Anders Håkansson Med dr, leg läkare Avd för psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, Lunds universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anders Håkansson Med dr, leg läkare Avd för psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, Lunds universitet"

Transkript

1 Missbruk och beroende av narkotika. Anders Håkansson Med dr, leg läkare Avd för psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, Lunds universitet

2 Epidemiologi 10% av den vuxna befolkningen har någon gång provat narkotika (Sverige). (I USA ca 35%) Cannabis utgör huvuddrogen i huvuddelen av fallen Situationen i Norden är likartad med undantag av Danmark när det gäller problematiska narkotikamissbrukare: 5 promille i Danmark, 3 promille i övriga norden

3 Vad gör att man fastnar i missbruk? Här har man framför allt undersökt varför man fortsätter röka cannabis, eftersom detta är debutdrog i 95% av fallen Riskfaktorer som har betydelse: tidig debut, hög konsumtion (>5 ggr), tidig uppförandestörning, låg socioekonomisk status, tidig användning av tobak och alkohol, manligt kön, låg självkänsla, grupptryck och tillgänglighet

4 Hur många prövar? CAN:s mätningar har pågått sedan 1970-talet, frågeformulär i åk 9 i grundskolan Mönstringsundersökning, har upphört 2005 Högst nivåer i slutet av 70-talet (närmare 20% av de tillfrågade) lägst i slutet av 80-talet (6%) som ökat till en toppnotering i början av 2000-talet (~17%), för att sedan minska

5 Cannabis och den växande hjärnan Cannabisrökaren stannar i växten mentalt Ju tidigare cannabisdebut, desto större svårigheter att utvecklas normalt som tonåring Cannabisrökare uppvisar morfologiska förändringar vid neuroradiologiska undersökningar, minskad volym och densitet i både grå och vit substans (exempelvis i prefrontala cortex)

6 Kognitiva långtidseffekter: kroniskt rus / amotivationssyndrom Upprepad rökning flera gånger i veckan ger kognitiva skador Oförmåga att fokusera uppmärksamhet och filtrera irrelevant information En känsla av utanförskap, att livet saknar mening, står utanför deras kontroll Efter drogfrihet och behandling ser man en tydlig förbättring av dessa kognitiva svårigheter

7 Vad händer vid det akuta ruset? Akut rus: försämring av kognitiva funktioner, perception, reaktionstid, inlärning och minne (CNS) Missbrukaren uppfattar positiv drogeffekt i form av mild eufori, välbefinnande, rikliga associationer, avslappning, hallucinationer m m Kan även få snedtändning orsakad av panikångestreaktion (till följd av förhöjd puls och blodtryck) vilket orsakas av kardiovaskulär effekt av THC. Rödsprängda ögon orsakas av detta Muntorrhet, lätt yrsel och illamående Ökad aptit

8 Akuta psykiska effekter av cannabisrökning Cannabisorsakad psykos: Hallucinationer och vanföreställningar men inte tankestörningar Debuterar alltid i direkt relation till cannabisintag Uttryck för en övergående hjärnskada I Köpenhamn kunde man visa att 30% av de som lades in på en psykiatrisk enhet antingen blev psykotiska eller förvärrades i sin psykos genom cannabisrökning

9 Skillnad akut schizofreni/ cannabispsykos Skillnaden är att en akut schizofreni också har tankestörningar, medan en cannabispsykos framför allt har hallucinationer och vanföreställningar Cannabispsykosen ger också affektiva svängningar (växlingar i sinnesstämningen)

10 Forskning cannabis/schizofreni Den svenska värnpliktsstudien: Det inträffade sex gånger så många fall av schizofreni i den grupp som angett att de rökt cannabis mer än 50 ggr vid mönstring När man korrigerade för de som redan vid mönstring hade en psykiatrisk diagnos eller medicinerade mot nervösa besvär kvarstod en nästan tredubblad risk (OR: 2,9) för schizofreni i högkonsumtionsgruppen (Andréasson et al 1987)

11 Studier under 2000-talet Arsenault et al (2004) sammanställde resultat av fem studier som analyserade samband cannabis-schizofreni Man fann att cannabismissbruk fördubblade risken för framtida insjuknande i schizofreni Man uppskattade den etiologiska fraktionen till 8% - d v s 8% av alla schizofrenifall hade kunnat undvikas om cannabismissbruk eliminerades Det finns alltså idag converging evidence för att cannabis kan öka risken för schizofreni hos sårbara personer, men även hos personer utan tidigare psykiska besvär.

12 Cannabis och belöningssystemet GABA-neuron utövar en hämning på Dopaminneuronen i VTA Aktivering av cannabisreceptorer minskar GABA-tonus (i VTA) och ökar därmed dopaminfrisättning: eufori Cannabisreceptoraktivering minskar även GABA och ökar glutamat i Nucleus Accumbens Ökar även den endogena opioiden enkefalin Detta bidrar till euforiupplevelsen vid cannabisrökning och till beroendeutvecklingen

13 Cannabisreceptorer Delta-9-THC identifierades 1964 (den psykoaktiva komponenten i cannabis) 60-talets farmakologer ansåg att cannabis skulle klassificeras som lättare narkosmedel man hade inte uppfattningen att det fanns receptorer för cannabis Först i slutet av 1980-talet kunde man identifiera specifika cannabisreceptorer CB1-receptorn 1990, CB2-receptorn 1992

14 Cannabis och aptitreglering Cannabisintoxikation ger kraftfull aptitstimulering, särskilt av söta födoämnen Detta gäller även försöksdjur, som väljer framför allt söta födoämnen Dronabinol (oralt THC) används för aptitstimulering av patienter med AIDS i USA Rimonabant (Acomplia ) registrerades som läkemedel mot fetma i mitten av 2000-talet men drogs tillbaka p g a ökad risk för depression och suicid)

15 Abstinensbehandling Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för missbruks-och beroendevård, 2007 : Det saknas specifik läkemedelsbehandling för abstinenssymtom när det gäller amfetamin, kokain, cannabis och hallucinogener. För cannabis finns rapporter om farmakologisk behandling, men de är få och inga säkra slutsatser kan därför dras. För symtomatisk behandling vid agitation och oro föreslås generellt bensodiazepinbehandling.

16 Psykosocial behandling enligt Lundamodellen Behandlingen är psykosocial, inriktar sig på stödinsatser för drogrelaterade kompetensbrister. Viktigt att fokusera på cannabis negativa kognitiva effekter Fungera som vikarierade frontallob Utvecklades under 1980-talet vid Rådgivningsbyrån i Lund för äldre cannabismissbrukare Haschprogrammet HAP Manualbaserad version för unga, år, bygger på HAP Cannabisnätverket ordnar utbildning för de som arbetar med cannabismissbrukare

17 Programmets olika faser Viktigt med omedelbar avhållsamhet, man kan inte trappa ned cannabisrökningen när man inleder en behandling Det tar ca 6 veckor för THC att utsöndras från kroppen Första 2 veckorna: Stötta patienten kognitivt, förklara med enkla modeller och bilder. Fysiologisk abstinens är som starkast Vecka 3-4: Patienten börjar komma ut ur bubblan den psykologiska fasen av abstinensbehandlingen Vecka 4-5: social nyorientering, social fas i behandlingen

18 Hallucinogener Vilka droger kan kallas hallucinogener? Egentliga hallucinogener (LSD, meskalin, psilocybe spp.) Hallucinogena amfetaminer: entaktogener ( empatogener ): (MDMA: ecstacy ) Hallucinogena narkosmedel

19 LSD Mest använda hallucinogena drogen i världen bland ungdomar Syntetiserades ff g 1938 av Albert Hofmann Amerikanska studier på människa påbörjades 1949 Modell för psykos?

20 LSD-effekt Somatisk fas: CNS-stimulering ökad sympatikustonus Sensorisk fas (varseblivningsfas): sensoriska störningar och pseudohallucinationer, framför allt Perceptionsförändringar: ljud, ljus, färger upplevs annorlunda, förstärkta, förändrade Inkonstansfenomen: föremål ändrar storlek, konturer rinner bort föremål mångfaldigas Bisarra kroppsupplevelser, lemmarna frigör sig från kroppen, huden bubblar etc Hallucinationer, visuella, auditiva, taktila, olfaktoriska Omnipotenskänsla

21 MDMA, Ecstacy Potent och selektivt neurotoxin (5HT-neuron) entaktogen, empatogen drog Kroniska depressioner och svårbehandlade psykoser Hypertermi (serotonergt syndrom), vattenintoxikation, i samband med intensiv aktivitet Under 1990-talet var MDMA på andra plats i Europa efter cannabis, i flera länder inkörsport för andra droger Sedan början av 2000-talet minskning av MDMA

22 Hur ser missbruket ut? Huvudsakligen experimentellt missbruk Hallucinogenerna påverkar inte hjärnans belöningssystem alltså inget egentligt beroende Efter en tids intag krävs en viloperiod för hjärnan Ofta unga personer med cannabis som huvuddrog med psykedeliska intressen

23 GHB Geografiskt begränsat till vissa städer i Sverige, ovanligt i Skåne Bensodiazepinliknande effekt, kraftigt sederande Lätt att intoxikera sig Paradoxal aggressiv reaktion när missbrukaren väcks från ruset

24 AAS Androgena anabola steroider förekommer i missbrukskretsar, undersökning i Stockholm visade att en stor del av missbrukare i öppenvård även använde AAS för att få bättre självförtroende, kunna genomföra brott etc Ofta blandberoende opiater, AAS, bensodiazepiner Missbruk av AAS leder till försämrade psykiatriska symtom Inkörsport för tyngre narkotikaberoende

25 AAS påverkar belöningssystemet Ger inte en akut euforisk effekt (som heroin eller amfetamin), men en långsammare belöningseffekt Djurmodeller talar för påverkan av belöningssystemet; djur som förbehandlats med AAS föredrar alkohol framför vatten Kronisk AAS-behandling ger förändringar i hjärnregioner viktiga för beroendeutveckling

26 Amfetamin/kokain - påverkan Ökad signalering av dopamin, noradrenalin och serotonin. Eufori Psykomotorisk aktivering och vakenhet. Aptitförlust. Tachykardi, hypertoni, hypertermi Hallucinos, vanföreställningar (icke-bisarra, paranoida), hänsyftningsidéer Muskelkontraktioner, choreiforma rörelser Mydriasis Pundning stereotypt upprepande

27 Amfetamin/kokain - långtidsförlopp Abstinens: Crash -symptom Dysfori, anhedoni Ökat sömnbehov Hunger Långtidseffekter Pundning Kroniska ofrivilliga rörelser Toxisk psykos (recidiverande eller kronisk) Somatiska komplikationer (stroke, hjärtsjukdom, njursjukdom mm)

28 Akut behandling Vid agitation, hotande somatisk aktivering, utåtagerande psykossymptom: bensodiazepiner (diazepam) Försiktighet med neuroleptika vid amfetaminpåverkan Akuta psykotiska symptom förbättras oftast av sömn

29 Amfetamin/kokain behandling av beroendet Traditionellt: avgiftning + behandlingshem Begränsad effekt av utprövade farmaka

30 Diagnostik: Heroin Agonist på my-opiat-receptorer Omvandlas nästan omgående till morfin Intensiv eufori Medvetandepåverkan Andningsdepression Mios Bradykardi Analgesi

31 Diagnostik: Opiatabstinens Tillstånd av ökad adrenerg aktivitet Heroinabstinens: symptomdebut efter ca 8-10 h Kulminerar efter h Kan vara 7-10 dgr Metadonabstinens debuterar och kulminerar senare, varar längre Långvarig protraherad abstinens, craving

32 Diagnostik: Opiatabstinens Rinnande näsa och ögon Gäspningar, lufthunger Gåshud Frossa Mydriasis Muskelvärk Buksmärta, diarré Aptitförlust, illamående, kräkningar

33 Heroinöverdos Antidot-behandling: Naloxon (Narcanti) iv, gärna även im ( depå ) Flumazenil (Lanexat) vid oklar intoxikation Observation Naloxon: effekt på 1-2 min, varar min (T½ kortare än för heroin) Suicidförsök? Insikt? Risk för ny överdos? LVM-anmälan?

34 Opiatavgiftning - handläggning Oftast elektivt efter planering från socialtjänst Akut vid komplikationer, LVM-beslut Läkemedel titreras till effekt och trappas därefter ned på 5-10 dagar Mål avgiftning från huvuddrog och andra droger minimum av abstinenssymptom

35 Opiatavgiftning - handläggning Buprenorfin (Subutex, Suboxone ) Partiell opiatagonist Högre affinitet för opiatreceptorerna Kan framkalla abstinens vid opiatpåverkan Långverkande (släpper receptorerna sakta) Metadon Full opiatagonist Lång halveringstid

36 Läkemedelsassisterad behandling vd opiatberoende underhållsbehandling Sjukvårdsinrättning särskilt inrättad för beroendevård Inklusionskriterier 20 år (undantag 18 år) Ett års dokumenterat opiatberoende Ej sidomissbruk som innebär medicinsk risk Frivillighet Behandlingsplan i samverkan med socialtjänst Ej spärrtid senaste tre månaderna

37 Metadon eller buprenorfin? Buprenorfin (oftast Suboxone, inkl naloxon) Partiell opiatagonist Högre receptoraffinitet än heroin/morfin/metadon Blockerar effekt av heroinintag Framkallar abstinens om opiater kvar på receptorerna Låg intrinsic activity Långsam dissociation från receptorerna (>24 h), långsammare vid högre doser. Dagligen eller 2-3 ggr/v (jfr heroin).

38 Metadon eller buprenorfin? Metadon Komplett opiatagonist Långsammare tillslag än heroin (mindre euforiserande) Långsammare toleransutveckling än heroin Kan missbrukas. Kan ge letala överdoser. Högre beroendepotential Något större subjektiv påverkan än buprenorfin Lång halveringstid. En dos dagligen.

39 Praktisk handläggning Utredning i samverkan med socialtjänst, inhämtande av journaluppgifter osv Inställning ofta i sluten vård. Samtidigt avgiftning från blandmissbruk. Insättes vid objektiv abstinens, titreras upp till symptomfrihet. Därefter hela dygnsdosen på morgonen. Inneliggande avgiftning vid återfall. Första tiden nästan daglig medicinhämtning. Frekventa urinprover.

40 Missbruk/beroende av opioidanalgetika Kodein, tramadol, morfin, oxykodon Primärt missbruk hos unga eller del i annat opioidberoende Svår överlappning med smärttillstånd och psykiatriska tillstånd Tramadol Serotonerg effekt Sänker kramptröskeln ep-risk i överdos Långsam nedtrappning (öppen eller sluten vård)

41 Sprutbyte Nästan samtliga I-länder, allt fler U-länder Sverige: på försök i Malmö och Lund sedan 80-talet. Då lagstadgat förbud mot andra sprutbyten. Riksdagsbeslut våren 2006: möjlighet för samtliga landsting att ansöka om att bedriva sprutbyte Helsingborg 2010, Kalmar Stockholm 2013.

42 Sprutbyte i Sverige Krav för deltagande i sprutbytet Åldersgräns 20 år Stickmärken Pågående injektionsmissbruk Hepatit-/HIV-test vid inskrivning och var tredje månad Vaccinationer (hepatit A, B) Sprutbytet Malmö: ca 900 patienter/år

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Cannabis och dubbeldiagnoser Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Hur ska man närma sig detta problem? Cannabis som orsak till psykiska sjukdomar? Cannabis som självmedicinering vid psykiska sjukdomar?

Läs mer

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling Anders Håkansson, leg läkare, professor Enheten för klinisk beroendeforskning Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Heroin Injektion, rökning, sniffning

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Cannabis och hjärnans belöningssystem

Cannabis och hjärnans belöningssystem Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Cannabis och psykos. Google:

Cannabis och psykos. Google: Cannabis och psykos 67 800 träffar Google: Cannabis and psychosis: 1 260000 hej och hallå. jag undrar om det är vanligt att man får cannabis psykoser, alltså om man BARA röker cannabis och inte håller

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Hjärnans dopaminerga belöningssystem Prefrontala hjärnbarken

Läs mer

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,

Läs mer

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande

Läs mer

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet

Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Cannabis och hjärnan Det biologiska perspektivet Med. Dr. maria.ellgren@farmbio.uu.se Upplägg 1. Introduktion till hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet 3. Cannabis påverkan p påp hjärnan och belöningssystemet

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

Centralstimulantiapåverkan

Centralstimulantiapåverkan Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten

Läs mer

Drogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam

Drogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam Drogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam Specialistläkare, Beroendecentrum Stockholm Medicine doktor, Centrum för psykiatriforskning Agenda Översikt: substansutlösta psykiatriska

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Beroendesjukdom. Samsjuklighet

Beroendesjukdom. Samsjuklighet Beroendesjukdom Samsjuklighet Dubbeldiagnos Beroende och Affektiv sjukdom Ångestsjukdom Psykossjukdom ADHD 10 % SUD mot 3 % av övriga. Autismspektrumstörning Marginell och lindrig utvecklingsstörning Tics

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Skador av cannabis. Indirekta skador. Direkta skador. Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom. Olyckor vid bilkörning

Skador av cannabis. Indirekta skador. Direkta skador. Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom. Olyckor vid bilkörning Skador av cannabis Direkta skador Orsakar eller försämrar psykisk sjukdom Indirekta skador Olyckor vid bilkörning Orsakar eller försämrar kroppslig sjukdom Övergång till andra illegala droger gatewaymekanismen

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki. Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner

Läs mer

Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos

Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos utbildning Nässpray mot opioidöverdos Hur fungerar naloxon? är ett motgift mot opioider som tillfälligt kan ta bort effekten av opioider och häva en överdos. Effekten av naloxon är beroende av dosen naloxon

Läs mer

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Alkoholberoende Farmakologisk behandling Alkoholberoende Farmakologisk behandling Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö I Sverige finns 1 miljon riskkonsumenter 330 000 alkoholberoende 80 000 alkoholberoende med tungt missbruk 75 000 med läkemedelsberoende

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

LINDALENS BEHANDLINGSHEM

LINDALENS BEHANDLINGSHEM LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling

Läs mer

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE?

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? Solveig Olausson, Fil. Dr. Leg. Psykolog, Specialist klinisk psykologi Malin Hildebrand Karlén, Fil. Dr. Leg. Psykolog ALKOHOL Förstärkta känslor i början I början

Läs mer

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!

Läs mer

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3

Etanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3 Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Läkemedel missbruk/beroende. Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö

Läkemedel missbruk/beroende. Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö Läkemedel missbruk/beroende Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö 2013 Tio-i-topp Tobak Alkohol Läkemedel Metamfetamin Marijuana Ecstasy Kokain/crack Heroin Steroider Lösningsmedel www.streetdrugs.org

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

LARO-mottagningen Kristianstad

LARO-mottagningen Kristianstad Patientinformation LARO-mottagningen Kristianstad LäkemedelsAssisterad Rehabilitering vid Opiatberoende Innehållsförteckning Kontakta LARO-mottagningen 3 Socialstyrelsens föreskrifter och intresseanmälan

Läs mer

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende

5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende 5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende Utredningens förslag: Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende ska genom regeländring möjliggöras som ett behandlingsalternativ i hela landet.

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Skadeverkningar av cannabis

Skadeverkningar av cannabis Skadeverkningar av cannabis Karlstad 2012 09 03 Kerstin Käll Med.dr., överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Två viktigaste källorna Thomas Lundqvist Dan Ericsson. Vägen ut ur Haschmissbruket.

Läs mer

Beroendeutveckling och Cannabisvad händer i hjärnan? Sara Lindholm, Apotekare, Medicine Doktor

Beroendeutveckling och Cannabisvad händer i hjärnan? Sara Lindholm, Apotekare, Medicine Doktor Beroendeutveckling och Cannabisvad händer i hjärnan?, Apotekare, Medicine Doktor Hjärnan är ett fantastiskt organ! Väger 1,2 1,4 kilo hos en vuxen Består av ~ 120 miljarder nervceller Motsvarar ~12 miljoner

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt

Läs mer

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg

Läs mer

Riktlinjer för behandling av missbruk och beroende i akut skede

Riktlinjer för behandling av missbruk och beroende i akut skede Riktlinjer för behandling av missbruk och beroende i akut skede Beroendecentrum Malmö VO Vuxenpsykiatri Malmö, Psykiatri Skåne Uppdatering augusti 2013 A. Alkohol Abstinensbesvären börjar i regel redan

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Avgiftning från opiater med Subutex

Avgiftning från opiater med Subutex Avgiftning från opiater med Subutex Lars Goyeryd Specialistläkare Lars Goyeryd Läkarexamen 1989 Leg läkare 1991 Specialist i anestesi- & intensivvård 1995 Heltid beroendemedicin sedan 1997 Lindalen heltid

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Missbruk och beroende

Missbruk och beroende Missbruk och beroende Karin Hyland Specialistläkare i psykiatri 121120 Vad kan missbrukas? Alkohol Diverse droger Läkemedel Mat Sex Spel Internet Mm, mm Dopaminsystemet - Hjärnans belöningssystem - Överlevnadsvärde

Läs mer

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Patientinformation Socialtjänsten Patientinformation till dig som söker till LARO-programmet LARO betyder läkemedelsassisterad rehabilitering

Läs mer

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet Behandlingsprogram LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroende- och neuropsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

Receptbelagda opioider. Johanna Nordmark Grass GIC

Receptbelagda opioider. Johanna Nordmark Grass GIC Receptbelagda opioider Johanna Nordmark Grass GIC Opiat/opioid Opioid: Syntetisk eller naturlig substans som binder på opioidreceptorer Opiat: Alkaloid funnen i opium med effekt på opioidreceptorer Amerikansk

Läs mer

Läkemedel och trafik

Läkemedel och trafik 1 Läkemedel och trafik 2018-05-14 Dorota Religa Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2 kap,15 Vid förskrivning och utlämnande av läkemedel som

Läs mer

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering

Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Skador av hasch och marijuana En genomgång av vetenskapliga studier publicerade till och med år Adress:

Skador av hasch och marijuana En genomgång av vetenskapliga studier publicerade till och med år Adress: t Skador av hasch och marijuana En genomgång av vetenskapliga studier publicerade till och med år 2008. Utgiven av Statens folkhälsoinstitut (2009) Författare Jan Ramström Kan beställas som Pdf fil Adress:

Läs mer

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende

Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Lotta Arborelius, docent Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet Absint av Edgar Degas Varför har vi ett

Läs mer

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan?

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan? Beroendeutveckling Vad händer i hjärnan? Jenny Häggkvist, Med. Dr Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Institutet Föreläsningen - Introduktion till hjärnan

Läs mer

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck

Läs mer

CANNABIS. Beroendeframkallande substanser aktiverar olika system i hjärnan. Narkotika. Narke = sömn. beredningar, mekanismer, skadeverkningar

CANNABIS. Beroendeframkallande substanser aktiverar olika system i hjärnan. Narkotika. Narke = sömn. beredningar, mekanismer, skadeverkningar CANNABIS beredningar, mekanismer, skadeverkningar Narkotika Narke = sömn Kemiska substanser andra än alkohol och flyktiga lösningsmedel med missbruks och beroendepotential DOCENT, BEROENDEMEDICIN, SAHLGRENSKA

Läs mer

Sprutbytet i Umeå. Gunilla Persson Infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare

Sprutbytet i Umeå. Gunilla Persson Infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare Sprutbytet i Umeå Gunilla Persson Infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare Öppnade 3e september 2018 Organisation Under infektionskliniken Sjuksköterskor från både infektion och beroendepsykiatrin Kurator

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Cannabis och psykos Google: träffar

Cannabis och psykos Google: träffar Cannabis och psykos Google: 31 300 träffar Min historia: Fruktansvärd snedtripp och flera månaders psykos av cannabis Mina symtom vid psykosen: - Saker rörde på sig något enormt. Snödrivor åkte runt, marken

Läs mer

Läkemedel och trafik

Läkemedel och trafik Läkemedel och trafik 2016-05-18 Dorota Religa/ Kurt Johansson Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2;15: Vid förskrivning

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

Ungdomar och riskbruk

Ungdomar och riskbruk Ungdomar och riskbruk Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se PRIMÄRPREVENTION Skola Elever Föräldrar Personal SEKUNDÄRPREVENTION Kliniken Ungdomsresurs,

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Valda ICD-koder för patientgrupperingar Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund MINI MARIA Beroendekliniken Vad kan Mini Maria ge för hjälp och stöd Träffa sjuksköterska för hälsosamtal, provtagningar, akupressur och akupunktur

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

SKL Handlingsplan år

SKL Handlingsplan år SKL Handlingsplan 13-29 år Framtagen via MILK Missbruk inom Landsting och Kommun 43 förslag som riktar sig till SKL, staten, kommuner och regioner Formuleras som bör och ska Riktar sig till beslutsfattare

Läs mer