Fritidshemsutveckling

Transkript

1 Fritidshemsutveckling -en kvalitetshöjning för alla? av Stina Sikström Rickard Erlingsson Umeå Universitet Kvalitetsutveckling i fritidshem 15 hp

2 Innehåll sid 1. Bakgrund Inledning Förstudie Syfte Litteratur Metod Resultat Diskussion och analys... 9 Referenser Bilaga 1 (Förstudie) Bilaga 2 (Enkät) Bilaga 3 (Tidsplan) 1

3 1. Bakgrund 1.1 Inledning Vi är två fritidspedagoger som har arbetat tillsammans från och till i nio år på samma skola. Vår skola är en F-9 skola som ligger vackert beläget med närheten till havet och skogen. Vårt intresse för att få igång ett fungerande samarbete mellan skola och fritids har vuxit fram under de senaste åren. Vi har länge känt att samarbetet mellan lärare och fritidspersonal på vår arbetsplats inte har fungerat så bra. När vi började på skolan arbetade man i åldersblandade klasser och man hade samlad skoldag. Då hade man gemensam planering med sitt arbetslag en gång i vecka på eftermiddagstid fritidstid. Då upplevde vi att verksamheten blev svår att planera och organisera eftersom det blev olika personer som arbetade varje eftermiddag. När det sedan skulle sparas pengar togs den samlade skoldagen bort och samarbetet mellan skola och fritids försvann mer eller mindre. Fritidspersonalen hjälpte till på idrott och bad och var resurs i klasserna men tid för planering tillsammans fanns sällan. Det har sedan sett väldigt olika ut från år till år beroende på personaltätheten på fritids och hur vi har fördelat oss mot skolans arbetslag. Under ett par år upplevde vi det att lärare och rektor inte såg till elevernas behov och vår kompetens utan fokus hamnade på att alla arbetslag skulle få hjälp av fritids lika mycket tid. Detta ledde till att vi skulle stå utanför skolans arbetslag och istället erbjuda våra resurser i form av olika aktiviteter olika förmiddagar. Verksamheten skulle främst riktas mot de barn som hade behov av att vara utanför klassrummet. Det fungerade ganska bra, men det fanns inga naturliga möten mellan fritidspersonalen och lärarna så det var svårt att återkoppla till lärarna vad vi såg och hur vi skulle arbeta vidare med barnen. Det var även svårt att bedöma vilka elever som hade behov, vilket ledde till att det ändå blev någon form av rättviseperspektiv. Tiden fördelades mellan de olika årskurserna och det blev lärarna som bestämde vilka barn som fritidspersonalen skulle ta hand om. Höstterminen 2008 är utbytet av tjänster mellan yrkeskategorierna fritidspedagoger och lärare mest åt ett håll. Vi på fritids ställer upp och hjälper skolan väldigt mycket men om vi behöver hjälp så är det inte lika självklart att de hjälper oss. Spontaniteten att hjälpa till finns ej från deras sida medan vi gärna kommer med lösningar på skolbekymmer. Vi ser helheten och kan därför komma med lösningar. 2

4 1.2 Förstudien Våra funderingar kring hur vi på vår skola skulle kunna få igång ett fungerande samarbete ledde till att vi intresserade oss för hur det såg ut på andra skolor när det gällde samarbete mellan lärare och personalen på fritids. Vi gjorde en enkät undersökning på vår skola, Hörnefors centralskola (skola A), Sörmjöleskola, en mindre skola i samma kommundel (skola B) och en skola i huvudkommunen, Tomtebogård (skola C). Dessa två skolor valde vi för att i Sörmjöles fall så visste vi att de arbetade närmare mellan fritidshemmet och skolan, detta p.g.a. de är en liten skola med ca 50 elever. Tomtebogård blev valda för att vi hade kontakter där och vi visste att de arbetade också närmare mellan fritidshemmet och skolan så vi kände att det skulle vara intressant att studera deras upplägg på samarbetet för att se om vi kunde använda oss av något av det på vår skola för att få igång ett närmare samarbete. På skola C var det väldigt skilda åsikter hur de upplevde samarbetet mellan skol- och fritidspersonal. På skola A och B var de nöjda med samarbetet men på skola A saknade man tid tillsammans för att kunna utveckla ett bra samarbete. På frågan om de skulle vilja ha ett närmare samarbete var det återigen delade meningar på skola C. På skola B är de nöjda men önskar sig mer planeringstid. På skola A vill de flesta ha ett närmare samarbete och en samsyn, men att det har varit svårt att organisera och hitta tid tillsammans. På skola B och C svarade de flesta att de täcker upp på fritids vid behov vid sjukfrånvaro, men inte alla och då var de flesta anledningar till det att de inte hade tid och möjlighet. På skola A gjorde man det endast om det var bestämt i förväg eller om det var kris. På frågan om fritidspersonalen deltar i skolans arbetslagsmöten svarade de flesta på skola C att de deltar, dock inte i alla arbetslags möten men vid termin start och vid vissa teman. På skola A och B är ingen med på lärarnas arbetslagsmöten, inte sedan man några år tillbaka på skola A tog bort lärarnas kvällsmötestid. På skola B är fritidspersonalen delaktig vid elevernas utvecklingssamtal med egna fritidsfrågor som de går igenom. På skola C anser sig de flesta vara delaktiga, de pratar igenom barngruppen innan samtalen med lärarna och de är med på vissa elevers samtal. På skola A är de allra flesta inte delaktiga, man har ibland pratat ihop sig innan ett samtal och ibland är man med vid svårare samtal. Det kommer dock fram att det vore önskvärt att fritidspersonalen deltog vid de flesta samtalen eftersom många barn är mycket tid på fritids. Vad anser lärarna då att fritidspersonalen skall jobba med under skoldagen och vad gör de under skoldagen. Det ser väldigt lika ut på alla skolorna och de tycker att fritidspersonalen ska ha tid för planering av framför allt fritidsverksamheten. De ska vara resurs i klass, arbeta med praktiska ämnen, natur, och idrott. De ska arbeta med den sociala biten -livskunskap och tema arbeten. De ska göra det de är bra på och det som de tycker är roligt och de ska vara ute på rastvakt. Detta är vad fritidspersonalen gör under skoldagen. Går med eleverna på bad, 3

5 ansvarar eller är med på idrott, livskunskap, tema arbeten och ute verksamhet. De är hjälplärare, har egna lektioner, läser läsläxor och har rastvakt. På frågan om vilka svårigheter pedagogerna upplever i samarbetet kommer det fram faktorer som tid för samtal, planering, att mycket tid går åt till idrott och bad så det nästan inte finns någon tid kvar till lektioner. Olika avtal och arbetstider är framför allt en svårighet som kommer fram på alla tre skolorna. Vinster för personalen med ett närmare samarbete upplever alla, likaså när det gäller vinster för eleverna vid ett närmare samarbete mellan skola och fritids. För personalen kan det vara bättre nyttjande av kompetenser, man kan hjälpas åt/stötta varandra. Personalen blir mindre sårbara och stämningen blir bättre i personal- och barngrupp. Det blir en helhetssyn när fler vuxna arbetar kring barnen. Ja visst fast vi har ju lite olika uppdrag/roller säger en personal på skola A. För eleverna blir vinsterna att det kan ge tryggare barn, man har en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt, det är fler vuxna kring barnen. Alla elever känner all personal och alla vuxna ser alla barn. Resultatet av denna förstudie har hjälpt oss att kartlägga vår egen verksamhet och även gett oss en bild av vad som fungerar bra och vad som fungerar dåligt på de övriga skolorna. Vi har kunnat ta med oss det vi tyckt verkat vara bra till vårt fortsatta arbete med att utveckla samarbetet mellan skola och fritids på vår arbetsplats. 2. Syfte Syftet med detta utvecklingsarbete är att försöka ta reda på hur vi ska få samarbetet mellan skola och fritids att fungerar bättre. Vi vill med vårt utvecklingsarbete kunna identifiera problem och börja arbeta med dem. # Hur kan vi förbättra samarbetet mellan lärare och fritidspersonal? Karin Rönnerman 1 skriver om att samarbete mellan kollegor har uppmärksammats på senare år och att det leder till en ökad kunskap pedagoger emellan. Vi skulle vilja försöka att förbättra fritids samarbete med klasslärarna för att vi ser en nytta för barnen, att vi tillsammans har samma barn. Vi tror att om vi får ett närmare samarbete kan vi stärka barnens utveckling på flera plan, både kunskapsmässigt och socialt, men då krävs det att hitta möten då vi kan få chans att prata barn. Det måste finnas möten där vi kan diskutera pedagogiskt förhållningssätt så att vi kan hjälpa barnen att utvecklas på alla plan. Vi tror att detta kan sedan leda till att vi kan hjälpa och stötta varandra i det dagliga arbetet med barnen. 1 Rönnerman, Karin (1998) Utvecklingsarbete - en grund för lärares lärande 4

6 3. Litteratur Parallellt med sammanställningen och analysen av resultatet från enkäterna förstudien - har vi studerat litteratur som berör ämnet samverkan skola-fritids. Vi har tagit del av Monica Hansens avhandling Yrkeskulturer i möte där hon under tre terminer följer lärare och fritidspedagoger på två skolor. Hon studerar hur de olika yrkesgrupperna ser på sin egen och den andres yrkesidentitet. Lärarnas arbete kännetecknas av att de skiljer på vad som är rast och lektion, de skiljer mellan matematik och svenska och teoretiska ämnen från praktiska medan fritidspedagogernas arbete är mer flytande. Man anser sig ha en annan syn på lärande än lärarna och betonar därvid sitt stöd till barnens självverksamhet och utvecklande av ansvarsförmåga. Det finns en stark betoning av den egna positionen som förebild och av den känslomässiga kontakten med barnen som en del i arbetet. 2 De svårigheter hon ser i respektive yrkesgrupp när de ska börja samverka är att fritidspedagogens problem främst består i utökade och förändrade arbetsuppgifter genom att arbetet numera förläggs inom två olika system: skola och fritidshem. Lärarens problem handlar framför allt om nya och förändrade arbetsformer och arbetssätt, främst övergången från ensam- till lagarbete 3 Hon gör även en historisk koppling till att skolan alltid haft en tydlig roll och tydlig ansvarsfördelning medan fritidshemmet har varit mer kopplad till hemmet och i och med det fått en lägre status. I mötet mellan lärarnas starka kod och fritidspedagogens svaga kod blev resultatet att fritidspedagogen i många fall underordnade sig lärarna och accepterade lärarmodellen för interaktion. 4 Vi har även tagit del av Finn Calanders Från fritidspedagog till hjälplärare och Anita Söderlunds Barn i skola och fritidshem en studie kring samverkan. Finn Calander fokuserar på mötet mellan fritidspedagoger och lärare. Han frågar sig vad som sker i mötet och hur man ska tolka det som sker i mötet. Han analyserar sin undersökning utifrån två poler som han kallar skolpedagogik som har fokus på kognitiva kunskaper och färdigheter och fritidshemspedagogik som har fokus på socialfostran. Han menar att i mötet mellan lärare och fritidspedagoger är läraren den dominerande och fritidspedagogen blir en hjälplärare. 2 Hansen, Monica (1999) Yrkeskulturer i möte. Läraren, fritidspedagogen och samverkan s Ibid. s Ibid. s.343 5

7 Han menar att fritidspedagogernas yrkesidentitet kommer att förändras i riktning mot den skolpedagogiska polen. Däremot verkar det mindre troligt att lärarens yrkesidentitet nödvändigtvis kommer att förändras som en följd av samverkan med fritidspedagoger. 5 Calander tror att det utifrån ett yrkesperspektiv vore klokt om fritidspedagogerna skilde sig från skolan i framtiden. Genom att bli särbo kan det bli möjligt för fritidspedagoger och lärare att med en tydligare utgångspunkt i respektive yrkeskompetenser samarbeta för att värna om god pedagogiks kvalitet i såväl barnens skoltillvaro som deras fritidsförhållanden. 6 Anita Söderlund 7 fokuserar däremot på barnen och har i sin avhandling studerat olika modeller för samarbete mellan lärare och fritidspedagoger och om det finns några vinster för barnen med detta samarbete. Hon studerar om det påverkar barnens utveckling, trivsel och förmåga att tillägna sig kunskaper. I sin analys tar hon med betydelsen av barnens socialekonomiska bakgrund. Det hon kommer fram till är att när det gäller hur barnen lyckas i skolan kan hon inte se att det beror på vilken form av samarbete mellan lärare och fritidspedagoger som funnits på skolan som påverkar barnens resultat. Det är mer beroende av var barnen har vuxit upp. Däremot kommer det fram av barn och lärare att barn med fritidshemserfarenhet är mer nöjda med sig själva och mer frimodiga och är oftare med i gäng som håller ihop på fritiden. Vi har studerat styrdokument såsom Lpo94 och Kvalitet i fritidshem. I läroplanen betonas vikten av samarbete mellan skola, förskoleklass och fritidshem. Det står att ett nära samarbete kan främja utvecklingen av en gemensam syn på hur barn utvecklas och hur de lär. Genom att ha en gemensam pedagogisk grundsyn kan eventuella klyftor mellan de olika verksamheterna undvikas. Det kan även skapa bättre förutsättningar för att barnen ska kunna få kontinuitet, sammanhang och trygghet i sina liv. Om samarbetet ska bli bra krävs vissa saker. Det viktiga är att barnen står i centrum och att det är deras behov och intressen som sätts främst. Det har stor betydelse för ett gott resultat att tid avsätts för förberedelser och diskussioner om hur samarbetet skall utformas genom att personal i fritidshem, förskoleklass och skola ges möjlighet till gemensam planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. 8 5 Finn Calander (1999) Från Från fritidens pedagog till hjälplärare : fritidspedagoger och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag s Ibid. s Söderlund, Anita (2000) Barn i skola och fritidshem : en studie kring samverkan 8 Skolverket (2007) Kvalitet i fritidshem : Allmänna råd och kommentarer s.34 6

8 4. Metod De metoder vi valt att använda i vårt utvecklingsarbete är litteraturstudier, enkäter, förstudie, intervjuer och samtal. Som Tom Tiller skriver "Aktionslärande kan definieras som en kontinuerlig lärande- och reflektionsprocess, som är stöttad av kollegor och där intentionen är att uträtta något." 9, så hade vi ambitionen att försöka på något sätt få våra kollegor se att de går att jobba på andra sätt än det vi hade i dagsläget. Vi valde att implementera vårt arbete först hos vår rektor så att vi visste att hon stod bakom de tankar och idéer som vi hade om förändring i arbetssätt. Denna kontakt med rektor hade vi i december 2008 efter att vi utformat vårt PM till kursen och diskuterat det med vår handledare och grupp. Vi hade även tagit fram en tidsplan (se bilaga 3) där vi planerat upp vårt utvecklingsarbete för att själva ha kontroll på tiden och vad som vi skulle genomföra för att i tid hinna slutföra vårt arbete. Vår tanke var att utforma en enkät (se bilaga 1) som vi skulle lämna ut på vår skola samt Sörmjöle skola och Tomtebogård för att senare på hösten 2009 följa upp den på vår skola för att se om det hade blivit några förändringar. Denna enkät som vi skulle lämna ut omformade vi senare till en förstudie för att få mer grund att stå på i vårt utvecklingsarbete. Den bestod av verbala och öppna frågor samt alternativfrågor 10 eftersom vi kände att vi ville ha kommentarer och tankar på våra frågor. Vi gjorde även en pilotstudie 11 på tre av våra yrkeskollegor i vänkretsen för att se att våra frågor var relevanta och ändamålsenliga. Vi lämnade totalt ut 35 enkäter och det blev 23 svarande d.v.s. en svarsfrekvens på 65,7%. Under februari 2009 så genomförde vi vår förstudie på de tre skolorna och det gick till så att vi på vår skola lämnade ut förstudien till både lärare och personalen på fritidshemmet som sedan fick två veckor på sig att besvara och lämna i en låda för att alla svar skulle vara anonyma. På Sörmjöle skola och Tomtebogård så gjorde vi studiebesök och samtalade med lärare och personal från fritidshemmen för att muntligen få höra hur de hade strukturerat upp sitt arbete för att sedan lämna förstudien för att fyllas i. Sedan sammanställde vi förstudien för att se om vi kunde urskilja några skillnader i svaren från de tre skolorna. När vi hade gjort vår tolkning av förstudien så fortsatte vi med att ge en återkoppling till vår rektor för att senare ge en återkoppling till våra lärare och personalen på fritidshemmet. I återkopplingen så gavs möjlighet att diskutera utfallet på förstudien och komma till en gemensam linje för framtida samarbetet mellan lärarlaget och fritidshemmet. Denna diskussion utmynnade i att vi fick en halvdag på en planeringsdag innan sommarlovet på oss att planera upp samarbetet med lärarna hur det skulle se ut till hösten. Detta för att stärka och förbättra vårt samarbete. 9 Tiller, Tom (1999) Aktionslärande: forskande partnerskap i skolan.s Bell, Judith (2006) Introduktion till forskningsmetodik. 11 Ejlertsson, Göran (1996) Enkäten i praktiken, en handbok i enkätmetodik. 7

9 Till hösten 2009 så var vi med i utformningen av hur vi fritidspedagoger skulle arbeta mot klasserna på skolan. Detta skedde så att vi i dialog med rektor och diskuterade hur vi på bäst sätt kunde utveckla verksamheten. Vi var med på ett AE-möte (ArbetsEnhet) med lärarna där vi diskuterade med lärarna först i storgrupp för att sedan gå ut och diskutera samarbetssätt med den lärare som vi skulle samarbeta med under hösten. I slutet av september utformade vi enkäten som skulle undersöka om lärarna upplevde någon skillnad efter förändringarna som vi gjort i arbetslagen. Vi behöll fem av frågorna från förstudien för att vi kände att de var relevanta att följa upp och se om svaren blivit annorlunda. En fråga ställdes som en direkt fråga för att få fram vad lärarna tyckte om det nya arbetssättet med en fritidspedagog mot varje årskurs. Vi lämnade ut totalt sju enkäter till sammanlagt sex lärare och en fritidspedagog som ingår arbetslaget 1-3. De fick en vecka på sig att besvara enkäten och när vi räknade ihop dem så hade totalt sex personer svarat på vår enkät. Den sjunde kan räknas som externt bortfall 12 eftersom denna person inte ville besvara enkäten. 5. Resultat De resultat som vi fick fram i vårt utvecklingsarbete var att det finns vissa punkter som behöver arbetas med på vår skola för att utveckla arbetet mellan skola och fritidshem. Vid en jämförelse mellan förstudien och den enkät som genomfördes på hösten syns det dock att det har skett tydliga förändringar som slagit positivt ut på vår skola. Den första frågan "Hur upplever du samarbetet mellan fritids-/skolpersonal under skoldagen?" så är det en stor skillnad. I förstudien som genomfördes på vår skola så var snittet på svaren på 4,71 medan på den uppföljande enkäten så blev utfallet 5,0. På fråga två "Har ni schemalagd planeringstid med fritidspersonalen?" så svarade samtliga att de nu har planering med fritidspersonalen. Jämför man det med förstudien så har det hänt mycket där det var 1 av 7 som svarade att de hade planeringstid med fritidspersonal. Det kom även positiva kommentarer såsom "... bra att slippa korridorsplanering", "... bra med en bestämd planeringstid så det blir av". Fråga tre "Ser du några fördelar/nackdelar med det nya "sättet" att samarbeta med en fritidspedagog som jobbar mot varje årskurs?" så framkom det att det mesta var positivt. Det 12 Ejlertsson, Göran (1996) Enkäten i praktiken, en handbok i enkätmetodik. 8

10 som kan läggas till det positiva var att det blir mer tydligt med en fritidspersonal som arbetar mot varje klass och med det så blir det lättare att planera och samarbeta gentemot tidigare då varje fritidspedagog arbetade mot flera årskurser. Det blev även lättare att se barnens hela dag och kunna diskutera kring barn om behov skulle finnas. Det som kunde ställas på den negativa sidan var att med samma fritidspersonal i grupperna kunde tappa lite kompetens. Fråga fyra "Vad har fritidspersonalen för arbetsuppgifter i er grupp under skoldagen?" så framkom det att det inte var några större skillnader på vad som fritidspedagogerna arbetar med nu jämfört med vad arbetsuppgifterna var under våren då förstudien genomfördes. De arbetsuppgifterna bestod av idrott, data, bad, utematte, livsviktigt, bild, temaarbeten, natur, resurstid och dokumentation. Den femte frågan tog upp om det fanns några vinster för personalen med att arbeta närmare varandra och där framkom att det var lättare att få en helhetsbild av barnet eftersom man arbetade närmare barnet under hela skoldagen. Samarbetet mellan läraren och fritidspedagogen blev bättre och med det så blev det lättare att upptäcka saker som händer i en grupp eller med ett enskilt barn. Det framkom även en sak som inte fanns på förstudien och det var erfarenhetsutbytet mellan läraren och fritidspedagogen. Det fanns möjlighet att ha handledning mellan yrkesgrupperna och att det fanns vinster att lära av varandra. Sjätte och sista frågan tog upp om det fanns några vinster för eleverna i det närmare samarbetet mellan lärare och fritidspersonal. Det som nämndes där var att arbetslagen blev tydligare för barnen och fler såg barnen hela dagen eftersom det blev tydligare för både barn och personal vilka barn som man var ansvarig för. Detta arbetssätt gjorde också att övergången mellan förskoleklass och årskurs 1 upplevdes som mjukare för barnen eftersom samma fritidspersonal arbetar mot barnet både under skoldagen och fritidshemstiden. 6. Diskussion och analys Här kommer vi att analysera och diskutera de olika delarna i vårt arbete utifrån resultat och litteratur. Valet av syftet på detta utvecklingsarbete kändes väldigt naturligt eftersom detta är något som har varit ett problem på vår arbetsplats under en längre tid. Det har varit svårt att få till ett naturligt samarbete och det stora problemet har varit att det hela tiden har förändrats från år till år. I och med vår förstudie fick vi fram vad som lärare och fritidspedagoger tänkte kring vårt samarbete. Vi fick här ett underlag att bygga vidare på. Det framkom ett par faktorer som de ansåg påverkade samarbetet, negativt och positivt. Dessa faktorer är något vi kommer att diskutera. Med vårt arbete hade som mål att till hösten få igång någon form av samarbete mellan lärare och fritidspedagoger. Av resultaten från förstudien kunde vi se att det fanns lärare som verkligen var intresserade av ett utökat samarbete. 9

11 Vi valde att göra en kartläggning av verksamheten med hjälp av enkäter. Problemet som vi ser med svarsfrekvensen är att eftersom undersökningsgruppen är liten, (vi är en liten arbetsgrupp med 3 fritidspedagoger och 6 klasslärare) slår bortfall ganska stort på det procentuella svarsresultatet. Samtidigt ser man att de som svarade verkligen tog sig tid och skrev kommentarer tänkte och reflekterade över hur situationen såg ut och bara med det tycker vi att vi har kommit en bit på vägen. Gunnar Berg 13 ser skolutveckling som ett eget ansvar, han anser att den ska utgå från skolornas egna behov och förutsättningar och ambitioner. Vad finns det för fördelar och nackdelar med det? Kan det vara en nackdel att alla inte ser lika på sitt ansvar. Vi har ju alla olika ambitionsnivåer och ser saker på olika sätt så det krävs verkligen att man vågar vara ärlig och säga vad man tycker för att få allas åsikter för att komma vidare i arbetet. Berg menar att utvecklingsarbetet är en reflektionsprocess där lärandet förutsätter reflektion och problematisering. I vår förstudie ingick även två andra skolor. Det var intressant och nyttigt att ta del av deras erfarenheter och organisation då det gäller samarbete skola-fritids. Genom samtal med pedagoger på de andra skolorna fick vi inspiration och idéer för hur man skulle kunna arbeta vidare. Skolutvecklingen är en fråga om lärande och att utveckla skolan till en lärande process enligt Scherp 14. Detta sker genom problemlösning, lärarens upplevelser av sina problem i vardagen analyseras och man försöker se mönster för att sedan kunna förstå varför det ser ut som det gör och hur man ska kunna gå vidare. Man tar del av varandras erfarenheter och lär genom samtal med varandra. Problemområden som dök upp i förstudien var att vi har olika avtal, saknad av planeringstid och att tiden inte räcker till för samarbete. När det gäller avtal är det inte mycket att göra, det är så det ser ut och det får vi vara medvetna om. Vi tror att mycket av problemen ändå går att lösa genom att omprioritera och omstrukturera verksamheten. Efter samtal med lärare, rektor och övrig fritidspersonal under våren och hösten bestämde vi oss för ett arbetsätt, där en fritidspedagog arbetar mot varje årskurs och att sedan övrig fritidspersonal fyller upp i de lägre årskurserna. (Åk1 och 2). Detta underlättar struktur och organisation för såväl arbetet med barnen och som med planering. Problem som kan uppstå vid en sådan här organisation kan vara att vi inom fritidsgruppen har olika yrkeskompetenser. Hur ska vi arbeta vidare kring det? Ska det vara förtydligat organiserade arbetsuppgifter för dem som inte har fritidspedagogutbildning och mer ansvar för oss som har fritidspedagogutbildning? Resultatet av den enkät som skulle undersöka om lärarna upplevde någon skillnad efter de förändringar vi har gjort under hösten när det gäller samarbetet visar på ett positivt resultat. Vi har fått ett positivt arbetsklimat som bidragit till att det blivit lättare att samarbeta. Som Berg 15 skriver så hoppas vi att detta förändringsarbete ska gör att eleverna får det bättre genom att vi vuxna arbetar närmare varandra. Det blir fler vuxna kring barnen hela dagen. 13 Berg, Gunnar ; Scherp, Hans-Åke (2003) Skolutvecklingens många ansikten 14 Ibid. 15 Ibid. 10

12 När det gäller planeringstiden så har alla nu hittat tid för planering tillsammans, vilket är en förutsättning för att ett samarbete ska kunna fungera. Här finns möjligheter till att strukturera upp veckan och det är ett tillfälle då man har chans att diskutera förhållningssätt och prata barn. Med prata barn menar vi att vi har en chans att diskutera barnens och gruppens behov, såväl socialt som kunskapsmässigt. Där känner vi att vi som fritidspedagoger har mycket att bidra med. Av enkätundersökningen framkom det att vid dessa möten har vi möjlighet att dela med oss av och utbyta våra erfarenheter och vi kan ta del av varandras olika kompetenser när det gäller att se på barnen och gruppen. Vi ser barnen i olika verksamheter och vid olika tider på dagen så här kan vi få en bild av barnens hela dag. Vi kan handleda och lära oss av varandra. Ett nära samarbete mellan olika verksamheter främjar utvecklingen av en gemensam syn på barns utveckling och lärande/.../det är viktigt att barnen står i fokus och att barnens behov och intressen sätts främst. Det har stor betydelse för ett gott resultat att tid avsätts för förberedelser och diskussioner om hur samarbetet skall utformas genom att personal i fritidshem, förskoleklass och skola ges möjlighet till gemensam planering 16 Det vi ser som positivt med detta utvecklingsarbete är att det kommer från oss själva utifrån att vi har, som Scherp 17 visar på, reflekterat och upptäckt problem/svårigheter/brister i vår egen verksamhet och utifrån det gått vidare till undersöka hur det ser ut på två andra skolor och tagit del i deras erfarenheter i ämnet. Detta tycker vi har höjt vår status i arbetsgruppen. Vi upplever att vi i och med detta har vi fått till en bättre dialog med lärarna kring såväl barnen som verksamheten. Vi känner tvärtemot vad Finn Calander 18 påpekar i sin studie, att fritidspedagogens yrkesroll sannolikt kommer suddas ut och mer efterlikna lärarens medan lärarrollen kommer att förbli oförändrad. Calander 19 menar vidare att fritidspedagogiken kommer i och med inträdet i skolan mer och mer efterlikna skolpedagogiken istället för att mötas på mitten vad det gäller de pedagogiska metoderna. Vi känner att vi är trygga i det vi vill och tydliga med det vi kan tillföra skolan med vår kompetens. Hansen 20 menar att fritidspedagogen har genom en ökad samverkan fått förändrade arbetsuppgifter och framför allt utökade sådana då de förväntas vara inne i skolklass och undervisa. Vi har inga problem att gå in mer och ta lektioner i skolan, men reserverar oss något då lärarna inte går in och tar timmar i fritidsverksamheten. Som det ser ut i dag har vi mest delade grupper och ansvarar sällan själva för hela gruppen. Hur fortsätter vi med detta påbörjade utvecklingsarbetet? Det faller en hel del på ledningen på en skola att förtydliga uppdraget så att samtlig personal arbetar mot ett gemensamt mål. Som 16 Skolverket (2007) Kvalitet i fritidshem : Allmänna råd och kommentarer s Berg, Gunnar ; Scherp, Hans-Åke (2003) Skolutvecklingens många ansikten 18 Callander, Finn (1999) Från fritidens pedagog till hjälplärare : fritidspedagoger och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag 19 Ibid. 20 Hansen, Monica (1999) Yrkeskulturer i möte. Läraren, fritidspedagogen och samverkan s

13 Scherp skriver Om det råder för stora skillnader mellan olika lärares förståelse av vad man ska åstadkomma är det svårt att samarbeta 21. Här tror vi skolan har ett problem med att förståelsen av målet försvårar samarbetet mellan personal och att det är här ledning har ett stort ansvar för att jobba med förståelsen. Det är inte alltid så lätt att få en personalgrupp att sträva mot ett gemensamt mål och för att uppnå det så tror vi att en tydlig ledning är viktigt. Inte bara rektor utan även BoU-chefer och högre ledning måste visa sig engagerade i utvecklingsarbete för att det skall åstadkommas något resultat. Något vi känner att vi ska arbeta vidare med är barnens utvecklingssamtal och samarbetet med hemmet. Vi bör hitta en bra struktur på hur vi ska kunna delge varandra när det gäller barnens utveckling både i skolan och på fritids. I både fritidshem, förskoleklass och skola förekommer olika former av samverkan med vårdnadshavare/.../ När fritidshem, förskola och skola arbetar tillsammans kan det vara en fördel att vissa av dessa möten genomför gemensamt. 22 Här kommer det att bli lättare att få ett resultat eftersom vi lyckats med att få planeringstid med lärarna. I och med detta möte så kommer vi att kunna samarbeta mer kring barnen och med detta få bättre utvecklingssamtal med föräldrarna. Det som återstår att se med detta utvecklingsarbete är att fortsätta arbeta hela tiden med kvalitetsutveckling för fritidshemmet. Det som förr har varit ett bekymmer på vår skola har varit att vi påbörjat många olika saker och lärt oss mycket av allt vi gjort men vi har släppt det och inte utvärderat vad som varit bra eller dåligt. Det gäller att hela tiden fortsätta driva utvecklingen framåt och lära av det som man gjort. Vi känner att det gäller att några drivande personer måste driva arbetsgruppen framåt så det hela tiden sker en utveckling. Nu har vi haft tur på vårt fritidshem att vi har fått möjlighet att göra detta utvecklingsarbete och det är bara början 21 Berg Gunnar, ScherpHans-Åke (2003): Skolutvecklingens många ansikten s Skolverket (2007) Kvalitet i fritidshem : Allmänna råd och kommentarer s.33 12

14 Referenser Bell, Judith (2006) Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur Berg, Gunnar ; Scherp, Hans-Åke (2003) Skolutvecklingens många ansikten Myndigheten för skolutveckling Calander, Finn (1999) Från fritidens pedagog till hjälplärare : fritidspedagoger och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag Uppsala studies in education Ejlertsson, Göran (1996) Enkäten i praktiken, en handbok i enkätmetodik. Studentlitteratur Hansen, Monica (1999) Yrkeskulturer i möte. Läraren, fritidspedagogen och samverkan. Acta universitatis Gothenburgansis Lärarförbundet (2005) När kunskap blir intresse. Fritidspedagogikens mål och medel Rönnerman, Karin (1998) Utvecklingsarbete - en grund för lärares lärande. Studentlitteratur Skolverket (2007) Kvalitet i fritidshem : Allmänna råd och kommentarer Skolverket (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94 Söderlund, Anita (2000) Barn i skola och fritidshem : en studie kring samverkan Studies in educational sciences ; Stockholm Tiller, Tom (1999) Aktionslärande: forskande partnerskap i skolan. Runa Förlag: Stockholm Vetenskapsrådet (2008) Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem 13

15 Bilaga 1 Hej Vi är två fritidspedagoger från Hörnefors Centralskola som går kursen Kvalitetsutveckling i fritidshem vid Umeå Universitet. Vi håller på att genomföra ett utvecklingsarbete på vår arbetsplats gällande samarbetet mellan skolpersonal och fritidspersonal. Vi skulle vilja att ni fyllde i denna enkät så vi kan se hur samarbetet fungerar på er arbetsplats. (Använd gärna baksidan för ytterligare kommentarer) Tack på förhand! Rickard Erlingsson och Stina Sikström 1. Hur upplever du samarbetet mellan fritids-/skolpersonalen under skoldagen? Dåligt Bra Skulle ni vilja ha ett närmare samarbete med fritids-/skolpersonalen? Nej Ja

16 3. Kan du tänka dig att jobba en viss tid av din arbetsdag på fritids? (lärarfråga) Nej Ja Vad anser du att fritidspersonalen skall jobba med under skoldagen? 5. Täcker klasslärare upp sjukfrånvaro (vid behov) på ert fritidshem? Ja Nej 6. Deltar fritidspersonalen i era arbetslagsmöten? Ja Nej

17 7. Är fritidspersonalen delaktig på något sätt i utvecklingssamtalen? Ja Nej 8. Vad har fritidspersonalen för arbetsuppgifter i er grupp under skoldagen? 9. Vilka svårigheter upplever ni som lärare/fritidspersonal i samarbetet med fritids- /skolpersonalen? 10. Kan man göra några vinster för personalen med att arbeta närmare klasslärare/fritidspersonal?

18 11. Kan man göra några vinster för eleverna med att arbeta närmare klasslärare/fritidspersonal? I vilken årskurs arbetar du? Fsk 1:an 2:an 3:an Tack för din medverkan/ Rickard och Stina Till lärare i Hörnefors # Skulle du vilja prova på att arbeta närmare med fritidspersonalen (byta arbetspass och se skoldagen som en hel dag)? Ja Nej

19 Bilaga 2 Hej Här kommer uppföljningen på den enkät som skickades ut i våras till er lärare på Hörnefors Centralskola. Vi skulle vilja att ni tog er tid att besvara denna enkät och lämna den till oss. (Använd gärna baksidan för ytterligare kommentarer) Tack på förhand! Rickard Erlingsson och Stina Sikström 1. Hur upplever du samarbetet mellan fritids-/skolpersonalen under skoldagen? Dåligt Bra Har ni schemalagd planeringstid med fritidspersonalen? Ja Nej 3. Ser du några fördelar/nackdelar med det nya sättet att samarbeta med en fritidspedagog som jobbar mot varje årskurs?

20 4. Vad har fritidspersonalen för arbetsuppgifter i er grupp under skoldagen? 5. Upplever du att det finns vinster för personalen med att arbeta närmare klasslärare/fritidspersonal? 6. Upplever du att det finns vinster för eleverna med att arbeta närmare klasslärare/fritidspersonal?

21 Bilaga 3 Tidsplan för utvecklingsarbete på Hörnefors Centralskola Okt -08 Dec -08 Dec -08 Feb -09 Mars -09 Maj -09 Maj -09 Juni -09 Aug -09 Aug -09 Sep -09 Okt -09 Okt -09 Kursstart Samtal med rektor angående utvecklingsarbete Utformning av förstudie Genomförande av förstudie samt besök på skolor Sammanställande av förstudie Samtal med rektor angående utvecklingsarbete Återkoppling av förstudie till lärarna på Hörnefors Centralskola Planeringsförmiddag med lärarna för att diskutera eventuella förändringar i arbetslagen Vara med i utformningen av arbetslagen AE-möte med lärarna för att diskutera samarbete det kommande läsåret Utformning av enkät för uppföljning av förstudien Utlämning och sammanställande av enkät Sammanställa och skriva klart utvecklingsarbete