Kvalitetsredovisning för läsåret 2007/2008
|
|
- Christoffer Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2007/2008 II. Verksamhet/förskola: Fyrklöverns Montessoriförskola Ramlösa Ansvarig förskolechef: Stellan Hagström III. Rutiner och underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen Vi bedriver en mindre förskoleenhet där allt arbete bygger på en nära kontakt mellan ansvariga, personal, föräldrar och barn. Det är denna kontakt som föder diskussioner och reflektioner. Detta och personalens observationer utgör grunden för kvalitetsarbetet. Ju bättre dialog vi kan ha mellan förskolan och hemmet ju bättre lyckas vi med vårt kvalitetsarbete. Utvärderingsarbetet med vår kvalitetsredovisning sker på kontinuerliga personalmöten (ett möte per månad), personalens planeringsdagar, föräldrarådsmöten, föräldramöten och utvecklingssamtal. Även samtal med barnen utgör en viktig del av arbetet. Dessutom genomförde vi en föräldraenkät under våren 08 som finns med i vårt kvalitetsarbete. IV. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden De förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning som vi skulle arbeta med var följande: - Att förbättra arbetsmiljön genom att analysera vår första termin och se över behovet av eventuella ommöbleringar för att uppnå bra arbetsmiljö och ett bra nyttjande av ytorna. - Att minska barngruppen på avd. Eken till fjorton barn. - Nya aktiviteter i utemiljön hade varit önskvärt. Vi vill framförallt satsa på en sandlåda och en lekstuga. Även någon form av avspärrning i vissa delar av utemiljön hade önskats. - Sänka spegeln och vasken på avdelningen Eken. - Göra nya grupper på avdelningen Kastanjen för att bättre stimulera de äldsta barnen och så att de yngre barnen blir mer likvärdigt blandade. - Att tillsammans med personalen på Ättekulla diskutera igenom underlaget till föräldrasamtalen så att alla pedagoger känner att vi har ett bra underlag. Även diskutera med föräldrarna om de saknar någon frågeställning. - Att sammanställa ett dokument som framtages av all personal där vi skapar ett dokument som beskriver Fyrklöverns arbetssätt och filosofi. Detta så att vi jobbar på samma sätt på alla avdelningar inom Fyrklöverns Montessoriförskola. - Inspirera fler pedagoger till att gå montessorilärarutbildning. - Förbättra sopsorteringen genom införskaffande av organiskt sopkärl samt genom att göra barnen mer delaktiga. Införskaffa sorteringslådor inne på avdelningen Kastanjen. - Att anställa en person som hanterar städning och köksbestyr. Fyrklöverns Montessori AB Kvalitetsredovisning
2 Prioriterade mål för läsåret 07-08: Avdelningen Eken: - Normer och värden : Visa respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö - Utveckling och lärande : Utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Avdelningen Kastanjen: - Utveckling och lärande : Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. - Utveckling och lärande : Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. V. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse. Vi bedriver en mindre förskola i fina lokaler där de båda avdelningarna har vars en entré och tambur. De två avdelningarna har en förberedd miljö för de barn som går på respektive avdelning, en för barn 1-3 år (Eken) och en för barn 3-5 år (Kastanjen). Avdelningarna har haft en egen budget där pedagogerna har beslutat om vilka inköp av material och förbrukningsartiklar som skulle göras. Dessutom har en budget funnits för gemensamma inköp till huset samt en för gemensamma inköp till utemiljön. Eftersom vi arbetar med montessoripedagogiken är det huvudsakligen detta pedagogiska material som vi köper in och arbetar med. Men även vanliga material återfinns i vår verksamhet som ett komplement. Under läsåret har barngruppen i snitt bestått av 35,2 barn (20,7 pojkar och 14,5 flickor). Barnens fördelning på våra avdelningar har varit ca 15,1 barn på Eken och 20,1 barn på Kastanjen. Förskolan leds av två förskolechefer som är ansvariga för verksamheten. Totalt ca 1 heltidstjänst för administration. När det gäller vår personals utbildning vill vi framhålla att 4 av våra pedagoger även har vidareutbildning till montessorilärare. Självklart ger denna utbildning en stärkt kompetens som påverkar arbetet med barnen positivt. Under läsåret har vi inte haft något barn med behov av särskilt stöd (barn med diagnos), funktionshinder eller nyanlända barn till Sverige. Vi har dock inom personalgruppen diskuterat och gjort åtgärder för enskilda barns utveckling, allt med perspektivet barnets bästa. I viss mån har vi även tagit extern hjälp för att möjligöra bästa möjliga stöd. Allmänt kan dock sägas att genom att vara en liten förskola med en nära och bra barn- och föräldrakontakt kan vi upptäcka och arbeta med eventuella svårigheter tidigt. I vissa fall kan det även i förskoleåldern vara svårt att konstatera att ett barn har en svårighet eller om det handlar om att barnet just nu inte har intresse för det ämnet för tillfället eller är lite senare i utveckling vad gäller just den förmågan. Fyrklöverns Montessori AB Kvalitetsredovisning
3 VI. Arbetet i verksamheten Vi har inte haft något barn som vi med utgångspunkt av dokumenterad diagnos, tydligt funktionshinder eller nyanlända barn till Sverige behövt särskilt stödja. I alla barngrupper kan man hitta barn som periodvis kan behöva extra stöd i sin utveckling och det har vi också haft detta läsår. I detta arbete använder vi i första hand våra pedagogers kompetens för att stödja varje individ på bästa möjliga sätt. I vårt arbete försöker vi hitta arbetsmetoder som är bra och utvecklande för barngruppen som helhet. Emellanåt kan man identifiera barn som har ett behov av särskild stödinsats av något slag, dvs. utöver de grundläggande arbetsmetoderna som vi tillämpar på alla barn. Ibland kan vi på förskolan behöva visst externt stöd för hur vi bästa skall agera för att hjälpa ett barn i en specifik situation. Vi har under året erhållit visst externt stöd via Skol- och fritidsförvaltningen. I arbetet med montessoripedagogiken skall våra pedagoger arbeta utifrån varje individ och dennes intresse och förmågor. Om behov av t.ex. extra språkstimulans upptäcks så arbetar pedagogen extra på att locka barnet att intressera sig för språkmaterielen. Våra arbetsmateriel är indelade i olika ämnesområden; språk, matematik, praktiska vardagsövningar, sensoriska och kulturella (geografi, biologi, historia). I enlighet med förskolans profil arbetar vi även med motorik, musik och miljö som profilområden. Områden som är viktiga för barnets utveckling på många olika sätt. - Hälsa och livsstil. Vår avsikt är att erbjuda barnen måltider som är varierade, praktiska och med en medveten tanke på livsmedel med låg sockerhalt, bra näringsvärde och med riktligt inslag av frukt och grönsaker. Vi vill även minska antalet produkter med E-koder av olika slag. Den lunch vi serverar köper vi ifrån Ättekulla Förskolas kök där de lagar en mycket varierad och god mat. Dagligen serveras det grönsaker i någon form vilket är bra. Vi hade under vårterminen en hälsovecka där vi pratade lite med barnen om olika sorters mat, vilken mat som är nyttig och vad som inte är så bra för kroppen. Vi hade en del aktiviteter under denna vecka som handlade om motorikträning i olika former för att belysa vikten av att röra sig. Även köket på Ättekulla Förskola lagade denna vecka lite ny mat där vi bidrog med recept på rätter som passade in i vår hälsovecka. Att vara utomhus är något vi även tycker är viktigt. De mindre barnen har alltid en utevistelse på förmiddagen där man minst en förmiddag i veckan går en promenad i närområdet. De äldre barnen är ofta ute på förmiddagen men inte varje dag. Däremot har de haft utedag minst en dag i veckan då det gått iväg i närområdet. De har dagligen utevistelse mellan lunch och mellanmål. Att arbeta med vår miljö på olika sätt är alltid en del av vår verksamhet. Vi pratar med barnen om vikten av att vara rädda om naturen och betydelsen av sopsortering. För att skapa ett bra förhållningssätt mot vår närmiljö är det viktigt för oss i förskolan att arbeta med att bygga upp en kunskap och förståelse för naturen, både av växter, djur och processer. Kunskapen för barnen byggs på vår förskola upp med arbete inne på förskolan med våra materiel i kombination med att vistas ute i naturen och där konkretisera och uppleva. - Förskolans prioriterade insatser/strategier läsåret 07-08: Fyrklöverns Montessori AB Kvalitetsredovisning
4 Avd. Eken; - Normer och värden : Visa respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Genom: Att inne i avdelningens lokaler sprida ut oss pedagoger i de olika rummen, förbättra sopsorteringen, upptäcka djur i naturen, plocka skräp i naturen, naturbord på avdelningen, följa årstiderna. - Utveckling och lärande : Utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Genom att: Ge barnen tid för att hjälpa sig själv, uppmärksamma alla barnen i samlingen, genom att vara utsprida i rummen på avdelningen skall vi kunna följa barnen och hjälpa dem att hantera konflikter om det behövs, skapa medel för barnen att hjälpa till att sköta om avdelningen t.ex. ha en skötblomma, sopset, vattenkanna och trasor. Avd. Kastanjen; - Utveckling och lärande : Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Genom att: arbeta med att i smågrupp ha utedag en förmiddag per vecka där vi arbetar med att följa naturen och vi kopplar litteratur och montessorimaterial till varje utedag, månadsutflykter för hela avdelningen, förbättra vår källsortering, hur påverkar människan miljön? - Utveckling och lärande : Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Genom att: erbjuda fler PVÖmaterial, förbättrad och anpassad gruppindelning, tid och uppmuntran ges till barnen för att klara vardagssysslor. Verksamhetens ledning: Förskolans ledning utgörs av två förskolechefer, Patrik Lundin och Stellan Hagström. Genom att vår andra enhet som startade i januari 2007 möjliggjordes att vi numera har en förskolechef som till största delen arbetar med förskolornas drift och administration. Tid lägges även på att samordna förskolornas pedagogiska arbetssätt och att upprätthålla det arbetet genom diskussioner och i skrifter. Personalens kompetensutveckling: - Sex pedagoger gick en utbildning i matematik utomhus under våren 08. En väldigt uppskattad kurs. - Fyra pedagoger gick en utbildning i Tidig Registrering Av Språkutveckling (TRAS). - Vi timanställde under läsåret en tidigare praktikant, som sommaren 07 blev utbildad montessorilärare. Detta har stärkt utbildningsnivån bland vår personal och tillfört fler montessoriutbildade pedagoger. - Förskolechef, Patrik Lundin, gick en utbildning i Livsmedelshygien (HACCP). VII. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål - De särskilda stödinsatser vi gjort under läsåret har varit en bra början och är ett arbete som kommer att fortsätta in i nästa läsår. - Hälsa och livsstil. Vi är nöjda med den lunch som inköps från Ättekulla Förskola. Maten är varierad och god och har alltid grönsaker som ingrediens eller som tillbehör. Vi har en dock vision om att en dag kunna skapa vårt eget tillagningskök där vi kan ha total råvarukontroll och helt styra över menyn. Fyrklöverns Montessori AB Kvalitetsredovisning
5 Vår hälsovecka var uppskattad av barnen och genomfördes som planerat. Ett tack riktas till köket som denna vecka lagade mat utifrån våra lämnade recept. Utevistelse känns naturlig för oss och finns med i vårt grundläggande upplägg. Uppskattad av samtliga och kommer fortsatt att vara ett viktigt inslag i verksamheten. Förskolans prioriterade insatser/strategier läsåret 07-08: Avdelningen Eken - Normer och värden : Visa respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. - Utveckling och lärande : Utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Åtgärder: Vi ger barnen den tid de behöver för allt de ska göra, så ofta det går. Vi bekräftar barnen varje dag genom dialog och beröring. Vi är emotionellt närvarande för barnen varje dag. Vi har under terminen stimulerat barnens alla sinnen genom att i samlingen lukta efter maten. Vad får vi idag? Spela instrument, lyssna när ens namn viskas, klappa barnens namn. Kims lek. Vad är borttaget? Massagesagor och ramsor. Smaken har stimulerats genom att vi har smakat på olika grönsaker och bär under hälsoveckan. Vi har sått krasse som barnen har smakat på till mellanmålet. Effekter: De flesta barnen är självständiga. Klarar av att tvätta sig själv och att klä av och på sig en hel del själva. Flera barn klarar nu också av att gå på toaletten själv. Barnen är trygga och vågar vara sig själv. Flera som varit blyga innan vågar till och med trotsa och testa gränser. Vi känner att det har knutits starka band mellan oss vuxna och barnen. Vi önskar att barnen spontant ska vilja ta mjukare i varandra än de gör men tyvärr lyckas det inte helt. Många är fortfarande hårdhänta. Barnen har fått många upplevelser av olika smaker, lukter och att använda sin hörsel, syn och känsel. Åtgärder: Vi har inte varit konsekventa med att alltid vara en person i varje rum Vi sorterar papper och kartong tillsammans med barnen. En låda till detta har stått framme väl synlig för alla. Vi sorterar dagligen organiskt avfall. Behållare för detta har stått framme väl synlig för alla. Vi har läst Här kommer sopbilen både i samlingen och vid spontana sagostunder. Barnen har vid flera tillfällen varit med en vuxen och kastat soporna och även tittat när sopbilen hämtade soporna. Effekter: Vi har inte lyckats få bort så många konflikter som vi hade önskat Barnen har fått en känsla av att källsortera och återvinna material. De flesta barnen går självmant och kastar papper i papperslådan och sina fruktrester i påsen för organiskt avfall. Åtgärder: Fyrklöverns Montessori AB Kvalitetsredovisning
6 Vi visar hela tiden att barnen inte får bryta grenar eller dra av blad och blommor från buskarna. Vi pratar också ofta om att man inte får jaga ankorna. Att man alltid ska vara snälla mot djuren. Vi har en mask i en ihålig stubbe som barnen ofta tittar till och matar med löv. Vi har plockat upp en del glas i naturen men vi kan bli mycket bättre på att samla skräp. Vi har besökt alla platserna i närområdet flera gånger. Skogen, ankdammen, lekplatsen. Vi gick till Ramlösakällan på vår avslutningsutflykt i Juni. Vi gjorde en gemensam utflykt med Kastanjen till Kullaberg. Där fick vi vistas i en annan skogsmiljö än den som vi är vana vid. Vi är ute i naturen och upplever årstidernas skiftningar. Vi har följt ankorna och ekorrarna hela året. Under våren har vi också följt masken liv. Barnen har fått en gemensam upplevelse av vitsipporna i blomning och sedan möjlighet att måla av en bukett vid staffli. Effekter: De flesta barnen är rädda om vår miljö och försiktiga med djuren. Tar hand om masken i stubben och matar ankorna. Barnen kommer själv och lämnar glasbitar som de hittar ute. Barnen har blivit bekanta med olika miljöer. De har fått träna sin motorik och uppleva med alla sinnen. Barnen är mycket intresserade av djuren. Frågar ofta om vi kan gå till masken eller ankorna. Vi har väckt barnens intresse för djur och natur. Åtgärder: Barnen får torka bordet efter frukten varje dag om de vill. Vi har inte haft med barnen vid dukningen som det var tänkt. Barngruppen har varit mycket intensiv och för att få lunchsituationen att fungera så effektivt och smidigt som möjligt så har de vuxna skött sysslorna. Alla barn har fått möjlighet att skrapa sin tallrik och duka undan efter sig vid lunchen. Barnen får lägga upp mat själva och hälla mjölk och vatten ur små kannor. Alla ges möjlighet att bre sin smörgås själv vid mellanmålet. Några gånger har barn varit med och putsat fönster. Vi har inte skaffat någon skötblomma men vi har sått krasse med barnen och de har fått vattna det med sprayflaska varje dag. Några gånger har barnen vattnat blommorna i krukorna utomhus. Effekter: Barnen har blivit lite mer aktiva i vardagssysslorna. Alla barnen tar stort ansvar för att skrapa maten och duka undan. Alla kan lägga upp mat själv och de flesta kan både hälla upp dricka och bre sin smörgås utan hjälp. Avdelningen Kastanjen Utveckling och lärande : Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Åtgärder * Vi har köpt in hylla till källsortering, där vi sorterar papp, papper, glas, metall, mjukplast och hårdplast. Barnen är delaktiga i sorteringen. Fyrklöverns Montessori AB Kvalitetsredovisning
7 * Vi har även börjat med organiskt avfall, vid frukt bordet finns en hållare med påse för organiskt avfall där barnen kastar bl a. fruktavfall. * under ett par tema veckor arbetade vi med solens betydelse och lärde barnen hur stor betydelse solen har för livet på jorden. * Dagligen pratar vi om olika väderförhållande i samlingen och barnen får flytta pilen på vår väderklocka. * På våra utedagar har vi fortsatt att arbeta med växter och djur. Denna termin har vi arbetat med löv, kastanjer, maskar och fåglar. * Barnen har kommit med is de hittat ute som vi har experimenterat med och smält i ett glas. * De äldsta barnen fick åka på studiebesök på soptippen. Vi blev guidade och fick information samt se hur källsorteringen fungerar på soptippen. * Vi har arbetat med grodans livscykel, besökt en damm samt sett ägg och yngel. Detta har vi knutit an till i samlingarna i form av böcker och montessorimaterial. * I våra utegrupper har vi sått olika kryddor. Frida gräslök, Christina basilika och Maria persilja. *Vi har hittat vårtecken såsom olika knoppar och tagit reda på vilket träd de tillhör. * Vi gjorde ett experiment med knoppar där vi tog outslagna knoppar och höll över ett ljus. Meningen var att knoppen skulle slå ut, vilket den inte gjorde. *Vi har även tagit tillvara naturens tillgångar och plockat björklöv och nässlor för att göra saft och bullar. Effekter * Genom detta har barnen skapat en viss insyn i kretsloppstänkandet. De yngre barnen lär av de äldre. * Barnen har blivit mer medvetna om hur de kan påverka miljön genom att källsortera och plocka skräp. Barnen kommer spontant med skräp de plockat vid t.ex. våra utedagar. * Barnen har fått en ökad kunskap för växter, djur och naturvetenskapliga fenomen. * Barnen har lärt sig förstå en del av vattnets kretslopp. * Barnen har fått ökad kunskap om sopors kretslopp och har blivit bättre på att själv sortera vårt avfall. Besöket har påverkat barnens förståelse för hur deras egna handlingar kan påverka miljön. * Barnen har fått en ökad förståelse för grodans livscykel genom att få använda sina sinnen och se ägg och yngel i verkligheten. * När våra kryddor som vi sått har vuxit upp kommer barnen att se, lukta, smaka och känna på kryddorna. De kommer att få se kryddornas utveckling från frö till färdig planta. * Barnen har blivit mer uppmärksamma på årstidsförändringar och kom själva och sa: Titta här är knoppar! * Effekten av vårt knopp experiment blev inte som vi hade tänkt oss. Knopparna slog inte ut. * Barnen har fått lära sig att man kan ta tillvara vad naturen har att erbjuda. Detta har främst de äldre barnen förstått. Utveckling och lärande : Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Åtgärder * Inför hösten valde vi att ändra på grupp indelningarna. De äldsta barnen som har fått stå åt sidan för de yngre barnen innan är i en egen grupp. * Vi fick fler jämnåriga barn i de övriga två grupperna. * Vi har tillverkat och köpt in fler PVÖ. * Barnen får ännu mer tid och uppmuntran till att klara vardag sysslor själv (så som påklädnad). * Även yngre barn är duk vakter from höstterminen. Fyrklöverns Montessori AB Kvalitetsredovisning
8 * Under våren har vi bibehållit de befintliga grupperna och fortsatt att uppmuntra självständigheten. Samt att barnen ska känna sig trygga i arbetet med materialen och själva välja övningar. Effekter: * De äldre barnen har blivit mer självständiga genom att de väljer mer fritt och sköter dagliga sysslor utan lika mycket hjälp av vuxna. * Vi har fått en lugnare barngrupp som inte vimsar runt lika mycket. * De yngre barnen klara mer att ta av och på sig själv och uppmuntras att försöka en extra gång innan vuxen hjälper. * Negativt är att det inte finns några äldre förebilder i grupperna med de yngre. * De ommöbleringarna vi gjorde i slutet av vårtterminen har visat sig vara bra, barnen behöver inte flytta sig så långt ner i lokalerna för att tex. leka i dockis/byggis. * Vi har många barn som har börjat leka rollekar både inne och ute, alla leker mer med varandra. Till våren ska vi börja uppmuntra de barn som ska börja skolan med att sköta toalett besöken själv. * Vi har fått färre barn som behöver hjälp av vuxna. Det märks tydligt att barnen blivit äldre och att vi slipper ha tvååringar i gruppen. En del av barnen väljer nu spontant att arbeta med materialen. VIII. Uppföljning av likabehandlingsplanen Problemen med olika former av kränkande behandling är oftast inte så stort i förskolans värld då barnen fortfarande inte har särskilt mycket fördomar och heller ingen större kunskap/förståelse för olikheter vad gäller t.ex. religion. Vi har på vår förskola inte upplevt några problem med att barnen behandlar varandra illa på ett kränkande sätt. Prioriterade mål Vi skall arbeta med barnets känslor på olika sätt. T.ex. hur känns det om någon säger att du är dum, ful, tjock, mörk, ljus osv. Jämföra med hur det känns om någon säger att du är snäll, söt, duktig osv. Man skall behandla andra som man själv vill bli behandlad. Diskutera på olika sätt och i olika ämnen som i samlingar, i skapande, i musik, i geografi m.fl. för att använda så många infallsvinklar som möjligt. Vi skall arbeta med förskolans geografimateriel med de barn som är mogna och intresserade för dessa material. Använda FN-dagen i oktober som en dag där vi har välden som tema. Äter mat från olika delar av välden, klär ut oss så att vi hör till en viss del av världen, läser sagor m.m. Vi skall under läsåret vid några tillfällen arbeta mot gamla traditionella könsroller. Låta flickorna få göra lite tuffare pojkiga aktiviteter och låta pojkarna göra lite mjukare flickigare aktiviteter. Åtgärder Arbetet med barnens känslor har planerats in vid ett tillfälle i månaden fast i olika form (t.ex. samlingen, skapandet, uteaktivitet, musik). Arbetet med geografimaterielen har varit pågående under hela läsåret och individuellt för varje barn beroende på mognad och intresse. Men huvudsakligen riktar sig geografimaterielen till de lite äldre barnen på förskolan. Fyrklöverns Montessori AB Kvalitetsredovisning
9 FN-dagen var den 24 oktober och pedagogerna på respektive avdelningen gjorde en planering för sin barngrupp. Men ingredienserna kommer att vara saker som sagoläsning, utklädning, skapande, musik, matintryck och bilder. En dag per termin skapade varje avdelning aktiviteter där pojkarna och flickorna delas och får utföra aktiveter som motverkar de traditionella könsrollerna. Faller aktiviteterna väl ut kan fler dagar bli aktuella. Effekter Genom att medvetet arbeta kring barnens känslor har vi märkt att konflikterna i barngruppen minskat och att de fått lättare att uttrycka verbalt vad de känner istället för att slåss. Barnen intresserar sig mer och mer för geografimaterialet. Särskilt flaggor är populärt. Vid FN-festen fick barnen en ökad insikt i hur man lever i Asien, Nordamerika och övriga Europa genom olika sinnesupplevelser. Festen var väldigt uppskattad av barnen. Genom att arbeta mot traditionella könsroller har vi märkt att barnen i gruppen leker med det eller den som de känner för istället för att styras av om de är en flicka eller pojke. Barns/föräldrar delaktighet Arbetet med barnens känslor förutsätter att vi finner bra sätt att kommunicera med barnen och få dem att tänka och känna. Delaktighet och närvaro är centralt för att lyckas. Självklart är barnet även i högsta grad delaktig i arbetet med geografimaterialen. Men då det är barnens individuella intresse som styr kommer alla barn inte lika långt i arbetet med materialen. Inför FN-fest blir föräldrarna engagerade genom att barnen gärna får klä ut sig och koppla sin utklädnad till en viss världsdel. Det är viktigt att kontinuerligt informera föräldrar om att likabehandlingsplanen finns. Nya prioriterade mål Vi skall fortsätta att arbeta med barnets känslor på olika sätt. Utveckla vårt arbete med FN-dagen. Såväl barn, föräldrar och pedagoger skall vara delaktiga i arbetet kring denna dag. Ha några tillfällen under året då vi extra arbetar mot traditionella könsroller. Låta flickorna göra lite tuffare pojkiga aktiviteter och tvärtom. Om vi hittar ett bra material och barngruppen känns intresserad göra ett rollspel kring detta ämne. Intressera barnen för geografimaterialen. IX. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Detta läsår har varit denna förskolas första hela läsår då verksamheten startades januari Självklart har detta inneburit att verksamheten under det gångna läsåret varit inne i en uppbyggnadsfas där rutiner, kontakter, rätt möblering osv. har krävt energi och arbete. Utifrån den förutsättningen har pedagogerna verkligen gjort ett fantastiskt arbete. Föregående års förbättringsområden; Fyrklöverns Montessori AB Kvalitetsredovisning
10 - Möbleringen har justerats och blivit bättre än vår första termin. Vask har sänkts i slutet av läsåret på avdelningen Eken. - Vi lyckade inte minska barngruppen på avdelningen Eken till 14 barn så det målet får leva kvar. Bl.a. för att flera småsyskon behövde få plats i verksamheten. - Lekstuga och sandlåda har införskaffats men det vore bra med fler aktiviteter. Avspärrning/staket har vi inte lyckats få tillstånd till. - Grupperna fungerade bra under detta läsåret med tanke på barngruppens struktur men framöver vill vi skapa tre mer jämna åldersgrupper på avdelningen Kastanjen. - En viktig process under läsåret var att vi skapade ett dokument som beskriver arbetssätt och filosofin för alla som arbetar i vår verksamhet. Det har gett oss en bra grund att arbeta utifrån. Vi har även sett över våra dokumenteringsverktyg och förbättrat dessa. - Vi har under året haft en person anställd för att hantera städning och köksrutiner. - Avdelningen Eken; - Har arbetat med målet att visa respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Barnen har under året fått in en viss medvetenhet (med utgångspunkt i att avdelningen har barn i åldern 1-3 år) om att sortera olika sorters avfall. De har pratat mycket om omtanke mot djur och natur vilket har påverkat barnen och skapat intresse. Ett litet akvarium har införskaffats för att barnen skall uppleva djur nära och få vara delaktiga i skötseln. Barnen har även under läsåret blivit mer delaktiga i arbetet med att hjälpa till och sköta innemiljön på avdelningen genom aktivt deltagande i olika rutiner såsom dukning, sopa golv, torka bord och vattna blommor. - Har arbetat med målet att utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Personalen har arbetat konsekvent med att ge barnen tid och uppmuntran för all egen omsorg och omsorgen om miljön. Detta arbete har utvecklat barnens självständighet mycket under året. Barnens trygghet är en annan grundsten för arbetet med de små barnen och deras utveckling och det har byggt upp en fin kontakt mellan personalen och barnen under året. Vi bibehöll barngruppen intakt i stort sett under året. Detta utan att göra någon överflyttning till 3-5 års avdelningen som vi tidigare planerat för några barn. Detta kändes rätt och för barnens bästa. Pedagogerna känner att arbetet med att hantera konflikter behöver fortsätta och utvecklas. Fler samarbetsövningar kan vara en väg för att minska konflikterna. Avdelningen Kastanjen; - Har arbetat med målet at förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Man under läsåret arbetat mycket med sortering av avfall, hittat skräp i naturen och gjort studiebesök på soptippen. Detta har ökat barnens intresse, kunnande och medvetenhet. Barnen har fått lära sig om solens betydelse, grodans livscykel och även använt löv och nässlor för att göra saft och bullar. Detta arbete har skett temabaserat och uppskattats av barnen. Barnen har lärt sig mycket under året om kretslopp och livscykler och vi avslutade året med en rolig utflykt till Kullaberg där en naturpedagog guidade oss. - Har arbetat med målet att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Barnen har blivit mer självständiga under året överlag vilket har känts mycket positivt. Barnen har kommit in i det Fyrklöverns Montessori AB Kvalitetsredovisning
11 självständiga montessoriarbetet betydligt bättre under året vilket visar på trygghet, självförtroende och att de bättre finner sin roll i vår verksamhet. Förändringar i grupper och möblering har hjälpt till att förbättra arbetsmiljön. Dock behöver det i våra grupper framöver vara mer åldersblandat för bästa utveckling hos barnen. Vår arbetsprocess med montessoripedagogiken som grund känns väldigt bra. Detta kompletterat med att vi varje läsår lite extra lyfter fram ett av våra M (Montessori, Motorik, Musik och Miljö) skapar tydlighet och syftar till nytänkande och pedagogisk utmaning. Vårt arbetslag börjar nu allt bättre arbeta in sig i lokalerna och finna rätt lösningar för verksamheten. Att barngruppen alltmer börjat anamma montessoripedagogiken har varit en intressant process att följa då barnen i denna grupp i princip samtliga kom från andra verksamheter tidigare. Ett förbättrat system med mål, utvärdering och analys bör ledningen skapa så att det blir enklare för pedagogerna att arbeta med målen och så att alla gör det utifrån samma ramar. Då blir hela processen tydligare och effektivare för alla. I analysen av föräldraenkäterna kan vi konstatera att vi har väldigt nöjda föräldrar vilket känns stimulerande. Vissa frågor ger något lägre omdöme och dessa avser vi diskutera på kommande föräldramöten då vi tror att det till viss del beror på att föräldrarna har svårt att tolka och förstå frågan. Detta baseras på liknande resultat i tidigare Temo-enkäter. Vi har haft en ganska tydlig slagsida mot yngre barn under verksamhetsåret. Detta beror på att verksamheten är ganska nystartad och att vi i starten tog in mestadels yngre barn. Men jämfört med våren 07 ser vi nu att antalet barn 4-5 år har ökat något. Vi arbetar kontinuerligt med att hitta en balans i antalet pedagoger i respektive barngrupp. Vårt mål är att kunna maximera antalet barn i småbarnsgruppen till barn och att 4-5 års avdelningen består av barn. Men det är flera avvägningar som måste göras innan barngrupperna formas. XI. Åtgärder för förbättring Avdelningen Eken: Vi ska bli ännu bättre på att fördela oss i de olika rummen så att vi kan minska konflikterna ännu mer. Vi ska bli bättre på att samla skräp som vi hittar i naturen. Alltid ha en påse med oss när vi går iväg. Vara goda förebilder för barnen genom att inte acceptera att det ligger skräp i naturen. Vi ska låta ett av de äldsta barnen vara med och duka så ofta det går. Avdelningen Kastanjen: Skapa tre jämt åldersblandade utegrupper. Arbeta med mer samarbetsövningar i gruppen. Övrigt: Att erbjuda en föräldrautbildning i ämnet Montessori. Syfte att öka förståelse och kunskap om förskolans arbetssätt. Förbättrat system som vägleder pedagogerna på respektive avdelning i arbetet med mål, åtgärder, effekter och analys. Förbättra utevistelsen med någon mer aktivitet och öka säkerhet/trygghet bl.a. genom att arbeta för att sätta upp staket på delar av utegården. Fyrklöverns Montessori AB Kvalitetsredovisning
12 XII. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Fyrklöverns Montessoriförskola i Ramlösa avser att under läsåret prioritera följande åtgärder för att öka måluppfyllelsen: Inspirera fler pedagoger till att gå montessorilärarutbildning. Att erbjuda en föräldrautbildning i ämnet Montessori. Syfte att öka förståelse och kunskap om förskolans arbetssätt. Förbättrat system som vägleder pedagogerna på respektive avdelning i arbetet med mål, åtgärder, effekter och analys. Förbättra utevistelsen med någon mer aktivitet och öka säkerhet/trygghet bl.a. genom att arbeta för att sätta upp staket på delar av utegården. Avdelningen Eken skall arbeta med att personalen fördelar sig i de olika rummen, att arbeta med att uppmärksamma skräp i naturen och att göra de äldre barnen mer delaktiga i praktiska sysslor på avdelningen. Avdelningen Kastanjen skall arbeta med att skapa åldersblandade utegrupper samt att skapa samarbetsövningar som leder till förbättrad gruppgemenskap och minskar konflikter. Helsingborg Stellan Hagström Förskolechef Fyrklöverns Montessori AB Bilaga till förskolans kvalitetsredovisning Förskolans namn: Fyrklöverns Montessoriförskola Ramlösa NYCKELTAL 2004/ / / /08 Antal barn 1-3 år (A) st 28,8 26,1 Antal barn 4-5 år (A) st 6 9,1 Antal pojkar 1-3 år (A) st 16,6 14,6 Antal pojkar 4-5 år (A) st 5 6,1 Snitt antal barn per grupp 1-3 år (A) Snitt antal barn per grupp 4-5 år (A) Snitt antal barn per grupp 1-5 st 14,2 15,1 st 20,7 20,1 st Fyrklöverns Montessori AB Kvalitetsredovisning
13 år (A) Andel barn med annat modersmål än svenska Antal årsarbetare med huvudsakligen pedagogiska arbetsuppgifter (D) Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning (D) Antal inskrivna barn 1-3 år per årsarbetare (D) Antal inskrivna barn 4-5 år per årsarbetare (D) Antal inskrivna barn 1-5 år per årsarbetare (D) % 2,8 0 st 5,83 5,93 % 36 33,4 st 5 4,4 st 1 1,5 st 6 5,9 Antal anmälningar och utredningar som behandlats utifrån likabehandlingsplanen st / / 0/0 0/0 Definitioner: (A) (D) Snitt av antal barn per den 15:e varje månad exkl juli. Enl Skolverkets statistik per den 15:e oktober. Fyrklöverns Montessori AB Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning för läsåret 2007/2008
I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2007/2008 II. Verksamhet/förskola: Fyrklöverns Montessoriförskola Ättekulla Ansvarig förskolechef: Stellan Hagström III. Rutiner och underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen
I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011
I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 2. Verksamhet: Fyrklöverns Montessoriförskola Ramlösa. Ansvarig förskolechef: Stellan Hagström 3. Förutsättningar Förskolan hyr lokaler belägna i Ramlösa Brunnshotell,
KVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering
Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bjo rnens fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Gäller till: 2018-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011
I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 2. Verksamhet: Fyrklöverns Montessoriförskola Ättekulla. Ansvarig förskolechef: Patrik Lundin. 3. Förutsättningar Förskolan hyr lokaler belägna på Ättekulla
[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Arbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.
Kvalitetsrapport för
Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.
Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks
Kvalitetsredovisning Läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun
Kvalitetsredovisning Läsåret 2008-2009 Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun Detta är kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet
Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola
Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.
Förskolechef Beskrivning av förskolan
Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21
Miljöplan för Torpets Förskola
Miljöplan för Torpets Förskola 2015-2016 Reviderad 2016-01-07 Torpets miljöplan På Torpets Förskola ska vi sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten
[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Förskolans värdegrund och uppdrag
Uppsala Montessori Arbetsplan Detta dokument utgör Uppsala Montessoris arbetsplan. Den är direkt relaterad till 1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (Lpfö 98) men även till citat av Maria Montessori. Citaten
Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn
Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2015/2016 Språk: Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå
Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet
KVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Redovisning för kalendeåret 2017 av det systematiska kvalitetsarbetet.
Redovisning för kalendeåret 2017 av det systematiska kvalitetsarbetet. 1. Namn på verksamhet och ansvarig. Pålsjö Montessoriförskola Verksamhet: Montessoriförskola 4 avdelningar 2 stycken 1-3 år, 2 stycken
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14
1 Familjedaghemmen Sävar Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3-7 Slutord 8 Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare
LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola
Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för
I. Kvalitetsredovisning för Möllevångens Montessoriförskola avseende tidsperioden
I. Kvalitetsredovisning för Möllevångens Montessoriförskola avseende tidsperioden 2006 2007. II. Verksamhetsansvarig Inger Setterhag Verksamhetsidé Vi bedriver Maria Montessoris pedagogik med stora inslag
Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola
Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
VERKSAMHETSPLAN 2016
VERKSAMHETSPLAN 2016 Presentation Lilla Solen, pedagogisk omsorg, kommer att erbjuda barn från 1-5 år en flexibel och stimulerande verksamhet. Lilla Solens hemvist är en lokal på Domarvägen i Huddinge
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun
Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner
I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009
I. Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 2. Verksamhet/förskola: Fyrklöverns Montessoriförskola Ättekulla Ansvarig skolchef/rektor: Stellan Hagström 3. Organisation och förutsättningar Förskolan hyr
Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018
Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018 Gruppens sammansättning Vi har 11 barn, 8 flickor och 3 pojkar 2 barn födda 16 1 barn födda 15 3 barn födda 14 1 barn födda 13 4 barn födda 12
Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan
Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för
Systematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef 1 2 Innehåll 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) 4 2 Redovisning av särskilda insatser
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Prästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik
Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika
Verksamhetsberättelse 2011/2012 Långhundra förskola
Verksamhetsberättelse 2011/2012 Långhundra förskola 2 1 Innehåll 2 Verksamhet...4 3 Förutsättningar...4 4 Ekonomi...4 5 och analys av arbetet med målen...4 5.1 Förutsättningar för lärande och utveckling...4
TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER
TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan
Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :32 1
År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Barnens Hus Montessori (E) Kvalitetsredovisning Förskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Montessoriförskolan
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år
Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2017/2018 Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM
Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan
Normer & värden. www.karlskoga.se
Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Familjedaghem Mumintrollen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE NORMER
Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag
Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter
Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
Kvalitetsredovisning
2ör Kvalitetsredovisning Förskolan Tegelbruket Verksamhetsår 2008/2009 Inledning Förskolan Tegelbruket startade hösten 2007. Den är belägen i ett område med hyreslägenheter. I närheten finns skogsbackar,
Mjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Profil. Naturvetenskap och teknik
Profil Naturvetenskap och teknik Vi på Kompassens förskola sätter naturvetenskap och teknik i fokus. Vi vill uppmuntra barnens nyfikenhet och intresse för olika naturvetenskapliga och tekniska fenomen.
Benjamins förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Benjamins förskoleenhet Köpings kommun Leila Tahvanainen 2015-06-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har ordet Innehåll
Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete
1 (5) sep 2014 Kvalitetsanalys för Vårgärdets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för
Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016
Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Draken 2015-2016 Enhet Borgens förskola Draken 1-5 år Förutsättningar 23 barn
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen
Tallgårdens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck
Tallgårdens förskolas Kvalitetsredovisning För år 2009/2010 Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck Innehållsförteckning Verksamhetens förutsättningar...3 Inledning...3 Enhetens bokslut...3 Barngrupp...3
Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan
Bergsvägens förskola Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan Terminens prioriterade mål: Implementera The Big Five genom läroplansmålen. jan mars språk, utveckling och lärande april- juni matematik,
Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen
Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013.
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2015
2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2015 Under våren har vi på Skutan valt att arbeta med följande mål, baserat på barnens behov och intresse; Normer och värden o Förskolan ska sträva efter att varje barn
Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit
REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13.
REDOVISNING KVALITETSARBETE/ SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE LÄSÅRET 2012/13. Förskola pedagogisk omsorg. Enhet: Kärna Förskoleenhet Förskolechef: Linda Hellberg Gustafson 1. PRESENTATION AV ENHETEN. Enheten
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Stockens förskola ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Stockens förskola är en liten förskola med två avdelningar som öppnade i mitten på april 2008. Den ligger i en
Lokal arbetsplan 14/15
Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan
2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2016
2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2016 Under hösten har vi på Skutan valt att arbeta med följande mål, baserat på barnens behov och intresse; Normer och värden o Förskolan ska sträva efter att varje barn
Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.
Rubinens förskola Lokal arbetsplan Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och kreativitet. Här lär de sig att själva lösa problem eller konfl ikter. Ylva Ellneby Rubinen