Delårsrapport 2012 Januari mars (Helårsbedömning) Hälso och sjukvårdsnämnden

Transkript

1

2 Delårsrapport 2012 Januari mars (Helårsbedömning) Hälso och sjukvårdsnämnden

3 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning

4 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Medborgarperspektivet 3 Bra och jämlik hälsa 3 Bra tillgänglighet till hälso och 6 sjukvård Trygg och likvärdig vård 7 Nöjda patienter stor delaktighet 9 Stort förtroende för hälso och 10 sjukvården Bilagor 1. Utfall nyckelindikatorer 2. Resultaträkning Kassaflödesanalys Investeringsredovisning Balansräkning 3. Helårsbedömning läkemedel Processperspektivet 11 Kunskapsbaserad och säker vård 11 Effektiv hälso och sjukvård 11 Ekonomiperspektivet 13 Ekonomiskt resultat 13 Ekonomi som ger handlingsfrihet 13 Kostnadseffektiv verksamhet 14

5 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Sammanfattning Medborgarperspektivet Ett hälsofrämjande förhållningssätt och aktivt sjukdomsförebyggande insatser är två viktiga framgångsfaktorer för att nå målsättningen Bra och jämlik hälsa. Hälsorådet har som sin främsta uppgift att stödja utvecklingen av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i organisationen. Under 2012 är fyra områden prioriterade. När det gäller hälsofrämjande förhållningssätt innebär det att fortsätta implementeringsprocessen av läromaterialet Hälsofrämjande möten i vården. Inom perspektivet sjukdomsförebyggande insatser är det implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som har stor prioritet. I den implementeringsprocessen ingår Hälsobladet i Cosmic samt Hälsolyftet. Andra delar som Hälsorådet prioriterat är att rutinen för tobaksfri operation ska tillämpas av samtliga berörda verksamheter samt att genomföra ett antal piloter för att testa PROM (Patient Reported Outcome Measures) eller patientrapporterade utfallsmått. Resultaten från piloterna ska ligga till grund för att införa patientrapporterade utfallsmått som en del i uppföljning och verksamhetsutveckling. Tillgången till KBT och multimodal rehabilitering är tillfredsställande i landstinget. Landstingen har beslutat att erbjuda vaccination mot HPV-virus för flickor födda mellan den första januari 1993 och sista december 1998, så kallad catch-up vaccination. Vaccinationen är kostnadsfri. Landstinget i Östergötland införde i slutet av december ett vårdval för genomförandet av vaccinationen. Telefontillgängligheten är god på ett stort antal vårdcentraler i Östergötland. Tillgängligheten till besök och behandling har utvecklats mycket positivt i Östergötland sedan förra hösten. I mars 2012 fanns drygt 650 patienter som hade väntat mer än två månader på besök, jämfört med nära samma tidpunkt förra året. Den i särklass största förbättringen har skett på opererande kliniker. Till behandling hade 900 väntat mer än två månader i mars 2012, jämfört med nära ett år tidigare. Tillgängligheten på akutmottagningarna är god för allvarligt sjuka och skadade. Under första kvartalet 2012 påbörjade läkare diagnostik/behandling inom en timme för i genomsnitt 85 procent av de medicinskt högst prioriterade patienterna. Behovsanalyser har gjorts bl a för förvärvade hjärnskador hos barn och vuxna, röst- tal-, språkoch sväljstörningar hos vuxna och rehabilitering för cancersjuka. Ett länsövergripande vårdprogram inkl vårdprocessprogram för strokeprocessen har tagits fram för att tillhandahålla likvärdig vård med god kvalitet samt beskriva vem som gör vad. Antalet personer som utreds och behandlas för neuropsykiatriska funktionshinder fortsätter öka och neuropsykiatriska diagnoser är nu en av de största patientgrupperna inom psykiatrin. Genom extra satsningar har fler personer kunnat erbjudas god tillgänglighet till utredning och behandling. En organisatorisk överföring av kardiologin i Norrköping till Hjärt- och medicincentrum har till viss del förbättrat tillgången på kardiologer i östra länsdelen. Uppdraget med att skapa en sammanhållen, effektiv och flexibel vårdkedja för hudtumörer pågår i projektform. Det är klart med ett koncept med två tuberkulosenheter för barn och vuxna/familjer i länet, en i Linköping och en i Norrköping. HSN har reserverat medel för en utökning av allergivaccinationer för Syftet är att uppnå aller-

6 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning givaccinationer i länet som motsvarar riksgenomsnittet. Under senhösten genomfördes den andra nationella patientenkäten på akutmottagningarna. Resultatet av de åtta så kallade indikatorerna visar att bemötandet värderades allra högst, följ av förtroende och upplevd nytta. Tiden patienterna vistades på akutmottagningen (tillgänglighet) gavs den lägsta värderingen. Akutmottagningen i Motala fick den högsta värderingen och Norrköping den lägsta. Mottagningen i Motala uppvisade samtidigt den största förbättringen jämfört med samma undersökning ett år tidigare. För medborgarna är kanske den tydligaste förändringen i och med vårdvalsinförandet att det har blivit lättare att byta vårdcentral för den som så önskar. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet har dock inte fått den skjuts av vårdvalet som det fanns förhoppning om. blir större än budgeterat. Även Närsjukvården i västra Östergötland redovisar ett underskott som är större än godkänd budget. Övriga produktionsenheter har balans i sin ekonomi. Sammanvägd måluppfyllelse Att redan efter mars göra en total sammanvägd bedömning är osäkert då det dels är få indikatorer som mäts och det är kort tid att bygga bedömning på. Den samlade bedömningen är dock att målen bara kommer nås delvis. Processperspektivet I enlighet med de nationella riktlinjerna skall patienter med artros i knäled genomgå regelbunden, övervakad träning under lång tid (artrosskola). Den möjligheten finns nu över hela länet. Läns-SLAKO har under våren 2012 ansvarat för att ta fram ett förslag om ändrade ansvarsgränser vad avser hemsjukvård mm. Ekonomiperspektivet Helårsbedömningen för hela landstinget visar på ett resultat på 15 mkr vid årets slut. Det budgeterade resultatet var noll på totalnivå. Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2012, baserad på delårsbokslutet tom mars, visar på en ekonomi i balans, dvs ett nollresultat. Produktionsenheternas (verksamheten samt nämnder och styrelser) samlade resultat bedöms försämras med 9 mkr jämfört med godkänd budget (-63 mkr i budget) medan de landstingsgemensamma posterna förbättras med 63 mkr (+63 mkr i budget). Det är tre produktionsenheter som har de största underskotten; Hjärt- och medicincentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC) samt Sinnescentrum. Två av dessa har dock ett godkänt underskott medan CKOC bedömer att underskottet

7 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Medborgarperspektivet Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Bra och jämlik hälsa Ett hälsofrämjande förhållningssätt Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Hälso och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt Trygg och likvärdig vård Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Patientfokuserad hälso och sjukvård Nöjda patienter stor delaktighet Stor valfrihet för patienten Förtroendeskapande insatser Bra tillgänglighet till hälso och sjukvård Stort förtroende för hälso och sjukvården Bra och jämlik hälsa Ett hälsofrämjande förhållningssätt Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Hälsorådet Ett hälsofrämjande förhållningssätt och aktivt sjukdomsförebyggande insatser är två viktiga framgångsfaktorer för att nå målsättningen Bra och jämlik hälsa. Hälsorådet har som sin främsta uppgift att stödja utvecklingen av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i organisationen. Under 2012 är fyra områden prioriterade. När det gäller hälsofrämjande förhållningssätt innebär det att fortsätta implementeringsprocessen av läromaterialet Hälsofrämjande möten i vården. Inom perspektivet sjukdomsförebyggande insatser är det implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som har stor prioritet. I den implementeringsprocessen ingår Hälsobladet i Cosmic samt Hälsolyftet. Andra delar som Hälsorådet prioriterat är att rutinen för tobaksfri operation ska tillämpas av samtliga berörda verksamheter samt att genomföra ett antal piloter för att testa PROM (Patient Reported Outcome Measures) eller patientrapporterade utfallsmått. Resultaten från piloterna ska ligga till grund för att införa patientrapporterade utfallsmått som en del i uppföljning och verksamhetsutveckling. Hälsofrämjande möten i vården Den arbetsgrupp som har uppdraget att vara det operativa stödet i implementeringsprocessen av läromaterialet Hälsofrämjande möten i vården, har lagt upp en plan för arbetet I den ingår att identifiera vilka verksamheter som fått kännedom om materialet samt vilka verksamheter som genomför/genomfört utbildningen. Vidare att in-

8 4 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning formera i chefsnätverk och verksamheter samt erbjuda metodstöd till de verksamheter som påbörjar utbildningen samt handleda under pågående utbildning. Hälsoprocessledarna har en viktig operativ roll när det gäller spridningen av materialet i sina respektive länsdelar. En uppföljning av hur många som genomfört utbildningar ute i verksamheterna sker i september 2012 och redovisas i årsredovisningen för Under våren kompletteras materialet med en nyinspelad film som illustrerar mötet mellan en allmänläkare och en patient med neuropsykiatrisk störning. Arbetsgruppen har under våren avrapporterat till Hälsorådet och fått stöd för implementeringsplanen. Under 2012 påbörjas en vidareutveckling av läromaterialet och ett exempel är att på ett systematiskt sätt koppla materialet till Leanprocessen. Nationella riktlinjer om förebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för förebyggande metoder lanserades i slutet av Landstinget i Östergötland har efter det tagit fram en plan för implementering av dessa riktlinjer. Planen är kortfattat att de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdragen ska hanteras, integreras och följas upp som andra uppdrag till verksamheterna. Strategierna för att nå dit kategoriseras under rubrikerna uppdrag, uppföljning, journalstruktur, hälsolyftet, utbildning och övriga strategier. Uppdrag Generella uppdrag om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser har funnits med under flera år och har dessutom varit ett särskilt utvecklingsområde inom LiÖ sedan Uppdragen har utvecklats och förbättrats successivt och i uppdragen för 2013 har de nya riktlinjerna beaktats. Med anledning av att de nya nationella riktlinjerna, har den regionala medicinska programgruppen (RMPG) för Hälsofrämjande strategier, tagit initiativ till möte mellan landstingen för att se om kraven kring förebyggande metoder i regelboken för vårdval, kan utvecklas och förbättras. Syftet är att ta vara på olika erfarenheter från de tre landstingen inom området hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och försöka hitta bästa möjliga formuleringar på uppdragen. Uppföljning Uppföljning inom primärvården görs idag bland annat i en kvalitetsrapport. Kvalitetsrapporten utgår från Socialstyrelsens God vård och är ett komplement till löpande statistiska uppföljningar som görs. De områden inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete som tas upp i kvalitetsrapporten är i dagsläget begränsade till fysisk aktivitet på recept och tobaksavvänjning. Med ny journaldokumentation, se nedan, kommer betydligt fler områden fortsättningsvis kunna följas upp. Utöver kvalitetsrapporten skickas årligen en enkät ut till samtliga verksamheter med patientkontakt inom landstinget. Enkäten skickas till verksamhetsansvariga och är obligatorisk att besvara. Frågorna innefattar om det finns mål för det hälsofrämjande förhållningssättet och sjukdomsförebyggande arbetet, om medarbetare har utbildats i hälsofrämjande förhållningssätt, om levnadsvanor tas upp i patientmöten och om patienter erbjuds stöd till förändring av levnadsvanor. Dessutom efterfrågas om det finns rutiner för att erbjuda tobaksavvänjning i samband med remittering/planering av operation och om patientens hälsorelaterade livskvalitet/självskattade hälsa mäts. Journalstruktur Från och med 16 april 2012 infördes hälsobladet i Cosmic i LiÖ. På hälsobladet ska patientens levnadsvanor kunna dokumenteras. Dessutom ska dokumentation av erbjudet och erhållet stöd finnas med samt dokumentation av resultatuppföljning/ utfall av erbjudet stöd. Allt är samlat på samma ställe, vilket gör att man på en gång ser om någon annan vårdgivare dokumenterat någon levnadsvana. De nationella riktlinjerna ligger till grund för framtagandet av hälsobladet. Tanken är att alla vårdgivare som kommer i kontakt med patienten ska ställa frågor om levnadsvanor när så är relevant. Frågor om levnadsvanor ingår som en naturlig del i anamnesen men innebär inte att de alltid ska ställas vid alla besök. Vårdgivaren tar upp den eller de levnadsvanor som upplevs aktuella vid besöket och på ett sätt som upplevs relevant för patienten. Utifrån svaren vid ohälsosamma levnadsvanor, och beroende på patientens motivationsnivå, ska vårdgivare ge enkla råd/ rådgivande samtal, med eventuell hänvisning till annan medarbetare som genomför kvalificerat rådgivande samtal. Även nivån på den rådgivning som ges dokumenteras på hälsobladet.

9 5 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Samma frågor som finns i hälsobladet kommer också att finnas i de så kallade livsstilsdatorerna som finns på samtliga vårdcentraler. Livsstilsdatorerna som funnits några år, har nu fått ny programvara och omfattar de fyra levnadsvanorna i riktlinjerna samt ger personliga råd baserat på svaren. Om patienten besvarat frågorna och sen vill lämna svaren till vårdgivaren vid besöket kan dessa enkelt föras in i hälsobladet eftersom strukturen nu är densamma. Informationstillfällen, möten och nätverksträffar är inplanerade för implementering av rutiner för dokumentation i hälsobladet. Med hälsobladet som grund är det möjligt att senare kunna följa upp det förebyggande arbetet på liknande sätt som för övrig sjukvård och behandling. Hälsolyftet Under 2012 startar det så kallade Hälsolyftet. Hälsolyftet är en kombination av hälsointervention i befolkningen, forskning, insamling av folkhälsodata samt verksamhetsutveckling. Intervention innebär att samtliga individer i länet i åldersgrupperna 20, 25, 30, 35, 40, 45, 50, 55, 60, 65, 70, och 75 år kallas till en vårdcentral. Vid besöket på vårdcentralen, som sker hos en sjuksköterska, skall mätning av kroppsmått; längd, vikt, midje- och stussmått, puls och blodtryck samt blodprovtagning ske. Analys av blodsocker och blodfettsanalys skall ske direkt. Tillsammans med enkätfrågor om levnadsvanor kommer detta att utgöra en enklare hälsoundersökning. Detta kommer att kopplas till ett hälsosamtal, av sjuksköterskor som fått träning i motiverande samtalskonst, och med stöd av Habos Hälsokurva. Utbildningar Specialutbildning + träning av medarbetare sker vid genomförande av Hälsolyftet. Utbildningen genomförs i 4 moduler. 1) Hälsokurvan, livsstil hälsa o stress. 2) Forsknings-momentet + praktisk träning. 3) MI-repetition. 4) Praktisk träning i att arbeta med hälsokurvan. Denna utbildning kan ses som en pilot för utbildningssatsningar som kommer att genomföras i större skala, när utvärdering gjorts. Utbildningen beräknas kunna utvidgas till andra medarbetare utanför Hälsolyftet i höst. Då ges utbildningen i syftet att ge fler medarbetare kunskap och träning i att samtala med patienter om levnadsvanor. Kontinuerlig fortbildning om sjukdomsförebyggande metoder sker dessutom via allmänmedicinskt centrum (AMC). AMC tillhandahåller utbildningar med faktakunskap för varje levnadsvana. År 2011 var fokus på tobak kommer det vara mat och sedan följer fysisk aktivitet och alkohol. Målgruppen är alla yrkeskategorier inom primärvård och övrig närsjukvård. Utbildningar i motiverande samtal (MI), som är en strukturerad och teoribaserad metod som är lämplig vid kvalificerad rådgivning hålls kontinuerligt inom LiÖ. Övriga strategier Övriga strategier för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inom Landstinget i Östergötland är som nämnts under rubriken Hälsorådet, att utvidga rutinen tobaksfri operation till att omfatta samtliga berörda verksamheter samt att göra en pilottest av patientrapporterade utfallsmått (PROM). Som övriga strategier räknas också - medlemskapet i nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS), som ger landstinget kontinuerlig uppdatering inom hela området hälsoorientering. - kvalitetssäkring av hälsorum på vårdcentralerna. Alla råd ska överensstämma med riktlinjerna - se hälsoorientering som ett helhetskoncept och koppla implementeringen av riktlinjerna och hälsobladet till övrig verksamhetsutveckling. Det kan tex gälla patientsäkerhet, LEAN mm. - informationsinsatser som bland annat innebär att HFS-processledarna informerar i respektive länsdel i lednings- och personalgrupper om riktlinjerna och hälsobladet Rehabiliteringsgarantin Landstinget i Östergötland kommer under 2012 erbjuda KBT-behandling till de patienter som har behov av detta. KBT-kompetens finns inom primärvården och psykiatrin i landstinget. KBTbehandlingar har även köpts av privat aktör. Smärtoch rehabiliteringsmedicinska kliniken erbjuder multimodal rehabilitering liksom rehabiliteringsenheterna inom närsjukvården. Det finns även en del vårdcentraler som erbjuder multimodal rehabilitering. Tillgången till KBT och multimodal rehabilitering är tillfredsställande i landstinget.

10 6 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Ett stort antal kuratorer inom primärvården har gått KBT- steg 1 utbildning. En särskild utvecklare upphandlades under Uppdraget har inneburit att utveckla kompetensen bland personal på vårdcentralerna att bedöma när KBT-behandling är lämplig och att utveckla arbetssätt för att bättre möta patienter som är eller riskerar att bli långtidssjukskrivna pga. ångest, depression, stress e d. Kompetensutveckling inom KBT har medfört en ökning av antalet behandlingar och att rätt patienter får tillgång till KBT. Uppdraget för handledaren fortsätter under 2012 då det har mottagits mycket väl ute i verksamheterna och samtidigt medfört att rätt patienter får möjlighet att börja KBT behandling. Multimodal rehabilitering kommer att från och med 2012 uppdelas i två nivåer MMR 1 och MMR 2. MMR 1 är den form som vanligtvis erbjuds i primärvården/ närsjukvård medan MMR 2 huvudsakligen erbjuds inom specialistsjukvården. För att kvalitetssäkra MMR pågår ett arbete med ett vårdprocessprogram för att klargöra vilka patienter som ska gå till MMR1 respektive MMR2. Det som styr är dock teamets kapacitet och kompetens och inte vårdnivån. Aktiva sjukdomsförebyggande insatser Landstingen har beslutat att erbjuda vaccination mot HPV-virus för flickor födda mellan den första januari 1993 och sista december 1998, så kallad catch-up vaccination. Vaccinationen är kostnadsfri. Landstinget i Östergötland införde i slutet av december ett vårdval för genomförandet av vaccinationen. Hittills har 40 leverantörer ansökt om och erhållit auktorisation. Det finns en god spridning över länet och även flera leverantörer som vaccinerar på skolor vilket medför att tillgängligheten för målgruppen är bra. Då det varit mycket diskussioner kring bieffekter efter vaccination mot svininfluensa har det funnits en vaccinationsrädsla hos målgruppen vilket medfört att täckningsgraden ännu inte är så hög som önskat. Totalt har ca 55 % av målgruppen vaccinerats antingen inom vårdvalet eller på eget initiativ innan vårdvalet infördes. Bra tillgänglighet till hälso och sjuk vård Hälso och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt Tillgänglighet i primärvård Telefontillgängligheten är god på ett stort antal vårdcentraler i Östergötland. Genomsnittet dras dock ner av några vårdcentraler med jämförelsevis dålig telefontillgänglighet. Under första kvartalet 2012 besvarades mindre än 90 procent av inkommande samtal vid nio vårdcentraler. Vid vårdcentralen med den sämsta telefontillgängligheten besvarades bara 37 av 100 inkommande samtal orsakat av personalbrist. Tendensen totalt sett under de senaste fem kvartalen är negativ. Period Q Q Q Q Q Andel besvarade samtal 95 procent 93 procent 94 procent 93 procent 91 procent Läkartillgängligheten på de östgötska vårdcentralerna är mycket god totalt sett. Första kvartalet 2012 är inget undantag, då 96 procent av patienter med nya medicinska problem togs emot inom sju dagar. Period Q Q Q Q Q Andel besök inom sju dagar 97 procent 96 procent 97 procent 97 procent 96 procent Tillgänglighet till specialiserad vård Tillgängligheten till besök och behandling har utvecklats mycket positivt i Östergötland sedan förra hösten. I mars 2012 fanns drygt 650 patienter som hade väntat mer än två månader på besök, jämfört med nära samma tidpunkt förra året. Den i särklass största förbättringen har skett på opererande kliniker. Till behandling hade 900 väntat mer än två månader i mars 2012, jämfört med nära ett år tidigare. De stora förbättringarna sedan i höstas har flera förklaringar. Fokusering på tillgänglighet från högsta ledning till centrumchefer och verksamhetschefer är en. Målrelaterad ersättning, fler mottagna patienter på sjukhusen och fler patienter som

11 7 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning fått vård hos andra landsting och privata vårdgivare är andra förklaringar. Samtidigt har klinikerna förbättrat sin produktionsplanering och anpassat kapaciteten till inflödet av nya patienter. De goda resultaten innebär att Östergötland kvalificerar sig för ekonomisk ersättning enligt den så kallade kömiljarden för årets tre första månader. Östgötaresultat och ersättningsgränser enligt Väntande på besök 2012 Väntande på behandling 2012 kömiljarden (andel patienter som väntat högst 60 dgr) Jan Feb Mar Jan Feb Mar Östgötaresultat 86 % 90 % 92 % 76 % 79 % 84 % Uppnådd ersättningsgräns för Östergötland enligt kömiljarden Minst 70 % (del av 33 mkr varje månad) Minst 80 % (del av 8 mkr varje månad) Ej Ej uppnått uppnått I antal räknat fanns i mars 2012 flest patienter som hade väntat mer än 60 dagar på besök inom hudsjukvård, hörselvård, ortopedi och plastikkirurgi. I mars 2012 fanns flest patienter som hade väntat över tidsgränsen till behandling inom öron-näsahalssjukvård (inklusive hörapparatutprovning) ortopedi, kirurgi och plastikkirurgi. Akut omhändertagande Tillgängligheten på akutmottagningarna är god för allvarligt sjuka och skadade. Under första kvartalet 2012 påbörjade läkare diagnostik/behandling inom en timme för i genomsnitt 85 procent av de medicinskt högst prioriterade patienterna. Den totala vistelsetiden på akutmottagningarna varierade under första kvartalet I genomsnitt kunde 69 procent av alla patienter flyttas till vårdavdelning eller gå hem inom högst fyra timmar. Akutmottagning Linköping Motala Norrköping TOTALT Andel vistelsetid högst fyra timmar 64 procent 76 procent 71 procent 69 procent Antalet besök på akutmottagningarna ökade med i genomsnitt tio procent under år 2011 (Linköping 16 %, Norrköping 8 % och Motala 5 %). Jämfört med år 2008 har vårdutnyttjandet på akutmottagningarna ökat stort. Resultatet i följande tabell är inte korrigerat i alla detaljer, men indikerar ändå det ökade vårdutnyttjandet. Antal besök per tusen Akutmottagning invånare År 2008 År 2011 Linköping Motala Norrköping TOTALT Det finns behov av att fördjupa analyserna av det akuta vårdutnyttjande på vårdcentraler och akutmottagningar Trygg och likvärdig vård Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Förvärvade hjärnskador hos barn och vuxna Förvärvade hjärnskador kan betraktas som ett globalt folkhälsoproblem, och är även en av de stora rehabiliteringsmedicinska utmaningarna såväl i länet som nationellt. Rehabiliteringsrådet har i sitt slutbetänkande (SOU 2011:15) granskat kunskapsläget vad gäller insatser vid traumatisk hjärnskada och stroke och konstaterar brister i rehabiliteringen av personer med svår och medelsvår hjärnskada ur ett nationellt perspektiv. I behovsanalysen kommer både fysiska och kognitiva aspekter av rehabiliteringen att belysas, uppdraget inkluderar även personer med traumatiska ryggmärgsskador. Uppdraget är avgränsat till att fokusera på barn och vuxna upp till 40 år, i syfte att belysa situationen för personer i början och i mitten av livet och yrkeslivet och behovet av rehabilitering för eventuellt återgång till studier eller arbete. Med förvärvad hjärnskada avses en skada som inte är medfödd eller har uppstått under de första två barnaåren. Cirka personer överlever en förvärvad hjärnskada varje år i Sverige. Stroke är den vanligaste orsaken till hjärnskada med kvarstående men och drabbar cirka personer. Traumatisk hjärnskada efter våld mot huvud är den näst vanligaste orsaken och drabbar ca personer varje år. Tumörer, infektioner och syrebrist efter drunkning eller hjärtstopp är andra orsaker. Brukardialogberedning 1 har genomfört tre hearings med verksamhetsföreträdare och intresseor-

12 8 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning ganisationer och planerar att genomföra studiebesök i olika delar av vården med fokus på rehabilitering. Röst tal, språk och sväljstörningar hos vuxna Behovsanalysen utgör en andra del av uppdraget röst-, tal-, språk- och sväljsvårigheter som gavs under 2011, som då fokuserade på barn med språkstörning och barn som stammar års behovsanalys kommer att behandla situationen för den vuxna befolkningen. Fokus i behovsanalysen kommer att ligga på tillgänglighet och likvärdighet i länet vad gäller utbud och kvalitet vad gäller logopediska insatser. Neurologisk skada som infarkt eller blödning (stroke), tumör och trauma samt neurologisk sjukdom som Parkinsons sjukdom, MS och ALS är de vanligaste orsakerna till att vuxna personer får svårigheter med språk, tal, röst och sväljning. Brukardialogberedning 3 har genomfört ett antal intervjuer med patienter och närstående. Beredningen har också genomfört tre hearings med verksamhetsföreträdare och patientföreningar samt genomfört studiebesök. Rehabilitering för cancersjuka Behovet av rehabilitering till cancerpatienter har uppmärksammats under senare år. Idag är rehabiliteringen för denna patientgrupp ett eftersatt område och behovet belyses både i En nationell cancerstrategi för framtiden och i Rehabiliteringsrådets slutbetänkande. Behovsanalysen inom detta område avser vuxna med cancer, framförallt patienter med bröst- och lungcancer samt hjärntumörer. Idag är det både fler som drabbas av cancer och som lever med cancer jämfört med tidigare, vilket också lett till ett ökat behov av mer utvecklade rehabiliteringsinsatser och stöd under längre perioder. Trötthet och andra fysiska och psykiska biverkningar till följd av operation, strålbehandling och olika mediciner är inte ovanligt och förekommer både under och efter behandling. Det är viktigt att rehabiliteringsarbetet tar hänsyn till cancersjukdomens alla dimensioner (psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt), både hos patient och närstående och att rehabiliteringsapsekten finns med under hela processen från det att patienten får sin diagnos. Brukardialogberedningen har påbörjat intervjuer med patienter. Strokevård Ett länsövergripande vårdprogram inkl vårdprocessprogram har tagits fram för att tillhandahålla likvärdig vård med god kvalitet samt beskriva vem som gör vad i strokeprocessen. Strokevården i Östergötland håller förhållandevis god nationell kvalitet, men vissa brister finns, bl.a i det akuta omhändertagandet. Extra resurser har via HSN tillförts för att förbättra möjligheterna för östgötarna att få tillgång till akuta insatser i form av trombolys och vid behov neurokirurgisk intervention. Likaså skall tillgången till rehabilitering i slutenvård öka samt antalet uppföljningar på strokemottagning. Arbetet med detta pågår i nuläget inom berörda verksamheter. Barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder Antalet personer som utreds och behandlas för neuropsykiatriska funktionshinder fortsätter öka och neuropsykiatriska diagnoser är nu en av de största patientgrupperna inom psykiatrin. Likvärdigt arbetssätt över länet i form av bedömning, utredning och behandling bör vara en självklarhet och gemensamma vårdprogram/vårdprocessprogram är viktiga hjälpmedel. Ett sådant program för barn och unga har nyligen tagits fram och program för vuxna är under utarbetande. Genom extra satsningar har fler personer kunnat erbjudas god tillgänglighet till utredning och behandling. Eftersom behoven inte tenderar att minska kommer extra medel att tillföras även under Parallellt arbetar verksamheterna med att utveckla arbetssätt och metoder för effektivt och kvalitativt omhändertagande av patientgruppen. Ett webbaserat utbildningsmaterial inom konceptet hälsofrämjande möten håller också på att tas fram. Hjärtsjukdom

13 9 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Hjärt-kärlsjukdomar är vanligare bland befolkningen i Norrköping i jämförelse med befolkningen i både Linköping och Motala. Det har under lång tid rått brist på kardiologer i Norrköping. Efter en organisatorisk överföring av kardiologin i Norrköping till Hjärt- och medicincentrum har till viss del tillgången på kardiologer i östra länsdelen förbättrats via utökad stafett med linköpingskardiologer, samtidigt som stora rekryteringsinsatser pågår. Tillgängligheten till nybesök till kardiolog är vid årets slut i stort sett likvärdig i länet. Man jobbar även hårt med att komma ifatt med återbesöken. Hudtumörer Uppdraget med att skapa en sammanhållen, effektiv och flexibel vårdkedja för hudtumörer pågår i projektform. Projektarbetet innefattar såväl strukturella som beteende förändringar vilket ställer olika krav på implementering. Det finns en hög medvetenhet hos personalen men effekt av arbetet kommer inte momentant utan stegvis och långsamt. Det är viktigt för projektet för att delresultaten leder till måluppfyllelse. Målet har varit att nå tillgänglighetsmålen för hudtumörer och samtidigt skapa strukturer för en utvecklad vårdprocess. Tumörenheter är etablerade i Norrköping och Linköping, en sektionschef är tillsatt och flera olika utvecklingsarbeten pågår. Arbetet fortsätter under Infektionssjukdom, tuberkulos Under 2011 har ett utvecklingsarbete pågått med syfte att effektivare kunna identifiera tuberkulosinfekterade, bedriva deras vård och smittspårning. Tillsammans med länets Smittskyddsläkare har Barn- och kvinnocentrum, Hjärt- och medicincentrum och Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård arbetat fram ett koncept där det nu klart med två tuberkulosenheter för barn och vuxna/familjer i länet, en i Linköping och en i Norrköping. Medarbetarna ska vara fortsatt anställda inom respektive centrum. Allergisjukdomar HSN har reserverat medel för en utökning av allergivaccinationer för Syftet är att uppnå allergivaccinationer i länet som motsvarar riksgenomsnittet. Vid verksamhetens genomlysning är tillgängligheten i länet för allergivaccinationer inte likvärdig. Redan årets första månader har nu patienter i västra länsdelen möjlighet att få allergivaccination gjord i Motala. Genomlysning av behovet i östra länsdelen är påbörjad. Nöjda patienter stor delaktighet Patientfokuserad hälso och sjukvård Patientenkät på akutmottagningarna Under senhösten genomfördes den andra nationella patientenkäten på akutmottagningarna. Cirka patienter tillfrågades och hälften svarade. Resultatet av de åtta så kallade indikatorerna visar att bemötandet värderades allra högst, följ av förtroende och upplevd nytta. Tiden patienterna vistades på akutmottagningen (tillgänglighet) gavs den lägsta värderingen. Patientupplevd kvalitet (högsta Indikatorer möjliga resultat = 100) Mot ala Linköping Norrköping TO- TALT Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Helhetsintryck Rekommendera andra Genomsnitt år 2011 Genomsnitt år 2010 Trend år Akutmottagningen i Motala fick den högsta värderingen och Norrköping den lägsta. Mottagningen i Motala uppvisade samtidigt den största förbättringen jämfört med samma undersökning ett år tidigare.

14 10 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Palliativ vård Med hjälp av kvalitetsregistret Svenska palliativregistret vidareutvecklas den palliativa vården i Östergötland. Antalet registrerande enheter ökar jämfört med Äldre Inom äldreområdet har pågått och pågår en mängd olika förbättringsarbeten för att utveckla vård och omhändertagande av den äldre patienten. Registrering i kvalitetsregistret Senior Alert är en metod som även stöds av statliga medel. I Senior alert gjordes förra året totalt 1790 riskbedömningar, varav 450 stycken Stor valfrihet för patienten Vårdval primärvård Vårdval primärvård infördes i september 2009 och har alltså pågått i c:a 2,5 år. För medborgarna är kanske den tydligaste förändringen i och med vårdvalsinförandet att det har blivit lättare att byta vårdcentral för den som så önskar. I Norrköping har starten av en ny vårdcentral vid vårdvalsinförandet medfört att andra vårdcentraler på orten har fått färre listade. En sammanslagning gjordes därför sommaren 2011 av fem landstingsägda vårdcentraler till tre i Norrköpings tätort. Ersättningen till vårdcentralerna utgår i huvudsak som ersättning per listad individ (kapiteringsersättning) viktad för ålder och kön. Syftet med kapitering är att uppmuntra till förebyggande arbete och att styra mot hälsa. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet har dock inte fått den skjuts av vårdvalet som det fanns förhoppning om. Det har visat sig vara svårt för många vårdcentraler att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande på strategisk och strukturell nivå. Vid flera vårdcentraler upplever man stora problem att nå bland annat vissa invandrargrupper med information och kunskap. Personalen ser behov av att utveckla både den vanliga rådgivningen och det preventiva arbetet. För att förstå och nå fram till dessa grupper behövs både mer kulturkunskap och pedagogisk kunskap. Det finns därför förslag om att förändra och förtydliga uppdraget både till vårdcentralerna och till Folkhälsocentrum inför nästa år. Sedan januari 2012 är användandet av telefontolk en fri nyttighet för vårdcentralerna. Bakgrunden är att tolkanvändningen hittills inte alltid har stått i paritet till det förväntade behovet på vissa håll har användandet av tolkar varit påfallande lågt. För att kunna erbjuda en god vård även till patienter med svaga kunskaper i svenska är användandet av tolk ofta avgörande. Av integritetsskäl, kompetensskäl och ekonomiska skäl är många gånger telefontolk att föredra framför en närvarande tolk. Tolkanvändningen på vårdcentralerna kommer att följas under året. Tillgängligheten inom primärvården har förbättrats avsevärt sedan vårdvalets införande. Det finns dock en oro hos många av medarbetarna inom primärvården att detta medför att relativt friska patienters tillgänglighet prioriteras och tränger undan mer sjuka och resurssvaga patienter, framförallt kroniskt sjuka patienter med behov av återkommande besök och behandlingar. Andra medarbetare ser ökade möjligheter att låta fler patienter ta ett större ansvar för att hantera sin sjukdom och själva kontakta vården när behov uppstår. I Östergötland saknas i nuläget underlag för att belägga om undanträngning av kroniskt sjuka patienter förekommer. Närsjukvårdens forsknings- och utvecklingsenhet i Östergötland har fått ett treårigt uppdrag att bland annat studera om införandet av vårdval har inneburit en undanträngningseffekt för vissa patienter och då särskilt äldre med demens samt vuxna med ångest/depression. Patientsäkerhetsdialoger och auktorisationsuppföljningar är kontinuerligt återkommande kontrollstationer med varje vårdcentral för att säkerställa att auktorisationsvillkoren uppfylls. Det pågår mycket utvecklings- och förbättringsarbete på vårdcentralerna med syfte att anpassa utbudet till patienternas behov och förväntningar och för att kontinuerligt effektivisera verksamheten. Stort förtroende för hälso och sjukvården Förtroendeskapande insatser Här redovisas resultat först i delårsrapport 08. Bedömning av måluppfyllelse inom medborgarperspektivet De allra flesta målen kan redovisas först i årsredovisningen, några i delårsrapport 08. I förliggande delårsrapport redovisas att arbete påbörjats för att uppfylla målen under året.

15 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Processperspektivet Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Processorienterat arbetssätt Effektiv hälso och sjukvård Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Kunskapsbaserad och säker vård Här redovisas resultat först i delårsrapport 08 Effektiv hälso och sjukvård Processorienterat arbetssätt Här redovisas resultat först i delårsrapport 08 Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta Rörelseorganens sjukdomar I enlighet med de nationella riktlinjerna skall patienter med artros i knäled genomgå regelbunden, övervakad träning under lång tid (artrosskola). Den möjligheten finns nu över hela länet. I samverkan mellan närsjukvårdens rehabiliteringsenheter och privata aktörer är tillgängligheten mycket god. God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Läns SLAKO och Beredningen för samverkan Beredningen för samverkan utgör landstingets representation i Läns-SLAKO. Den har också andra uppgifter inom samverkansområdet. Det gäller exempelvis landstingets relationer med olika ideella organisationer. Man har också ett ansvar för att följa folkhälsofrågorna. Särskilda styrgrupper finns för de s.k. Äldre- och Barn- och ungdomsuppdragen. Läns-SLAKO har under våren 2012 ansvarat för att ta fram ett förslag om ändrade ansvarsgränser vad avser hemsjukvård mm. Likaså har man ett samordnande ansvar för den statliga äldresatsningen "Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre". Bedömning av måluppfyllelse inom processperspektivet Då få nyckelindikatorer redovisas i denna delårsrapport görs ingen samlad bedömning av måluppfyllelse.

16 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning

17 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Ekonomiperspektivet Strategiska mål Resultat Utvecklingsområden framgångsfaktorer Resultat Ekonomi som ger handlingsfrihet Balans mellan hälso och sjukvårdsnämndens kostnader och intäkter Kostnadseffektiv verksamhet Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling 13 Ekonomiskt resultat Helårsbedömningen visar ett resultat vid årets slut på 15 mkr. Det budgeterade resultatet i finansplanen är noll. Sveriges kommuner och landsting har signalerat en eventuell återbetalning av avtalspremier avseende 2008 och Beslut kommer att fattas i juni men på grund av osäkerheten ingår det inte i denna helårsbedömning. Ett positivt beslut innebär en betydande engångsintäkt Resultat i helårsbedömning, godkänd budget och utfall, mkr Nämnd/styrelse Hälso och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Verksamheten PE sjukvård PE övriga PE:s resultat (inkl LS, HSN, TN) Landstingsgemensamma intäkter/ kostnader (finansförv/pensionsförv) Solidariskt finansierade läkemedel Helårsbedömning 03 Totalt resultat Verksamhetens resultat är minus 78 mkr att jämföra med en budget på 63 mkr. Om samtliga produktionsenheter räknas med, det vill säga även landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden, är resultatet minus 72 mkr. Det är en avvikelse med minus 9 mkr mot budget medan landstingsgemensamma kostnader bedöms förbättras med 63 mkr. I tabellen beskrivs olika poster inom landstingsgemensamma kostnader. 87 Godkänt resultat 2012 Utfall jan mars Bokslut Resultat indelat per område jämfört med budget. Avvikelse Områden mot budget Samtliga produktionsenheters resultat Ökade skatteintäkter/generella statsbidrag Ökade pensionskostnader Finansiellt netto Utökning kollektivtrafiken Ej förbrukade gemensamma medel (investeringar, centrala projekt mm) Summa Ekonomi som ger handlingsfrihet 9 mkr +148 mkr 114 mkr 0 mkr 26 mkr +14 mkr +15 mkr Balans mellan HSN:s kostnader och intäkter Hälso- och sjukvårdsnämndens helårsbedömning för 2012, baserad på delårsbokslutet till och med mars, visar på en ekonomi i balans, dvs ett nollresultat, se tabell nedan. Resultat avvikelse mot budget, miljoner kr Helårsbedömn Område 2012 Jan mar 2012 Jan mar 2011 Bokslut 2011 Regionsjukvård 2,0 0,6 0,2 2,2 Närsjukvård 0,7 4,9 9,6 24,5 Länssjukvård 1,3 12,4 10,2 17,7 Utomlänsvård 0,0 5,5 3,4 17,5 Privata vårdgivare 0,0 10,5 20,6 51,0 Tandvård 0,0 0,7 3,3 3,6 Ambulanssjukvård och sjukresor 0,0 8,1 12,9 1,2 Smittskyddsverksamhet 0,0 0,3 2,5 1,9 3,0 0,6 0,6 11,4 Övrigt 3,0 6,0 12,3 17,3 Totalt 0,0 45,8 75,6 49,1

18 14 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Nedan följer en kommentar till den ekonomiska helårsbedömningen inom vissa områden. Regionsjukvård (till östgötar) Redan efter första kvartalet visar regionsjukvårdsavtalet ett underskott med 0,6 miljoner kr och bedömningen är att i bokslut 2012 kommer den budgeterade nivån överstigas med ca 2 miljoner kr. Anledningen till underskottet är vissa sällan förekommande åtgärder som är särskilt dyra och som ersätts särskilt, till exempel vissa hjärtoperationer (heart-mate) och genetisk provtagning. Närsjukvård och länssjukvård En mindre del av avtalsbeloppen till närsjukvården och länssjukvården är rörlig målrelaterad ersättning. Det finns en risk att viss del av dessa ersättningar aldrig blir utbetalade eller att produktionsenheterna får betala vitesbelopp om inte målen uppfylls. Under 2011 var det ca 41 miljoner kr som förbättrade HSN:s resultat och för 2012 är bedömningen att ca 2 miljoner kr inte blir utbetalade, dvs att kostnaderna i bokslutet kommer att understiga den budgeterade nivån (varav 0,7 miljoner kr inom närsjukvård och 1,3 miljoner kr inom länssjukvård). Utomlänsvård Kostnaderna avseende utomlänsvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Privata vårdgivare och tandvård Kostnaderna avseende privata vårdgivare och tandvård beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Ambulanssjukvård och sjukresor Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Smittskyddsverksamhet Kostnaderna avseende smittskyddsverksamhet beräknas uppgå till den budgeterade nivån. Solidariskt finansierade läkemedel Kostnaderna för solidariskt finansierade läkemedel beräknas överstiga de budgeterade med ca 3 miljoner 14 kr. Under 2011 ökade kostnaderna för de solidariskt finansierade läkemedlen och det är framför allt kostnaderna för blödarsjuka som uppvisar en stor ökning. Den består till viss del av ökade volymer men även en övergång till nya dyrare biologiska läkemedel. Budgeten inför år 2012 justerades uppåt för att matcha de ökade kostnaderna men det verkar som om de ökar i en ännu högre takt. Övrigt Kostnaderna inom gruppen övrigt bedöms understiga den budgeterade nivån med ca 3 miljoner kr Kostnadseffektiv verksamhet Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Målrelaterade ersättningar finns i produktionsenheternas överenskommelser med Hälso- och sjukvårdsnämnden för 2012 och de avser vård i rimlig tid enligt landstingets väntetidsuppföljning och med koppling till den nationella vårdgarantimätningen. Andra områden som ersätts med målrelaterade ersättningar är till exempel patientfokuserad vård, ledtider inom cancervården och ökning av användning av vissa läkemedel. Det finns också besöksersättningar inom specialistpsykiatrisk öppenvård och öppen barn- och ungdomspsykiatri. Uppföljning av kostnader per sjukdomsgrupp För hälso- och sjukvårdsnämnden är det viktigt att följa sjukdomsgrupper och det blir mer intressant då alla landsting redovisar kostnader på sjukdomsgrupper så vi kan göra jämförelser. Nedan följer ett diagram som visar hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader under januari tom februari 2012 (KPP har ännu inte uppdaterats med data för mars 2012) fördelat på kostnadsandelar för olika sjukdomsgrupper/diagnoskapitel, jämfört med utfallet Med hjälp av KPP-data för varje produktionsenhet har ersättningen som HSN betalat ut fördelats på de olika diagnoskapitlen. Privata vårdgivare har fördelats enligt specialitet och utomlänsvård samt ambulans/sjukresor enligt de diagnoskapitel som redovisas på akutmottagningarna. Den tredje största gruppen är Ej registrerad diagnos och den återfinns till stor del inom primärvården där inte diagnos registreras för de sjukvårdande behandlingarna. Det pågår ett omfattande arbete med att öka primärvårdens diagnosregistrering. De två största grupperna är cirkulationsorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar och tumörer. Dessa har i denna delårsrapport gått om grup-

19 15 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning pen Ej registrerat. Rörelseorganens sjukdomar återfinns inom två grupper och de är Muskeloskeletala sjukdomar samt Skador och förgiftningar. Det är fortfarande svårt att fastställa orsaker till skillnader mellan åren eftersom gruppen Ej registrerad diagnos är så pass stor. Bedömning av måluppfyllelse inom ekonomiperspektivet Hälso och sjukvårdsnämndens ekonomiska helårsbedömning visar att de angivna målvärdena kommer att uppnås under Däremot anses inte den samlade bedömningen av måluppfyllelsen på landstingsnivå uppnås fullt ut. Totalresultatet är bättre än budgeterat men verksamhetens resultat är fortfarande i obalans. Underskottet är dock främst isolerat till tre produktionsenheter.

20 Bilaga 1 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Utfall nyckelindikatorer Medborgarperspektivet Strategiskt mål 1 Bra tillgänglighet till hälso och sjukvården Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Målvärde Utfall Telefontillgängligheten till sjukvårdsrådgivningen (1177) 2010 ca 50% inom 3 minuter 70% svar inom 3 minuter Mäts ej efter mars Måluppfyllelse Telefontillgängligheten till vårdcentralen 2011 apriljuni 93% 100% besvarade samtal 91% Q1 Tillgängligheten till läkare vid vårdcentral (för patienter med nya medicinska problem eller kraftigt försämrad känd sjukdom) 2011 apriljuni 96% 100% till besök inom 7 dagar 96% Q1 Tillgängligheten till sjuksköterska vid vårdcentral (för patienter med nya medicinska problem eller kraftigt försämrad känd sjukdom) Uppgift saknas 100% till besök inom 7 dagar Mäts ej efter mars Tillgängligheten till besök inom specialiserad vård Dec % Minst 70% av patienterna ska ha fått komma på besök inom 60 dagar 92% Hälso och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt Tillgängligheten till behandling inom specialiserad vård Dec % Minst 70% av patienterna ska ha fått operation/åtgärd inom 60 dagar 84% Uppgift saknas Minst 80% ska ha träffat läkare inom 1 timme Uppgift saknas Tillgängligheten på akutmottagningen Uppgift saknas Minst 80% ska ha lämnat mottagningen inom högst 4 timmar 69% Väntetid till canceroperation Uppgift saknas Minst 85% av patienter i behov av operation ska bli opererade inom högst 21 dagar från det att kliniken beslutat om operation Uppgift saknas

21 Bilaga 1 DELÅRSRAPPORT helårsbedömning Processperspektivet Strategiskt mål 1 Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingång Mål värde Utfall Måluppfyllelse Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämförelse. Andel observationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende Handtvätt Klädregler 2010 Klädregler 95% 2010 Handtvätt 82% Klädregler 95% 97% Handtvätt 95% 82% Antibiotikaförskrivning Okt 2009 sep recept per 1000 inv 310 recept per 1000 inv Uppgift saknas Strategiskt mål 2 Effektiv hälso och sjukvård Effektiv hälso och sjukvård Andel strukna operationer inom ANOPverksamheter ,7% <4,5% Uppgift saknas Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta. Beläggningsgrad Jan juli % Riktvärde= 90% 93% God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer. Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter 80 år eller äldre Strategiskt mål 3 Innovativt och systematiskt utvecklingsarbete % < 9% 8% Systematisk avvikelse och riskhantering. GTT index (Journalgranskning med hjälp av Global Trigger Tool) 20 journaler/ mån/sjukhus Uppgift saknas

22 Bilaga Hälso- och sjukvårdsnämnden Helårsbedöming Resultaträkning (tkr) Aktuell helårsbedömning Ack utfall 03 Budget 2012 Bokslut 2011 Not Intäkter Landstingsbidrag Koncernbidrag ) Patientavgift sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård tandvård Försäljning utbildning Övriga intäkter, huvudverksamhet Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Övriga bidrag Sålt material varor övr intäkter Summa intäkter Kostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhetsnära material och varor Lämnade bidrag ) Övriga verksamhetskostnader Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Netto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraord poster Årets resultat Noter till resultaträkning: 1) Avser koncernbidrag för kostnader för vaccin och vaccinering livmoderhalscancer (HPV). 2) De flesta bidrag till ideella organisationer betalas ut i början av året.