektorer som inte har tillåtelse att verka som disputerade lärare i och med att de har lika många undervisningstimmar som alla andra. Vem tar ansvar för detta, frågade Fjelkner och hänvisade till att det inte går att göra underverk utan

4 resurser. Hon noterade dock att både bank- och bilakuter upprättats men att ingen tycks vara intresserad av Sveriges framtid som kunskapsnation. 4 Lärarutbildningen inte tillräckligt attraktiv Enligt Fjelkner är det ingen quick fix att få kvalitet i det svenska utbildningssystemet. En dellösning kan dock vara att höja läraryrkets status. Att en 50-årig lärare har kronor i medellön gör inte jobbet eftertraktat, sa Fjelkner. När Lärarnas Riksförbund frågat andra akademikergrupper om varför de inte valt lärarutbildningen så handlar det just om att utbildningen inte är tillräckligt attraktiv eftersom du inte har möjlighet till karriär och utvecklingsmöjligheter, avslutade hon. Svenska elever allt sämre Därefter var det dags för kommentarer från Bertil Östberg, statssekreterare hos Jan Björklund vid Utbildningsdepartementet. Han tryckte på vikten av utbildning och kunskaper i en globaliserad värld men noterade till sin besvikelse att trenden mot att svenska elever blir allt sämre i matematik och naturorienterande ämnen fortsätter. Det visade den internationella undersökningen TIMSS som presenterades i början av december. Försämringen har pågått under lång tid och allt fler elever hänger inte med, sa Östberg: Att vi inte hänger med de länder vi konkurrerar med, t.ex. Taiwan och Sydkorea, är något som inte framkommer tillräckligt i rapporten. Med fortsatt fallande trender trodde Östberg att Sverige inom några år kan hamna på genomsnittlig nivå även i läsning och naturvetenskap. En besvärlig utveckling eftersom det inte är inte så stor efterfrågan på personer som hoppat av från gymnasiets IV-program på arbetsmarknaden. Ny rektorsutbildning på gång

5 5 Östberg hävdade att en del av Nihlfors rekommendationer redan är genomförda, att andra är allmänt hållna samt att det var väldigt bra att betona demokratiska värden, talanger och kvalificerade lärare. Han berättade vidare om en ny rektorsutbildning som tas fram, att forskningen inom utbildningsområdet behöver lyftas samt att det behövs en dialog mellan de skolområdets olika parter om än inte i form av stående kommittéer. Meritpoäng för språkkurser på gymnasiet Slutligen ansåg Östberg att det är viktigt att stödja språk. Andelen som fortsätter läsa språk på gymnasiet har halverats något som åtgärdats genom införandet av extra meritpoäng för just språkkurser. Enligt Östberg är modersmålsundervisning en självklarhet, men att utsträcka det till att undervisa fler ämnen på elevernas starkaste språk var han skeptisk till: Jag har svårt att se hur det ska fungera i verkligheten särskilt med tanke på att det finns hela 140 språk i grundskolan, sa Östberg. Slutligen efterfrågade Östberg något om behovet av uppföljning i skolan, t.ex. i form av skolinspektioner. Han drog en parallell till England som noterat positiva effekter av just detta.