KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2008

Transkript

1 KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2008 Kommunfullmäktige

2 INNEHÅLL VERKSAMHETSBERÄTTELSE... 1 Kommundirektörens översikt... 1 Kommunens organisation Allmän ekonomisk utveckling... 3 Utveckling av verksamhet och ekonomi i Kyrkslätts kommun... 4 Sammanställning över de samfund som ingår i koncernbokslutet Behandling av räkenskapsperiodens resultat BUDGETUTFALL Förverkligande av de bindande målen uppställda för år Drifthushållningens utfall Revisionsnämnden Kommunstyrelsen Hälsovårdsnämnden Socialnämnden Bildningsnämnden Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Idrottsnämnden Ungdomsnämnden Samhällstekniska nämnden Direktionen för utrymmes- och produktionstjänster Direktionen för vattenförsörjningsverket Direktionen för Eriksgård Resultaträkningsdelen Investeringsdelen Finansieringsdelen BOKSLUTSKALKYLER OCH NOTER Resultaträkning Finansieringskalkyl Kommunens balansräkning Koncernresultaträkning Koncernens finansieringskalkyl Koncernbalansräkning Noter till bokslutet Vattenförsörjningsverkets resultaträkning Vattenförsörjningsverkets finansieringskalkyl Vattenförsörjningsverkets balansräkning Noter till vattenförsörjningsverkets bokslut Förteckning över använda bokföringsböcker Kommunstyrelsens och kommundirektörens underskrifter Revisorernas revisionsanteckning

3 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Året 2008 var på många sätt en vattendelare för utvecklingen i vår kommun. Det ekonomiska uppsving som varat hela början av 2000-talet började mattas av mot slutet av året, vilket kastar en dyster skugga också över utsikterna för kommande år gällande kommunens ekonomi. Å andra sidan har Kyrkslätts interna tillväxt och utveckling under bokslutsåret tagit konkreta steg framåt, vilka möjliggör även ett snabbt uppsving i aktivitetens inom företagsverksamheten då den ekonomiska verksamheten i Finland igen återhämtar sig. Befolkningstillväxten höll sig på samma nivå som tidigare år, ca 2,4 % (+840 invånare), vilket tillsammans med tillväxten i lönesumman också betydde en stark tillväxt i skatteintäkter, särskilt för förvärvsinkomstskattens del. Det totala inflödet av skatteinkomster steg från föregående år med 5,8 %. Ökningen i verksamhetsutgifterna i vår kommun var ändå dubbelt högre (11,7 %) jämfört med ökningen i skatteinkomsterna. En minskning i verksamhetsutgifterna till en nivå under ökningen i skatteinkomster kommer i fortsättningen att vara den viktigaste uppgiften inom kommunens ekonomi. Markförsäljningsinkomsterna och markanvändningsavtalsersättningarna förverkligades inte år 2008 enligt budgeten och var också ännu mindre än året innan, vilket också för sin del hade en inverkan på att årsbidraget minskade till 7,8 miljoner euro jämfört med 17,6 miljoner föregående år. Årsbidraget nådde inte upp till nivån för avskrivningarna och bokslutsårets resultat uppvisade därmed ett underskott på 1,1 miljoner euro. För investeringar som kommunen genomfört användes ca 26 miljoner euro. För att klara av finansieringen av dem ökade kommunen sin upplåning med 11,6 miljoner euro. Kommunens mest betydande husbyggnadsobjekt år 2008 var vårdhemmet Lindgården och Kartanonrannan päiväkoti. Dessutom gick en betydande del av investeringsanslagen åt till byggande av kommunalteknik som möjliggör kommunens tillväxt. Kommunens totala lånebelopp uppgick i slutet av året till 50,6 miljoner euro, vilket betyder en skuldandel på euro per kommuninvånare. Genomförandet av de investeringar som ingår i ekonomiplanen för de kommande åren innebär en snabb tillväxt i upplåningen. Till de mest betydande processerna år 2008 hörde beredningsarbetet inför förnyandet av kommunens förvaltningsstruktur. Resultatet var att både förtroende- och tjänstemannaorganisationen justerades inför fullmäktigeperioden som inleddes. Fullmäktige fattade redan i januari beslutet att sammanslå social- och hälsovårdsväsendena som sedermera kom att kallas vård- och omsorgsväsendet. Dessutom beslutade man under årets lopp bl.a. om godkännande av avtalen gällande genomförandet av det nya kommunhuset samt om utvidgande av SAD:s resekortssystem till att gälla också busstrafiken på hela kommunens område. Gällande beslut i anslutning till fördjupat regionalt samarbete kan man dessutom konstatera att Kyrkslätts kommun förbundit sig till regional organisering av kollektivtrafiken samt till ett utökat utbud på bostäder och tomter. Dessutom har byggarbetena i kommuncentrum kommit igång och fortsätter de följande 5-8 åren. Kommunens välfärd anknyter till dess invånares och företags välfärd och framgång. I detta service- och utvecklingsarbete deltar en stor mängd kommunala arbetstagare och samarbetspartner som enligt de riktlinjer och resurser som de förtroendevalda beslutat om garanterar både nuläget och framtiden. Tack till er alla för er värdefulla insats för Kyrkslätts bästa! TARMO AARNIO kommundirektör

4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 Bokslut 2008 KOMMUNENS ORGANISATION 2008 REVISIONSNÄMNDEN KOMMUNFULLMÄKTIGE Personalsektionen KOMMUNSTYRELSEN CENTRALVALNÄMNDEN KOMMUNDIREKTÖREN KONCERNFÖRVALTNINGEN Förvaltnings- och utvecklingsenheten Ekonomienheten Personalenheten HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Volshemmets direktion HÄLSOVÅRD Förvaltning och övriga tjänster Öppenvårdstjänster Sjukhus- och anstaltstjänster Munhälsovård Stödtjänster Speciliserad sjukvård SOCIALNÄMNDEN Socialsektionen SOCIALVÅRD Förvaltnings- och servicetjänster Socialvård och sosialarbete Utkomstskydd Äldreomsorg och handikkappservice Direktionerna BILDNINGSNÄMNDEN FINSKSPRÅKIGA FÖRSKOLVERKSAMHETS- OCH UNDERVISNINGSNÄMNDEN SVENSKSPRÅKIGA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UNDERVISNINGSNÄMNDEN IDROTTSNÄMNDEN UNGDOMSNÄMNDEN BILDNINGSVÄSENDE Ekonomi- och förvaltningstjänster Finsk undervisning Finsk förskoleverksamhet Svensk förskolverksamhet och undervisning Specialdagvårdstjänster och elevvård Fritt bildningväsende och grundläggande konstundervisning Biblioteksväsende Kulturväsende Idrottsväsende Ungdomsväsende SAMHÄLLSTEKNISKA NÄMNDEN Tillstånds- och tillsynssektionen Vägsektionen DIREKTIONEN FÖR UTRYMMES- OCH PRODUKTIONSTJÄNSTER DIREKTIONEN FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKET SAMHÄLLSTEKNIK Förvaltningstjänster Samhällsplanering Tomt- och mätningstjänster Övervaknings- och myndighetsverksamhet Utrymmesförvaltning Områdestjänster Kosthållsenheten Vattenförsörjningsverket Eriksgårds jord- och skogsbrukslägenhet DIREKTIONEN FÖR ERIKSGÅRD

5 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE ALLMÄN EKONOMISK UTVECKLING (Källa: Finansministeriets nationalekonomiska avdelnings konjunkturöversikt 4/2008) Den osäkerhet som i ca ett år rått på den internationella finansieringsmarknaden förvärrades i mitten av september till kris och i oktober-november spreds dess inverkningar snabbt över hela världen. Världsekonomin befinner sig i en recession och uppgången verkar skjutas längre in i framtiden än tidigare beräknat. Den totala produktionen förväntas sjunka med över 2 procent år Nedgången i byggande, övrig investeringsverksamhet och export leder till en ökning i arbetslösheten som under år 2009 stiger till i medeltal 8 procent av arbetskraften. Övergången till år 2009 sker i en situation med snabbt sjunkande sysselsättning. Arbetslöshetsgraden torde stiga med 1,5 procentenheter fram till september 2009 jämfört med nivån i slutet av år Efter många lugna år tilltog inflationen märkbart under början av år 2008 och steg i augustiseptember till 4,7 procent. Inflationen avtog ändå snabbt särskilt till följd av de lägre energikostnaderna samt som en följd av räntenedgången. Konsumentpriserna stiger år 2009 i medeltal med ca en procent. Konsumentpriserna uppskattas stiga år 2009 i medeltal med ca en procent. De korta räntorna hade i december sjunkit till ca 3 procent och i mars 2009 till under två procent. Löntagarnas förtjänstnivåindex uppskattas år 2008 stiga med i medeltal 5,5 % och år 2009 med hela 5,0 %. Hushållens konsumtion fortsatte att stiga kraftigt fram till hösten och ökade år 2008 med ca 2,5 procent. Hushållens sparkvot ökar då arbetslösheten och osäkerheten ökar. Så går det också år År 2009 uppskattas konsumtionsökningen avta med ca en procentenhet. Statsekonomin kommer år 2009 för första gången under detta årtionde att uppvisa ett underskott. Också kommunalekonomin kommer att uppvisa ett litet underskott. Avmattningen i den ekonomiska tillväxten påverkar kommunerna på ett mer märkbart sätt först efter år 2009.

6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 4 Bokslut 2008 UTVECKLING AV VERKSAMHET OCH EKONOMI I KYRKSLÄTTS KOMMUN Förändringar i befolkningen %-andel 2005 %-andel 2006 %-andel 2007 %-andel 2008 %-andel 0-6 år , , , , , år , , , , , år , , , , , år , , , , , år , , , , , år 840 2, , , , ,8 85 år , , , , , , , , , ,0 ökning ökning, % 3,40 2,47 2,41 2,19 2,39 Kommunens invånarantal växte under året med 840 personer, dvs. 2,39 %. Ökningen i gruppen 0-6 åriga ökade från 1,7 procent föregående år till 2,4 procent. Ökningen var 94 personer (2007: 66). Ökningen av antalet personer i skolåldern, dvs åringar, minskade från 2,4 procent till 0,9 procent. Den kvantitativa ökningen var 44 personer, medan den året innan var 111 personer. Andelen åriga av hela befolkningen var vid årets slut 60,4 % (2007: 60,7 %). Andelen personer över 75 år ökade under året med 71, då den motsvarande kvantitativa ökningen året innan var 49 personer. Åldersgruppens andel av befolkningen var år ,2 % och år ,5 %. Befolkningsökningens struktur Levande födda Avlidna Nativitetsöverskott Flyttning inom landet: inflyttning Flyttning inom landet: utflyttning Flyttning inom landet: netto Inflyttning till landet Utflyttning från landet Korrigering av folkmängden Förändringar totalt Folkmängden totalt Ökning, % 3,40 2,47 2,41 2,19 2,39 Källa: Statistikcentralen Antalet födda ökade med 2,5 % i jämförelse med året innan. Nettoflyttningen var större än året innan, 22 %. Nettoflyttningens andel av årets befolkningstillväxt var 59,6 % (2007: 54,6%).

7 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sysselsättningens utveckling Arbetslöshetsgraden i kommunen var 5,4 % i slutet av året (2007: 5,0 %). Det totala antalet arbetslösa uppgick till 981 personer i slutet av året (2007: 881). Av dem hade 172 d.v.s. 17,5 % varit arbetslösa i över ett år. Under året ökade arbetskraften från personer till personer. Antalet arbetslösa svängde till en svag ökning i september. Under september - december ökade antalet arbetslösa med 100 personer. Under slutet av året svängde antalet lediga jobb till en klar minskning. Kommunens näringslivsväsende Man förde en intensiv dialog med Kyrkslätts företagare r.f. angående utvecklingen av kommunen. Dessutom assisterade näringslivsväsendet företagarföreningen vid ordnandet av Företagarforum. Man var ofta i kontakt med företagare i Kyrkslätt och på andra orter gällande förfrågningar om verksamhetslokaler och tomter. Näringslivsväsendet kom överens om samarbetsarrangemang med tre företagskuvöser som finansieras av Nylands TE-central. Samarbetet med Espoon Seudun Uusyrityskeskus utvecklades. Kuvösernas operativa verksamhet i Kyrkslätt intensifieras år Näringslivsväsendet befrämjade också utvecklingen av service i Jorvas Hitech Center. Tillsammans med Omnia koulutuskuntayhtymä inledde man förberedelserna för ett mångårigt verksamhetsprojekt som också Helsingfors stad, Esbo stad, Lovisa stad och VTT deltar i. På initiativ av näringslivsväsendet inledde Haaga-Helia träningsprogrammet LAATU1000 för företag i västra Nyland inom resebranschen. Dessutom ansvarade näringslivsväsendet för de åtgärder som berörde kommunen vid mässan Matka Man samarbetade med Esbo och Helsingfors gällande koordinering av företagstjänster och åstadkommande av ett gemensamt verksamhetsprojekt. Tillsammans med Vichtis kommun deltog man i planeringen av Noux resecenter som koordineras av Forststyrelsen och tillsammans med Sjundeå kommun funderade man bl.a. på samarbete gällande Getberget. Detta samarbete fortsätter år 2009.

8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 6 Bokslut 2008 Arbetsplatser branschvis i slutet av året Arbetspl. % Arbetspl. % Arbetspl. % Jord- och skogsbruk (A-B) 134 1, , ,2 Utvinning av mineral (C) 1 0,0 1 0,0 0 0,0 Tillverkning (D) , , ,8 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning (E) 35 0,3 34 0,3 35 0,3 Byggverksamhet (F) 776 7, , ,6 Handel, hotell- och restaurangverksamh. (G-H) , , ,3 Transport, magasinering och kommunikation (I) 480 4, , ,0 Finansiell verksamhet, företagstjänster (J-K) , , ,2 Offentliga tjänster (L-Q) , , ,0 Näringsgrenen okänd 219 2, , ,5 Totalt , , ,0 Ökning av arbetsplatser Självförsörjningsgrad - arbetsplatser/arbetskraft, % 58,6 57,5 57,0 - arbetsplatser/sysselsatt arbetskraft, % 63,1 61,7 60,3 Arbetskraft branschvis i slutet av året Pers. % Pers. % Pers. % Jord- och skogsbruk (A-B) 149 0, , ,7 Utvinning av mineral (C) 8 0,0 5 0,0 5 0,0 Tillverkning (D) , , ,0 El-, gas-, värme- och vattenförsörjning (E) 103 0, , ,6 Byggverksamhet (F) , , ,7 Handel, hotell- och restaurangverksamh. (G-H) , , ,8 Transport, magasinering och kommunikation (I) , , ,1 Finansiell verksamhet, företagstjänster (J-K) , , ,6 Offentliga tjänster (L-Q) , , ,1 Näringsgrenen okänd 221 1, , ,9 Antal arbetslösa (december) , , ,5 Totalt , , ,0 Sysselsatt arbetskraft - i den egna kommunen , , ,6 - utanför den egna kommunen , , ,4 Källa: Statistikcentralen Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet år 2008 De väsentligaste beslut/åtgärder som påverkade kommunens utveckling och funktioner år 2008 var: Kommunfullmäktige beslutade i januari att kommunens social- och hälsovårdsväsenden sammanslås till en organisation fr.o.m. ingången av år 2009 och godkände målsättningarna med förvaltningsförändringen. Vid samma sammanträde godkände kommunfullmäktige avtalen med vilka SAD:s resekortssystem togs i bruk i busstrafiken på hela kommunens område fr.o.m

9 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Ett intentionsavtal mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen om att utöka bostads- och tomtutbudet i regionen godkändes i februari. Avtalen mellan Kommunernas pensionsförsäkring och Kyrkslätts kommun gällande genomförande av ett nytt kommunhus godkändes i maj. Det nya kommunhuset genomförs som ett fastighetsaktiebolag i avtalsparternas ägo, vars lokaliteter kommunen hyr. Kommunhuset färdigställs år Kommunfullmäktige godkände i december att en samkommun som svarar för regionalt ordnande av kollektivtrafik grundas tillsammans med Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Kervo städer. Samkommunen inleder sin verksamhet vid ingången av år Det nya vårdhemmet, Kartanonrannan päiväkoti och Nissnikun päiväkotis tilläggsutrymmen färdigställdes i slutet av året. Kommunens personalpolitik Tjänste- och arbetskollektivavtalen som kommunernas arbetsmarknadsparter ingick år 2007 är i kraft till slutet av januari Med en lokal justeringspott eftersträvade man att korrigera missförhållanden i lönesättningen och förbättra kommunens konkurrenskraft som arbetsgivare. Inom undervisningsväsendet användes den lokala justeringspotten för första gången till individuella tillägg. Med hjälp av lokala tjänste- och arbetsavtal eftersträvade man att underlätta rekryteringen av sjukskötare och barnträdgårdslärare. Personalsektionen fäste i augusti uppmärksamhet bl.a. vid eftersläpningen inom lönesättningen för chefer och experter. Fullmäktige riktade i budgeten för år 2009 ett anslag för korrigering av detta. Till följd av kostnadsutvecklingen blev man i slutet av året tvungen att göra nedskärningar i de sjukvårdstjänster som erbjuds personalen i samband med företagshälsovården. Kommunens personalstruktur Hel- och deltidsanställda I bisyssla Anställda Med stöd Verksamhetsenhet Ordinarie Vikarier För viss tid Totalt totalt sysselsattta anställda Konceernförvaltning Hälsovård Socialväsende Bildningsväsende Samhällsteknik Totalt ( Totalt ) Ordnande av kommunens interna tillsyn Den interna tillsynen är ett medel med vilket man eftersträvar att säkerställa uppnåendet av målsättningarna. Den interna tillsynen är i kommunen arrangerad som en del av det operativa

10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 8 Bokslut 2008 ledarskapet och resultatstyrningen, där man eftersträvar att identifiera och kontrollera riskerna och förebygga misstag, fel och missförstånd. Kommunens ledarskapssätt och stadgade tillsynsmiljö skapar förutsättningar för tillsynsprocesserna och befrämjar uppnående av målsättningarna samt personalens tillsynsmedvetenhet. Tillsynsomgivningens komponenter är bl.a. kommun- och servicestrategin sektorspecifika och verksamhetsspecifika strategier en organisationsstruktur som baserar sig på en klar uppgiftsindelning uppdelning av uppgifter och ansvar med hjälp av regler och delegeringsbeslut. Kommunens operativa verksamhets- och ekonomimål definieras i den av kommunfullmäktige årligen godkända ekonomiplanen och budgeten. Man har skapat möjligheter för kommunens ledning och chefer att kontinuerligt följa upp förverkligandet av målen. Man har rapporterat till kommunstyrelsen om förverkligandet av målen i delårsöversikterna, som uppgörs på basis av situationen i april och augusti, och i verksamhetsberättelsen som hör till bokslutet. Delårsöversikterna tillställs också kommunfullmäktige för kännedom. Varje nämnd och direktion ansvarar för ordnande av tillräcklig intern tillsyn för sitt verksamhetsområde. I direktiven för intern tillsyn som godkänts av kommunstyrelsen finns mer detaljerade beskrivningar av hur den interna tillsynen ska ordnas. Direktiven uppdateras år 2009 att motsvara de nya instruktionerna som trädde i kraft i början av år Bedömningen och hanteringen av risker hänför sig å ena sidan till de yttre risker som konstaterats i samband med planering av kommunens verksamhet och ekonomi och som beror på kommunens verksamhetsmiljö och verksamhetsförutsättningar och förändringar i dem och å andra sidan till identifiering och avvärjning av de väsentligaste risker som konstaterats vid planeringen och ledningen av resultatenheternas verksamheter och processer i kommunens egen organisation. Vid planeringen och utvecklingen av verksamheter är det nödvändigt att på ett mer heltäckande sätt än för närvarande utreda risker i anslutning till dem, metoder och kostnader i anslutning till avvärjning av risker samt välja prioritering för att hantera och avvärja de risker som konstaterats. Kommunstyrelsen svarar för hur riskhanteringen realiseras och samordnas och beslutar om försäkring av egendom och ansvar. Ett riskhanteringsdirektiv på kommunnivå, där kommunens nyckelrisker/-riskområden identifieras och hanteringssättet beskrivs kommer att uppgöras år Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten Uppkomsten av räkenskapsperiodens resultat beskrivs i resultaträkningen och finansieringen av verksamheten i finansieringskalkylen. Här beaktas endast kommunens externa kontotransaktioner.

11 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Resultaträkning och nyckeltal (1 000 euro) Ändring % Verksamhetsintäkter , , ,4 2,9 Verksamhetskostnader , , ,4 11,7 Verksamhetsbidrag , , ,0 13,3 Skatteinkomster , , ,2 5,8 Statsandelar , , ,1 3,2 Finansiella intäkter och -kostnader Ränteintäkter 202,0 414,5 401,2-3,2 Övriga finansiella intäkter 381,8 488,8 456,4-6,6 Räntekostnader , , ,4 14,9 Övriga finansiella kostnader -6,4-10,0-19,8 98,6 Årsbidrag , , ,7-55,4 Avskrivningar och nedskrivningar , , ,6 4,4 Extraordinära inkomster 64,3 Extraordinära utgifter -108,0 Räkenskapsperiodens resultat 3 877, , ,6-111,9 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens 324,8 310,0 194,4-37,3 Ökning (-) eller minskning (+) av reserveringar , ,6-181,5 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder -134,7-59,1-12,2-79,3 Räkenskapsperiodens över-/underskott 4 067, , ,3-77,8 Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsinkomster/Verksamhetsutgifter, % 15,7 15,6 14,4 Årsbidrag i procent av avskrivningarna 150,4 218,2 87,8 Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal Resultaträkningens verksamhetsinkomster och -utgifter År 2008 ökade verksamhetsinkomsterna med 2,9 % och verksamhetsutgifterna med 11,7 %. Ökningen av verksamhetsutgifterna kvarstod på en hög nivå och var 2,4 procentenheter större än året innan. Verksamhetsbidraget ökade med 13,3 % (2007: 9,5 %).

12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 10 Bokslut 2008 Sektorvis utvecklades verksamhetsinkomsterna och utgifterna enligt följande: (1 000 euro) Verksamhetsintäkter förändr % Verksamhetskostnader förändr.- % Allmän förvaltning , ,1 Hälsovård , ,6 Sosialväsende , ,3 Bildningsväsende , ,1 Samhällsteknik , ,9 Vattenförsörjningsverket , ,5 Simhallen , ,9 Försäljningsvinster från anläggningstillgångar ,5 Ersättningar av markanvändningsavtal ,3 Sammanlagt , ,7 Det sammanlagda inflödet av försäljningsvinster från anläggningstillgångar och ersättningar för markanvändningsavtal, 4,4 miljoner euro, var 0,3 miljoner euro, dvs. 6 % mindre än inflödet föregående år. Den negativa tillväxtprocenten inom samhällsteknikens verksamhetsinkomster påverkades av att avfallshanteringen flyttades över till SAD att skötas fr.o.m Simhallens totalinkomst förstärktes från föregående år med 15,4 %. Den relativa ökningen i verksamhetskostnader var störst inom vattenförsörjningsverket, 33,5 %, och näst störst inom den allmänna förvaltningen, 27,1 %. Ökningen i vattenförsörjningsverkets kostnader påverkades av ökningen i mängden rent vatten som levererats av Esbo Vatten och av ökningen i mängden avfallsvatten som behandlats. Inom den allmänna förvaltningens verksamhetsområden fanns den största ökningen, 0,7 milj. euro (+19 %), i koncernförvaltningens verksamhetsutgifter, då ökningen i reserveringarnas och projektens verksamhetskostnader var 0,5 milj. euro (+66 %). Inom socialväsendets verksamhetsområden fanns den största ökningen i verksamhetsutgifter inom äldreomsorg och handikappservice, 1,8 milj. euro (+13,4 %) och inom socialvård och socialarbete, 1,0 milj. euro (+14 %) och 1,4 milj. euro (+12 %). Inom de övriga sektorerna förblev tillväxtprocenten för verksamhetskostnader under tillväxtprocenten för totalkostnader. Enligt utgiftsslag var förändringen i verksamhetsutgifter följande jämfört med året innan:

13 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE (1 000 euro) 2007 förändr.-% %-andel 2008 förändr.-% %-andel Personalutgifter ,0 10,0 45, ,7 9,8 44,6 Köp av tjänster ,9 10,9 38, ,0 15,4 39,2 Material, förnödenheter och varor 8 798,2 6,9 5, ,4 12,8 5,7 Bidrag ,4 1,9 9, ,1 4,9 9,2 Hyror 1 485,6 6,0 0, ,4 25,4 1,1 Övriga utgifter 393,0 19,4 0,3 390,8-0,6 0,2 Verksamhetsutgifter totalt ,2 9,3 100, ,4 11,7 100,0 En ökning i bl.a. underhåll av byggnadsbeståndet och i renoveringsarbeten som köpt service har påverkat tillväxtprocenten inom tjänsterna. Den betydande prishöjningen på energi och livsmedel har påverkat tillväxtprocenten inom material, förnödenheter och varor. Ökningen i antalet hyrda lokaliteter återspeglar sig på tillväxtprocenten i hyror. Skatteinkomster och statsandelar Det totala inflödet av skatteinkomster, 139,2 milj. euro, var 7,6 milj. euro eller 5,8 % större än året innan. När en korrigering av engångskaraktär på 3 milj. euro i samfundsskatteandelen som ingår i föregående års influtna skatteinkomster avdras från dem stiger ökningen av skatteinkomsterna till 8,2 procent. Av skatteintäkterna ökade kommunalskattens avkastning med 9 %. Statsandelarna uppgick till 19,6 milj. euro, vilket var 0,6 milj. euro eller 3,2 % mera än året innan. Årets resultat Skattefinansieringen (skatteinkomster + statsandelar) ökade med 5,5 %. Ökningen i skattefinansieringen underskred tillväxten i verksamhetsbidraget med 7,8 procentenheter. Årsbidraget försvagades från 17,6 milj. euro under det föregående året till 7,8 milj. euro. Årsbidraget täckte bara 88 % av avskrivningarna enligt plan och årets resultat uppvisade därmed ett underskott, 1,1 milj. euro. I följande tabeller beskrivs hur de externa verksamhetsutgifterna och verksamhetsbidragen för sektorernas verksamheter har utvecklats åren I tabellerna listas verksamheterna efter storleksordningen enligt ökningar i euro åren

14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 12 Bokslut 2008 Verksamhet Verksamhetskostnader (1 000 e) förändr förändr (1 000 e) % Bi Barndagvård och förskola ,4 Hä Primärhälsovård ,0 So Äldreomssorg och handikappvård ,9 Bi Finska skolväsende ,2 Sa Utrymmesförvaltningen ,1 Hä Specialiserad sjukvård ,9 So Socialvård och socialarbete ,0 Sa Understödande av kollektivtrafiken ,5 Af Koncernförvaltningen ,3 Bi Skolväsendets gemensamma funktioner ,7 Sa Vattenförsörjningsverket ,2 Bi Svenska skolväsende ,6 So Utkomstskydd ,8 Af Reserveringar och projekt ,1 Sa Kosthållsenheten ,9 Af Interna tjänster ,4 Sa Brand- och räddningsväsende ,3 Bi Fritt bildningsväsende ,9 So Förvaltnings- och kanslitjänster ,3 Bi Biblioteksväsende ,7 Bi Ungdomstjänster ,4 Bi Förvaltnings- och kanslitjänster ,4 Sa Tillsyns- och myndighetsuppgifter ,6 Sa Utvecklings- och gemensamma tjänster ,6 Sa Områdestjänster ,5 Bi Kyrkslätts simhall ,7 Bi Idrottstjänster ,9 Af Förtroendeförvaltning ,0 Sa Eriksgård ,3 Af Revision ,9 Af Försäljningsvinster från anläggningstillgångar Sa Kommunaltekniska tjänster ,6 Totalt ,0 Åren ökades resurserna för barndagvård och förskoleundervisning mest i euro, totalt 4,7 milj. euro. Relativt mest ökades stödet till kollektivtrafiken, 453 %. Resurser har ökats i fyra verksamheter med över 3 milj. euro och i nio verksamheter med minst 1 milj. euro. Den största relativa ökningen i resurser jämfört med året innan riktas till verksamheten Stöd till kollektivtrafiken, i vilken ökningen i resurser år 2008 var 1,0 milj. euro dvs. 77 %. I följande tabell granskas utvecklingen av verksamhetsbidragen (d.v.s. skillnaden mellan verksamhetsinkomsterna och -utgifterna) på motsvarande sätt.

15 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhet Verksamhetsbidrag (1 000 e) förändr förändr (1 000 e) % Hä Primärhälsovård ,1 Bi Barndagvård och förskola ,6 Bi Finska skolväsende ,6 So Äldreomssorg och handikappvård ,7 Sa Utrymmesförvaltningen ,5 Hä Specialiserad sjukvård ,9 So Socialvård och socialarbete ,6 Sa Understödande av kollektivtrafiken ,2 Bi Svenska skolväsende ,4 Bi Skolväsendets gemensamma funktioner ,4 Af Interna tjänster ,5 Af Reserveringar och projekt ,9 Sa Vattenförsörjningsverket ,3 Af Koncernförvaltningen ,5 Sa Kommunaltekniska tjänster ,9 Sa Kosthållsenheten ,5 So Utkomstskydd ,2 Sa Brand- och räddningsväsende ,3 So Förvaltnings- och kanslitjänster ,4 Bi Biblioteksväsende ,4 Sa Utvecklings- och gemensamma tjänster ,0 Bi Fritt bildningsväsende ,0 Sa Tillsyns- och myndighetsuppgifter ,2 Af Förtroendeförvaltning ,4 Bi Ungdomstjänster ,3 Bi Idrottstjänster ,9 Bi Förvaltnings- och kanslitjänster ,6 Sa Eriksgård ,0 Sa Områdestjänster ,0 Bi Kyrkslätts simhall ,8 Af Revision ,9 Af Försäljningsvinster från anläggningstillgångar ,0 Försäljningsvinster från anläggningstillgångar ,4 Avtalsersättningar ,9 Totalt ,1 Skatteintäkter ,6 Statsandelar ,9 Finansieringsposter ,0 Totalt ,1 Årsbidrag ,5 Granskningen av verksamhetsbidraget visar hur mycket av skattefinansieringen som används till täckning av verksamhetsbidragen i drifthushållningsdelens verksamheter och hur mycket av den som efter finansieringsposterna kvarblivit som årsbidrag och därigenom för att finansiera investeringar. År var ökningen i skattefinansieringen större än ökningen i

16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 14 Bokslut 2008 verksamhetsbidraget och årsbidraget förstärktes. Av skattefinansieringen gick år ,5 % och år ,7 % till att täcka verksamhetsbidraget. År 2008 gick så mycket som 94,2 % av skattefinansieringen till att täcka verksamhetsbidragen och efter täckandet av finansieringsposterna kvarstod endast 7,8 milj. euro som årsbidrag för finansiering av investeringar. Finansieringskalkyl Den kombinerade effekten av årsbidraget, slumpmässiga poster och inkomstfinansieringens korrigeringsposter, d.v.s. självfinansieringsandelen var i finansieringskalkylen år ,9 milj. euro (2007: 13,8 milj. euro). Nettofinansieringsbehovet av investeringsutgifter var 23,9 milj. euro, vilket var 11,8 milj. euro mer än föregående år. Penningflödet för verksamheten och investeringarna uppvisade sålunda ett underskott på 18,0 milj. euro, då det föregående år uppvisade ett överskott på 1,6 milj. euro. Långfristiga lån amorterades under årets lopp med 4,5 milj. euro. Kommunen lyfte 16 milj. euro nya lån. De övriga balansposternas inverkan på finansieringens penningflöde var + 2,3 milj. euro. Den kombinerade effekten av verksamhetens och investeringarnas samt finansieringens penningflöden på kommunens penningmedel var -4,3 milj. euro. Kommunens lånestock var i slutet av året 50,6 milj. euro, dvs euro/invånare (2007: euro/invånare). Kommunens likviditet försvagades under räkenskapsåret. I slutet av räkenskapsåret räckte kassan till för 17 dagar, då den i slutet av det föregående året hade räckt till för 28 dagar. INKOMSTFINANSIERINGENS NIVÅ (1 000 euro) TA 2009 Nettoinvesteringar Årsbidrag

17 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Finansieringskalkyl och nyckeltal (1 000 euro) Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , , ,7 Extraordinära poster -43,7 Korrektivposter till internt tillförda medel , , , , , ,1 Kasaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , , ,2 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 508,4 634,3 525,8 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 3 090, , , , , ,6 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen -34,5-24,4-116,3 Minskning av utlåningen 12,1 3,2 1,8-22,4-21,3-114,5 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 8 000, ,0 Minskning av långfristiga lån , , ,0 Förändringar av kortfristiga lån 4 704, , ,0 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 57,8 103,5 116,3 Förändring av omsättningstillgångar -15,4-12,9-25,0 Förändring av fordringar 203,0-361,7 800,1 Förändring av räntefria skulder 3 756, , , , , ,4 Kassaflödet för finansieringens del 8 684,1-114, ,9 Förändring av likvida medel 6 712, , ,6 Förändring av likvidamedel Kassamedel , , ,6 Kassamedel , , , , , ,6 Finansieringskalkylens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 85,6 108,1 30,0 Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 68,8 84,6 25,5 Låneskötselbidrag 2,7 3,1 1,5 Kassautbetalningar, milj. 162,0 179,7 208,1 Likviditet, kassadagar Invånarantal

18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 16 Bokslut 2008 Kommunens balansräkning och dess nyckeltal Balansräkningens slutsumma steg med 11,8 milj. euro jämfört med föregående år. De viktigaste ändringarna var: Aktiva Värdet av immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva ökade under året med 16,9 milj. euro. Ökningarna hänförde sig till grupperna jord- och vattenområden (2,4 milj. euro), byggnader (6,7 milj. euro) och fasta konstruktioner och anordningar (4,9 milj. euro). De kortfristiga fordringarna minskade med 0,6 milj. euro. Penningtillgångarna minskade med 4,3 milj. euro. Passiva Det egna kapitalet ökade med ett belopp som motsvarade räkenskapsperiodens överskott, dvs. med 1,5 milj. euro. Från de frivilliga reserveringarna frigjordes 2,5 milj. euro. Det främmande kapitalet ökade med 12,9 milj. euro, det långfristiga främmande kapitalet ökade med 12,7 milj. euro och det kortfristiga med 0,2 milj. euro. Balansräkningens nyckeltal Självförsörjningsgraden mäter kommunens soliditet, tolerans för underskott och förmåga att klara av förbindelser på lång sikt. 70 % kan anses vara en bra målnivå för självförsörjning. En självförsörjningsgrad på 50 % eller mindre innebär en betydande skuldbelastning. Kommunens självförsörjningsgrad försvagades från 57,3 procent föregående år till 52,8 procent som en följd av ökningen i främmande kapital. Kommunens självförsörjningsgrad blev klart lägre än självförsörjningsgraden inom hela kommunsektorn i genomsnitt, som var 67 %. Nyckeltalet för finansieringstillgångar ( /invånare) anger hur de likvida medlen räcker till för återbetalning av främmande kapital. Den negativa skillnaden mellan finansieringstillgångarna och det främmande kapitalet visar det belopp av det främmande kapitalet som inte blir täckt med finansieringsandelen. Nyckeltalet för kommunens finansieringstillgångar försvagades och uppgick till 1 615,16 euro/invånare. Nyckeltalet för alla kommuners sammanlagda finansieringstillgångar uppgick till euro/invånare. Nyckeltalet för den relativa skuldsättningen anger hur mycket av kommunens driftsinkomster som behövs för att återbetala det främmande kapitalet. Kommunens nyckeltal steg med 2,4 procentenheter, från 40,7 procent föregående år till 43,1 procent. Nyckeltalet för alla kommuners sammanlagda relativa skuldsättning uppgick till 42 %.

19 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunens balansräkning AKTIVA milj. milj. milj. milj. PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA 150,22 133,21 EGET KAPITAL 86,40 84,90 Immateriella tillgångar 1,72 1,74 Grundkapital 59,99 59,99 Immateriella rättigheter 0,09 0,16 Uppskrivningsfond 0,60 0,60 Övriga utgifter med lång verkningstid 1,63 1,58 Över-/underskott från tidigare Förskottsbetalningar räkenskapsperioder 24,31 17,57 Tilikauden yli-/alijäämä 1,50 6,74 Materiella tillgångar 126,68 109,75 Mark- och vattenområden 22,58 20,18 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH Byggnader 73,35 66,62 RESERVER 1,76 4,40 Fasta konstruktioner och anordningar 24,44 19,50 Avskrivningsdifferens 0,60 0,79 Maskiner och inventarier 1,08 1,23 Reserver 1,16 3,61 Övriga materiella tillgångar 0,01 0,01 Förskottsbetalningar och AVSÄTTNINGAR pågående anskaffningar 5,22 2,21 Övriga avsättningar Placeringar 21,83 21,72 FÖRVALTAT KAPITAL 3,37 3,30 Aktier och andelar 21,50 21,51 Statliga uppdrag 0,25 0,30 Övriga lånefordringar 0,01 0,01 Donationsfondernas kapital 3,09 2,95 Övriga fordringar 0,31 0,20 Övrigt förvaltat kapital 0,03 0,04 FÖRVALTADE MEDEL 0,32 0,38 FRÄMMANDE KAPITAL 76,57 63,66 Statliga uppdrag 0,25 0,30 Långfristigt 50,34 37,60 Donationsfondernas särskilda täckning 0,07 0,07 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 39,72 34,50 RÖRLIGA AKTIVA 17,56 22,67 Lån från offentliga samfund 6,07 0,07 Omsättningstillgångar 0,22 0,20 Erhållna förskott 1,11 0,35 Material och förnödenheter 0,22 0,20 Anslutningsavgifter och övriga skulder 3,45 2,67 Färdiga produkter 0,00 0,00 Kortfristigt 26,23 26,06 Fordringar Lån från finansinstitut och Långfristiga fordringar 0,18 0,36 försäkringsinrättningar 4,79 4,47 Kundfordringar Lån från offentliga samfund 0,00 0,01 Övriga fordringar 0,18 0,36 Erhållna förskott 0,01 0,01 Skulder till leverantörer 7,77 10,23 Kortfristiga fordringar 7,57 8,19 Övriga skulder 1,62 1,54 Kundfordringar 3,11 2,86 Resultatregleringar 12,04 9,81 Lånefordringar 0,02 Övriga fordringar 3,51 4,13 Resultatregleringar 0,95 1,19 Finansiella värdepapper 0,21 0,21 Aktier och andelar 0,21 0,21 Placeringar i penningmarknadsinstrument Kassa och bank 9,38 13,71 AKTIVA TOTALT 168,10 156,26 PASSIVA TOTALT 168,10 156,26 Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % 52,8 57,3 Finansieringsförmögenhet, /inv , ,52 Relativ skuldsättningsgrad, % 43,1 40,7 Lånestock (milj. ) 50,6 39,0 Lån, /invånare Lånefordringar (milj ) 0,01 0,01 Invånarantal

20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 18 Bokslut 2008 Totalinkomster och -utgifter Kalkylen över totalinkomsterna och -utgifterna har utarbetats utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen, som endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansieringstransaktioner % % % INKOMSTER Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter ,1 13, ,1 13, ,4 12,4 Skatteinkomster ,0 70, ,5 74, ,2 69,0 Statsandelar ,6 10, ,2 10, ,1 9,7 Ränteintäkter 202,0 0,1 414,5 0,2 401,2 0,2 Övriga finansiella intäkter 381,8 0,2 488,8 0,3 456,4 0,2 Extraordinära intäkter 64,3 64,3 Rättelseposter till internt tillförda medel - Vinst på försäljning av anläggningstillgångar ,7-1, ,5-2, ,0-0,9 Investeringar utgifter 508,4 0,3 634,3 0,4 525,8 0,3 tillgångar 3 090,6 1, ,0 2, ,7 1,1 Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 12,1 0,0 3,2 0,0 1,8 0,0 Ökning av långfristiga lån 8 000,0 4, ,0 7,9 Ökning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Totala inkomster, sammanlagt ,2 100, ,1 100, ,1 100,0 UTGIFTER Ordinarie verksamhet Verksamhetskostnader ,8 88, ,2 87, ,4 83,9 Räntekostnader 1 480,6 0, ,7 1, ,4 1,0 Övriga finansiella kostnader 6,4 0,0 10,0 0,0 19,8 0,0 Extraordinära kostnader 108,0 0,1 Rättelseposter till internt tillförda medel - anläggningstillgångar Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar ,7 8, ,2 9, ,2 12,8 Finansieringsverksamhet Ökning av utlåningen 34,5 0,0 24,4 0,0 116,3 0,1 Minskning av långfristiga lån 3 295,5 2, ,9 2, ,0 2,1 Minskning av kortfristiga lån Minskning av eget kapital Totala utgifter, sammanlagt ,5 100, ,4 100, ,1 100,0

21 Bokslut VERKSAMHETSBERÄTTELSE SAMMANSTÄLLNING ÖVER DE SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Sammanställning med koncernbokslutet Sammanställda (st.) Inte sammanställda (st.) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 3 - Samkommuner 8 - Intressesamfund 5 - Totalt 16 - En samfundsspecifik specifikation över kommunens innehav i andra bolag presenteras i noterna till bokslutskalkylerna. Koncernbokslutet och dess nyckeltal presenteras i samband med bokslutets bokslutskalkyler. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Kommunstyrelsen föreslår följande gällande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat, ,70 euro: beloppet på ,88 euro som motsvarar räkenskapsperiodens planenliga avskrivningar på avskrivningsdifferensprojekten intäktsförs av den tidigare gjorda avskrivningsdifferensen beloppet på ,54 euro som motsvarar anskaffningsutgiften för anskaffningar som gjorts under året intäktsförs av investeringsreserveringen för markanskaffning. C.F. och Maria von Wahlbergs fond förkovras genom att ,26 euro överförs till fonden räkenskapsperiodens överskott, ,46 euro, överförs till balansräkningens konto räkenskapsperiodens över-/underskott.

22 20 Bokslut 2008 BUDGETUTFALL Kommunfullmäktige godkände följande ändringar i budgeten 2008: ökning (-)/minskning (+) ökning (-)/minskning (+) av anslag av beräknad inkomst Drifthushållningsdelen Resultaträkningsdelen Investeringsdelen Finansieringsdelen Totalt Inverkan på likviditeten Av anslagshöjningarna i drifthushållningsdelen riktades 1,1 milj. euro till hälsovårdsväsendet, 2,4 milj. euro till socialväsendet och 0,7 milj. euro till bildningsväsendet. Drifthushållningsdelen Utfallet för verksamhetsinkomsterna i drifthushållningsdelen av budgeten 2008 var 2,7 milj. euro större än de beräknade inkomsterna i den ursprungliga budgeten och 3,7 milj. euro, d.v.s. 10,4 % större än utfallet för verksamhetsinkomsterna föregående år. 0,7 milj. euro mer än i den ändrade budgeten inflöt i försäljningsinkomster. Den ändrade beräknade inkomsten för understöd och bidrag överskreds med 0,5 milj. euro. Utfallet för verksamhetsutgifterna överskred anslagen i den ursprungliga budgeten med 6,1 milj. euro, dvs. 3,3 %. Överskridningen var 3,9 milj. euro större än den motsvarande överskridningen i bokslutet året innan. Störst var överskridningen inom köp av tjänster, 6,9 milj. euro, d.v.s. 9,7 %. Inom personalutgifterna uppstod en besparing på 1,5 milj. euro. I jämförelse med föregående års budgetutfall ökade verksamhetsutgifterna med 11,2 %, då den motsvarande ökningen för ett år sedan var 8,8 %. I bokslutet har den bindande nivån (= organets verksamhetsbidrag) för följande verksamheter i drifthushållningsdelen överskridits/underskridits utan budgetändringar godkända av kommunfullmäktige: avvikelse % socialnämnden ,3 bildningsnämnden ,2 finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden ,1 idrottsnämnden ,0 direktionen för vattenförsörjningsverket ,1 Resultaträkningsdelen Den sammanlagda ändrade beräknade inkomsten för försäljningsvinster från anläggningstillgångar och markanvändningsavtal var 12,6 milj. euro, men endast 4,4 milj. euro inflöt. Skatteinkomsterna överskred den ändrade beräknade inkomsten med 1,8 milj. euro och statsandelarna med 0,2 milj. euro.

23 Bokslut BUDGETUTFALL Investeringsdelen Utfallet för investeringsutgifterna, 26,6 milj. euro, underskred anslagen i den ändrade budgeten med 9,8 milj. euro d.v.s. 27 %. Av anslagen anvisade för husbyggande blev 2,1 milj. euro oanvänt och av anslagen för kommunalteknik 5,9 milj. euro. Av anslagen anvisade för anskaffning av aktier och andelar blev 1 milj. euro oanvänt (reservering för det nya kommunhuset). FÖRVERKLIGANDE AV DE BINDANDE MÅLEN UPPSTÄLLDA FÖR ÅR 2008 För att kommun- och servicestrategierna skulle kunna genomföras uppgjorde organen en verksamhetsplan där de bedömde utvecklingen av sin verksamhet utgående från riktlinjerna i strategierna. Kommunfullmäktige behandlade organens verksamhetsplaner vid sitt seminarium Fullmäktiges beredningskommitté fortsatte tillsammans med kommunstyrelsens utvecklingsarbetsgrupp behandlingen av det material som uppstod under seminariet. Som resultat av behandlingen uppställdes följande bindande mål i budgeten för år 2008: KYRKSLÄTT I UTVECKLING I HELSINGFORSREGIONEN (perspektiv) Mål 1: En balanserad befolkningstillväxt och -struktur Kritisk framgångsfaktor 1 En balanserad markanvändning som utförs i rätt tid och som tjänar kommunens strategier Bedömningskriterium Att kommunens utvecklingsbild är tydlig Mål 1 Målnivå år 2008 Utgående från riktlinjerna i kommunstrategin skapas en tydligare utvecklingsbild för kommunen än för närvarande som utgångspunkt för utveckling av service för kommuninvånarna, harmonisk samhällsstruktur och regionalt samarbetsnätverk. Inverkningarna av ett fullt medlemskap i SAD på servicen för kommuninvånarna och de ekonomiska och sociala verkningarna av medlemskapet utreds. Ansvar: Kommunstyrelsen Gemensamma planer uppgörs med Esbo, Vichtis och Sjundeå för ändamålsenligt genomförande av planering av samhällstrukturen och ordnande av tjänster. Kommunen verkar aktivt i Helsingforsregionens samarbetsnät för uppnående av kommunens egna och regionens gemensamma mål. Uppgörandet av en utvecklingsbild för Kyrkslätt inleddes under vintern utgående från Kyrkslätts vision 2040 som tjänstemännen utarbetat. Efter att fullmäktigegrupperna defi-

24 22 Bokslut 2008 nierat sina ståndpunkter till visionen fortsätter arbetet genom att uppgöra områdes- eller byspecifika utvecklingsbilder i enlighet med kommunens utvecklingsbild. Samarbetet kommuner emellan har fortsatt sektorvis och utgående från behov tillsammans med grannkommunerna. Kyrkslätt har också anslutit sig som stiftande medlem till samkommunen Helsingforsregionens trafik som inleder sin verksamhet 2010 och som sköter kollektivtrafiken. Kritisk framgångsfaktor 2 Ett mångsidigt bostadsbestånd Bedömningskriterium Ett uppdaterat byggprogram Mål 2 Målnivå år 2008 Det av kommunfullmäktige godkända byggprogrammet uppdateras för åren Målen för bostadsproduktionen preciseras utgående från de regionalt uppställda målen. I anslutning till detta utreds också behovet av och tillgången till boendeservice för specialgrupper. Anskaffningen av råmark för genomförande av byggprogrammet tryggas. Förändringar i befolkningsstrukturen påverkar också invånarnas bostadsbehov. Bostadsbyggandet skall utvecklas så, att det för olika befolkningsgrupper finns mångsidiga hus- och bostadstyper, både för ägaroch hyresboende. Också det existerande bostadsbeståndet och dess boendemiljö måste underhållas. Ansvar: Kommunstyrelsen Det uppdaterade byggprogrammet blir färdigt våren I byggprogrammet samordnas behoven att bygga samhällsteknik och kommunala tjänster som konstaterats utgående från planläggningsprogrammet och befolkningsprognosen samt kommunens ekonomiska resurser, varvid syftet är ett så fungerande och kostnadseffektivt servicenät som möjligt. På kommunnivå anges riktlinjer för markanvändningen, befolkningsprognos för hela kommunen, kommunens bostadsprogram och beräknad utveckling av kommunens ekonomi (utgående från alternativa antaganden). Regionalt anges centrala planläggningsprojekt, befolkningsprognos, centrala byggprojekt för samhällsteknik och kommunala tjänster med priser och tidtabeller. Uppdateringen av byggprogrammet har skjutits fram till följd av uppgörandet av utvecklingsbilden och justeringen av det markpolitiska programmet (i fullmäktige under våren 2009). Det är ändamålsenligt att placera godkännandet av byggprogrammet för år i samband med behandlingen av budgeten för år 2010.

25 Bokslut BUDGETUTFALL Mål 2: Regionalt konkurrenskraftiga kommersiella tjänster och en näringsstruktur som stöder utvecklingen av arbetsplatssufficiensen Kritisk framgångsfaktor 1 En fungerande servicestruktur i kommuncentrum och de övriga tätorterna Bedömningskriterium En realistisk tidtabell för genomförande av kommuncentrums utvecklingsprojekt Mål 3 Målnivå år 2008 En tidtabell för kommuncentrums utvecklingsprojekt uppgörs tillsammans med andra samarbetspartner på området. I tidtabellen bestäms hur kommunalteknik, bostäder och tjänster kan genomföras kostnadseffektivt i etapper. Ansvar: Samhällstekniska nämnden En projektplan för genomförande av kommunalteknik uppgörs. I projektplanen reserveras tillräckligt med tid efter fastställandet av detaljplanen för planering och byggandet inleds först då planerna är färdiga (entreprenader). För koordinering av projektet utses en grupp för planering och genomförande (SUTO). Projektingenjören leder projektet. En grov projektplan, som innehåller preliminära tidtabeller för byggnadsskedena, kostnadsberäkningar och finansieringsplaner, blir färdig i början av året. Sektorchefen utnämnd en grupp för planering och genomförande. Gruppen fungerar som styrgrupp för projektet och har sammankommit regelbundet med ca en månads mellanrum. Den av styrgruppen uppgjorda projektplanen har godkänts och delgivits utvecklingsarbetsgruppen, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Kyrkslätt till kännedom. Projektet är indelat i 15 helheter vars tidtabell och preliminära kostnadsberäkningar ingår som bilaga till projektplanen. Enligt planen slutförs arbetet våren 2009 och år 2008 påbörjades byggarbeten för flera arbetshelheter. En separat informationsplan har uppgjorts för projektet. Projektplanen och aktuella meddelanden finns tillgängliga på kommunens webbplats. Man informerar separat också via pressen på förhand om olika arrangemang som arbetena kräver. Syftet med informationen är att till informationens målgrupper producera exakt och aktuell information om hur olika skeden av kommuncentrums byggprojekt framskrider. Avvikelserna från planerna och riskförteckningen genomgås månatligen vid styrgruppens sammanträde. Ur centrumprojektets delhelheter har 10 olika objekt bildats entreprenadpaket på basis av vilka konkurrensutsättning av entreprenader och byggande av objekt kan genomföras.